Bankoutskottets Memorial N:o 3.
1
N:o 3.
Ant. till Riksd. kansli den 16 febr. 1900, kl. 3 e. m.
Memorial, om verkståld granskning af riksbankens styrelse och
förvaltning.
Till fullgörande af den banko utskottet jemlikt § 4 i utskottets
instruktion åliggande skyldighet att undersöka och granska riksbankens
tillstånd samt huru densamma styrd och förvaltad blifvit, har utskottet
tagit del af dels fullmägtiges i riksbanken allmänna och särskilda protokoll
för tiden från och med den 15 januari 1899, intill hvilken dag
ansvarsfrihet blifvit för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder
beviljad, och till innevarande års riksdags början, dels af de af vederbörande
revisorer afgifna berättelser om verkstäld granskning af riksbankens
såväl kufvudkontor som de särskilda afdelningskontorens i Göteborg,
Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping,
Luleå, Mariestad, Umeå, Yexiö, Visby, Örebro och Östersund förvaltning
under år 1898, dels ock af fullmägtiges med utskottets memorial n:o 1
till Riksdagen öfverlemnade berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning år 1899, äfvensom af de af styrelserna för riksbankens
i verksamhet varande kontor i afseende å dessa kontors förvaltning
under samma år lemnade redogörelser; och får utskottet, efter
nu fullbordad granskning, härmed till Riksdagen afgifva berättelse i ämnet.
I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och
utlåningsrörelsen, äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvud- och
Bih. till Riksd. Prof. 1900. 6 Sami. 1 Afd. 3 Häft. (Nös 3, 4). 1
2 Bankoutskottets Memorial N:o 3.
afdelniugskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för eu
närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
silferredogörelser, som lemnats i de berättelser, hvilka afgifvits af Riksdagens
revisorer och riksbankens fullmägtige liksom i utskottets förut
till Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.
Några siffergrupper af allmännare intresse anser sig utskottet dock
böra meddela här nedan.
Metalliska kassan, i hvilken, sedan, med ingången af år 1899,
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 trädt i kraft, endast
guld, men icke silfyermynt, får inberäknas, har under sistförflutna år varit
högst den 14 januari, då den uppgick till kronor 31,043,418: 81 samt
lägst den 23 september, då den utgjorde kronor 30,185,4 9 3 : 59. Den 30
december 1899 var metalliska kassan kronor 30,362,432: 49.
Riksbankens fordringar i löpande räkning i utlandet hafva under
året vexlat mellan högst kronor 16,6 7 9,187 : 80 den 30 december och
lägst kronor 5,757,300: 84 den 31 januari.
Sedelutgifningsrätten, som vid 1899 års början uppgick till kronor
120,045,972: 80, var vid samma års slut kronor 124,916,395: 25. De utelöpande
sedlarne voro vid samma tidpunkter kronor 70,859,508: 19 och
kronor 75,189,484: 33 samt den obegagnade sedelutgifningsrätten den 7
januari kronor 55,307,904: 61 och vid årets slut kronor 49,726,910: 92.
Riksbankens utlåning srörelse under år 1899 har att uppvisa betydligt
högre siffror än närmast föregående år. Då nemligen de för lånerörelsen
i dess helhet anvisade medlen vid årets början uppgingo till
kronor 97,775,000, hade de vid årets slut ökats med kronor 16,475,000,
eller till kronor 114,250,000.
Fördelade efter de särskilda kufvudgrupperna, stälde sig vid 1898
och 1899 årens slut siffrorna sålunda (i jemna tusental):
1898. 1899.
diskonterade vexlar....................... kr. 49,598,000:— kr. 68,134,000: —
utlåning mot hypotek af löpande
förskrifning, obligationer, aktier,
inteckningar m. m.......... » 34,684,000: — » 27,430,000: —
utlåning mot pant af vågförda
effekter......................................... » 1,138,000:— > 725,000: —
afbetalningslån................................ » 6,738,000: — » 8,540,000: —
kassakreditiv.................................. » 5,507,000: — » 7,454,000: —
kr. 97,665,000:— kr. 112,283,000: —
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
3
Af clenna tablå framgår, att minskning i utlåningsbeloppen inträffat
med afseende på hypotekslån och lån mot pant af vågförda effekter,
hvaremot betydlig ökning egt rum med afseende på vexeldiskonteringen
samt, med nyssnämnda undantag, i ej ringa mån äfven beträffande öfriga
grenar af utlåningar öreisen.
Af vexeldiskonteringen har en stor del verkstälts under formen
af ^diskontering af inrikes vexlar, som förut af enskilda bankinrättningar
öfvertagits och af dessa derefter diskonterats i riksbanken med åtnjutande
dervid under vissa vilkor af särskilda förmåner.
Början med denna rediskonteringsrörelse gjordes under år 1893,
då riksbanken under hand gjorde samtliga enskilda bankinrättningar det
erbjudande att åt dem bland dessa, som funnes dertill hågade, lemna en
rediskonteringskreffit till ett öfverenskommet maximibelopp för hvarje
bank. Under vilkor, att det diskonto, som dervid af vederbörande bank
under året erlades, komme att uppgå till minst hälften af den summa,
som för hela den beviljade rediskonteringskrediten borde för helt kalenderår
vid beräkning af den allmänt gällande diskontosatsen erläggas, ville riksbanken
vid årets slut återbetala till vederbörande enskilda bankanstalt
ett returdiskonto, som skulle beräknas till Va procent under det nyssnämnda
allmänt gällande; och förbehöll sig riksbanken att få när som
helst uppsäga öfvenskommelsen om rediskonteringskrediten, i fall den
funne, att rediskonteringen endast tillfälligtvis och icke till underhållande
af en regelbunden diskonteringsaffär hos riksbanken begagnades eller om
annan orsak dertill föranledde.
De här till sina hufvuddrag angifna vilkoren för rediskonteringskrediten
gälla ännu i dag utom i fråga om beräkningen af returdiskontot,
i hvilket fullmägtige den 4 februari 1895 beslöto den förändring, att detsamma
höjdes till 1 procent.
Huru den sålunda från riksbankens sida erbjudna rediskonteringskrediten
intill slutet af år 1899 af enskilda bankinstitut anlitats, framgår
af följande uppgifter:
vid 1893 års slut hade åt 6 banker beviljats redisk.-kredit å tillhopa 5,000,000 kr.
» |
1894 » |
» |
» » 8 » |
» |
» |
» » |
6,800,000 |
» |
» |
1895 |
» |
» » 14 |
» |
» |
» » |
11,900,000 |
» |
» |
1896 » |
» |
» » 22 |
» |
% » |
18,550,000 |
||
» |
1897 » |
» |
» »31 » |
J> » |
33,875,000 |
» |
||
» |
1898 » |
» |
» » 35 |
» |
» |
» » |
35,925,000 |
|
» |
1899 » |
» |
» »37 » |
» |
» » |
37,025,000 |
» |
4
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
Hvad förhållandena för år 1900 angår, inhemtas af fullmägtiges
särskilda protokoll den 21 december 1899, att fullmägtige, vid föredragning
af inkomna ansökningar om rediskonteringskredit för innevarande år,
beslutit dels att för det dåvarande icke åt någon bankinrättning, som ej
under 1899 åtnjutit rediskonteringskredit, bevilja sådan för år 1900, dels
ock, vidkommande de banker, som under 1899 haft dylik kredit, att på
det sätt bifalla de af dem för år 1900 gjorda ansökningarna, att åt dessa
banker skulle oförändradt tills vidare under nämnda år bibehållas den
rediskonteringskredit, som de under 1899 egt tillgodonjuta; dock att,
derest vederbörande bankinrätttningar sjelfva begärt nedsättning i dem
beviljad kredit, minskning i densamma skulle ega rum i öfverensstämmelse
med derom uttryckt önskan.
Med tillämpning af dessa beslut beviljade fullmägtige åt ifrågavarande
bankinrättningar, i den mån dessa anmält sig till förnyelse af
förut erhållen kredit, ett maximibelopp för innevarande år å tillhopa
36,635,000 kronor. Minskningen i förhållande till den vid 1899 års
slut beviljade rediskonteringskreditens högsta belopp är 390,000 kronor,
eller den sammanlagda summa, hvarifrån vissa banker förklarat sig
vilja afstå.
Utvecklingen af nu omförmälda gren af riksbankens utlåningsrörelse
synes utskottet vara en angelägenhet af vigt, då den är egnad
väsentligen främja riksbankens deltagande i landets hela bankrörelse i
egenskap af en centralbank såsom den nya men ännu icke till fullo
genomförda lagen för Sveriges riksbank åsyftar. Att fullmägtige icke
hafva för afsigt att inskränka ifrågavarande slags rörelse synes utskottet
framgå deraf, att fullmägtige vid behandlingen af frågan om rediskonteringskreditens
bestämmande för innevarande år uttryckligen framhållit,
hurusom de endast »för det närvarande» funnit sig böra vägra nya eller
ökade rediskonteringskrediter; hvilket beslut ju, så snart penningställningen
och andra på frågan inverkande förhållanden dertill föranleda, kan och
säkerligen äfven kommer att jemkas efter sig företeende omständigheter
i samband med sådana ändringar i vilkoren för rediskonteringskreditens
åtnjutande, som en något längre tids erfarenhet må visa vara behöfliga.
För öfrig! är att märka, att de bestående rediskonteringsaftalen mellan
riksbanken och enskilda bankanstalter alldeles icke utesluta dessa senare från
att hos riksbanken rediskontera vexlar till högre belopp, än som motsvaras
af rediskonteringskreditens maximisumma; skilnaden är blott, att,
å hvad, som öfverskjuter denna, vederbörande erlägga det allmänt
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
5
gällande diskontot, utan att någon del deraf i form af returdiskonto
Å sin utlånings- ock öfriga rörelse under år 1899 kar riksbanken
intjenat en vinst af kronor 4,355,078: 99.
Till denna vinstsumma kafva riksbankens kontor i orterna å sin
lånerörelse lemna! följande bidrag:
kontoret |
i |
Göteborg kronor 637,236: 34 |
eller |
4,79 |
procent *) |
||
» |
» |
Malmö |
» |
506,685: 24 |
» |
4,72 |
» |
» |
» |
Falun |
» |
45,754: 25 |
» ■ |
3,45 |
» |
» |
» |
Gefle |
» |
59,177: 83 |
» |
2,93 |
» |
» |
» |
Hernösand |
» |
332,121: 51 |
4,99 |
» |
|
» |
» |
Jönköping |
» |
100,677: 62 |
» |
3,92 |
» |
» |
» |
Kalmar |
» |
40,957: 16 |
3,09 |
||
» |
» |
Karlskrona |
» |
16: 66 |
» |
0,004 |
» |
» |
» |
Karlstad |
» |
95,662: 86 |
4,18 |
» |
|
» |
» |
Linköping |
» |
105,552: 32 |
» |
4,34 |
» |
» |
» |
Luleå |
» |
124,562: 67 |
» |
4,86 |
» |
» |
» |
Mariestad |
» |
9,821: 87 |
» |
0,85 |
» |
» |
» |
Umeå |
» |
24,748: 08 |
» |
1,98 |
» |
» |
» |
Yexiö |
» |
40,573: 02 |
» |
2,15 |
» |
» |
» |
Visby |
» |
53,701: 34 |
3,53 |
» |
|
» |
» |
Örebro |
» |
307,083: 07 |
» |
4,88 |
» |
» |
» |
Östersund |
90,838: 17 |
4,43 |
» |
kronor 2,575,170: Öl
Skilnaden mellan
detta belopp ock banko
vinsten
i dess helhet är » 1,779,908: 98
kronor 4,355,078: 99; ock utvisar således
nämnda skilnad det belopp, hvarmed hufvudkontoret, dock äfven på
annan rörelse än lånerörelse, bidragit till årets vinstsumma.
*) Procentsiffrorna hänföra sig till medelbeloppet af de åt vederbörande kontor under året
för lånerörelsen anvisade och använda förlagsmedel.
6
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
Under år 1899 hafva fullmägtige, jern likt beslut den 30 november,
och efter det förhandlingar med vederbörande enskilda bankinrättningar
förts och afslutats, bragt till verkställighet det stadgande i lagen för
Sveriges riksbank, som bemyndigar fullmägtige att låta vidtaga anordningar
för underlättande af betalningsutjemningar eller s. k. clearing.
De regler, som för ifrågavarande rörelse för närvarande gälla,
anser sig utskottet böra bringa till Riksdagens kännedom och bar derför
i en till detta memorial fogad bilaga (Bil. A.) återgifvit deras innehåll.
Att clearingsanstalten fyller ett verkligt behof, synes utskottet
framgå deraf, att omsättningen redan blifvit betydlig. Denna belöpte sig
nemligen under tiden från den 15 december 1899, då clearingsrörelsen
hos riksbanken begynte, till årets slut till kr. 158,262,463: — samt har,
enligt en utskottet meddelad uppgift, för januari månad innevarande
år uppgått till kr. 375,254,844: 48.
I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30
november 1899 afgifna berättelsen angående riksbanken, bär utskottet ej
funnit några uttalanden, som påkalla särskild! yttrande från utskottets sida.
Den granskning, som af bankoutskottet nu verkstälts, omfattar
icke bankofullmägtiges gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret
fattade beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års
Riksdags beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader
för Riksdagen och dess verk; hvilken granskning liksom vid föregående
riksdagar verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.
Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för
år 1898 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin derom afgifna
berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid, granskningen
omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerne för sin
del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmägtige beviljas. De revisorer,
som, valde af Riksdagen, granskat afdelningskontorens i Göteborg, Malmö,
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
7
Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad,
TJmeå, Yexiö, Visby, Örebro och Östersund förvaltning år 1898,
hafva likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet för kontorets
styrelser; och enär utskottet vid den af utskottet nu verkstälda undersökning
af riksbanken ej haft något att anmärka, utan funnit, att
fullmägtige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, får utskottet
hemställa,
att ansvarsfrihet må fullmägtige i riksbanken
beviljas dels för förvaltningen under år 1898 af bankens
såväl hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg,
Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar,
Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå, Yexiö,
Yisby, Örebro och Östersund, dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade till fullmägtiges
protokoll från och med den 15 januari 1899 till
samma dag innevarande år.
Stockholm den 16 februari 1900.
På bankoutskottets vägnar:
F. A. BOSTRÖM.
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
8
Bil. A.
Regler
för den mellan särskilda banker i Stockholm öfverenskomna clearing
genom riksbanken.
l:o) Riksbanken tillhandahåller utan ersättning lokal och nödig
betjening för afräkning bankerna emellan af deras på hvarandra löpande
fordringsbevis;
tills vidare må sådan afräkning omfatta endast sedlar, postremissvexlar
och checkar;
, 2:6) De banker, med kontor i Stockholm, hvilka efter anmälan
blifvit antagna såsom dertill berättigade, ega deltaga i clearingen. Hvarje
sålunda antagen medlem af clearingen eger rätt att uppträda såsom förmedlare
för såväl landsortsbanker som andra stockholmsbanker.
I riksbankens clearingskontor skall alltid finnas tillgänglig en
lista, upptågande samtliga de banker, för hvilka hvar och en af de sjelfständigt
clearande bankerna åtagit sig att verkställa och saldera afräkningen;
3:o)
Hvarje i clearingen sjelfständigt deltagande bank skall i
riksbanken hålla räkning utan räntego dtgörelse, å hvilken i regeln skall
finnas så stor tillgång, att den vid clearingen uppkomna balans till vederbörande
banks debet dermed kan täckas. Skulle behållningen å räkningen
icke förslå att täcka vid clearingen uppkommen balans, skall detta ske
genom insättning å räkningen samma dag innan banktidens utgång.
4:o) Clearingen eger rum dagligen, tills vidare en gång hvarje dag.
5:o) Riksbankens clearingskontor öppnas klockan 10,30 f. m., från
hvilken tid och intill klockan 11,15 ombud från hvarje sjelfständigt deltagande
bank eger inlemna de för dagens clearing afsedda värdehand
-
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
9
lingar, mot qvitto af clearingskontorets tjensteman i derför afsedd bok,
en för hvarje bank.
Clearingskontoret stänges klockan 11,15 f. m. i och för värdehandlingarnas
sortering och afslutningsnoternas uppgörande, och eger hvarje
banks ombud klockan 12,15 åter infinna sig för att mot qvitto i en hos
riksbanken förvarad bok uttaga de värdehandlingar, för hvilka banken är
vid clearingen betalningsskyldig.
6:o) De till clearing inlemnade sedlame skola vara inneslutna i
förseglade paket med påskrift om beloppet samt ej mindre namnet på
den bank, som inlemnar paketet, än ock den i clearingen sjelfständigt
deltagande bank, som skall inlösa sedlarna. Dessa paket öppnas icke af
riksbankens tjensteman, utan aflemnas efter sortering till adressaten, med
uteslutande af hvarje som helst ansvarighet för riksbanken i afseende å
paketens innehåll.
7:o) De till clearing inlemnade postremissvexlarne och checkarna
skola vara ordnade, skildt för hvarje i clearingen sjelfständigt deltagande
bank samt åtföljas af notor, upptagande antal, belopp och slutsumma af
de vexlar och checkar, hvarje bank har att inlösa. Vexlar och checkar
skola härvid tills vidare upptagas å samma notor. Derest antalet vexlar
och checkar, som af en bank inlemnas för inlösen af en annan bank,
öfverstiger 10, skola dessa vexlar och checkar vara inlagda i förseglade
paket jemte dertill hörande nota samt behandlas såsom ofvan är sagdt
för sedelpaketen.
8:o) Förutom ofvannämnda vexelnotor skall hvarje bank ingifva
en liufvudnota, upptagande beloppet af de sedlar, vexlar och checkar,
banken inlemnar för inlösen af hvarje sjelfständigt clearande bank, samt
summan af alla dessa belopp, sålunda angifvande hela det belopp, hvarför
banken skall erhålla liqvid vid clearingen.
9:o) Efter slutad clearing aflemnas till hvarje banks ombud en
skriftlig uppgift om ej mindre de belopp, som vid clearingen ingått till
bankens debet och inlemnats till dess kredit, än ock i öfverensstämmelse
dermed det saldo, hvarmed bankens räkning i riksbanken blifvit debiterad
eller krediterad.
10:o) Anmärkningar på grund af clearingen, hänförande sig till
sedel- eller vexelpaket, vexelnotor, postremissvexlar och i Stockholm
betalbara cbeckar, skola framställas senast klockan 1 följande dag direkt
till den bank, som till clearing inlemnat vederbörande paket eller nota.
Angående checkar, betalbara i landsorten, skall särskild öfverenskommelse
Bih. till Riksd. Prof. 1900. 6 Sami. 1 Afd. 3 Häft. 2
10
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
framdeles träffas mellan bankerna, och må sådana checkar, intill dess
sådan öfverenskommelse träffats, icke inlemnas till clearing.
ll:o) De stockholmsbanker, som sjelfständigt eller genom förmedling
af annan bank deltaga i clearingen, ega icke i ock för inlösen i
hvarandras kassor förete sedlar, postremissvexlar eller checkar, som utgöra
föremål för clearing, hvaremot intet hinder finnes för användning deraf
vid förefallande liqvider till den bank, der sedlarna, respektive postremissvexlarna
eller checkarna äro betalbara.