Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
1
ff:o 7.
Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1900, kl. 4 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion angående
ändrad lydelse af §§ 11 och 19 riksdagsordningen.
Vid tillämpning af gällande bestämmelser rörande grunderna för
valrätt till Andra Kammaren kan det inträffa, att en person, som i öfrigt
uppfyller vilkoren för politisk rösträtt, endast och allenast derigenom, att
han afflyttar från den kommun, inom hvilken han egt att utöfva denna
rätt, för en afsevärd tid går miste om densamma. Af § 14 riksdagsordningen
framgår nemligen, att ingen eger valrätt till Andra Kammaren
annorstädes än i den kommun, der han är bosatt, d. v. s. mantalsskrifven.
Den valberättigade medlem af en kommun, som derifrån afflyttar, förlorar
alltså rösträtten vid nästa inom kommunen skeende mantalsskrifning, vid
hvilken han ej blifvit i mantalslängden uppförd; angående sålunda inträffad
förändring åligger det på landet kommunalnämnden — enligt kongl. förord
ningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 § 59 (slutet) —
och i stad magistraten — i Stockholm jemlikt den för denna stad den 8
november 1889 fastställa valordning § 4 samt i öfriga städer på grund af
kong], förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 § 14
— att i kommunens röstlängd verkställa anteckning. I den kommun, till
hvilken afflyttning skett, kan deremot kommunal och såmedelst politisk rösträtt
erhållas först sedan den inflyttade, efter att hafva blifvit inom kommuBih.
till Riksd. Prof. 1900. 0 Sami. 7 Käft. (N:o 7). 1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
nen mantalsskrifven, blifvit derstädes till allmän bevillning uppförd äfvensom
antecknad i kommunens röstlängd; och kan på detta’sätt uppkomma
en mellantid af mer än ett år, under hvilken rösträtt är honom beröfvad.
1 vissa fall, såsom t. ex. der pröfningsnämnds beslut angående den i kommunen
inflyttade personens taxering blifvit öfverklagadt, kan det till och
med dröja ännu längre, innan han blifver i kommunens röstlängd införd.
Då för valbarhet till riksdagsman i Andra Kammaren enligt § 19
riksdagsordningen förutsattes, bland annat, valrätt inom den kommun eller
någon af de kommuner, för hvilka valet sker, kan på samma sätt afflyttning
till annan kommun förorsaka, att valbarheten för en tid förloras.
Ofvannämnda förhållanden påvisades vid januari-riksdagen år 1887
i en af herr P. Waldenström i Andra Kammaren väckt motion (n:o 12),
deri framlades förslag om särskilda tillägg till §§ 14 och 19 riksdagsordningen
i syfte att undanrödja nu ifrågavarande olägenhet och i hvars
motivering uttalades, bland annat, att en annars valberättigad och valbar
person, som flyttade från en ort till en annan, borde få behålla sin valrätt
och sin valbarhet på det ställe, hvarifrån han flyttade, till dess han vunne
samma rättigheter i inflyttningsorten, samt att detta syntes så mycket
naturligare, som eu person, hvilken redan vore vald till riksdagsman, behölle
intill valperiodens slut sitt representantskap för den valkrets, som
utsett honom, äfven om han under tiden flyttade till annan ort. Bifall
till nämnda motion förordades ock i en af herr Emil Hammarlund vid
samma riksdag i Andra Kammaren afgifven motion (n:o 183).
Dessa båda motioner koinmo emellertid till följd af Riksdagens upplösning
hvarken under konstitutionsutskottets eller under Riksdagens behandling.
Vid maj-riksdagen samma år väcktes åter af herr Hammarlund en
motion i Andra Kammaren (n:o 53), i hvilken, bland annat, framhölls
såsom önskvärdt, att till § 14 riksdagsordningen fogades ett tillägg i
den rigtning, som i förstberörda motion föreslagits. I det konstitutionsutskottets
utlåtande (n:o 10), hvari denna motion berördes, afgaf emellertid
utskottet öfver densamma icke något yttrande, synbarligen af den orsak,
att motionen uti ifrågavarande del icke ansetts innebära något bestämdt
yrkande.
Vid innevarande riksdag har frågan å nyo blifvit bragt å bane genom
en af herr David Bergström inom Andra Kammaren väckt, till utskottets
förberedande behandling hänvisad motion, n:o 154, deri motionären yttrar
hufvudsakligen följande:
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
3
»Det är en gängse regel, att en medborgare, för att vara politiskt
röstberättigad å en ort, måste sedan viss, i lagen föreskrifven tid haft fast
bostad derstädes. Så kräfves det i de flesta länder såsom vilkor för
politisk rösträtt att vara bosatt inom valkretsen vid tiden för vallängdens
årliga uppgörande. I vissa länder fordras det, att inflyttningen skall
ha skett senast sex månader före vallängdens upprättande. Danmarks
grund- och vallagar säga senast ett år före valdagen. I några länder,
såsom i Tyska riket och Schweiz, afslutas vallängderna några få
dagar före valet, hvadan inflyttningen till valkretsen der kan ha skett
helt nyligen. Ja, i Schweiz ega äfven de, som tillfälligt vistas i en
valkrets, att der utöfva politisk rösträtt på samma vilkor som de bofasta
männen, nemligen att vara uppförda i vallängden, och denna afslutas icke
förr än 3 dagar före valet. Inom vissa andra länder, och bland dem Sverige,
är ett ganska strängt flyttningsstreck uppdraget, och detta gäller icke
allenast valkretsen, utan det fordras att sedan viss tid vara bosatt just inom
den kommun i valkretsen, der den politiska rösträtten skall utöfvas. Man
må nu vara hur stor vän af politiska gränsstreck som helst, så lär det
dock bli svårt att uppvisa någon rimlig grund för en dylik bestämmelse,
hvilken kan från politisk rösträtt för längre eller kortare tid utesluta en
person, som råkar byta om bostad inom en valkrets, der han förut är politiskt
röstberättigad. Det svenska flyttningsstrecket är emellertid ännu
strängare än någonstädes annars. I Sverige kräfves det nemligen icke
allenast att vara bosatt, d. v. s. lagligt mantalsskrifven inom den kommun,
der den politiska rösträtten skall utöfvas, utan äfven att der ega kommunal
rösträtt. Och det är en lång omgång i regeln för en nyinflyttad person,
innan han hinner dit. Medan t. ex. i Preussen en nyinflyttad person
sex månader efter inflyttningen kan bli politiskt röstberättigad inom
kommunen, får hos oss flertalet af de inflyttade vänta i 1—2 års tid,
innan de kunna få kommunal och politisk rösträtt. Det kan nu icke förnekas,
att det ligger en orättvisa i att alldeles beröfva eu medborgare
hans politiska rättigheter för en tid, derför att han flyttar från en ort
till en annan, och denna orättvisa minskas icke deraf, att det är de små
inkomsttagarne, som mest af alla drabbas af flyttningsstrecket.»
»Då riksdagsordningens bestämmelser om valbarhet till Andra Kammaren
grunda sig på bestämmelserna om valrätten, medför flyttningsstrecket
äfven en ytterligare skärpning af det bostadsband, hvarigenom valbarheten
till nämnda kammare blifvit begränsad. Det gifves ju exempel på att
riksdagsmän, som i mänga år åtnjutit valkretsens förtroende, för en tid
förlorat sin valbarhet derstädes endast och allenast derigenom, att de flyttat
till en annan kommun i samma valkrets.»
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
I syfte att ernå frågans lösning »ju förr dess hellre» har motionären
föreslagit:
»att Riksdagen måtte såsom hyllande till vidare grundlagsenlig behandling
. antaga följande förslag till ändrad lydelse af §§ 17 och 19 riksdagsordningen:
-
§ 17.
Vid såväl elektors- som riksdagsmannaval----— röstetal.
Vid dessa val — — — — — — tillkommer.
Flyttar valberättigad från en kommun till en annan, åtnjuter han i
den förra sin valrätt i ytterligare två års tid, räknadt från den dag densamma
jemlikt 14 § skolat upphöra, dock under vilkor att han vid valtillfället
fortfarande är svensk medborgare, råder öfver sig och sitt gods,
eger medborgerligt förtroende, samt ännu ej eger valrätt i den kommun,
dit han flyttat, och ej häftar för oguldna koinmunalutskylder till den
kommun, derifrån han flyttat.
§ 19.
Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast väljas män, som
uppnått 25 års ålder samt, enligt 14 och 17 §§, ega valrätt inom den
kommun, eller någon af de kommuner, för hvilka de väljas.»
Då motionären emellertid icke velat ifrågasätta, att den sålunda föreslagna
formuleringen af ofvannämnda paragrafer skulle af utskottet och
Riksdagen i allo godkännas, och då svårigheter möjligen torde visa sig
att härvidlag utfinna en fullt tillfredsställande redaktion, har han alternativt
hemstält:
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.
Maj:t ville snarast möjligt till Riksdagen inkomma med förslag till sådan
ändring af riksdagsordningen, att de af motionären påpekade missförhållandena
må undanrödjas.
Att en persons valrätt och valbarhet till Riksdagens Andra Kammare
kunna göras om intet enbart på grund af den omständigheten, att personen
i fråga flyttar från en kommun till en annan, måste enligt utskottets
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
5
uppfattning anses innebära eu afsevärd oegentlighet, hvilken blifver särskildt
påfallande i sådana händelser, der flyttningen egt rum mellan två
inom samma valkrets belägna kommuner; och, såsom motionären erinrat,
saknas ej exempel på att en persons valrätt och dermed ock hans valbarhet
af sistberörda anledning för en tid upphört. Äfven om det
må med skäl antagas, att sådana fall icke kunna blifva synnerligen talrika,
är enligt utskottets åsigt en lagändring i motionens syfte likväl särdeles
önskvärd, då det icke synes vara med rätt och billighet öfverensstämmande,
att ett förhållande af så pass underordnad betydelse som en
förändring i afseende å boningsorten skall få inverka på utöfningen af de
vigtigaste medborgerliga rättigheter.
Om utskottet alltså härutinnan delar motionärens uppfattning, bär
utskottet deremot icke kunnat godkänna det af honom framlagda förslag
om tillägg till §§ 17 och 19 riksdagsordningen. Oafsedt den genast i
ögonen fallande olämpligheten af att ett stadgande i motionens syfte, i
hvad angår valrätten, införes i § 17 riksdagsordningen, då ju stadgandet
snarare skulle hafva sin plats i § 14 i samma grundlag, och oafsedt åtskilliga
andra mer eller mindre väsentliga anmärkningar mot förslagets affattning,
har utskottet icke kunnat finna, att motionären påvisat några
verkliga skäl, på grund af hvilka valrätten för en person, som flyttat från
en kommun till en annan, skulle i den förra kommunen ega bestånd så
länge som »två års tid, räknadt från den dag densamma jemlikt 14 § skolat
upphöra», d. v. s. två år, räknadt från den första mantalsskrifningsförrättning,
vid hvilken han ej blifvit i vederbörande mantalslängd uppförd.
Det kunde måhända ifrågasättas, huruvida icke i stället valrätten inom
den senare kommunen skulle kunna inträda tidigare än nu är fallet. Af
betydelse för bedömande af förevarande fråga har för utskottet vidare
framstått den omständigheten, att genom bifall till motionärens grundlagsändringsförslag
skulle i riksdagsordningen indragas bestämmelser,
hvilka enligt hittills följda grunder för lagstiftning på hithörande område
rätteligen böra hänföras till kommunallagarne. Utan att ingå på frågan,
huruvida de i dessa lagar förekommande bestämmelser, som närmast inverka
på den politiska rösträtten, tilläfventyrs borde erhålla grundlags helgd,
kan utskottet emellertid icke anse lämpligt, att enstaka valbestämmelser,
hvilka äro af beskaffenhet att vara närmast hänförliga till kommunallag,
sålunda öfverflyttas till grundlagen.
Då utskottet alltså funnit ändring i hithörande stadganden vara af
behof påkallad, men å andra sidan icke kunnat förbise, att vid en sådan
reform måste tagas i noggrant öfvervägande, huruvida icke i sammanhang
dermed må erfordras jemkningar i författningar, hvilka ligga utom ut
-
6
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
skottets egentliga verksamhetsområde, har utskottet, som ansett Kongl.
Maj:t vara bäst i tillfälle att egna frågan den närmare utredning, hvilken i
följd häraf torde vara erforderlig, funnit det vara rigtigast att i hufvudsak
tillstyrka bifall till det i motionen alternativt framstälda yrkande om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i ämnet,
hvarvid utskottet emellertid funnit sig böra gifva skrifvelseförslaget
en från motionärens hemställan något afvikande affattning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet, med anledning
af förevarande motion, hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj rf för Riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser
rörande grunderna för valrätt till Andra Kammaren,
att enbart den omständigheten, att en valberättigad person
flyttar från en kommun till en annan, ej må beröfva
honom valrätt till Andra Kammaren.
Stockholm den 1 maj 1900.
På utskottets vägnar:
G. RUDEBECK.
af herr Moberg.
Reservation:
Stockholm 1900. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.