Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
1
N:o 1
Ank. till Riksd. kansli den 2 februari 1900, kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å hvilande förslag
till ändringar i grundlagarne.
Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för Riksdagen
anmäla de under sist förflutna treårsperiod jemlikt § 64 riksdagsordningen
såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
till ändringar i grundlagarne, hänskjutna till grundlagsenlig behandling
vid nu pågående riksdag:
från riksdagen år 1897:
l:o) om ändrad lydelse af 3 § 13:6) tryckfrihetsförordningen:
Tryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Förslag
§ 3.
§ 3.
Under de förutsatta vilkor, att, Under de förutsatta vilkor, att,
vid pröfningen af en skrift eller vid pröfningen af eu skrift eller
Bill. till Riksd. Prof. 1900. 3 Sami. 1 Käft. (N:o 1)
1
2
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
ansvaret för densamma, de, på hvilka
en sådan pröfning ankomma kan, i
fall, som tvetydiga synas, hellre fria
än fälla, alltid mera må fästa sin
uppmärksamhet på ämnets och tankens,
än på uttryckets lagstridighet,
på skriftens åsyftning, än på framställningssättet,
och alltid utan rättighet
att, i hvilket fall som helst,
draga obestämda slutföljder af uttrycken,
skola såsom missbruk af
tryckfriheten anses:
13:o. Sedernas vanhelgd, vare
sig genom, offentliga läror till någon
last, särdeles den, som sårar ärbarheten,
eller sådana ohöljda och skändlig
a framställningar af denna lasts
utöfning, hvarigenom främjandet af
ett förderfligt lefnadssätt åsyftas;
brottet skall straffas enligt allmän
lag, och skriften konfiskeras.
Såsom allmän regel----
—--icke för brottsligt ansett.
(Föreslagen lydelse:)
ansvaret för densamma, de, på hvilka
en sådan pröfning ankomma kan, i
fall, som tvetydiga synas, hellre fria
än fälla, alltid mera må fästa sin
uppmärksamhet på ämnets och tankens,
än på uttryckets lagstridighet,
på skriftens åsyftning, än på framställningssättet,
och alltid utan rättighet
att, i hvilket fall som helst,
draga obestämda slutföljder af uttrycken,
skola såsom missbruk af
tryckfriheten anses:
13:o. Framställning, som sårar
tukt och sedlighet; brottet skall straffas
enligt allmän lag, och skriften
konfiskeras.
Såsom allmän regel----
--— icke för brottsligt ansett.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande 1897 n:o 9.
Första Kammarens protokoll den 8 maj.
Andra Kammarens protokoll den 8 maj.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
3
2:o) om ändrad lydelse af §§ 16, 18 och 25 riksdagsordningen:
I.
Riksdagsordningen.
{Nuvarande lydelse:)
§ 16.
o
A landet väljes — — —--
---största folkmängden eger.
I de valkretsar — — — —
—--största folkmängden eger.
Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, ega dock
begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag härom af
de röstberättigade i en kommun väckes
medelst beslut, fattadt inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat, varder sådant meddeladt
Konungens Befallningshafvande, som
från öfriga till valkretsen hörande
kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse
om utgången, efter thy som de flesta
afgifna rösterna varit för bifall eller
afslag. I sistnämnda fall kan frågan
icke förr, än eu tid af fem år derefter
förflutit, å nyo upptagas. Beslutas
åter förändringen, träder den
i kraft vid det val, som näst efter
en månad från kungörelsens utfärdande
inträffar, och gäller för en
tid af minst fem år, hvarefter beslut
om dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas. Vid
{Föreslagen lydelse:)
§ 16.
o
1. A landet väljes----
— — — största folkmängden eger.
2. I de valkretsar — — —
— — — största folkmängden eger.
3. Kommuner, som hafva att
gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest af de röstberättigade
så beslutas. Då förslag härom af
de röstberättigade i en kommun väckes
medelst beslut, fattadt inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat, varder sådant meddeladt
Konungens Befallningshafvande, som
från öfriga till valkretsen hörande
kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse
om utgången, efter thy som de flesta
afgifna rösterna varit för bifall eller
afslag. I sistnämnda fall kan frågan
icke förr, än en tid af fem år derefter
förflutit, å nyo upptagas. Beslutas
åter förändringen, träder den
i kraft vid det val, som näst efter
en månad från kungörelsens utfärdande
inträffar, och gäller för en tid
af minst fem år, hvarefter beslut om
dess upphörande kan på lika sätt som
om dess införande fattas.
4
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
de omedelbara valen afgifvas rösterna,
särskildt för hvarje kommun, inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat; och skola för rösternas
sammanräknande och fullmagts utfärdande
åt den, som de flesta rösterna
erhållit, valprotokollen insändas,
för kommunerna å landet till
domhafvanden och för städerna till
magistraten i den stad, som största
folkmängden eger.
I stad, som har att ensam sända
en eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän skola
utses, staden, på sätt om val till
stadsfullmägtige är stadgadt, kunna
indelas i valkretsar. I stad, der magistrat
ej finnes, skall den för sådan
stad särskildt tillsatta styrelse eller
dess ordförande taga den befattning
med riksdagsmannaval, som enligt
denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.
(Föreslagen lydelse:)
Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande och
fullmagts utfärdande åt den, som de
flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger.
4. I stad, der magistrat ej finnes,
skall den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse eller dess ordförande
taga den befattning med riksdagsmannaval,
som enligt denna § samt
§§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat
eller dess ordförande.
5. I stad, som har att ensam
sända en eller flere riksdagsmän,
förrättas valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän
skola utses, staden, på sätt
om val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.
II.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse-)
§ 16.
o
A landet väljes — —
största folkmängden eger.
§ 16.
o
1. A landet väljes —---
största folkmängden eger.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
5
{Nuvarande lydelse:)
I de valkretsar — —---—
största folkmängden eger.
Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, ega dock
begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag härom af
de röstberättigade i en kommun
väckes medelst beslut, fattadt inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat, varder sådant meddeladt
Konungens Befallningshafvande, som
från öfriga till valkretsen hörande
kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse
om utgången, efter thy som de flesta
afgifna rösterna varit för bifall eller
afslag. I sistnämnda fall kan frågan
icke förr, än en tid af fem år derefter
förflutit, å nyo upptagas. Beslutas
åter förändringen, träder den
i kraft vid det val, som näst efter
en månad från kungörelsens utfärdande
inträffar, och gäller för en
tid af minst fem år, hvarefter beslut
om dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas. Vid
de omedelbara valen afgifvas rösterna,
särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat; och skola för rösternas
sammanräknande och fullmagts
utfärdande åt den, som de
flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger.
{Föreslagen lydelse:)
2. 1 de valkretsar--— —
största folkmängden eger.
3. Kommuner, som hafva att
gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag
härom af de röstberättigade i en
kommun väckes medelst beslut, fattadt
inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat, varder sådant
meddeladt Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga till valkretsen
hörande kommuner infordrar
de röstberättigades röster och utfärdar
kungörelse om utgången, efter
thy som de flesta afgifna rösterna
varit för bifall eller afslag. I sistnämnda
fall kan frågan icke förr,
än en tid af fem år derefter förflutit,
å nyo upptagas. Beslutas
åter förändringen, träder den i kraft
vid det val, som näst efter en månad
från kungörelsens utfärdande inträffar,
och gäller för en tid af minst
fem år, hvarefter beslut om dess
upphörande kan på lika sätt som om
dess införande fattas.
Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande och
fullmagts utfärdande åt den, som de
flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad,
6
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
I stad, som har att ensam sända
en eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän skola
utses, staden, på sätt om val till
stadsfullmägtige är stadgadt, kunna
indelas i valkretsar.
I stad, der magistrat ej finnes,
skall den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse eller dess ordförande
taga den befattning med riksdagsmannaval,
som enligt denna § samt
§§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat
eller dess ordförande.
§ 18.
Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras, derom
underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för valet
i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der det eger
rum, skall hållas minst åtta dagar
före riksdagsmannavalet. Skulle i
någon församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då kungörelsen
bör uppläsas, skall, på presterskapets
anmodan, vederbörande kronobetjent
kungörelsen skyndsamt
kringsända.
som största folkmängden eger. Vid
dessa protokolls affattande böra till
ledning tjena formulär, som af Konungen
fastställas.
4. I stad, der magistrat ej finnes,
skall den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse eller dess ordförande
taga den befattning med
riksdagsmannaval, som enligt denna
§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat
eller dess ordförande.
5. I stad, som har att ensam
sända en eller flere riksdagsmän,
förrättas valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän
skola utses, staden, på sätt
om val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.
§ 18.
Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras, derom
underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för valet
i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der det
eger rum, skall hållas minst åtta
dagar före riksdagsmannavalet. Skulle
i någon församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då kungörelsen
bör uppläsas, skall, på
presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen skyndsamt
kringsända.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
7
{Nuvarande lydelse:)
För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om kallelse
till kommunalstämma och allmän
rådstuga stadgadt är.
Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat, åt
den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom fullmagt
meddela till rigtigheten bestyrkt
utdrag af valprotokollet.
{Föreslagen lydelse:)
\
För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om kallelse
till kommunalstämma och allmän
rådstuga stadgadt är.
Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat, åt
den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom fullmagt
meddela till rigtigheten bestyrkt
utdrag af valprotokollet. Vid
detta protokolls affattande bör till
ledning tjena formulär, som af Konungen
fastställes.
III.
Riksdagsordningen.
{Nuvarande lydelse:)
§ 18.
Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras, derom
underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för valet
i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der det
eger rum, skall hållas minst åtta
dagar före riksdagsmannavalet. Skulle
i någon församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då kungörelsen
bör uppläsas, skall, på presterskapets
anmodan, vederbörande
{Föreslagen lydelse:)
§ 18.
Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagman
i Andra Kammaren erfordras, derom
underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för valet
i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der det
eger rum, skall hållas minst åtta
dagar före riksdagsmannavalet. Skulle
i någon församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då kungörelsen
bör uppläsas, skall, på presterskapets
anmodan, vederbörande
8
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
kronobetjent kungörelsen skyndsamt
kringsända
-
För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om kallelse
till kommunalstämma och allmän
rådstuga stadgadt är.
Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat, åt
den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom fullrnagt
meddela till rigtigheten bestyrkt
utdrag af valprotokollet.
(Föreslagen lydelse:)
kronobetjent kungörelsen skyndsamt
kringsända. I kungörelse om omedelbart
val i valkrets, som utgöres
af två eller flera kommuner, erinras
om valprotokollens ofördröjliga insändande
till valförrättaren och om
dagen för rösternas sammanräknande.
För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om kallelse
till kommunalstämma och allmän
rådstuga stadgadt är. *
Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat, åt
den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom fullmagt
meddela till rigtigheten bestyrkt
utdrag af valprotokollet.
IV.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 25.
Befinnes vid riksdagsmannaval,
hvilka böra med slutna sedlar förrättas,
valsedel lyda å person, som
ej är valbar, eller på flera eller
färre, än som vid valtillfället höra
väljas, eller innefattar valsedel någon
tvetydighet i anseende till den eller
(Föreslagen lydelse:)
§ 25.
Befinnes vid riksdagsmannaval,
hvilka böra med slutna sedlar förrättas,
valsedel lyda å person, som
ej är valbar, eller på flera eller färre,
än som vid valtillfället böra väljas,
eller innefattar valsedel någon tvetydighet
i anseende till den eller
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
9
{Nuvarande lydelse:)
de valdes namn, skall samma sedel
anses ogild.
Aro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det
inverka på valets utgång, varde nytt
val anstäldt.
{Föreslagen lydelse:)
de valdes namn, skall samma sedel
anses ogild.
Äro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det inverka
på valets utgång, varde nytt
val anstäldt.
Valsedlar, som vid elektors- eller
riksdagsmannaval afgifvits, skola af
valets förrädare inläggas under försegling
och förvaras, till dess riksdag
smannavalets giltighet vederbörligen
afgjorts.
Anm. I händelse ofvanstående under särskilda punkter framlagda
förslag till ändrad lydelse af §§16 och 18 riksdagsordningen skulle af
Riksdagen antagas, hopföras de godkända förslagen vid nämnda paragrafers
slutliga affattning.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande 1897 n:o 10 och memorial
n:o 11.
Första Kammarens protokoll den 13 och den 17 maj.
Andra Kammarens protokoll den 13 och den 17 maj.
från riksdagen år 1898:
l:o) om ändrad lydelse af § 15 riksdagsordningen:
Riksdagsordningen.
{Nuvarande lydelse:)
§ 15.
Val till riksdagsmän i Andra
Kammaren verkställas inom Septem
Bih.
till Riksd. Prot. 1900. 3 Sami.
{Föreslagen lydelse:)
§ 15.
1. Val till riksdagsmän i Andra
Kammaren verkställas under Septem
1
Höft. 2
10
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
{Nuvarande lydelse:)
ber månads utgång näst före början
af de tre år, för hvilka valen gälla.
Förordnar Konungen nya val eller
afgår eljest riksdagsman för Andra
Kammaren innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, tilländalupit,
verkställes ofördröjligen inom den
valkrets, som utsett den afgångne,
nytt val för den återstående tiden.
{Föreslagen lydelse:)
ber månad året näst före början af
de tre år, för hvilka valen gälla.
2. Förordnar Konungen nya val
eller afgår eljest riksdagsman för
Andra Kammaren innan den tid, för
hvilken han blifvit vald, tilländalupit,
verkställes ofördröjligen inom den
valkrets, som utsett den afgångne,
nytt val för den återstående tiden.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande 1898 n:o 3.
Första Kammarens protokoll den 12 mars.
Andra Kammarens protokoll den 12 mars.
2:o) om ändrad lydelse af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen:
Tryckfrihetsförordningen.
{Nuvarande lydelse:)
{Föreslagen lydelse:)
§ I -
§ I -
5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde hvar
och en fritt att, utan hinder af någon
särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet
eller vidd honom tjenligt synes,
uti stad eller inom ett afstånd derifrån
af högst en half mil.
5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde hvar
och en fritt att, utan hinder af någon
särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet
eller vidd honom tjenligt synes,
uti stad eller inom ett afstånd derifrån
af högst en half mil eller uti
köping.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o I.
11
{Nuvarande lydelse:)
Då ett boktryckeri sålunda utom
stad anlägges, skola, i alla mål, som
boktryckningen röra, boktryckare,
arbetare i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare lyda
under stadens rätt.
Den ett nytt boktryckeri inrättar,
åligger att sist fjorton dagar, innan
någon skrift derifrån utgifves, så
val hos magistraten i den stad,
hvaruti boktryckeriet anlägges, eller
under hvars domsrätt han såsom
boktryckare skall lyda, som ock hos
den Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
under hvars styrelse eller
embetets tillsyn staden hörer, skriftligen
tillkännagifva, att och hvarest
han boktryckeri anlagt. Der boktryckeri
ombyter egare, åligge den
nye egaren att, innan någon skrift
utgifves, göra så beskaffad anmälan,
som nu sagd är. I båda fallen
åligger det Konungens Befallningshafvande,
sedan behörig anmälan
hos honom blifvit gjord, att genast
eller med först omgående post derom
underrätta Chefen för Justitiedepartementet.
Anlägges eller öfvertages
boktryckeri utan föreskrifven
anmälan, plikte boktryckaren etthundra
riksdaler. Utgifves från ett
icke behörigen anmäldt tryckeri någon
brottslig skrift, vare boktryckaren,
jemte författaren, underkastad
lika straff och ansvar för skriftens
innehåll och skrifart.
{Föreslagen lydelse:)
Då boktryckeri anlägges å ort,
som lyder under landsrätt, skola i
alla mål, som boktryckningen röra,
boktryckare, arbetare i tryckeriet
samt der tryckta skrifters författare
och utgifvare lyda under råd stufvurätten
i den stad, der länets styrelse
har sitt säte.
Den nytt boktryckeri inrättar,
åligger att sist fjorton dagar, innan
någon skrift derifrån utgifves, så
väl hos magistraten i den stad, hvaruti
boktryckeriet anlägges, eller
under hvars domsrätt han såsom
boktryckare skall lyda, som ock hos
Konungens Befallningshafvande i länet
skriftligen tillkännagifva, att och
hvarest han boktryckeri anlagt. Der
boktryckeri ombyter egare, åligge
den nye egaren att, innan någon
skrift utgifves, göra så beskaffad anmälan,
som nu sagd är. I båda
fallen åligger det Konungens Befallningshafvande,
sedan behörig anmälan
hos honom blifvit gjord, att
genast eller med först omgående post
derom underrätta Chefen för Justitiedepartementet.
Anlägges eller öfvertages
boktryckeri utan föreskrifven
anmälan, plikte boktryckaren etthundra
riksdaler. Utgifves från ett
icke behörigen anmäldt tryckeri någon
brottslig skrift, vare boktryckaren,
jemte författaren, underkastad
lika straff och ansvar för skriftens
innehåll och skrifart.
12
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(.Nuvarande lydelse i)
{Föreslagen lydelse:)
§ 5.
§ 5.
2:o. Derefter ega parterna välja
hvar sina fyra och domstolen fem,
tillsammans tretton, i staden eller
orten derintill nära boende, för medborgerlig
dygd väl kända personer,
af hvilka, sedan de efter lag blifvit
af domstolen oj afviga förklarade, en
ibland de af vederparten och en
ibland de af domstolen nämnda personer,
bör af hvardera parten utan
anförda skäl uteslutas.
2:o. Derefter ega parterna välja
hvar sina fyra och domstolen fem,
tillsammans tretton, i staden eller
inom länet boende, för medborgerlig
dygd väl kända personer, af hvilka,
sedan de efter lag blifvit af domstolen
ojäfviga förklarade, en ibland
de af vederparten och en ibland de
af domstolen nämnda personer, bör
af, hvardera parten utan anförda skäl
uteslutas.
6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån livilket
den åklagade skriften utkommit, anlagdt
är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit.
1 Stockholm sker detta upptagande
vid första allmänna underrätt; i öfrig
a städer, der första och andra
underrätt finnas, vid den sistnämnda;
akademiernas jurisdiktionsrätt, enligt
deras konstitutioner, dock oförkränkt.
Stämningstid vare i allt fall, ehvad
tryckeriet inom eller, på sätt nyssnämnde
§ utstakar, utom staden är
beläget, enahanda, och förhålles dermed,
som, om stämningstid i staden,
lag säger. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en tryckt
skrift tilltalande eller hörande, höra
han eller de vid sådan rätt personligen
till svar stånda, men åtnjute
i öfrigt deras rättegångsförmåner,
6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid rådstufvurätten i den
stad, der skrift, som föranledt åtal,
blifvit tryckt, eller, om den blifvit
tryckt å ort, som lyder under landsrätt,
vid rådstufvurätten i den stad,
der länets styrelse har sitt säte. Stämningstid
vare åtta dagar. Uppstår
fråga om boktryckares eller författares
af en tryckt skrift tilltalande
eller hörande, böra han eller de vid
rätten personligen till svar stånda,
men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och
särskilda författningar, uti allt hvad
genom detta förordnande icke uttryckligen
annorlunda stadgadt är.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
13
{Nuvarande lydelse:)
enligt allmän lag ock särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.
8:o. Finner Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för
qvarstad å tryckt skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad,
att i Stockholm, genom
biträde af Ofverstäthällareembetet,
och i öfriga städer samt orterna,
medelst skyndsam handräckning, som
ej får vägras af den magistrat, hvarunder
boktryckeriet, enligt § 1, lyder,
sådan qvarstad erhålla; börande öfver
förloppet af qvarstadsförrättningen
och orsakerna dertill, samt i
afseende på den åklagade skriften,
om och huru många exemplar då
ännu finnas uti boktryckarens värjo,
anteckning tiofaldt författas, hvaraf
den ena tillställes Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud, den
andra magistraten och den tredje
boktryckaren. Magistraten vare pligtig,
att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse,
med näst afgående
post, en afskrift af denna anteckning
till Justitiekansleren insända. I
Stockholm varde samma anteckning,
genast eller sist inom nästföljande
dags utgång, till Justitiekansleren
aflemnad. Justitiekansleren må sedermera,
i Stockholm, inom åtta da
-
{Föreslagen lydelse:)
8:o. Finner Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för
qvarstad å tryckt skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad
att sådan qvarstad erhålla
medelst skyndsam handräckning, som
ej får vägras af Konungens Befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent;
börande öfver förloppet af
qvarstadsförrättningen och orsakerna
dertill, samt i afseende på den åklagade
skriften, om och huru många
exemplar då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning trefaldt
författas, hvaraf den ena tillställes
Chefen för Justitiedepartementet eller
hans ombud, den andra magistraten
i den stad, under hvilkens rådstufvurätt
boktryckeriet, enligt § 1, lyder,
och den tredje boktryckaren. Magistraten
vare pligtig att, vid ansvar
såsom för embetsförsummelse, med
näst afgående post, en afskrift af
denna anteckning till Justitiekansleren
insända. I Stockholm varde
samma anteckning, genast eller sist
inom nästföljande dags utgång, till
Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm,
inom åtta dagar, och i lands
-
14
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
gar, och i landsorterna, allra sist
inom trenne veckor, efter det qvarstaden
lagd blifvit, hafva hänvist
målet till vederbörlig domstol och
aktor förordnat, då domstolen, sist
inom åtta dagar, må pröfva, om
qvarstaden skall ega bestånd. Sker
det ej, och är icke qvarstad inom
en månad häfven, ege boktryckare
rätt, i enahanda ordning, som handräckning
af magistraten till qvarstadens
beläggande meddelad blifvit,
att fordra dess brytande, hvilket
icke vägras må, vid ansvar af embetets
förlust. Chefen för Justitiedepartementet
— — — — — —
— — — — —--— erhållas.
12:o. I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, Konungens Befallningshafvande
och vederbörande magistrater
ovägerligen och vid ansvar biträda;
dock må--— inlemnad.
(Föreslagen lydelse:)
orterna, allra sist inom trenne veckor,
efter det qvarstaden lagd blifvit,
hafva hänvist målet till vederbörlig
domstol och aktor förordnat, då domstolen,
sist inom åtta dagar, må
pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.
Sker det ej, och är icke
qvarstad inom en månad häfven, ege
boktryckare rätt i enahanda ordning,
som handräckning till qvarstadens
beläggande meddelad blifvit, att
fordra dess brytande, hvilket icke
vägras må, vid ansvar af embetets
förlust.
Chefen för Justitie-departementet
— — — — — — — — erhållas.
12:o. I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, Konungens Befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent
ovägerligen och vid ansvar biträda;
dock må — — — — — inlemnad.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande 1898 n:o 9.
Första Kammarens protokoll den 27 april.
Andra Kammarens protokoll den 29 april.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
15
från riksdagen år 1899:
l:o) om ändrad lydelse af §§ 5, 6 och 42 regeringsformen:
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 5.
Statsrådet skall bestå af tio ledamöter,
bland hvilka Konungen utnämne
en att vara Statsminister och
Statsrådets främste ledamot. Desse
eg a att alla i Statsrådet förekommande
ärenden öfvervara. Ej må
fader och son eller bröder på en
gång vara ledamöter af Statsrådet.
§ 6.
Af Statsrådets ledamöter skola
sju vara chefer och föredragande,
hvar för sitt departement, nemligen
:
Ministern för utrikes ärendena
för Utrikes-departementet;
En chef för Justitie-departemen
tet;
En
för Landtförsvars-departementet,
hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål för
armén;
En för Sjöförsvars-departementet,
hvilken tillika vare Konungens rådgifvare
i kommandomål för flottan;
(Föreslagen lydelse:)
§ 5.
Statsrådet skall bestå af elfva
ledamöter, bland hvilka Konungen
utnämne en att vara Statsminister
och Statsrådets främste ledamot.
Dessa ega att alla i Statsrådet förekommande
ärenden öfvervara. Ej
må fader och son eller bröder på en
gång vara ledamöter af Statsrådet.
§ 6.
Af Statsrådets ledamöter skola
åtta vara chefer och föredragande,
hvar för sitt departement, nemligen:
Ministern för utrikes ärendena
för Utrikes-departementet;
En chef för Justitie-departemen
tet;
En
för Landtförsvars-departementet,
hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål för
armén;
En för Sjöförsvars-departementet,
hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål för flottan
;
16
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
En för Civil-departementet;
En för Finans-departementet;
samt
En för Ecklesiastik-departementet.
Den närmare fördelningen af
ärendena, departementen emellan,
bestämmes af Konungen genom eu
särskilt utfärdad, offentligen kungjord
stadga.
Bland de tre Statsråden utan
departement böra minst två hafva
förvaltat civil beställning.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela
Konungahuset, inom hvilket arfsrätten
till riket räknas, på manliga
sidan utginge, då förvalte äfven
Statsrådet regeringen med den magt,
39 § stadgar, intill dess Riksdagen
hinner sammankomma och ett nytt
Konungahus utkora, samt den valde
Konungen regeringen tillträdt.
Uti alla de fall, dä enligt denna
och föregående tre §§ riksstyrelsen
föres af Statsrådet, skola dess samtlige
ledamöter vara närvarande och
rösta.
{Föreslagen lydelse:)
En för Civil-departementet;
En för Jordbruks-departementet;
En för Finansdepartementet;
samt
Fn för Ecklesiastik-departementet;
Den närmare fördelningen af
ärendena, departementen emellan,
bestämmes af Konungen genom en
särskildt utfärdad, offentligen kungjord
stadga.
Bland de tre Statsråden utan
departement böra minst två hafva
förvaltat civil beställning.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela
Konungahuset, inom hvilket arfsrätten
till riket räknas, på manliga
sidan utginge, då förvalte äfven
Statsrådet regeringen med den magt,
39 § stadgar, intill dess Riksdagen
hinner sammankomma och ett nytt
Konungahus utkora, samt den välde
Konungen regeringen tillträdt.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande 1899 n:o 6.
Första Kammarens protokoll den 8 april.
Andra Kammarens protokoll den 8 april.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
17
2:o) om ändrad lydelse af §§ 10, 20, 32, 33, 34, 31 och 45 riksdagsordningen:
I.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 10.
För den, som blifvit till ledamot
i Första Kammaren utsedd, utfärdas
vid valförrättningens slut fullmagt,
som, när valet verkstälts af landsting,
underskrifves af dess ordförande,
med kontrasignation af landstingets
sekreterare, och, då valet skett af
stad, undertecknas af stadsfullmägtiges
ordförande jemte två af desse
fullmägtige. Fullmagterne böra hafva
följande lydelse:
»I kraft af det riksdagsmannaval,
som af N. N. landsting (stadsfullmägtige
i N. N. stad) blifvit den
— — förrättadt, varder N. N. härigenom
befullmägtigad att för en
tid af nio år från nämnde dag vara
ledamot af Riksdagens Första Kammare.
» Ort och tid.
§ 20.
För den, som blifvit utsedd till
ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen fullmagt, under
Bih.
till Riksd. Prof. 1900. 3 Sami.
(Föreslagen lydelse:)
§ io.
För den, som blifvit till ledamot
i Första Kammaren utsedd, utfärdas
vid valförrättningens slut fullmagt i
två exemplar, af hvilka det ena öfverlemnas
åt den valde och det andra
insändes till Justitie-departementet.
Fullmagterne, som, när valet verkstälts
af landsting, underskrifvas af
dess ordförande, med kontrasignation
af landstingets sekreterare, och, då
valet skett af stad, undertecknas af
stadsfullmägtiges ordförande jemte
två af desse fullmägtige, böra hafva
följande lydelse:
»I ki''aft af det riksdagsmannaval,
som af N. N. landsting (stadsfullmägtige
i N. N. stad) blifvit den
— — förrättadt, varder N. N. härigenom
befullmägtigad att för en
tid af nio år från nämnde dag vara
ledamot af Riksdagens Första Kammare.
» Ort och tid.
§ 20.
För den, som blifvit utsedd till
ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen fullmagt i tvä
1 Höft. 3
18
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(.Nuvarande lydelse:)
skrifveri för valkrets å landet af
domhafvanden, — för stad, som ensam
sänder riksdagsman, af stadens
magistrat, — och för valkrets, som
består af flera städer, af den magistrat,
som valet slutligen handlagt.
Fullmagterne böra hafva följande
lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den
— — hållits i N. N. domsaga»
(»N. N. valdistrikt af N. N. domsaga»)
eller »i N. N. stad» (»städer»),
»har N. N. blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare
för en tid af tre år, räknade från
och med den 1 Januari nästkommande
år» (eller om valet hållits
till följd af Konungens förordnande
om nya val eller om riksdagsman
eljest af gått innan den tid, för hvilken
lian blifvit vald, tilländalupit:
»för tiden till den 1 Januari år —
—»), »hvarom detta länder till bevis
och fullmagt.» Ort och tid.
§ 32.
1. Den. som blifvit till riksdagsman
vald, skall, första gången
han efter valet till riksdag sig inställer,
inför chefen för Justitiedepartementet,
eller den Konungen
i hans ställe förordnar, sin fullmagt
till granskning uppvisa å den dag
Riksdagen sammanträder eller, om
riksdagsman senare sig inställer, så
snart derefter ske kan. Denna gransk
-
(Föreslagen lydelse:)
exemplar, underskrifna för valkrets
å landet af domhafvanden, för stad,
som ensam sänder riksdagsman, af
stadens magistrat, och för valkrets,
som består af flera städer, af den
magistrat, som valet slutligen handlagt;
och skall det ena exemplaret
öfverlemnas åt den valde och det
andra insändas till Justitie-departementet.
Fullmagterne böra hafva följande
lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den
— — hållits i N. N. domsaga»
(»N. N. valdistrikt af N. N. domsaga»)
eller »i N. N. stad» (»städer»),
»har N. N. blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare
för en tid af tre år, räknade från
och med den 1 Januari nästkommande
år» (eller om valet hållits
efter treårsperiodens början: »för
tiden till den 1 Januari år — —»),
»hvarom detta länder till bevis och
fullmagt.» Ort och tid.
§ 32.
1. Innan Riksdagen sammanträder,
företages inför chefen för
Justitiedepartementet, eller den Konungen
i hans ställe förordnar, i
närvaro af tre bland de af Riksdagen
valde Fullmägtige i Riksbanken och
tre bland Fullmägtige i Riksgäldskontor
granskning af de till Justitiedepartementet
inkomna, för Riksdagens
ledamöter utfärdade full
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
19
{Nuvarande lydelse:)
ning, som skall ske i närvaro af
tre bland de af Riksdagen valde
Fullmägtige i Riksbanken och tre
bland Fullmägtige i Riksgäldskontor,
har till föremål att undersöka,
huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven
form utfärdade, och skall
vid den riksdag, för hvilken nya val
af begge Kamrarnes eller enderas
samtliga ledamöter egt rum, vara
inom tre dagar fulländad, men vid
andra riksdagar samma dag, då fullmagterne
uppvisas.
2. Hvardera Kammaren tillkommer
dock sedan att pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande,
ej mindre för sådana dess
medlemmar, hvilkas fullmagter ej
blifvit godkända, än äfven för dem,
emot hvilka eljest, till följd af denna
grundlag, anmärkning förekommer.
Den, om hvars riksdagsmannarätt
fråga är hos Kammare väckt, bibehåller
emellertid sin befattning såsom
ledamot i Kammaren, intill dess
han blifvit dertill obehörig förklarad.
{Föreslagen lydelse:)
magter. Denna granskning, som har
till föremål att undersöka, huruvida
fullmagterne blifvit i föreskrifven
form utfärdade, skall vara fulländad
sist å dagen före riksdagens början.
Inkommer fullmagt efter riksdagens
början, skall sådan granskning, som
nyss är sagd, genast verkställas.
2. Hvardera Kammaren tillkommer
dock sedan att pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande,
ej mindre för sådana dess
medlemmar, hvilkas fullmagter ej
blifvit godkända, än äfven för dem,
emot hvilka eljest, till följd af denna
grundlag, anmärkning förekommer.
Den, om hvars riksdagsmannarätt
fråga är hos Kammare väckt, bibehåller
emellertid sin befattning såsom
ledamot i Kammaren, intill dess
han blifvit dertill obehörig förklarad.
II.
Riksdagsordningen.
{Nuvarande lydelse:) {Föreslagen lydelse:)
§ 33. § 33.
Så snart fullmagterne undergått 1. Så snart Riksdagen samman
den
i mom. 1 af nästföregående § trädt och berättelse om förloppet af
20
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
föreskrifna granskning samt berättelse
om förloppet dervid blifvit af
chefen för Justitie-departementet
eller den i hans ställe förordnad är,
meddelad Kamrarna, hvar i hvad
dess ledamöter angår, begäre hvardera
Kammaren ofördröjligen hos
Konungen, medelst deputation, talman
och vice talman, dem Konungen
då för hvardera Kammaren, bland
dess ledamöter, utnämner.
Då i något af de fall, som i 91,
93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,
Riksdagen på de i samma
grundlags 95 § nämnde vederbörandes
kallelse sammanträder, eger hvardera
Kammaren att, inom sig, välja
talman och vice talman.
Innan talmän äro förordnade
eller valde, efter thy ofvan sägs,
föres i hvardera Kammaren ordet af
den derstädes närvarande ledamot,
som de flesta riksdagar bevistat, och,
der två eller flere ledamöter i lika
många riksdagar deltagit, den af
dem, som är till lefnadsåren äldst.
Vid samtidigt förfall för både talmannen
och vice talmannen i någon
af Riksdagens Kamrar utses under
enahanda ordförandeskap, som
nyss är nämndt, en af Kammarens
öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom
talman, till dess förfallet upphört.
(Föreslagen lydelse:)
den i nästföregående paragraf mom.
1 föreskrifna granskning blifvit af
chefen för Justitie-departementet,
eller den i hans ställe förordnad är,
meddelad Kamrarna, hvar i hvad
dess ledamöter angår, läte Konungen
för hvardera Kammaren tillkännagifva,
hvilken bland dess ledamöter
förordnats till talman och hvilken till
vice talman.
2. Då i något af de fall, som
i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen
omförmälas, Riksdagen på
de i samma grundlags 95 § nämnde
vederbörandes kallelse sammanträder,
eger hvardera Kammaren att, inom
sig, välja talman och vice talman.
3. Innan sådant tillkännagifvande,
hvarom i mom. 1 förmäles, eller
val enligt mom. 2 egt rum, föres i
hvardera Kammaren ordet af den
derstädes närvarande ledamot, som
de flesta riksdagar bevistat, och, der
två eller flere ledamöter i lika många
riksdagar deltagit, den af dem, som
är till lefnadsåren äldst.
4. Vid samtidigt förfall för
både talmannen och vice talmannen
i någon af Riksdagens Kamrar utses
under enahanda ordförandeskap,
som nyss är nämndt, en af Kammarens
öfriga ledamöter att tjenstgöra
såsom talman, till dess förfallet
upphört.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
21
in.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den af Honom för riksdags
öppnande bestämda tid, som ej må
utsättas senare än å femte söckendagen
efter riksdags början. På
den tid skola riksdagsmännen, sedan
gudstjenst med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, der Konungen
eller, då Han så för godt finner,
Statsministern eller annan Statsrådsledamot
förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen meddela lagtima
riksdag berättelse om hvad i
rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdags sammanträde sig
tilldragit, äfvensom till Riksdagen i
två exemplar, deraf ett tillställes
hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen
angående statsverkets tillstånd
och behof, innefattande äfven
förslag rörande sättet att genom bevillningar
fylla hvad staten utöfver
de ordinarie inkomsterna erfordrar;
men om Riksdagen urtima är, kungöres
för densamma anledningen till
dess sammankallande och aflemnas
de förslag och framställningar, hvilka
skola blifva föremål för Kamrarnas
öfverläggningar; Konungen dock obe
-
(Föreslagen lydelse:)
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den af Honom för riksdags
öppnande bestämda tid, som ej må
utsättas senare än å andra söckendagen
efter riksdags början. På den
tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjenst
med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, der Konungen
eller, då Han så för godt finner,
Statsministern eller annan Statsrådsledamot
förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen meddela lagtima
riksdag berättelse om hvad i
rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdags sammanträde sig
tilldragit, äfvensom till Riksdagen i
två exemplar, deraf ett tillställes
hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen
angående statsverkets tillstånd
och behof, innefattande äfven
förslag rörande sättet att genom bevillningar
fylla hvad staten utöfver
de ordinarie inkomsterna erfordrar;
men om Riksdagen urtima är, kungöres
för densamma anledningen till
dess sammankallande och aflemnas
de förslag och framställningar, hvilka
skola blifva föremål för Kamrarnas
öfverläggningar; Konungen dock obe
-
22
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
taget att sedermera äfven andra förslag
framställa.
Då Konungen, på sätt nu är sagdt,
riksdag öppnat, framföre, vid samma
tillfälle, Kamrarnas talmän till Konungen,
i Kamrarnas namn, deras
undersåtliga vördnad.
(Föreslagen lydelse:)
taget att sedermera äfven andra förslag
framställa.
Då Konungen, på sätt nu är sagdt,
riksdag öppnat, framföre vid samma
tillfälle, Kamrarnas talmän till Konungen,
i Kamrarnas namn, deras
undersåtliga vördnad.
IV.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 37.
o
1. A hvarje lagtima riksdag
skola, inom åtta dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,
ett Bankoutskott samt
ett Lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet
af tjugo, Statsutskottet
af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet
af sexton och Lagutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera Kammaren
till halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart eller, om Kammaren
så beslutar, genom elektorer;
ankommande på Kamrarnas sammanstämmande
beslut att, när sådant
(Föreslagen lydelse:)
§ 37.
o
1. A hvarje lagtima riksdag
skola, inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,
ett Bankoutskott samt
ett Lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet
af tjugo, Statsutskottet
af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet
af sexton och Lagutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera Kammaren
till halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart eller, om Kammaren
så beslutar, genom elektorer;
ankommande på Kamrarnas sammanstämmande
beslut att, när sådant
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
23
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
finnes vara af nöden, tillsätta särskilt
utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, derest utskott
anmäler behof af förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.
2. Hvardera Kammaren eger ock
inom sig utse suppleanter, att, vid
inträffadt förfall för utskottsledamöter,
i deras ställe inträda.
3. Derest i någondera Kammaren
fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling, men
är af beskaffenhet att utskotts yttrande
deröfver erfordras, skall för
frågans beredande ett tillfälligt utskott,
bestående af så många ledamöter,
som Kammaren nödigt aktar,
inom Kammaren tillsättas.
4. A urtima riksdag skola ej
flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de dervid,
enligt 2 §, förekommande ärenden.
§ 45.
Alla utskott skola inom fyra dagar
från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda. De böra, så fort sig
göra låter, afgifva de yttranden, som
på dem ankomma.
Har ledamot af utskott tre gånger
å rad, utan laga förfall, från utskottets
sammanträden sig afhållit, bör
ordföranden hos vederbörande Kammare
sådant anmäla, på det annan
finnes vara af nöden, tillsätta särskild!
utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, derest utskott
anmäler behof af förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.
2. Hvardera Kammaren eger ock
inom sig utse suppleanter, att, vid
inträffadt förfall för utskottsledamöter,
i deras ställe inträda.
3. Derest i någondera Kammaren
fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling, men
är af beskaffenhet att utskotts yttrande
deröfver erfordras, skall för
frågans beredande ett tillfälligt utskott,
bestående af så många ledamöter,
som Kammaren nödigt aktar,
inom Kammaren tillsättas.
4. Ä urtima riksdag skola ej
flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de dervid,
enligt 2 §, förekommande ärenden.
§ 45.
1. Alla utskott skola inom tvä
dagar från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda. De böra, så
fort sig göra låter, afgifva de yttranden,
som på dem ankomma.
2. Har ledamot af utskott tre
gånger å rad, utan laga förfall, från
utskottets sammanträden sig afhållit,
bör ordföranden hos vederbörande
Kammare sådant anmäla, på det an
-
24
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
ledamot i utskottet må, i föreskrif- nan ledamot i utskottet må, i föreven
ordning, inväljas. skrifven ordning, inväljas.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande 1899 n:o 1.
Första Kammarens protokoll den 18 mars.
Andra Kammarens protokoll den 18 mars.
3:o) om ändrad lydelse af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen:
Tryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 2.
4:o. I grund af — — — —
som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag oväger ligen iakttagas
:
Att protokoll —--— icke
uppenbara.
Att ej några — — — — böte
femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner--—
skriften konfiskeras.
Att, i hvad rättegångsmål--
— — böte femtio riksdaler.
Det skall ock — — —--
sexton skillingar.
Att protokoll — — — — —
sexton skillingar.
(Föreslagen lydelse:)
§ 2.
4:o. I grund af — — — —
som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att
protokoll — —--icke
uppenbara
Att
ej några — — — — böte
femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner---
skriften konfiskeras.
Att, i hvad rättegångsmål--
— — böte femtio riksdaler.
Det skall ock —--— —
sexton skillingar.
Att protokoll — — — — —
sexton skillingar.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
25
{Nuvarande lydelse:)
{Föreslagen lydelse:)
Att ingen må — — — — — Att ingen må —- — — — —
sexton skillingar. sexton skillingar.
— — — — — — — — — — Att ansökning om patent äfvensom
öfriga handlingar i ärende angående
sådan ansökning samt patentmyndighetens
protokoll och beslut deri
icke må, i hvad de angå uppfinning,
derå ej patent beviljats, utan sökandens
medgifvande utlemnas i vidsträcktare
mån än som för
gällande förordning angående patent
och de ytterligare föreskrifter, som
kunna, i den ordning 87 § regeringsformen
stadgar, varda meddelade.
Den häremot bryter, böte femtio riksdaler.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande 1899 n:o 8.
Första Kammarens protokoll den 15 april.
Andra Kammarens protokoll den 15 april.
4:o) om ändrad lydelse af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen:
Tryckfrihetsförordningen.
{Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 2.
§ 2.
4;o. — —---— — —
Att protokoll — —--— —
•— — — — — sexton skillingar.
Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och nu gäl
Bih.
till Riksd. Prot. 1,900. 0 Sand..
4:o. — — — — — — — —
Att protokoll — — — — — —
— — — — — sexton skillingar.
Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och gällande
I Höft. 4
26
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
lande författningar utstaka, meddela
eller till tryck utlemna utdrag af
kyrkoböcker eller af andra själavården
och kyrkodisciplinen rörande
handlingar, i afseende på enskilda
personers lefverne och seder, så vidt
de lända dem till skada eller förklenande.
Den häremot bryter, böte
trettiotre riksdaler sexton skillingar.
författningar utstaka, meddela eller
till tryck utlemna utdrag af kyrkoböcker
eller af andra själavården
och kyrkodisciplinen rörande handlingar,
i afseende på enskilda personers
lefverne och seder, så vidt
de lända dem till skada eller förklenande;
och att ej heller utdrag af
det i riket inrättade straffregister må
meddelas i vidsträcktare mån, än som
föranledes af lag, stiftad i den ordning
87 § regeringsformen stadgar.
Den häremot bryter, böte trettiotre
riksdaler sexton skillingar.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande 1899 n:o 9.
Första Kammarens protokoll den 15 april.
Andra Kammarens protokoll den 15 april.
Stockholm den 2 februari 1900.
På utskottets vägnar:
G. RUDEBECK.
Stockholm 1900. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.