Statsutskottets Memorial N:o 7.
1
N:o 1.
Ank. till Riksd. kansli den 24 januari 1900, kl. 1 e. in.
Memorial med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser
dels af fullmägtige i riksgäldskontor et angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning samt dels af
fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor et angående
det dem lemnade uppdrag i fråga om\ uppförande å
Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och
riksbanken.
Statsutskottet, som fått emottaga såväl den af fullmägtige i riksgäldskontoret,
enligt § 73 af det för detta verk senast utfärdade reglemente
till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning för den tid, som förflutit, sedan fullmägtiges
berättelse till senaste Riksdag afgafs, som äfven en af fullmägtige i
riksbanken och riksgäldskontoret gemensamt till statsutskottet afgifven
berättelse angående utförandet af det fullmägtige meddelade uppdrag
i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen
och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedom aflemna
samma berättelse; och komma utlåtanden häröfver att framdeles under
riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.
Stockholm den 24 januari 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
]
Bill. till Iiiksä. Prof. 1900. 4 Samt. 1 Afd. 1 Höft. (N:o 1.)
2
Statsutskottets Memorial N;o 1.
Fullmägtiges i riksgäldskontoret berättelse till 1900 års Riksdag.
Enligt 73 § af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontoret
utfärdade reglemente åligger det fullmägtige i nämnda verk att till
innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,
sedan fullmägtiges berättelse till 1899 års Riksdag afgafs; livilket
fullmägtige härmed gå ätt fullgöra.
Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1899 ännu ej kunnat
till fullo afslutas, få fullmägtige erinra, att en del i denna berättelse
förekommande siffror kunna komma att vid bokslutet undergå någon
förändring.
Riksgäldskontorets skulder.
(1899 års reglemente §§ 2—5.)
Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1898 utgjordes kontorets
skulder vid samma års slut af:
oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1880, 1886, 1887, 1888, 1890 och
1894 års fonderade lån ...................................... kronor 283,743,011: n
depositioner ................................................................ „ 151,014: —
i sammanhang med Vestkustbanans inköp af
staten öfvertagna kommun- och obligationslån
............................... kronor 3,036,153: 51
jemte å nämnda kommunallån
upplupna,
icke förfallna räntor „______23,148: 7 0 n 3,059,302: 21
samt diverse skulder ............................................. „ 46,149,254: 6 9
Summa skulder vid 1898 års slut kronor 333,102,582: oi.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
3
Den fonderade skulden har, på sätt här nedan
kommer att närmare visas, under år 1899 ökats
genom försäljning af obligationer dels af 1887 års 3,6
procent lån............................. kronor 500: —
och dels af 1899 års 3^ procent
lån ............................. „ 36,000,000: — kr. 36,000,500: —
men minskats genom amortering med ..................... „ 2,254,388: 8 9
i följd hvaraf denna skuld i sin helhet under året
ökats med ......................................................................... kr. 33,746,111: il
Då den fonderade skulden vid årets början,
såsom ofvan nämnts, uppgick till ........................... „ 283,743,011: 11
samt under året ökats med nyssnämnda belopp „ 33,746,111: ii
utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1899 års
slut ................................................................................. kr. 317,489,122: 2 2
Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procent
lånet (ouppsägbara skulder till Södertelje stads
kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm) samt
Göta kanals reparationsfond, hafva under året icke
undergått någon förändring och utgöra................ „ 151,014: —
De af staten i sammanhang med Testkustbanans
förvärfvande öfvertagna kommun- och
obligationslån hafva under år 1899 minskats:
kommunlånen från kr. 872,153: 51
genom amortering
med .................... „ 21,862: 27 850,291: 24.
obligationslånen
från ..................... kr. 2,164,000: —
genom
betalning
af återstoden
af
det utaf
Skåne—
Hallands
jernvägsaktiebolag
upptagna
-
Transport kr. 2,164,000:
850,291:24 kr. 317,640,136:22
4
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kr. 2,164,000: — kr. 850,291:94 kr. 317,640,136:22
obligationslånet
kr. 900,000: —
samt genom
amortering
å
det af
Malmö—
Billesholms
jernvägsaktiebolag
upp
tagnalån,
,20,000:— 920,000: - kr. 1,244,000: — „
Härtill kommer å nämnda kommunlån
vid 1899 års slut upplupen,
icke förfallen ränta, hvilken tills
vidare utbalanseras med samma
belopp som motsvarande räntepost
vid nästföregående års slut ............ 23,148: 70 „ 2,117,439: 94
Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till
denna berättelse i detalj utvisar, under året ökats
med 5,461,302 kronor 22 öre till.......................... „ 51,610,556:9 1
Till följd häraf uppgingo riksgäldskontorets
samtliga skulder vid 1899 års slut (de inom
linien förda icke inräknade) till en summa af ... kr. 371,368,133: 07
Då skulderna vid årets början, såsom förut
blifvit omförmäldt, utgjorde .................................... „ 333,102,582: oi
hafva alltså riksgäldskontorets skulder under år
1899 ökats med ................................................. kr. 38,265,551: or,
För bedömande af riksgäldskontorets ställning
bör från beloppet af kontorets skulder vid
1899 års slut ............................................................... „ 371,368,133:07
dragas beloppet af kontorets vid samma tid
egande fordringar och öfriga tillgångar........... „ 141,214,409: 2 4
hvarefter återstår en skuld af ................................ kr. 230,153,723: 8 3
Motsvarande belopp utgjorde vid årets början
................................................................................... 227,535,733: 7 7
Statsutskottets Memorial N:o 1.
5
utvisande dessa siffror, att det belopp, hvarmed
riksgäldskontorets skulder öfverstiga dess tillgångar,
under år 1899 ökats med..................... kronor 2,617,990: 06.
Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder, som vid 1898
års slut utgjorde 30,254,314 kronor 4 öre, hafva icke undergått någon
förändring under år 1899.
1899 års rånte- och amorteringsanslag för de
hafva utgjort:
för 1860 års premielån ......................................... kronor
n
ii
ii
ii
ii
ii
ii
1880
1886
1887
1888
1890
1894
1899
lån
ii ii
ii ii
ii ii
ii ii
ii
ii
11
ii
ii
ii
ii
kronor
hvartill bör läggas anslag till extra amortering
af statsskulden enligt 1898 års reglemente
§ 3 .......................kronor 112,685: 18.
och § 4.................................... „ 426,994: 05.
Summa anslag år 1899 till ränta och amortering
af statsskulden.............................................. kronor
fonderade lånen
90,773: 33.
5,115,305: 25.
2,295,205: 56.
1,756,773: —
772,648: 15.
1,509,533: 33.
672,300: —
630,000: —
12,842,538: 6 2.
539,679: 23.
13,382,217: 85.
Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda
amorteringsplaner, dels försäljning af obligationer har riksgäldskontorets
kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1899 undergått
följande förändringar:
Kronor. Kronor.
1860 års premielån, upptaget mot obligationer
å 2,400,000 thaler, har amorterats
med hela återstående beloppet ... 8,888: 8 9.
Transport kronor 8,888: 8 9.
6
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kronor
1880 års till 3 1/2 procent af stämplade lån,
hvaraf utfärdats tre emissioner, hvar
och en å 39,930,000 kronor, motsvarande
2,200,000 £ st. eller 55,440,000
francs eller 44,880,000 riksmark, har
amorterats med ........................................
och derigenom minskats till..................
1886 års 3 ys procent lån å 72,000,000
kronor eller 81,000,000 riksmark, hvaraf
vid årets början var utelöpande ett
belopp af 58,428,444 kronor 44 öre
har amorterats med ...............................
och derigenom nedgått till..................
1887 års 3 6/10 procent lån mot obliga
tioner,
ouppsägbara från innehafvarens
sida, hvaraf vid 1899 års början var
emitteradt ett belopp äf 48,799,000
kronor, har under året genom försäljning
af en obligation å 500 kronor
ökats till ......................................................................... 48,799,500: —
1888 års 3 procent lån, likaledes mot
obligationer, från innehafvarens sida
ouppsägbara, af hvilket lån vid årets
början återstod 25,111,111 kronor 11
öre, motsvarande 28,250,000 riksmark
eller 1,384,250 £ st. eller 34,860,500
francs, utgöres oförändradt af............................. 25,111,111: it.
1890 års 3 V* procent lån å ursprungligen
35,555,555 kronor 56 öre, motsvarande
40,000,000 riksmark eller
1,960,000 £ st. eller 49,360,000 francs,
har amorterats med ............................... 357,333: 3 3.
och derigenom minskats till ......................................... 32,741,333: 34.
1894 års 3 procent län å 36,000,000
kronor, motsvarande 50,000,000 francs
eller 1,980,000 £ st. eller 40,400,000
Transport kronor 2,254,388: 8 9. 263,489,122: 2 2.
Kronor.
8,888: *9.
Kronor.
1,633,500:
98,663,400:
254,666: 67.
58,173,777: 77.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
7
Kronor. Kronor.
Transport kronor 2,254,388: 8 9. 263,489,122: 2 2.
riksmark, hvaraf hälften emitterats,
utgöres oförändradt af................................................... 18,000,000: —
1899 års 3 V2 procent lån å 72,000,000
kronor, motsvarande 100,000,000 francs
eller 3,960,000 £ st. eller 80,800,000
riksmark, hvaraf hälften emitteratB.............................. 36,000,000: —
Riksgäldskontorets kapitalskuld för
de fonderade lånen, hvaraf sålunda under
år 1899 amorterats .................................... 2,254,388: 8 9.
uppgick alltså vid samma års slut, som ofvan nämnts, till 317,489,122: 2 2.
Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock
afdragas dels dessa låns amortissementsfonders behållningar vid 1899 års
slut, utgörande................................................................ kronor 3,273,415: 02.
dels ock fondens för extra amortering af statsskulden
behållning vid samma tid........................ „ 594,695:7 7.
eller tillsammans ........................................................... kronor 3,868,110: 7 9.
Förutom''ofvan omförmälda amortering hafva under år 1899 vederbörligen
afförts de obligationer, hvilkas belopp, 64,500 riksmark, vid
verkstäld utlottning enligt faststäld amorteringsplan fallit å den vid
amorteringstiden icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande
års början återstående beloppet af osålda, icke utlottade obligationer
af nämnda lån uppgick till 11,810,000 riksmark.
De fonderade, ännu icke infriade lånen hafva under tiden till
1899 års slut amorterats med följande belopp, nemligen:
1880 års lån
1886
1888
1890
ii ii
ii ii
ii ii
eller tillhopa .................................................................
Om härtill lägges beloppet af den amortering,
som egt rum å de numera konverterade
eller slutbetalda lånen af åren 1855, 1858, 1860,
1861, 1864, 1866, 1868, 1870, 1872, 1875, 1876
och 1878, hvilken amortering utgjort ..................
befinnes, att hela den hittills å den fonderade
statsskulden verkstälda amortering uppgår till..
kronor 20,082,975: —
„ 2,568,888: 90
„ 1,555,555: 56
__ 2,814,222: 22
kronor 27,021,641: 6 8.
40,421,669: 07.
67,443,310: 75.
8
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Utom här ofvan specificerade skulder å 317,489,122 kronor 22 öre
hade riksgäldskontoret vid 1899 års slut följande räntebärande skulder:
det s. k. gamla 5-procentlånet ................................. kronor 10,125: —
Göta kanals mot 5 procent ränta innestående
reparationsfond ..................................................... „ 140,889: —
samt lån, för hvilka staten i sammanhang med
inköp af Yestkustbanan öfvertagit betalningsansvaret,
nemligen:
kommunlån med 5 procent ränta ...............,.......... „ 714,542: 5 4
ii ii ii ii ..............;............ ii 135,748: 7o
lån mot af Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag
utfärdade obligationer med 4 procent ränta ... „ 1,244,000: —
summa kronor 2,245,305: 24.
Vid 1898 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden
en behållning af .......................................................... kronor 46,743: 71.
Under 1899 utgjorde fondens inkomster:
anslag enligt
1898 års reglemente
§ 3 ...... kronor 112,685: 18
anslag enligt
1898 års reglemente
§ 4 ..... „ 426,994:05 539,679:23
räntor....................................................... 8,272: 8 3 kronor 547,952: 0 0,
till följd hvaraf fondens behållning vid 1899 års
slut uppgick till ...................................................... kronor 594,695: 7 7
Häraf utgjorde upplupna, icke förfallna räntor ,, 4,621:29,
hvadan fondens kapitaltillgång belöpte sig till „ 590,074:4 8,
placerad på följande sätt:
svenska statens obligationer af år 1880 med 3^ procents ränta.
.................................................................................. kronor 21,417: —
d:o d:o af år 1886 med 3^ procent ränta å
nominelt 253,000 riksmark, bokförda till........ ,, 218,843:2 4
Transport kronor 240,260: 2 4.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
9
Transport kronor
eko eko af år 1888 med 3 procent ränta å
nominel 187,000 riksmark, bokförda till ........ „
d:o d:o af år 1890 med 3£ procent ränta å
nominel! 169,000 riksmark, bokförda till......... „
innestående å giroräkning i riksbanken ............ „
kronor
240,260: 2 4
158,624: 4 5
145,781: 83
45,407: 9 6
590,074: 4 8.
Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.
(1899 års reglemente §§ 6 och 7.)
Vid slutet af år 1898 utgjorde dessa fordringar och tillgångar
(de inom linien förda oberäknade)................... kronor 105,566,848: 2 4.
Under år 1899 hafva de ökats med ...... „ 35,647,561: —
och utgjorde således vid samma års slut ......... kronor 141,214,409: 24.
Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmägtige
såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild
post utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmägtige
beträffande detaljerna hänvisa till samma räkenskapsutdrag
samt här endast påpeka, hurusom af detsamma framgår, att förberörda
ökning af riksgäldskontorets tillgångar hufvudsakligen belöper sig dels
på uppkommen fordran hos riksbanken för till densamma enligt beslut
af nästlidet års Riksdag öfverlemnade 25,000,000 kronor af de medel,
som influtit genom upptagande af 1899 års lån, och dels på den under
året ökade behållningen i utländska valutor, hvilken behållning dock i
allt fall icke i afsevärd mån öfverstiger beloppet af de å riksgäldskontoret
anvisade kreditivsummor.
Jemlikt beslut af 1891 års Riksdag aflemnade Bergslagernas jernväg
saktiebolag samma år till riksgäldskontor, i utbyte mot förfallna
men icke infriade räntekuponger till de bolagets 5 procent obligationer,
som riksgäldskontor innehade, af bolaget år 1891 utfärdade 4 procent
Bill. till Riksd. Brok IDOG. d Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 1.
obligationer till ett belopp af 1,707,800 kronor. Efter skedd uppsägning''
bar bolagets sistberörda obligationsskuld blifvit under nästlidet år
till riksgäld skontoret inbetald med ränta till årets slut.
Sedan, jemlikt beslut af Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag,
till allmänna läroverket i Kalmar, mot förbindelse af domkapitlet
i Kalmar stift, från riksgäldskontoret utlemnats ett lån å 40,000 kronor
såsom bidrag till uppförande af ny byggnad för läroverket, medgaf
1899 års Riksdag, att domkapitlet berättigades att, efter inbetalning af
det belopp, hvarmed nämnda statslån vid betalningstiden öfversköte
22,000 kronor, i sammanhang dermed utbyta den för detta lån aflenmade
förbindelse mot ny skuldsedel å 22,000 kronor, deruti domkapitlet utfäste
sig att årligen, intill dess lånet blifvit slutbetaldt, till riksgäldskontoret
eller order å sistnämnda summa erlägga 47» procent med 990
kronor, hvaraf först skulle godtgöras ränta efter 4 procent å oguldet
kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning derå.
Med anledning häraf har domkapitlet den 30 nästlidne december
till riksgäldskontoret inbetalt det belopp, 2,648 kronor 71 öre, hvarmed
dess ifrågavarande skuld då öfversteg 22,000 kronor, samt tillika aflemna!
en i enlighet med 1899 års Riksdags beslut utfärdad skuldförbindelse
å sistnämnda summa, hvaremot den äldre förbindelsen för
statslånet återstälts till domkapitlet.
Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontoret till
kanal- och jernvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna
lån hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret
guldits å följande lån, nemligen:
Till Dalslands kanalaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 800,000 kronor, skulle vid slutet åt
hvardera af åren 1897—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
40,000 kronor, tillsammans............................................ kronor 120,000: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1897 års annuitet__„__27,519: 3 5
så att riksgäld skontorets förfallna fordran utgör...... kronor 92,480: c 5.
Statsutskottets Memorial JS’:o 1.
11
Under år 1899 inbetaldes å 1896 och 1897 års annuiteter kronor
40,000: —.
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 92,480: 6 5.
Till Kinda kanalaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 437,500 kronor, skulle vid slutet af
hvartdera af åren 1889—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
21,875 kronor, tillsammans ........................................ kronor 240,625: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1889 års annuitet „ 21,200: o 8
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 219,424: 9 2.
Under år 1899 inbetaldes å 1888 och 1889 års annuiteter kronor
21,581: 52.
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 219,131: 44.
Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag
Å detta lån, ursprungligen 1,865,000 kronor, skulle vid 1899 års
slut inbetalts en annuitet af 5 procent eller
hvaraf hittills inbetalts i afräkning........................
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör
Under år 1899 inbetaldes å 1898 och 1899 års
annuiteter....................................... kronor 98,250: —
jemte till 1899 års slut upplupen
öfverränta .................................. ___ 1,624: 41^
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 63,250: —.
kronor |
93,250: — |
35,000: — |
|
kronor |
58,250: — |
ii |
99,874: 4 1. |
Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 1,750,000 kronor, skulle vid slutet af
hvartdera af åren 1897—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
87,500 kronor, tillsammans kronor 262,500: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1897 och 1898
års annuiteter.......................................................... 118,035: 9 9
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 144,464:01.
12
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Under år 1899 inbetaides å 1897 och 1898 års
annuiteter ............................. kronor 88,035: 9 9.
jemte till 1899 års slut upplupen
öfverränta .............................. „ 5,878: 2 5. kronor 93,914:24.
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 145,000: —.
Till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebulag.
Å detta lån, ursprungligen 785,000 kronor, skulle vid slutet af år
1886 inbetalts en annuitet af
5 V2 procent eller ................ kronor 43,175: —
och åren 1887—1899 en annuitet
af 5 procent eller kronor
39,250, tillsammans ,, _ 510,250: — kronor 553,425: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1886 och
1887 års annuiteter ..........................•................ „ 39,507:50
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör . kronor 513,917: 50
jemte till 1899 års slut upplupen öfverränta ....... „ 212,978: 55
eller tillsammans ................................................. kronor 726,896: 05.
Under år 1899 har någon inbetalning å detta lån icke blifvit
verkstäld.
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontores
förfallna fordran kronor 474,667: 5 0
jemte öfverränta __189,245: 18 kronor 663,912: 6 8.
Till Gotlands jernvägsaktiebolag
för jernvägsanläggning mellan Visby och Hemse.
Å detta lån, ursprungligen 500,000 kronor, skulle den 31/iä 1899
inbetalts en annuitet af 5 procent eller.................... kronor 25,000: —
hvilket belopp utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 750,000 kronor, hvaraf utbetalts endast
Statsutskottets Memorial N:o 1.
13
kronor 746,197:94, skulle under år 1888 inbetalts 4 V* procent ränta
å lyftade belopp ... kronor 33,578: 91
kapitalafbetalning
och ränta år 1889 „ 35,661: 66. 69,240: 57.
annuiteter den 1 januari 1890—1 januari
1900 å 5 procent eller kronor
37,309: 90 ........................................... 410,408:9 0 kronor 479,649:4 7
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1888 årsränta ,, 17,000: —
så att riksgälskontorets förfallna fordran utgör kronor 462,649: 4 7
jemte öfverränta .......................................................... „ 163,456: 03
eller tillsammans ............................................... kronor 626,105: 5 0.
Den 1 januari 1899 utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran kronor 425,339: 5 7
jemte öfverränta......................... „ 147,194: 24 kronor 572,533:81.
Till Siljans jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 950,000 kronor, skulle den 1 januari
hvardera af åren 1898—1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
kronor 47,500, tillsammans..................................... kronor 142,500: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1898 och 1899
års annuiteter ............................................................... „ 59,920: 41
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör... ki’onor 82,579: 59.
Under år 1899 inbetaides i afräkning å 1898
och 1899 års annuiteter............... kronor 37,221:28
jemte öfverränta .......................... .„___ 2,778:7 2 kronor 40,000: —
Den 1 januari 1899 utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
krouor 72,300: 8 7.
Till Svartelfs jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 341,000 kronor, skulle den 1 januari
hvardera af åren 1892—1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
kronor 17,050, tillsammans .................................. kronor 153,450: —
hvilket belopp jemte öfverränta ................................. ,, 34,248: 11
eller tillsammans .................................................... kronor 187,698: 11
utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
14
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Den 1 januari 1899 utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran kronor 136,400: —
jemte öfverränta......................... „ 27,430: 5 9 kronor 163,830: 5 9.
Till Mariestad— Kinnekulle jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 305,000 kronor, skulle den 1 juli 1899
inbetalts en annuitet af 5 procent eller...................... kronor 15,250: —
hvaraf hittills inbetalts ................................................. „ • 14,872: 9 9
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ...... kronor 377: oi
jemte öfverränta ........................................................ „ — —: 05
eller tillsammans ............................................................ kronor 377: 06.
Till Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag
o
A detta lån, ursprungligen 2,350,000 kronor, skulle den 1 oktober
hvardera af åren 1897—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
117,500 kronor, tillsammans .................................. kronor 352,500: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1897 och 1898
års annuiteter .............................................................. „ 141,898: 2 6
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 210,601:7 4
jemte öfverränta ............................................................. „ 29: 2 5
eller tillsammans ...................................................... kronor 210,630: 9 9.
Under år 1899 inbetaides å 1897 och 1898
års annuiteter .......................... kronor 102,538: o 8
jemte öfverränta......................... „ 29,961: 92 kronor 132,500: —
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran ........................ kronor 195,639: 8 2
jemte öfverränta ...................... ___13,306: 08 kronor 208,945: 9 0.
Till Uddevalla—Lelångens jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 1,247,000 kronor, skulle den 1 oktober
1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller ....... kronor 62,350: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning ........................ „ 21,654: 19
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ... kronor 40,695: 81
jemte öfverränta ........................................................... „ 45: 2 2
eller tillsammans ............................................................ kronor 40,741: 0 3.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
15
Under år 1899 inbetaides å 1898 och 1899 års
ränteinbetalningar.......................... kronor 61,654: 19
jemte öfverränta ....................... „ _2,695: 81 kronor 64,350: —
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran ........................ kronor 40,000: —
jemte öfverränta......................... „__ 494: 4 4 kronor 40,494: 4 4
Till Hessleholm—Markaryds jernvägsaktiebolag,
som öfvertagit betalningsskyldigheten för det till anläggning af jernväg
mellan Vittsjö och Hessleholm utgifna lån.
Å detta lån, ursprungligen 404,000 kronor, skulle den 1/10 1899
inbetalts en annuitet af 5 procent eller kronor 20,200:
hvaraf hittills inbetalts i afräkning „
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör
jemte öfverränta ...........................................................
eller tillsammans ...........................................................
Under år 1899 inbetaides å 1898 och 1899 års
annuiteter ................................... kronor 20,402: 6 2
jemte öfverränta .............................. „___995: 9 7
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran.............................. kronor 20,200: —
jemte öfverränta ........................... _v>___249: 6 9
202: 6 2
kronor 19,997: 3 8
,, 247: 19
kronor 20,244: 5 7.
21,398: 59
20,449: 6 9.
Till Skara domkapitel,
för förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i
nämnda stad.
A detta lån, ursprungligen 40,000 kronor, skulle den 29/i och den
V» hvardera af åren 1896—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
2,000 kronor, tillsammans ............................................ kronor 8,000: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1896 års inbetalning
.........................................................................1_n 15: 7 5
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör......... kronor 7,984: 2 5.
16
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Under år 1899 inbetaides å 1894—1896 års annniteter kronor
2,664: 63.
Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 8,648: 8 8.
Vid jemförelse mellan förestående icke inbetalda förfallna annuiteter
och räntor, uppgående den 1 januari 1900 till ... kronor 2,031,872:33
och samma dag 1899 obetalda förfallna annuiteter
och räntor ................................................................. „ 1,909,558: 7 3
visar sig, att riksgäldskontorets obetalda förfallna
fordringar under år 1899, med tillägg af den
1 januari 1900 förfallna obetalda annuiteter,
ökats med.......................................................... kronor 122,313: 6o.
1 dessa resterande belopp ingå icke debiterade obetalda öfverräntor,
som vid 1899 års slut uppgingo till ........ kronor 411,004: 4 o.
Riksgäldskontorets inom Union balanserade tillgångar hafva under
år 1899 icke undergått någon förändring. De utgöra fortfarande
30,195,000 kronor.
Till betalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.
(1899 års reglemente §§ 8—18.)
Till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg beviljade Riksdagen
år 1879 en summa af 4,000,000 kronor. Häraf hafva i vederbörlig
ordning lyftats 3,999,269 kronor 69 öre, hvaremot återstoden,
730 kronor 31 öre, ännu innestår i riksgäldskontoret.
Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag till
Kongl. Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för bestridande
af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans
Statsutskottets Memorial A.-o 1.
17
högst 7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för
Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t funne sådant nödigt.
År’ 1898 medgaf Riksdagen, att af omförmälda, för bestridande af
omkostnader vid köpet af banan anvisade anslag å 250,000 kronor ett
belopp af 175,582 kronor finge från riksgäldskontoret till jernvägsstyrelsen
utbetalas såsom godtgörelse för af denna styrelse förskottsvis
utgifven expropriationsersättning för viss mark, som för jernvägsanläggningen
tagits i anspråk.
Såsom köpeskilling för jernvägen utbetalades under år 1891 af
det för sådant ändamål anvisade anslaget 6,500,000 kronor. Af det för
bestridande af omkostnaderna vid köpet afsedda anslaget å 250,000
kronor bar lyftats
dels, enligt särskilda kongl. bref,
under år 1892.............''..Å.....1..''..:.''......................................... kronor 19,749:93
„ „ 1894........................................................................ „ 1,207:30
„ „ 1898........................................................................ „ 3,476:2 6
dels ock på grund af 1898 års Riksdags förberörda
beslut:
under år 1898 ........................................................................ „ 175,582: —
kronor 200,015: 4 9.
Återstoden af sistnämnda anslag, eller 49,984 kronor 51 öre, innestår
ännu i riksgäldskontoret.
Till påbörjande af en statsbana från Gellivare till riksgränsen beviljade
1898 års Riksdag för år 1899 ett anslag af 5,400,000 kronor
och anvisade deraf till utgående från riksgäldskontoret 4,650,000 kronor.
Under tiden januari—augusti 1899 bär riksgäldskontoret till jernvägsstyrélsen
i särskilda poster utbetalt det sålunda anvisade anslaget
4,650,000 kronor.
Till fortsättning af nyssnämnda statsbana bar 1899 års Riksdag
för innevarande år beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 4,000,000 kronor.
Af detta anslag bar riksgäldskontoret under innevarande januari
månad till jernvägsstyrelsen utbetalt 1,000,000 kronor.
Nästlidne års Riksdag bar till fortsättning af statsbanan från
Göteborg till Skee för innevarande år beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor.
Af detta anslag bär ännu ej något belopp blifvit lyftadt.
Bill. till Jliksd. Prat. IDOG. 4 Sand. 1 Afd. 1 klätt.
3
18
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Riksdagen har år 1899 ej mindre bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i ett vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 6 mars 1899 fogadt. förslagskontrakt angående förvärfvande^ för
svenska statens räkning af handelen Örebro—From af Örebro—Köpings
jernväg fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning
samt utbetala godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid
Frö vi, än äfven för år 1900 anvisat
till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi kronor
„ inköp af rullande materiel för linien Spånga—
Frövi—Örebro........................................................... v
„ fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och
Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro........... „
eller tillsammans kronor 1,037,500: —
att utgå af riksgäldskontoret.
Af de belopp, som enligt detta Riksdagens beslut skola från
riksgäldskontoret utbetalas, har ännu ej något blifvit härstädes reqvireradt.
237,500: —
300,000: —
500,000: —
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1896 års Riksdag
7 500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1897 med
l^OOjOOO kronor årligen. Af denna fond har Kongl. Maj:t tilldelat:
Klintehamn—Roma jernvägsaktiebolag................... kronor 214,000: -
Markaryd—Veinge jernvägsaktiebolag
Östra Blekinge jernvägsaktiebolag ........................
Sala—Gy singe—Gefle jernvägsaktiebolag ............
Gotlands jernvägsaktiebolag (för anläggning af
jernväg mellan Vestkinde och Tingstäde) .....
Östra Centralbanans jernvägsaktiebolag ................
Slite—Roma jernvägsaktiebolag ...............................
VI
563.000
537,500
1,545,500
120.000
1,710,000
340,000
kronor 5,030,000
Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:
till Klintehamn—Roma jernvägsaktiebolag
„ Markaryd—Veinge jernvägsaktiebolag.....
„ Östra Blekinge jernvägsaktiebolag .......
„ Sala—Gysinge—Gefle jernvägsaktiebolag
„ Gotlands jernvägsaktiebolag.......................
„ Östra Centralbanans jernvägsaktiebolag
kronor 213,182: 63.
„ 375,000: —
„ 537,500: —
„ 775,500: —
„ 80,000: —
„ 790,000:--
kronor 2,771,182: 63.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
19
Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade
odling slån ef ond en hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1885
— 1888 af riksgäldskontoret inbetalts till statskontoret med 2,675,355
kronor 91 öre. Härjemte hafva, jemnlikt 1888 års Riksdags beslut,
anvisats följande fyllnadsbelopp, nemligen:
för år 1889 ...............................................................
1890 ................................................................
1891 ...............................................................
1892 ..........................................................
1893 .................................................................
kronor
ii ii
ii 11
ii ii
ii
ii ii
365,406: 34
97,730: 12
643,777: 79
609,796: 99
;; 661,595: 4 7
kronor 2,378,306: 71.
Häraf har statskontoret lyft beloppen för åren 1889—1892, tillhopa
1,716,711 kronor 24 öre, samt 150,000 kronor af beloppet lör år
1893, och sålunda för odlingslånefonden in alles 4,542,067 kronor 15 ore.
Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar
godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, Indika blifvit öfverlemnade
före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för de
belopp, som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 3 3U procent
för år. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till
statskontoret under åren 1892 och 1893, är bestämd till 4 procent iöi
år, men räntan å de under åren 1894, 1895 och 1896 öfverlemnade
beloppen till 3 Va procent för år. Till följd häraf skall statskontoret
erlägga „ „ „ „ _ „ .
4 procents ränta å ........................................... kronor 3,056,764. 3 2
och 3 3 4 „ „ „ ................................... ....»__1,485,302: 8^3
kronor 4,542,067: 15.
Af de enligt 1893 års Riksdags beslut anvisade fyllnadsbeloppen
för åren 1894, 1895 och 1896, utgörande 32,446 kronor 1 öre,. 63,301
kronor 73 öre och 116,604 kronor 47 öre, har ännu icke något blifvit lyft.
För fortsatt utveckling af statens telefonväsende hade fnllmägtigé
vid 1899 års början, enligt beslut af 1891 —1898 års Riksdagar, tillhandahållit
telegrafstyrelsen lånebelopp å tillsammans 7,2o0,000 kronor
mot 4 procent ränta å 3,750,000 kronor och 3 3,h procent ränta a
3,500,000 kronor.
20
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Sedan 1899 års Riksdag bemyndigat fullmägtige att för enahanda
ändamål tillhandahålla telegrafstyrelsen ytterligare lånemedel å 1,000,000
kronor, har styrelsen i riksgäldskontoret lyft:
1899 i juni .............................................................. kronor 500,000: —
„ „ september.................................. „ 350,000: —
„ „ december ................................................... „ 150,000: —
kronor 1,000,000: —
hvarå den årliga räntan enligt fullmägtiges bestämmande, utgår med
4 procent.
Af de erhållna lånen har telegrafstyrelsen hittills återbetalt:
af 1891 |
års |
lånebelopp |
„ 1892 |
11 |
ii |
„ 1893 |
11 |
ii |
„ 1894 |
11 |
ii |
„ 1895 |
11 |
ii |
„ 1896 |
11 |
ii |
„ 1897 |
11 |
ii |
.. kronor 650,000
„ 550,000
... „ 450,000
.. „ 262,500
„ 187,500
„ 112,500
.. „ 50,000
kronor 2,262,500
Telegrafstyrelsens skuld till riksgäldskontoret för ifrågavarande
lån uppgår alltså för närvarande till 5,987,500 kronor.
Kassaförstärkning åt statskontoret.
''{1899 års reglemente § 19.)
Sådan kassaförstärkning har icke ifrågakommit under den tid,
denna berättelse omfattar.
>i >åt .<> ., ,. . . io 1
Af statskontoret till riksgäldskontoret öfverlemnade kassabehållningar.
(1899 års reglemente § 38.)
Då fullmägtiges berättelse till 1899 års Riksdag afgafs, innehade
riksgäldskontoret från statskontoret till förvaltning öfverlemnade belopp
Statsutskottets Memorial N:o 1.
21
å tillsammans ........................................................... kronor 35,000,000:
Under år 1899 har statskontoret för förvaltning
ytterligare öfverlemnat:
i februari ..................... kronor 3,000,000: —
i mars ........................... „ 4,000,000: —
i maj.............................. „ 3,000,000:
i november ................ „ 5,000,000: —
i december ................. „ 2,000,000: — „ 17,000,000:
kronor 52,000,4)00: —
hvaraf emellertid återbetalts:
1899 i juni ......................... kronor 2,000,000: —
1900 i januari............... „ 7,000,000: — „ 9,000,000:
så att för närvarande innestå ................................. kronor 43,000,000:
Af dessa medel äro 13,000,000 kronor hos riksgäldskontoret deponerade
på en månads uppsägning, 2,000,000 kronor på två, 8,000,000
kronor på tre och 20,000,000 kronor på fyra månaders uppsägning.
På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
(1899 års reglemente §§ 20—23.)
Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid denna berättelse
omfattar, icke egt rum.
Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag
(1899 års reglemente § 39.)
Till bestridande af riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar
äfvensom till räntor å statsskulden och,af betalningar a de fonderade
statslånen -har riksgäldskontoret under år 1899 fått från statskontoret
emottaga:
i januari .
i februari
kronor 10,000,000
„ 1,172,000
kronor 11,172,000
22
Statsutskott ds Memorial N:o i.
I afräkning å 1900 års anslag för nämnda ändamål har statskontoret
under innevarande månad levererat 7,000,000 kronor.
Riksdagskostnader.
(1899 års reglemente § 24.)
Enligt till 1899 års slut sig sträckande redovisning öfver kost -
naderna för samma års riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp:
arfvoden och resekostnadsersättning till Andra Kammarens
ledamöter .................................................... kronor 292,289: 7 4
arfvoden och dagtraktamenten till kansli- och vakt
betjening.
................................................................. „ 140,508:7 5
tryckpapper, trycknings- och häftningskostnader ... „ 141,561: 2 2
diverse utgifter ................................................................. ,, 30,539: 9 9
Summa kronor 604,899: 7 0
Riksgåldskontorets inkomster och kassaräkning.
(1899 års reglemente §§ 35—47.)
De under år 1899 till riksgåldskontorets kassaräkning influtna
medel, behållningen vid årets början, 5,564,582 kronor 56 öre oberäknad,
hafva uppgått till.............................................. kronor 56,512,210: 12.
Samma räknings utgifter under året hafva utgjort
................................................................................ ,, 51,559,322: 53.
utvisande dessa summor en omsättning å
riksgåldskontorets kassaräkning under år 1899 af kronor 108,071,532: 6 5.
För beskaffenheten och beloppet åt de förnämsta bland dessa utgifter
är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.
De hufvudsakligaste m&onxst-posterna hafva utgjorts af:
kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda
ändamål utgifna lån.............................. kronor 5,567,679: 7 4.
inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte
ränta derå.............................................................. „ 11,201,773:55.
återbetalning af i. riksbanken å särskild deposi
tionsräkning
^insätta medel ............................. „ 7,000,000: —
Statsutskottets Memorial N:o 1. 23
af statskontoret levereradt anslag till riksdags
kostnader,
annuiteter m. m.............................. kronor 11,172,000: —
till förvaltning från statskontoret öfverlemnade
kassabehållningar ............................................... „ 17,000,000:
köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter
.................................................................... it 1,256,147: 7 6.
Riksgäldskontorets utlåning.
(1899 års reglemente § 45.)
Såsom i den af fullmägtige till nästlidne års Riksdag afgifna berättelse
omförmäldes, hade fullmägtige af de under riksgäldskontorets
förvaltning stående medel under år 1898 å särskild depositionsräkning
utan räntegodtgörelse i riksbanken insatt............ kronor 10,000,000: —
I februari 1899 insattes å nämnda räkning ytterligare
.........................i-............................................. .n 3,000,000: —
kronor 13,000,000: —
Häraf har emellertid riksbanken, efter skedda
uppsägningar, under nästlidet år återbetalt
tillsammans ............................................................„__^^OfyOOCk —T
och utgör till följd häraf riksgäldskontorets tillgodohafvande
å nämnda räkning i riksbanken
för närvarande....................................... kronor 6,000,000: —
I öfrigt hafva, i den mån behållningarna och riksgäldskontorets
utgifter sådant medgifvit, kontorets tillgångar genom utlåning samt
uppköp af obligationer gjorts räntebärande; och hafva i sådant hänseende
från riksgäldskontorets kassaräkning under år 1899 utlemnats
tillsammans 7,450,000 kronor.
Vid 1899 års slut utestående tills vidare förräntade medel utgjorde
i kapital:
riksgäldskontorets medel:
inom landet mot reverser och depositionsbevis kronor 14,161,000: —
i utländska valutor..................................................... „ 18,828,571: 25.
mot uppköpta obligationer....................................... „ 947,533:88.
Summa kronor 33,937,105: 13.
24
Statsutskottets Memorial N:o 1.
liqvidations- och amortissementsfondernas medel:
inom landet, mot reverser och depositionsbevis kronor 400,000: —
hos utländsk bank...................................................... „ 587,156:12.
mot uppköpta obligationer....................................... ,, 1,935,384: 44.
Summa kronor 2,922,540: 56.
Den genom riksgäldskontor^ ifrågavarande lånerörelse för år 1899
uppkomna vinst utgör:
för riksgäldskontoret ................................................... kronor 1,360,701: 96.
„ liqvidations- och amortissementsfonderna...... „ 124,938^87^
''Summa kronor 1,485,640: 8 3.
iBiksgäldskontorets upplåning.
Af riksgäldskontorets från innebafvarens sida ouppsägbara 3,6
procent obligationer af år 1887 både vid 1899 års början försålts ett
nominelt /belopp af 48,799,000 kronor. Försäljningspriset, som sedan
april 1896 varit bestämdt till 103 procent jemte godtgörelse för upplupen
ränta, nedsattes i oktober 1899 till pari; och till detta pris bar
under året försålts en obligation å 500 kronor. Till följd häraf utgör
det för närvarande utelöpande beloppet 3,6 % obligationer 48,799,500
kronor.
Genom skrifvelse den 23 mars 1899 bemyndigade Riksdagen
riksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett iån
å 25 millioner kronor att tillhandahållas riksbanken. Med föranledande
häraf samt på grund jemväl af den riksgäldskontoret för andra ändamål
förut lemnade upplåningsrätt beslöto fullmägtige upplägga ett nytt
3£ procent statslån, förskrifvet i kronor, francs, pund sterling och
riksmark, och hafva fullmägtige med ett konsortium, bestående af
Crédit Lyonnais, Banque de Paris & des Pays-Bas, Stockholms enskilda
bank, C. J. Hambro & Son, Den Danske Landmandsbank, Hypothekog
Vekselbauk, Privatbanken i Kjöbenhavn, Deutsche Bank, Dresdner
Bank, L. Bebrens <& Söbne och Norddeutscbe Bank in Hamburg den
18 april 1899 afslutat kontrakt om öfverlåtande å konsortiet af obligationer
, å nominelt 50 millioner francs af berörda statslån. Riksdagens
senast församlade revisorer hafva i sin berättelse om granskning åt
riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning meddelat en fullständig
Statsutskottets Memorial N:o 1.
25
redogörelse för denna lånetransaktion; och tillåta sig fullmägtige att
till denna redogörelse hänvisa.
Såsom i nämnda revisionsberättelse jemväl meddelats, hafva fullmägtige
af den för det nya statslånet influtna valuta stält till riksbankens
förfogande medel, motsvarande i svenskt mynt 25 millioner
kronor. Med afseende å vilkoren för återgäldande af den riksbanken
sålunda lemnade försträckning m. m. hafva fullmägtige, i enlighet med
bestämmelserna i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse af den 23 mars
1899, träffat öfverenskommelse med fullmägtige i riksbanken, på sätt
af protokollen öfver låneärenden för den 4 och den 18 maj 1899 inhemtas.
Angående det fullmägtige gemensamt med fullmägtige i riksbanken
lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags-
och riksbankshus få fullmägtige åberopa den särskilda berättelse,
fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret deröfver afgifva.
Fullmägtige få slutligen tillkännagifva, att f. d. statskommissarien
Per Samzelius, hvilken allt sedan år 1872 varit fullmägtig i
riksgäldskontoret, den 22 juli 1899 aflidit, samt att till följd häraf
undertecknad Unger, som vid sistlidne års riksdag utsetts till förste
suppleant för fullmägtige, inträdt i riksgäldskoutorets styrelse.
Stockholm den 18 januari 1900.
ALB. ANDERSON.
EDW. SEDERHOLM. OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON.
AV. ODELBERG. G. F. ÖSTBERG. MAGNUS UNGER.
H. Sederholm.
Bill. till Riksd. Prat. TWO. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.
4
26
Statsutskottets Memorial N:o. 1.
Riksgäldskontorets balanserade tillgångar
1 Den 1 Januari |
......... - ------- ■ =*g---- |
Den 31 December |
|||
Kronor |
öre |
Kronor |
öre |
||
Debet. |
j |
||||
Tillgångar: |
|||||
Fordringar för utgifna lån: |
Kapital |
||||
490,778 |
57 |
Byggnadslån ........................................................ |
469,709: 79 |
||
799,864 |
14 |
Tömtregleringslån ................................................ |
785,654: 70 |
||
591,810 |
78 |
Lån för kanal- och slussanläggningar ............ |
558,774: 34 |
||
44,189,919 |
08 |
„ » jernvägsanläggnipgar........................... |
43,874,147: 81 |
||
5,562,500 |
— |
„ till kongl. telegrafstyrelsen .................... |
6,300,000: — |
||
4,542,067 |
15 |
Fordran af odlingslånefonden ............................ |
4,542,067: 15 |
||
18,065,530 |
36 |
Tills vidare förräntade medel ............................ |
15,108,533: 88 |
||
10,000,000 |
— |
Hos Sveriges riksbank i särskild depositionsräk- |
|||
ning.................................................................. |
6,000,000: — |
||||
Lån till Sveriges riksbank.................................... |
25,000,000: — |
102,635,884 |
|||
— 84,242.465: 08 == |
|||||
5,153,343 |
44 |
Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade .................... |
5,153,343 |
44: |
|
7,196,405 |
58 |
Utländska valuta*- .................................................. |
48,828,571 |
25: |
|
55,962 |
38 |
Fordran hos Nordtyska Banken i Hamburg ........ |
55,599: 38 |
||
13,571 |
58 |
Dito bos Banque de Haris & des Fays-Bas i Haris |
13,571: 58 |
||
116,310 |
49 |
Dito hos Herrar C. J. Hambro & Son i London |
114,495: 49 |
||
22,888 |
75 |
Dito hos Crédit Lyonnais i Paris ........................ |
22,888: 75 |
206,555 |
20 |
1,744,052 |
17 |
De konverterade lånens liqvidatious- och amortisse- |
|||
mentsfond ........................................................ |
1,744,052: 17 |
||||
968,300 |
82 |
De fonderade lånens liqvidations- och amortisse- |
|||
mentsfonder .................................................... |
968,300: 82 |
||||
428,762 |
03 |
Fonden för amortering af 1894 års lån................ |
561,062: 03 |
3,273,415 |
02 |
46,743 |
71 |
Fonden för extra amortering af statsskulden ...... |
594,695 |
77 |
|
7,143 |
26 |
Fordran af liqvidations- och amortissementsfonderna.................... |
|||
120 |
— |
Oredovisade medel, afsedda till inlösen af kuponger till Malmö— |
|||
Billesholms jern vägsaktiebolags af riksgäldskontor öfver- |
|||||
tagna obligationslån ...................................... |
120 |
—! |
|||
99,995,769 |
29 |
Transport |
130,692,585 |
35 |
Statsutskottets Methorial N:o 1.
27
och skulder vid 1899 års början och slut.
Den 1 Jnnuari |
Den 31 December |
|||||
Kronor |
öre |
Kredit. |
Ktonor |
öre |
||
Skulder: |
||||||
Fonderade lån: |
Kapital |
|||||
8,888 100,290,900 £8,428,444 48,799,000 25,111,111 33,098,666 18,000,000 |
89 44 11 |
1860 års lån emot premieobligationer ............ 1880 „ „ ..............................;...................... 1886 „ ......................................................... 1887 „ ......«................................................ 1888 „ „ ...................................................... 1890 „ „ ...................................................... 1894 „ , ...................................................... 1899 „ „ ...................................................... |
98,663,400 58,173,777 48,799,500 25,111,111 32,741,333 18,000,000 36,000,000 |
77 11 34 |
317,489,122 |
22 |
= 283,743,011: 11 = |
||||||
10,125 140,889 |
_ |
Icke fonderade lån: Gamla 5-procent lånet........................................ Göta kanals reparationsfond ................................ |
10,125 140,889 |
— |
151,014 |
|
= 151,014:— = |
||||||
872,153 900,000 1,264,000 |
51 |
I sammanhang med Vestkustbanans inköp af staten öfvertagna Kommunlån ................................ 850,291: 24 Skåne—Hallands jernvägsaktie- bolags obligationslån ............ — — — Malmö—Billesholms dito dito .... 1,244,000: — 2,094,291: 24 |
||||
23,148 |
70 |
Räntor utbalanseras oförändrade .................... |
23,148: |
70 |
2,117,439 |
y 4 i |
= 3,059,302:21 = |
! |
|||||
1,019,606 |
91 |
Diverse skulder: Å 1898 års anslag till riksdags-, kyrkomötes-och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och |
1,494: 16 |
|||
|287,972,934 |
2 a |
Transport |
1,494: 16 |
319,757,576 |
16 |
28
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Den 1 Januari
Kronor
99,995,769
5,776
719
5,564,582
227,535,733
ore
29
60
79
Den 31 December
Transport
I riksgäldskontorets kassa kontant innestående medel:
Förskott till riksdagskostnader.................................... 4,172: 30.
„ „ kontorsexpenser .................................... 181:44.
56 Behållning å riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken
77
Kapitalräkningen:
Skulder utöfver tillgångar
Inom linien balanserade tillgångar:
105,000:— Brandförsäkringsvärdet af Riksdagens
hus................................ 105,000: —
90,000: — Bokföringsvärdet af Riksgäldskontorets
hus............................ 90,000: —
30,000,000: — Allmänna hypoteksbankens grund
___
fond ........................................ 30,000,000: —
30,195,000: — Kronor 30,195,000: —
Kronor
130,692,585
4,353
10,517,470
230,153,723
333,102,582 01
Summa kronor
371,368,133
07
Statsutskottets Memorial N:o 1.
29
Den 1 Januari |
Den 31 December |
||||
Kronor |
öre |
Kronor |
öre |
||
287,972,934 |
23 |
Transport |
1,494: 16 |
319,757,576 |
16 |
43,000,000 |
— |
Af kongl. statskontoret till riksgäldskontorets |
|||
förvaltning öfverlemnade kassabehållningar 50,000,000: — |
|||||
838,491 |
49 |
För undsättningar vid missväxter eller felslagna |
|||
skördar afsedda medel .................................... |
769,252: 68 |
||||
1,231,448 |
49 |
Köpeskillingar för försålda mindre kronolägen- |
|||
heter ................................................................ |
779,623: 14 |
||||
8,280 |
— |
Utelöpande förfallna obligationer af 1891 års |
|||
tillfälliga lån .................................................... |
8,280: — |
||||
120 |
— |
Utelöpande förfallna kuponger af Malmö—Billes- |
|||
holms jernvägsaktiebolags obligationslån........ |
120: — |
||||
730 |
31 |
Å anvisade medel för inköp af Hallsberg— |
|||
Motala—Mjölby jernväg ................................ |
730: 31 |
||||
49,984 |
51 |
Återstoden af vid 1890 års riksdag anvisade |
|||
medel för inköp af jernvägen mellan Luleå |
49,984: 51 |
||||
545 |
84 |
A 1898 och 1899 års anslag till Riksdagens |
|||
bibliotek........................................................... |
1,072: 11 |
||||
47 |
14 |
Till liqvidations- och amortissementsfonderna |
— — — |
51,610,556 |
91 |
: 46,149,254: 69 = |
|||||
Inom linien balanserade skulder: |
|||||
150,000:— Konung Carl XIILs hemgifts- |
|||||
kapital...................................... |
150,000: — |
||||
100,777: 16 Lappmarks ecklesiastikfond ........ 30,000,000: — Af riksgäldskoutoret utfärdade, |
100,777: 16 |
||||
till allmänna hypoteksbankeu |
30,000,000: — |
||||
3,536: 88 Af lånet på 100 år till Trollhätte |
|||||
slussverk: kapital .... 1,250: — |
|||||
ränta........ 2,286: 88. |
3,536: 88 |
||||
30,254,314:04. Kronor 30,254,314:04 |
|||||
333,102,582 |
Öl |
Summa kronor 371,368,133 |
07 |
30
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Till statsutskottet.
Under år 1899 har liksom under föregående år det närmaste
handhafvande! af de ärenden, som ega samband med utförandet af det
fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt lemnade
uppdraget i fråga om uppförandet å Helgeandsholmen af nya byggnader
för Riksdagen och dess verk, varit öfverlemnadt åt en särskild
komité. Ledamöter i komitén hafva från och med den 22 mars 1899,
då val anstäldes för tiden intill fullmägtiges första gemensamma
sammanträde efter de val, som vid 1900 års lagtima riksdag skola
förrättas af en de! bland fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret,
varit och äro: af fullmägtige i riksbanken: herrar Törnebladh
och von Friesen med herr Jonsson såsom suppleant, samt af fullmägtige
i riksgäldskontoret: herrar Sederholm och Odelberg med herr Östberg
såsom suppleant.
Med ofvannämnda inom fullmägtiges krets utsedda ledamöter
hafva fortfarande för behandling af tekniska frågor varit adjungerade:
generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud, professor F. Gr. A. Dahl
och generaldirektören L. Berg, hvilka samtliga omvaldes den 22 mars
1899 för tiden intill nyss omförmälda fullmägtigsammanträde.
De beslut, som blifvit af fullmägtige vid gemensamma sammanträden
i ärendet fattade, framgå af protokollen den 22 mars, 18 maj
och 1.9 oktober 1899 samt denna dag.
Öfver de med afseende på byggnadsarbetets utförande vidtagna
åtgärder under tiden från den 20 januari 1899 har riksdagshuskomitén
i en till fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret stäld berättelse
lemnat redogörelse; och anhålla fullmägtige att få åberopa
denna med afseende på deri meddelade uppgifter angående ifrågavarande
åtgärder.
öfver byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus tillgångar
vid 1899 års början och slut få fullmägtige meddela följande summariska
uppgift:
Statsutskottets Memorial N:o 1.
31
Den 1 jan. |
1 Deri 31 dec. |
|||
Kronor. |
Kronor. |
|||
252,701 |
6 2 |
Innestående å upp- och afskrifningsräkning i |
||
Sundsvalls enskilda hank .......................... |
92,972 |
40 |
||
Förräntade medel: |
||||
4,758,153 |
— |
Kapital ........................... 4,258,153: — |
||
13,538 |
84 |
Ränta ............................... 9,154: 6 7 |
4,267,307 |
67 |
14,030 |
54 |
Behållning å de till riksdagshuskomitén anord- |
||
nade eller eljest influtna medel efter afdrag |
116,220 |
33 |
||
|5,038,424 |
— |
Summa |
4,476,500 |
40 |
Någon försäljning af fonden tillhöriga obligationer har under år
1899 icke ifrågakomma.
Hvilka byggnadsfondens utgifter för riksdags- och riksbankshusen
å Helgeandsholmen under år 1900 varit, framgår af komiténs berättelse.
Sedan 1894 års Riksdag, med bifall till en af fullmägtige gjord
framställning, medgifvit, att åt riksbankens medel finge utbetalas understöd
åt bland andra den genom olyckshändelse under arbete för riksdagshuskomiténs
räkning den 16 januari 1894 omkomne arbetsförmannen
Carl Fredrik Björklunds enka Anna Maria Olivia Arlén 300 kronor
årligen, så länge hon lefde ogift, samt till hvart och ett af makarnes
barn till fyllda 15 år 50 kronor om året, har understöd blifvit åt
vederbörande utbetaldt i enlighet med Riksdagens beslut åt såväl
enkan Björklund som makarnes fem barn Anders Fredrik Gunnar, född
den 24 januari 1887, Bertil Gustaf Valentin, född den 24 februari
1888, Anna Arvida Kristina, född den 31 augusti 1890, John Mauritz,
född den 10 november 1892 och Jenny Maria, född den 12 mars 1894.
Nu har under den 6 augusti 1899 enkan Björklund aflidit i utfattiga
omständigheter samt den för barnen utsedde förmyndaren sjökaptenen
Aug. Högström i Vestervik, dit enkan Björklund efter mannens död
afflyttat, under åberopande af berörda äfven genom behörigt intyg af
vederbörande kyrkoherde styrkta förhållande beträffande ställningen i
boet, hos fullmägtige i riksbanken skriftligen anmält, att den äldste af
32
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Bönerna, som uppnått 12 års ålder, vore mycket döf och litet begåfvad
å förståndets vägnar; att till bekostnad af samtliga barnens uppfostran
och vård annan tillgång icke förefunnes än ofvannämnda af Riksdagen
dem beviljade understöd å 50 kronor för hvarje barn; samt att detta
understöd för nämnda ändamål vore alldeles otillräckligt, då ej någon
ville åtaga sig att hafva dem i sin vård mot så ringa ersättning; och
har på grund häraf Högström hemstält, att det understöd, som utgått
till barnens moder, måtte fortfarande få utbetalas till barnens uppehälle
och uppfostran.
I sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:o 5 den 13
mars 1894 äro anförda de skäl, på grund af hvilka understöd då ifrågasattes
för enkan Björklund och hennes barn; och tillåta sig fullmägtige
att för närmare kännedom härom hänvisa till samma memorial.
Beträffande den af sjökaptenen Högström i egenskap af de minderåriga
barnens förmyndare gjorda ansökningen synes det fullmägtige,
som härhos till utskottet öfverlemna samma ansökning med tillhörande
prestbetyg, vara med billighetens fordringar öfverensstämmande, att
densamma vinner afseende. Fullmägtige få derför hemställa, att utskottet
behagade göra framställning till Riksdagen, att Riksdagen ville medgifva
att, på sätt af vederbörande förmyndare för arbetsförmannen
Carl Fredrik Björklunds minderåriga barn begärts, det årliga understödsbelopp
af 300 kronor, som anslagits att utaf riksbankens medel
utgå till bemälde Björklunds enka, måtte efter hennes död få tilldelas
barnen med 60 kronor för hvart barn, intill dess det uppnår 15 års ålder.
Stockholm den 15 januari 1900.
Fullmägtige i riksbanken:
PEHR EHRENHEIM.
R. TÖRNEBLADH. TOM LILJEWALCH.
SIXTEN von FRIESEN. OLOF JONSSON. ROB. ALMSTRÖM.
Fullmägtige i riksgäldskontoret:
ALB. ANDERSON.
EDW. SEDERHOLM. OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON.
W. ODELBERG. G. F. ÖSTBERG. MAGNUS UNGER.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
33
Till herrar fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontor.
Riksdagshuskomitén får härmed till herrar fullmägtige afgifva
berättelse angående de åtgärder, som till utförande af Riksdagens
beslut i fråga om uppförande på Helgeandsholmen af riksdags- och
riksbankshus vidtagits efter den 20 januari 1899, då berättelse senast
afgafs.
Uppmurandet af riksdagshusets stomme, som påbörjades år 1898,
har under år 1899 fortskridit så, att vid sistnämnda års slut tegel- ““
murarna uppförts till en höjd, räknadt från gatans plan, af hu*et
-
norra fasaden................................................... 8,70 meter
södra „ .................................................. 10,o o „
vestra „ 12,00 „
östra „ (södra hälften)........................ 12,4 0 „
„ „ (norra hälften)............... 9,30 „
Innermurarna hafva i allmänhet nått samma höjder, dock att
murverket kring kamrarnes samlingssalar uppförts ej obetydligt högre,
nemligen räknadt från Norrbroplanet kring Första Kammarens sal 12,50
meter och kring Andra Kammarens 19,2 0 meter, eller, hvad denna
senare kammare angår, till hela den höjd, som murarna der skola
hafva, så att takstolskonstruktionen till Andra Kammarens sal vid
1899 års slut börjat uppsättas.
Till de under året verkstälda murningsarbetena hafva åtgått i
rundt tal 1,750,000 stycken tegel.
Bill. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 5
34
Statsutskottets Memorial N:o 1.
b) Riksbankshuset.
Hufvudornamentet å riksdagshusets fasad mot Norrbro, hvilket
ornament skall anbringas öfver stora ingången till huset och framställer
svenska riksvapnet, uppburet af två lejon, har under året blifvit
i full storlek modelleradt i gips, hvarefter ornamentets utförande i
granit påbörjats.
De dockor af kalksten, som skola utgöra balustrad till fönstren
i hufvudvåningen, hafva under året levererats och till större delen
äfven uppsatts.
Af de till inredningen hörande arbetena hafva förutom fortsatt
inläggning af jernbalkar och bjelklag för de olika våningarna äfvensom
den inre vestibulens i bottenvåningen beklädnad med marmor, hittills
allenast ifrågakommit några mindre omfattande beton- och asfaltarbeten
samt anläggning af en del af de för värmeledningen behöfliga kanalerna.
Ytterställningar hafva rests till den höjd, som erfordras för yttermurarnas
uppdragande till full höjd.
Efter det arbetena för året afslutats, hafva murarnas öfverytor
fullständigt täckts med bräder.
Sedan under år 1898 pålningen för riksbanksbyggnaden afslutats,
har under år 1899 kallmurningen för byggnadens grund jemte en del
af den behöfliga bruksmurningen i granit fortgått och skulle antagligen
hafva kunnat under sistnämnda år fulbordas, om ej ett uppehåll
under några månader uppstått i grundläggningsarbetet, hvilket uppehåll
förorsakades deraf att, sedan olika meningar yppats om det för riksbankshuset
lämpligaste grundläggningssättet, utredning ansågs erforderlig
härutinnan. I afbidan på denna fingo arbetena hvila.
För åstadkommande af ifrågavarande utredning tillsattes den 13
juni 1899 en nämnd af fackmän, hvilken nämnd den 19 i samma månad
afgaf sitt utlåtande, som härhos bilägges. (Bilaga A.). Som nämnden,
på sätt närmare framgår af utlåtandet, i allo uttalade sig till förmån
för den använda grundläggningsmetoden, återupptogos och fortsattes
arbetena å riksbankens grund samt hafva sedermera fullföljts derhän,
att af riksbankens grundmur nu mera återstår att fullborda af kallmuren
1,100 kubikmeter och af bruksmuren 400 kubikmeter.
Satsutskottets Memorial N:o t 35
För den riksbanken i vester och sydvest omgifvande kaj muren
har det erforderliga antalet, 8 stycken, timmerkistor blifvit färdigbyggda
och på sina platser nedsänkta med en kajlängd af cirka 100
meter. De sålunda nedsänkta kistorna hafva i och för blifvande kajanläggning
till fullo ipålats, hvarjemte på ungefär hälften. af den
angifva sträckan bruksmurning verkstälts till en höjd af 2 skift.
För utförande af hithörande grundläggningsarbeten samt vissa
delar af riksbankens grundläggning har under år 1899 anskaffats en
särskild kraftig ångpump.
För den öfver Lilla Norrström erforderliga bron mellan Mynttorget
och Helgeandsholmen har för det blifvande landfästet å holmen
en sänkkista hoptimrats och nedlagts.
I bilagor till komiténs berättelse år 1899 meddelades innehållet
af de skrivelser, som vexlats mellan fullmägtige och Stockholms
stadsfullmägtige angående bron öfver Stora Norrström. Herrar fullmägtige
uttalade i sin framställning till stadsfullmägtige, att de visserligen
ansågo en bro i tre spann vara att föredraga framför en bro i
ett enda spann, men att de för det dåvarande ansågo sig böra föreslå
en bro af den senare konstruktionen, enär denna kunde utföras utan
att i något afsende inverka på vattenafloppet.
Komitén har emellertid icke kunnat förbise, att en bro i tre
spann skulle bättre harmoniera såväl med de under uppförande varande
byggnaderna på holmen som med omgifningen i öfrigt, och då enligt
hvad förberedande undersökning gifvit vid handen en trespannsbro
icke skulle ställa sig dyrare än en bro i ett spann med den bredd på
bron, som man hittills tänkt sig, har komitén med hänsyn härtill och
då komitén funnit, att sådana åtgärder borde kunna vidtagas, att en
bro i tre spann icke skulle komma att hafva inflytande på vattenafloppet
i högre grad än en enspannsbro, har komitén tillstyrkt
fullmägtige att hos kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anhålla
om förordnande för sakkunnig person att verkställa utredning härutinnan.
Denna framställning har af fullmägtige bifallits och skrifvelse
i ämnet förty af dem till kongl. styrelsen aflåtits af innehåll, Bilaga B.
utvisar.
c) Kajer.
d) Brobyggnaderna.
36
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Entreprenadoch
leveransaftal
för byggnadsarbetena.
I närmast föregående berättelser har komitén omnämnt den stegring
i pris å arbete och materialier, som fortgått sedan år 1897.
Denna stegring har gjort sig i ökadt mått känbar under år 1899. På
grund af densamma har komitén föranlåtits att i så hög grad, som
förhållandena, utan att arbetena derigenom fördröjts, kunnat medgifva,
uppskjuta afslutandet, af ytterligare för byggnaderna erforderliga entreprenadaftal,
och det är med fästadt afseende härpå som under år
1899 endast de mest oundgängliga entreprenad- och leveransaftal ingåtts,
nemligen med:
firman Malmö stenhuggeri, om leverans af 8 stycken pelare af
marmor till riksdagshusets öfre vestibul,
firman Erik Rumstedt, om takstolskonstruktionen af jern för båda
kamrarnes samlingssalar,
aktiebolaget Skånska cementgjuteriet, om vissa betonarbeten,
firman A. Andersson, om grundmurning för riksbankshuset samt
af en del af strandskoningen för den framför huset belägna kajen,
vid hvilken kajmurning af besparingsskäl för de två djupast liggande
skiften användes huggen, i behåll varande koppsten från de äldre kajmurarna
på Helgeandsholmen,
firmorna S. Jehander och J. Johansson, om sockelsättning för
riksbankshuset.
Totalutgiften för de med nyssnämnda firmor kontraherade arbetena
belöper sig till ett belopp icke fullt uppgående till 100,000 kronor.
I äldre entreprenaduppgörelser har slutligen under år 1899 kontraherats
om smärre ändringar, hvilka visat sig vara under arbetets
gång erforderliga. Den vigtigaste af dessa ändringar afser riksvapenornamentets
öfver hufvudingången till riksdagshuset utförande i granit
i stället för sandsten, såsom till en början blifvit bestämdt.
Såsom af föregående berättelser närmare inhemtas, har komitén,
med fullmägtiges begifvande, åtagit sig att sjelf tillhandahålla vederbörande
entreprenör för murningen af riksdagshuset den behöfliga
qvantiteten murtegel. Med afseende på de äfven för tegel stegrade
priserna har upphandlingen deraf inskränkts till föga utöfver den för
året oundgängligen erforderliga myckenheten. Hvad angår leverans af
tegel för innevarande år, är aftal härom ej ännu träffadt, då grundad
anledning synes finnas antaga, att, om härmed något uppskjutes, prisfordringarna
skola nedgå.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
37
Riksdagshuskomitén har under år 1899 haft följande tillgångar:
behållning från år 1898 ................................................. kronor 14,030: 54
från byggnadsfonden......................................................... „
influten köpesumma för sålda materialier .................. „
influtna hyror från bazarbyggnaden vid Norrbro:
a) inbetalda för 1898 (efter bevakning i kon
kurs)
........................... kronor 412: 67
b) inbetalda för 1899 ...... „ 22,600: —
c) „ „ 1900 ...... „ 6,400: — „
influten hyra för en smedja vid Stora Katrineberg „
deposition för utlemnade ritningar.............................. „
ränta för år 1898 på upp- och afskrifningsräkning,
godtgjord den 15 januari 1899 ............ „
850,000: —
1,044: 4 2
29,412: 67
250: —
100: —
1,130: 03.
Kronor 895,967: 6 6.
Kr.mitins inkomster
och
utgifter är
1899.
Utgifterna hafva under år 1899, inberäknadt utbetalda förskott
till vissa leverantörer och entreprenörer, uppgått till kronor 779,747: 33,
hvadan behållningen till år 1900 utgör kronor 116,220: 3 3.
Under förbehåll af de jemkningar, som vid slutlig granskning
af räkenskaperna för år 1899 kunna blifva af nöden, meddelas här
följande uppgift å de hufvudposter, på hvilka utgifterna fördelas:
Byggnads- och grund! ägg ningsarbeten, pålning m. rn.
Uppförande af riksdagshusets stomme till omkring tre våningars
höjd, grundläggning för riksbankshuset, pålning för detta hus samt
vidliggande kaj jemte landfästen för broar, timring och sänkning af
kistor, arbetskostnader, inköp af pålar och annat virke, tegel, kalk
och cement, jernbalkar och smide, samt stenkol för kranar och pumpar
ro. m.................................................................................. kronor 425,514: 20 °)
transporter, bogseringar och pråmhyra .............. ,, 8,239: 17
värme- och afloppsledningar..................................... ,, 2,350: 5 6
omkostnader för bazarbyggnaden............................. „ 1,363:4 9
ritkontoret ........................................................................ ,, 44,243: 81
Transport kronor 481,711: 2 3
*) Då bokslut ännu icke hunnit verkställas, kan här ej lemnas specifik uppgift
å dem af här angifna kostnader, som afse utgifter för verkstälda arheten samt utgifter
för i behåll varande materialier.
38
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kronor 481,711: 2 3
förskott å leveranser och entreprenader till riksdagshusen
.............................................................. „ 263,300: —
Administration:
arfvoden .................................. |
kronor |
22,628: 6 3 ~ |
förrådsförvaltning.................. |
77 |
2,916: 75 |
resekostnader.......................... |
148: 60 |
|
belysning ................................. |
77 |
146: 75 |
skrif- och ritmaterialier, tele-gram- och telefonafgifter, |
||
post- och trycksaker m. m. |
J7 |
1,062: 7 9 |
Diverse utgifter: |
||
assuransafgifter........................ |
kronor |
1,627: 60 |
olycksfallsförsäkringar ......... |
>7 |
829: 65 |
läkarearvode och medika- |
||
menter m. m..................... |
77 |
950: 57 |
reparationer.............................. |
77 |
23: — |
renhållning.............................. |
77 |
238: 50 |
hyra och tillsyn af brandskåp |
7» |
64: — |
annonser................................. |
225: 43 |
|
lösen för åtskilliga handlingar |
» |
41: — |
materialprof och undersök-ningar å kalkgrus m. m. |
||
kerhet och bestånd............ |
7) |
3,832: 83 |
26,903: 52
„ 7,832: 58
Kronor 779,747: 33.
Stockholm den 15 januari 1900.
På riksdagshuskomiténs vägnar:
R. TÖRNEBLADH.
C. R. Troilius.
*) De komiténs ledamöter, som utsetts bland herrar fullmägtige, hafva lika
litet för år 1899 som för föregående år åtnjutit något arfvode för deltagande i komiténs
arbeten.
Statsutskottets Memorial Nx> 1.
39
Bilaga A.
Till Riksdagshuskomitén.
Undertecknade, som blifvit af komitén, jemlikt skrifvelse den 13
innevarande juni, tillkallade för att i enlighet med hvad skrifvelsen
närmare förmäler afgifva yttrande i fråga om riksbankshusets på Helgeandsholmen
grundläggning, hafva, för fullgörande af det oss lemnade
uppdraget,
dels tagit del af den oss i tryck meddelade skriftvexlingen mellan
arkitekten och verkställande ingeniören samt af friherre Leijonhufvuds
yttrande;
dels studerat de oss tillhandahållna och af verkställande ingeniören
för oss förklarade ritningar och beräkningar angående riksbankshusets
och kringliggande kajers grundläggning;
dels och på arbetsplatsen tagit del af hittills utförda arbeten med
afseende på riksbankshusets och kajernas grundläggning samt låtit
arkitekten och verkställande ingeniören, såväl hvar för sig som gemensamt,
inför oss redogöra för sina meningar beträffande ifrågavarande
grundläggning.
Arkitekten År. Johansson har inför oss, på tillfrågan, förklarat, att
han för den återstående på utfyld mark hyllande grunden till riksbankshuset
icke vidare vidhölle sin under skriftvexlingen mellan honom och
verkställande ingeniören gjorda framställning i fråga om anbringande
omkring och ofvanpå pålhufvudena af ett lager beton, då sådan betonfyllning
icke numera kan på grunden i sin helhet anbringas.
Deremot har han hemstält,
dels att vid återstående del af pålgrunden sjelfva pålarne måtte
afsågas cirka 15 centimeter djupare än hvad hittills egt rum;
dels ock att omedelbart framför grundmuren till riksbankshusets
framspringande midtelparti mot vester måtte anbringas en ny spånt
strax bakom den nu befintliga.
40
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Med anledning af arkitektens sålunda framstälda önskningsmål
har verkställande ingeniören anfört:
a) beträffande anspråket på vissa pålars djupare afsågning,
att Stockholms stads på pålar uppförda byggnader (kajer och hus)
i regel hvila på en pålgrund, nedförd 30 å 45 centimeter under lägsta
vattenytan;
att, hvad grunden till riksbanken och vidliggande kajer angår,
pålarne afskurits minst 75 centimeter under lägsta vattenytan;
att, för den händelse, genom jordytans höjning och Mälarens vattenytas
sjunkande, efter flere eller färre århundradens lopp, behof skulle
uppstå att reglera Mälarens höjd till förekommande af fara för de på
pålar hvilande byggnaderna i Stockholm, sådant behof inträder med afseende
på Stockholms stads till oberäkneliga värden uppgående byggnader
långt tidigare än med afseende på riksbankshuset med dess djupare
liggande pålgrund, till följd hvaraf, om förr eller senare här antydda
fara skulle inträda, åtgärder såväl häremot som jemväl för seglationens
vidmagthållande för visso måste vidtagas så mycket tidigare, än någon
fara för beståndet af riksbyggnadernas pålgrund kunde uppstå, att farhågorna
i här nämnda hänseende kunna lemnas ur räkningen;
att pålarnes djupare afsågning redan, på sådana ställen der eu
dylik afskärning på större ytor mellan de särskilda spåntväggarna i
grunden kuDnat göras, blifvit vidtagen;
samt att härmed komme att fortsättas, der så ske kunde;
b) beträffande anspråket på ytterligare en spånt framför en del af
riksbankshuset,
att större delen af riksbankshusets undergrund är indelad i särskilda,
inspåntade sektioner;
att, hvad angår den fordrade nya spånten, högst betydande svårigheter
förefinnas till följd af derstädes i den fasta grunden befintlig sten
och det ringa utrymmet mellan de nedslagna pålarne;
samt att närmast mot vester tillstötande kaj är försedd med dubbla
spåntväggar — en utanför och en innanför kajkistan — af hvilka den
inre spåntväggen ligger endast på några få fots afstånd från den ifrågasatta
nya spånten, hvilken senare derför vore obehöflig. .
Dessutom har verkställande ingeniören, beträffande den å en del
af grunden för riksbankshuset verkstälda underfyllningen mellan pålarna
af en blandning af slagen tegelsten, vanligt grus och kalkgrus, upplyst,
Statsutskottets Memorial 2V:o 1.
41
att den här åsyftade fyllningen användts hufvudsakligen af det skäl,
att man ansett lämpligt närmast ofvanpå den under en del af riksbanks -husets grund befintliga lerkörteln lägga ett så lätt fyllnadsämne som
möjligt, så att detta ej komme att nedtryckas i leran, hvilket skulle
blifva fallet, om tyngre ämne direkt på leran användts. Ofvanpå detta
till endast 1,8 meters medeldjup under riksbankshuset utbredda lättare
lager nedspettades vanligt klapperstensgrus och makadam, i likhet med
hvad vid öfriga fyllningsarbeten på holmen skedde.
Med anledning af hvad sålunda inför oss af arkitekten och verkställande
ingeniören anförts samt till besvarande af de till oss framstälda
frågorna få vi uttala följande:
l:o) beträffande första frågan, så lydande:
»Kan, med hänsyn till vinnande af full trygghet för det framtida beståndet
af riksbankshuset på Helgeandsholmen, den gjorda utfyllningen med
en blandning af slagen tegelsten, vanligt grus och kalkgrus mellan pålarne
i grunden för en del af riksbankshuset anses motsvara det särskildt med
fyllningen af sedda ändamålet ?»
att vi, på grund af ofvan angifna upplysningar
angående ändamålet med här ifrågavarande fyllning,
anse samma ändamål hafva vunnits, utan att någon
olägenhet genom begagnandet af detta fyllningsämne
bör kunna uppkomma, då kalkgruset ingått i detsamma
till en synnerligen obetydlig del, motsvarande ungefär
eu tjugufemtedel af fyllningshöjden, samt öfver denna
, lättare fyllning spettadt grus på vanligt sätt anbringats.
2:o) beträffande andra frågan? så lydande:
T)Kan det nu följda systemet af dubbel plankbädd på pålar med direkt
på planken hvilande granitmur anses betryggande såsom undergrund för
återstående del af riksbankshuset
att vi anse den anbragta plankbädden under murverket
vara fullt betryggande, men att, då å det område,
der ännu ej plankbädd inlagts, förekommer lösare
jordlager, om ock ej å hela detta område, vi
föreslå, att, vid fortsatt inläggning af plankbottnen,
Bill. till Biksd. Prot. 1900. 4 Sam. 1 Afd. 1 Höft. &
42
Statsutskottet? Mtmorial JSi:o 1.
användas lika tjocka plankor i det öfra planklagret
som i det undra, hvarigenom man — utan att öka
kostnaden afsevärdt — får än mera och likformigare
styrka å denna plankbädd; och hafva vi ej att föreslå
någon annan ändring i det hittills följda systemet.
3:o) beträffande tredje frågan, så lydande:
i)Aro andra än de hittills meddelade föreskrifterna i afseende på metod
och ordningsföljd af nöden för det behöriga fullbordandet af det återstående
grundläggnings arbetet med dertill hörande kajbyggnader och, i sådant fall,
hvilka ?»
a) att vi, på grund af den kännedom, vi erhållit
om den byggnadsmetod, som vid här ifrågavarande
grundläggningsarbete blifvit följd, nemligen granitmurning
omedelbart på dubbel plank bädd, hvilande å
pålar, anse denna metod äfven för fullbordandet af
återstående grundläggningsarbetet fullt betryggande
och, med stöd af den erfarenhet vi vunnit, att föredraga
framför annan grundläggning, exempelvis med
betonbädd på en plats sådan som denna och under
der rådande förhållanden,
b) att vi, beträffande förslaget att afskära de ännu
icke afsågade pålarna vid 90 centimeters djup under
lägsta vattenytan i stället för vid 75 centimeters djup,
biträda åsigten om fördelen af en sådan åtgärd och
antaga, att, så vidt möjligt, så kommer att ske, så
mycket hellre som upplyst blifvit, att denna åtgärd
redan blifvit vidtagen på flere delar af ifrågavarande
grund,
c) att vi, med afsende på den af arkitekten föreslagna
ytterligare spånt invid grundmuren till bankbyggnadens
åt vester framspringande midtelparti, anse
sådan spånt obehöflig, då på ömse sidor om kajkistan
derutanför och på ringa afstånd derifrån betryggande
spåntväggar anbringas,
d) att vi, beträffande ordningsföljden för arbetets
utförande, förorda, att sockelns fastmurning samt murning
invid och öfver densamma icke må eg a rum,
förrän grundmurarna till byggnaden i dess helhet
uppförts till full höjd.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
43
Slutligen få vi, med anledning af slutorden i det åt oss lemnade
uppdraget, anföra, att vi icke funnit anledning att, utöfver hvad redan
skett, tillägga några meddelanden eller anvisningar i ärendet, synnerligast
som vi, på grund af de iakttagelser angående byggnadssättet,
som vid besök å arbetsplatsen gjorts, sammanstämmande kommit till
den uppfattning, att, särskilt med hänsyn till den blifvande riksbanksbyggnadens
böjd, den hittills följda arbetsplanen för grundläggningen
synts oss lemna full säkerhet för det framtida beståndet af grunden för
såväl riksbankshuset som de vidliggande kajerna.
Stockholm den 19 juni 1899.
AX. G. SVEDELIUS.
AXEL KUMLIEN.
AXEL ROOS.
B. STAFSING.
PHILIP ÅQVIST.
C. R. Troilius.
44
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Bilaga B.
Till kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Hos Stockholms stadsfullmägtige hafva fullmägtige i riksbanken
och i riksgäldskontoret, åt hvilka Riksdagen uppdragit att på Helgeandsholmen
låta uppföra nya byggnader för Riksdagen och dess verk jemte
broar öfver Störa och Lilla Norrström i Drottninggatans förlängning,
i skrifvelse den 6 oktober 1897 hemstält, huruvida ej Stockholms stad
skulle finnas villig att ordna gatuprofilerna i Drottninggatans förlängning
på sådant sätt, att brobyggnaden i sammanhang härmed måtte
kunna utföras med behörigt afseende på dels trafikens fordringar, dels
förhållandena i omgifningarna. Ifrågavarande skrifvelse, som åtföljdes
af tre planscher med alternativa brosektioner, besvarades af stadsfullmägtige
genom skrifvelse den 26 februari 1898 på sådant sätt, att de
medgåfvo vissa ändringar i Ström- och Drottninggatornas profiler, men
dervid fogade vilkor, som af fullmägtige hittills icke slutligen pröfvats;
Och få fullmägtige för närmare kännedom om den med stadsfullmägtige
förda skriftvexlingen härhos öfverlemna tryckta exemplar af dels bihang
n:o 10 till beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1898
och dels n:o 36 af samma utskotts utlåtanden och memorial.
Efter mottagande af stadsfullmägtiges nyssberörda svar hafva
fullmägtige, som ansett, att en bro öfver Stora Norrström, utförd, såsom
hiltills atsetts, i ett enda spann, antagligen skulle förete ett mindre
tilltalande utseende än en bro i tre spann, för hvilket senare slags
konstruktion de kommunala myndigheter, hvilka under ärendets förberedande
handläggning yttrat sig, uttalat sympatier, tagit i öfvervägande,
om ej åt såväl bropelare som kajen på Helgeandsholmen
invid den öfver Stora Norrström ledande bron skulle kunna gifvas en
sådan konstruktion, att samma resultat erhölles beträffande vattenafloppet
från Mälaren, som om bron byggdes i ett enda spann.
I syfte att härutinnan erhålla utredning få fullmägtige i riks
Statsutskottets Memorial N:o 1.
45
banken och i riksgäldskontor äran anhålla, att kongl. styrelsen behagade
uppdraga åt någon i hithörande frågor förfaren fackman att
mot ersättning, som af de till fullmägtiges förfogande stälda medel
kommer att lemnas,
dels i ämnet afgifva utlåtande, på hvad sätt en sådan brokonstruktion
i tre spann med tillhörande kajanordning för här ofvan omförmälda
ändamål med afseende på vattenafloppet lämpligast må kunna utföras,
dels ock uppgöra förslag till dylik bro i tre spann och så beskaffad,
att den harmonierar med omgifningarna.
Den fackman, som af kongl. styrelsen må komma att utses, skall
erhålla tillgång till den hittills åvägabragta förberedande utredningen
i ämnet samt till det tekniska biträde, som må finnas behöflig!
Stockholm den 15 januari 1900.
Fullmägtige i riksbanken:
(Namnunderskrifter.)
Fullmägtige i riksgäldskontoret:
(Namnunderskrifter.)
Bih. till Riksd. Prof. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
7