Bankoutskottets Memorial N:o 18.
1
N:o 18.
Ank. till Biksd. kansli den 1 maj 1900, kl. 2 e. m.
Memorial, angående ändringar i aflöning sstaten för Sveriges riksbank
m. m.
Från tjensteman och vaktbetjening vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor har utskottet i den ordning, som i § 82 i gällande
bankoreglemente föreskrifves, fått mottaga åtskilliga ansökningar om dyrtidstillägg
eller andra förbättringar i aflöningsförmåner, och hafva bankofullmägtige
öfver samtliga dessa framställningar till utskottet afgifvit
yttranden, hvarjemte fullmägtige sjelfva framstält åtskilliga förslag till
ändringar eller jemkningar i aflöningsstaten.
Ifrågavarande ansökningar och förslag hafva af utskottet pröfvats,
hvarvid utskottet, med kännedom om den utgång, som Kong! Maj:ts
förslag vid årets riksdag om dyrtidstillägg åt åtskilliga grupper af de
vid statens verk anstälda tjenstemän rönt, funnit framställningarna om
dyrtidstillägg icke böra till någon utskottets hemställan hos Riksdagen
för närvarande föranleda.
Utan samband med frågan om dyrtidstillägg stå en del af de
hos utskottet föreslagna ändringar i aflöningsstaten och i den mån utskottet
funnit dessa ändringsförslag böra gifva anledning till framställningar
hos Riksdagen, får utskottet nu för dem närmare redogöra.
Bill. till Eiksil. Prof. 1900. 0 Sami. 1 Afd. Haft. 10. (N:o 18.)
1
2
Bankoutskoltets Memorial N:o 18.
Ändringar i
hufvudkontorets
aflöningsstat.
a) Ny tjenst i
3:dje graden
vid hufvudkontoret.
b) Två nya
tjenster i
3:dra graden
vid hufvudIcontoret.
A. Framställningar, som angå aflöningsstaten vid riksbankens Jmfvudkontor
samt afdelning skontor i Göteborg och Malmö.
Den gällande aflöningsstaten för liufvudkontoret upptager i första
graden 20 tjensteman, i andra graden 22, i tredje graden 10 och i
fjerde graden 5; och hafva fullmägtige nu bland annat hemstält, att
staten måtte så ändras, att tjenstemännen från och med den 1 nästkommande
juli komme att blifva:
i andra graden 24, i tredje graden fortfarande 10, och genom
uppflyttning af en tjenst från 3:dje graden i fjerde graden 6.
Till stöd för den sålunda begärda .tillökningen i den ordinarie
personalen vid hufvudkontoret hafva fullmägtige — efter erinran, att
rörelsens alltjemt fortgående tillväxt föranlåtit fullmägtige att tid efter
annan, med begagnande af den rätt, som 60 § 2 mom. i bankoreglementet
tillerkänner dem, anställa tjensteman utöfver stat och åt dem
anslå arfvoden, som öfverensstämma med den i staten för olika grader
bestämda aflöning — anfört hufvudsakligen följande.
Till biträde åt vederbörande tjensteman vid utlåningsrörelsen har
den 5 januari 1899 anstalts en kamrerare öfver stat. Behofvet af denna
förstärkning i arbetskrafterna grundade sig hufvudsakligen på den betydliga
tillväxten i vexeldiskonteringen. Den häraf föranledda tillökningen
i arbete, särskilt med utsändningen till de många olika bankplatserna
i riket af förfallande vexlar, fordrade, enligt hvad till fullmägtiges protokoll
för nämnda dag anförts, ökad personal, i synnerhet som behandlingen
af de många vexlarna, hvilka på senare tider ej sällan inkommit
till flera hundratal om dagen, fordrade ytterlig noggranhet. Härtill
komme rediskonterings- och kreditivaflarerna med den enskilda bank,
som afstått från sin sedelutgifningsrätt och vården af derför lemnade
säkerheter. De tjensteman, som under gemensamt ansvar handlade hithörande
ärenden, vore 2 kommissarier och 1 kamrerare. Till att rätt
besörja den nuvarande rörelsen och den, som vore att vänta, vore de
dåvarande tre ej tillräckliga, utan det erfordrades ytterligare en till i
kamreraregrad (= tredje grad) emedan hans göromål och ansvar blefve lika
med de öfrigas.
Vidkommande derefter de i andra graden öfver stat anstälda
tjenstemännen, nemligen eu kassör, som antagits enligt beslut den 13
maj 1897, och en bokhållare, som antagits enligt beslut den 30 november
1899, hafva fullmägtige anfört, att det visat sig vara nödvändigt att
för folio- och postvexelräkningarnes behöriga handhafvande stadigvarande
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
3
upprätthålla två kassor, då man icke‘längre kunde åtnöja sig med en
enda. Till en början hade båda kassorna gemensam bokhållare, men
detta visade sig otillräckligt, och utöfver stat anstäldes då ytterligare en,
hvilken dock, jemte bokföringen i den ena af kassorna, skulle verkställa
den räkenskapsföring, som erfordrades med afseende på den i december
månad 1899 började clearingsrörelsen i riksbanken.
För att närmare visa, huruledes rörelsen inom här ofvan omnämnda
grenar af riksbankens verksamhet utvecklats, hafva fullmägtige
sammanstält åtskilliga sifferuppgifter, hvilka utskottet anser sig böra
här meddela:
>.diskonterade vexlar år 1897 14,947 st.
» » » 1898 34,641 »
» » » 1899 49,299 »
» » 1 qvartalet 1900 .................. 13,625 »
rediskonterade » år 1897 12,183 st.
» » » 1898 32,487 »
» » » 1899 47,276 »
» » 1 qvartalet 1900 .................. 13,123 »
vid hufvudkontoret utfärdade postvexlar:
år 1897 .................................... 63,869 st.
» 1898 .................................... 74,359 »
» 1899 .................................... 79,140 »
1 qvartalet 1900 ................................... 20,509 »
af hufvudkontoret inlösta postvexlar:
år 1897 ................................ 63,648 st.
» 1898 .................................... 74,312 »
» 1899 .................................. 78,986 »
1 qvartalet 1900 .................................... 20,683 »
kassarörelsens i bankkontoret omfattning utgjorde
år 1897 debet kr. 2,062,913,139: Öl kredit kr. 2,062,821,996: 68
» 1898 » » 2,557,592,600: 77 » » 2,557,470,354: 30
» 1899 » » 3,329,195,704:30 » » 3,329,073,306:29
1 qvartalet 1900 » » 1,142,079,311:51 » » 1,141,961,740:82,
4
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
c) Ny tjenst
i 4:dc graden
vid hufvudkontoret.
Slutligen hafva i detta sammanhang fullmägtige hemstält, att den
nuvarande kamreraretjensten i utrikes vexelexpeditionen finge i sådan
måtto förändras, att den uppflyttades i 4:de eller kommissariegraden. Den
ifrågavarande befattningen inrättades år 1877. Under de 22 år, som
sedan dess förflutit, hade utrikeskontoret utvecklat sig på ett sådant
sätt, att den, som i egenskap af förman hade att svara för expeditionen
å denna särskilda afdelning, fått sina göromål icke blott qvantitativt i
betydlig mån förökade, utan ock till arten mera profvande och ansvarsfulla,
än i början var fallet, till upplysning hvarom fullmägtige åberopat
följande sifferuppgifter:
År 1877 köptes utländska vexlar till antal af 3,499 för kr. 82,573,104: 20
» 1899 » » » » » » 4,896 » » 262,176,637:01
» 1877 såldes » » till ett sammanlagdt belopp af kr. 90,485,835: 32
» 1899 » » » » » » » » » 246,213,100:50
Härvid ville dock fullmägtige erinra, att pröfningen af vexlarnas
formella beskaffenhet numera vore vida svårare än förr, i det att till
inköp erbjödes allt flera dylika, som härstammade från utlandet och som
gått genom många händer med påtecknade endossement, hvilkas rättsliga
giltighet borde noga undersökas, om alla svårigheter för inlösen skulle
kunna undvikas. Kamreraren, hvilken tillika skötte kassan, hade till
skyldighet att fullgöra granskningen, hvars vigt vore lätt att inse och
hvars utförande kräfde vaksamhet och noggrannhet hos expeditionshafvanden.
Vidare hade affärerna med danska nationalbanken och Norges
bank från och med 1886, då öfverenskommelsen af november 1885 om
trasseringar bankerna emellan trädde i verket, tagit allt större dimensioner,
hvilket framginge deraf, att under år 1899 nationalbankens debet utgjorde
..................................................................................... kr. 47,901,831:96
och dess kredit..................................................................... » 50,630,410: 21
samt Norges banks debet.................................................... » 43,576,238:23
och dess kredit...................................................................... » 42,8 5 7,9 7 3 : 66.
Ofvan upptagna siffror, till hvilka skulle kunna läggas andra
sådana för olika grenar af rörelsen, ådagalade, enligt fullmägtiges mening,
att förmanskapet för utrikeskontoret hädanefter borde blifva en befattning
i 4:de graden (kommissarie). Bifölles detta förslag, skulle deraf följa,
att antalet kamrerare fortfarande kunde blifva tio, så att i stället för
den kamrerareplats öfver stat, som skulle förvandlas till ordinarie och
blifva den elfte, skulle inrättas en femte kommissariebefattning, afsedd
för utrikesexpeditionen. Skilnaden i utgift blefve således endast hvad
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
eu 4:cle grads tjenst erfordrade utöfver eu tredje grads, eller enligt den
lägre aflöningen (utan ålderstillägg) 1,000 kronor i lön och. 250 kronor
i tjenstgöringspenningar och enligt den högre (med ålderstillägg: 2 för
kamrerare och 1 för kommissarie) 500 kronor i lön och 550 kronor i
tjenstgöringspenningar.
Beträffande det å hufvudkontorets stat uppförda anslag å 30,000 <0
kronor till extra arbeten och semestervikariat samt till flitpenningar åt torct™anslag
extra ordinarie tjensteman, hafva fullmägtige begärt en förhöjning med
10,000 kronor, räknadt från årets början. semestervika
Till
stöd härför hafva fullmägtige, efter erinran, att under år 1899 rmt, flitpentill
semestervikariat utgått ett belopp af kr. 12,7 4 3 : 75, hvaraf större tjenstemän.
delen tillgodokommit e. o. tjenstemän, anfört:
»För närvarande äro vid hufvudkontoret 37 unge män anstälda,
hvilka icke hunnit få något fast förordnande å tjenst i rista graden.
Af dem äro antagna
år 1892 ......... 1 år 1897 8
» 1894 ........ 1 (sjuk) » 1898 ......... 13
» 1896 ......... 5 » 1899 9
»Tre af dem tjenstgöra på ombudsmannaexpeditionen med mindre
daglig sysselsättning och i följd deraf lägre arfvode, men detta motväges
deraf, att flera unge män från afdelningskontoren fått under kortare eller
längre tider tjenstgöra vid hufvudkontoret och der uppbära aflöning.
Under innevarande vår blir nödigt att ytterligare anställa ett antal extra
biträden, på det att tjenstgöringen må kunna fortgå obehindradt under
den redan inträdda semestertiden, hvilken särskildt under sommaren tager
de äldre extra ordinarie i anspråk för förordnanden. Hvad beträffar de
under 1899 af extra ordinarie åtnjutna löneförmånerna, må bär meddelas,
att samtliga inkomster genom särskilda förordnanden och gratifikationer
uppgått i ungefärligt medeltal
för de |
1896 antagna |
till ................ |
1,400: |
» » |
1897 » |
» ................. |
1,050: |
» » |
1898 |
» ................. |
885: |
» » |
1899 |
» omkring |
60: |
kronor,
» i månaden,
dock att eu eller annan af de äldre fått något mera för särskilda honom
anförtrodda bestyr.
6
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
»Vidare bör det erinras, att den nu inrättade clearingsafdelningen,
som för närvarande skötes af två ordinarie tjensteman, bvilka derjemte
bestrida andra göromål, och två ä tre extra biträden, krafvel’ särskild
kostnad, i det att dels förmannen för densamma skall godtgöras för förut
åtnjutet kassavårdarearfvode, dels ock andra särskilda ersättningar böra
utgå för dess behöriga och snabba uppehållande. Denna afdelning fans
ej, då det ifrågavarande anslaget å 30,000 kronor faststäldes. Arbetet
inom riksbankens hufvudkontor har numera blifvit så omfattande, att af
extra ordinarierna, utom dem, som tjenstgöra hos ombudsmannen, måste
i regeln utkräfvas full tjenstgöring under expeditionstiden med nästan
ingen ledighet under året, i följd hvaraf det är för dem i hög grad försvåradt
att kunna erhålla någon stadig biförtjenst.
»Öfver hufvud taget synes det vara billigt, att aflöningen må kunna,
med inberäkning af olika förordnanden, utgå till dem, som äro anstälda
i riksbanken
på 4:de året med minst 125: — kr. i månaden
» 3:dje » » » 100: — » »
» 2:dra » » » 80 ä 85: — » »
» lista » » » 60 å 70: — » »
För att ett dylikt kraf skall kunna tillgodoses, bör vara att tillgå ett belopp
af omkring 40,000 kronor.
»Om man nemligen antager, att i kontoret komma att finnas cirka
5 |
extra biträden |
ä |
4:de |
och |
5:te |
åren |
kr. |
7,500 |
— |
|
7 |
d:o |
ä |
3: dj e |
» '' |
4:de |
» |
» |
8,400 |
— |
|
12 |
d:o |
ä |
2:dra |
» |
3:dje |
» |
» |
11,500 |
— ä |
12,200: — |
10 |
d:o |
ä |
lista |
» |
2: dra |
» |
» |
7,200 |
— ä |
8,400: — |
och 9 |
nyss antagna |
ä |
lista året |
(Va å |
2/s år) |
» |
4,800 |
— |
||
Summa |
kr. |
39,400 |
— a |
41,300: — |
Två nya
l:sta grads
tjenster vid
Göteborgskontoret.
skulle, om man nu beräknar, att derifrån afgår ersättning till ordinarie!’
för semestervikariat jemte kostnaden för clearingsbestyren, men å andra
sidan tillkommer ersättning för särskilda förordnanden vid förfall för ordinarie^
ledigheter eller tillfälliga uppdrag, anslagsbeloppet kunna skäligen
bestämmas till 40,000 kronor.»
Jemväl vid afdelningskontoret i Götebory har det visat sig vara
behöfligt öka tjenstemännens antal, i k vilket afseende kontorets styrelse
begärt, att till de nuvarande tre tjenstebefattningarna i lista graden måtte
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
7
läggas ytterligare två sådana tjenster; och har för ådagaläggande af behofvet
härutinnan styrelsen i skrifvelse den 11 januari 1900 anfört följande:
»Vid de 2:ne kassaexpeditionerna inom kontoret, af hvilka den
ena omfattar alla kontorets rörelsegrenar, med undantag af afbetalningslån
och vexling, och den andra utbetalning af af betalningslån och liqvider
derå samt in- och utvexling af sedlar och mynt, finnas anstälda endast
extra ordinarie tjensteman.
»Då rörelsen vid kassorna under de senaste åren betydligt ökats /■
och då kassörerna i hög grad äro beroende af sina biträdens pålitlighet,
torde det kunna betraktas såsom ett missförhållande, att vigtiga kassagöromål
måste anförtros uteslutande åt unga extra ordinarie tjensteman
med låg aflöning, hvaremot det må anses vara af synnerlig vigt, till
trygghet för så väl hanken som kassörerna samt med rättvisa och billighet
öfverensstämmande, att vid hvardera kassan finnes anstäld en ordinarie
kassaskrifvare såsom hnfvudbiträde och i åtnjutande af de löneförmåner,
som tillhöra eu tjenst i lista graden vid kontoret, och hvilken
vid kassörens tillfälliga frånvaro kan öfvertaga kassavården.
»Vidare må anföras, att det nuvarande antalet af ordinarie tjensteman
vid kontoret, nemligen 10 stycken, icke kan anses stå i rimligt förhållande
till antalet af extra ordinarie!*, hvilka för tillfället äro icke mindre
än 7 med regelbunden tjenstgöring.
»De omständigheter, hvilka föranledt den ökade kassarörelsen i
kontoret, till följd hvaraf ständigt 2, men ofta 3 biträden äro vid hvardera
kassan behöfliga, äro hufvudsakligen följande:
1) härvarande bankers tilltagande behof af riksbankens sedlar;
2) den ökade vexeldiskonteringen;
3) det i betydlig mån ökade antalet af vexlar, som tillsändas
kontoret för inkassering;
4) tillväxten af rörelsen å giroräkningen, sedan statens verk och
inrättningar numera äro hänvisade till användande af denna räkning i
riksbanken, samt
5) allmänhetens anlitande i allt högre grad af härvarande vexlingskassa.
»Till belysning af förestående torde följande siffror få anföras:
Vexeldiskonteringen vid afdelningskontoret utgjorde:
år 1897 kronor 16,104,042: 74 för 9,432 st. vexlar
» 1898 » 31,671,176: 69 » 21,410 » »
» 1899 » 35,778,073: 60 » 24,259 » »
8
Bankoutskottets Memorial N:o 18
Vexla!* tillsände kontoret för inkassering utgjorde:
år 1898.........2,194 stycken
» 1899 ......... 3,776 »
Insättningarne å giroräkning utgjorde:
år 1897 kronor 35,667,425: 05
» 1898 > 48,626,757: —
> 1899 » 45,074,288: 05
och uttagningarne å samma räkning:
år 1897 kronor 35,594,871: 91
» 1898 > 48,561,695: 36
* 1899 » 44,621,769: 87
Beloppet af i båda kassorna influtna och utgifna medel, oberäknad!
vexling, utgjorde:
influtna medel:
år 1897 kronor 131,210,757: 62
» 1898 » 173,974,841: 14
» 1899 » 182,529,439: 47
utgifna medel:
år 1897 kronor 130,637,172: 08
» 1898 » 174,593,731: 91
* 1899 » 182,844,371: 37
Afdelningskontorets nettovinst utgjorde:
år 1897 kronor 509,982: 89
» 1898 > 554,236: 69
» 1899 » 637,236: 34
»Derjemte har rörelsen vid vexlingskassan så betydligt ökats, att
expeditionen vid vissa tider och i synnerhet vid årsskiftet endast med
största svårighet kunnat medhinnas, hvarföre det vid sådana tillfällen
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
9
framdeles skulle vara särdeles ensidigt att kunna anordna en extra kassa
med en ordinarie kassaskrifvare såsom föreståndare.
»I händelse den föreslagna anordningen med tillsättande af 2:ne
ordinarie kassaskrifvare vid kontoret gillas, kommer naturligtvis en motsvarande
minskning af antalet extra ordinarie tjensteman och af anslaget
till flitpenningar åt dem att ega rum.
»Slutligen tillåter sig styrelsen påpeka, att kassarörelsen i kontoret,
hvilken enligt hvad förut anförda siffror utvisa, är i ständigt uppåtgående,
endast i ringa mån är beroende af nya afdelningskontors inrättande i
landsorten.»
Hvad kontorsstyrelsen sålunda anfört har af fullmägtige till alla
delar vitsordats och framställningen tillstyrkts.
På framställning af afdelningskontorets i Malmö styrelse hafva full- f^agraåL
mägtige, på sätt deras protokoll den 12 oktober 1899 närmare utvisar, vid Malmömedgifvit,
att från den 1 november samma år vid kontoret finge utöfver kontoret..
stat i lista graden anställas en tjensteman utom de två, som i aflöningsstaten
äro upptagna. Skälen härtill hafva varit af samma art som de,
hvilka föranledt ökning af tjenstemännens antal vid hufvud- och Götehorgskontoren.
Till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till extra *
ordinarie tjensteman vid Malmökontoret är i nu gällande stat uppfördt kontorets
ett belopp af kr. 3,500: —, hvilken summa kontorets styrelse funnit vara
otillräcklig försitt ändamål och hvari derför ifrågasatts höjning med 3,000 ex''nMmeen
kronor. Styrelsen har till stöd härför anfört, att, ehuru kontoret den 1
november 1899 erhållit en tjensteman öfver stat i lista graden, göromålen
till följd af rörelsens betydliga tillväxt dock blifvit så betungande för den
nuvarande tjenstepersonalen, att en ökning af de extra ordinarie tjenstemännens
antal vore nödvändig. På grund dels häraf och dels af motsedd
ökning i utgifterna för semestervikariat under innevarande år till
följd deraf att eu ny kassörstjenst tillkommit samt att förut t. f. tjenstemän
blifvit befordrade till högre eller ordinarie tjenst, föranlåtes styrelsen
begära ofvannämnda anslags tillökning.
Fullmägtige, som till utskottet låtit öfverlemna afdelningskontorets
framställning, hafva dervid förmält sig finna densamma vara förtjent af
uppmärksamhet. Utgifterna för sem ester vikariat uppginge till .samman
lagdt 950 kronor, efter afdrag hvaraf å det nuvarande anslaget skulle
återstå till extra arbeten och flitpenningar i rundt tal 2,550 kronor, hvilBih.
till Riksd. Prot. 1900. (i Sami. 1 Ajd. 10 Häjt. 2
10
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
ket belopp äfven med beräkning af hvad till extra ordinarierna utginge
af semester m edlen, uppenbarligen ej vore tillräckligt till skälig aflöning
åt de fyra extra ordinarie tjensteman, som för närvarande vore anställa,
ännu mindre för ytterligare en eller flere sådana, Fullmägtige hemstälde
alltså om beviljande af den begärda ökningen i ifrågavarande anslag.
En ny vakt- Afdelningskontoret i Malmö har enligt gällande stat endast en
”vid^Malmö-1 vaktmästare, och då de denne åliggande göromålen så tillväxt, att en
kontoret, person icke på ett tillfredställande sätt kan fullgöra desamma, hafva fullmägtige
i öfverensstämmelse med hvad afdelningskontorets styrelse hos
fullmägtige hemstält, föreslagit, att ytterligare eu ordinarie vaktmästare
måtte få anställas vid kontoret med enahanda aflöningsförmåner som den
förutvarande, nemligen lön 600 kronor jemte ett ålderstillägg å 100 kronor
samt tjenstgöringspenningar 200 kronor, äfvensom i ersättning för fii
bostad och vedbrand 300 kronor om året.
fönetvr a° Vid afdelningskontoret i Malmö har, såsom utskottet i sitt till
norna för Riksdagen aflåtna memorial n:o 16 närmare omförmält, varit och är fortvid^Malmö
^aran(^e me(ielst tillfälligt förordnande anstäld en husdräng, hvilken, på
kontord°'' satt i gällande aflöningsstat är bestämdt, aflönats med lön kronor 400: —
samt fri bostad och vedbrand. Derest, i öfverensstämmelse med hvad
utskottet i nyssnämnda memorial föreslagit, nuvarande husdrängen erhåller
pension, ifrågakommer alltså tillsättandet af en ny; och har nu afdelningskontorets
styrelse begärt, att enahanda kontanta aflöningsförmåner, som
anslagits åt husdrängen vid Göteborgskontoret eller 600 kronor i lön,
måtte tilldelas husdrängen vid Malmökontoret. Denna hemställan har af
fullmägtige förordats, enär det synts dem billigt, att, då förhållandena vid
de nämnda båda kontoren i fråga om husdrängens göromål och lefnadsvilkor
vore temligen lika, aflöningen borde med hänsyn härtill bestämmas
till följd hvaraf fullmägtige hemstält, att husdrängens vid Malmökontoret
lön måtte bestämmas till 600 kronor jemte fri bostad och vedbrand.
Ang. upphof- I § 68 mom. 4 af gällande bankoreglemente är stadgadt, bland
V8h-änknmgen annat) hvarom nu ej är fråga, att tjenstemännen vid hufvudkontoret äfi
rätt till vensom kamrerare och tjensteman i lista och 2:dra graden vid Götei:staStgradens
b°r§s'' oc^ Malmökontoren skola, i likhet med vissa uppgifva tjensteman
tjensteman vid öfriga afdelningskontor, ega, så vidt sådant utan Under af göromalens
°mmt^Göte- Jemna oc^ oafbrutna gång kan ske, att hvar i sin ordning åtnjuta semester
borgs- och under viss i reglementet uppgifven tid, men till denna allmänna bestämkontZen.
melse ^ar i samband med den mindre omfattande lönereglering, som år
1892 blef beslutad, fogats ett tillägg af följande lydelse:
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
11
» dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret samt avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö eg ega att erhålla semester förr, än
de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie
stat i minst fem år».
Nu hafva tio bland lista gradens tjensteman vid hufvudkontoret
till utskottet ingifvit skriftlig hemställan, af den 10 januari 1900, att
denna inskränkning i deras semesterrätt måtte få bortfalla, samt anfört:
»Under den 3 sistlidne mars ingingo de yngre ordinarie och de med
dem likstälda tillförordnade tjenstemännen i lista graden vid riksbankens
hufvudkontor till herrar fulimägtige med en vördsam anhållan om rätt
till semester, ur hvilken skrifvelse vi tillåta oss anföra följande:
”»I sammanhang med den af 1892 års Riksdag faststälda löneregleringen
för tjenstemännen vid riksbankens hufvudkontor gjorde sig
den åsigten gällande, att skäl förefunnes att inskränka semestertiden för
första graden så, att endast de äldre inom graden fortfarande finge åtnjuta
rätt till semester, medan de yngre icke vidare skulle ega någon
dylik. Såsom motiv härför framhölls svårigheten att under den tid af
året, då semester företrädesvis bör ifrågakomma, kunna uppehålla göromålen
utan att hafva anstäldt ett vida större antal extra tjensteman, än
som under vanliga förhållanden är behöflig!.»
»Gent emot denna uppfattning — som föranledde till det beslut,
hvarigenom de yngre tjenstemännen vid riksbankens hufvudkontor förlorade
en dem förut beviljad förmån — våga vi erinra om hvad herrar
bankofullmägtige, efter att hafva framhållit nödvändigheten för tjenstemännen
att under någon tid af året kunna vinna befrielse från tjenstens
förrättande, i utlåtande till bankoutskottet anfört år 1869, då rätt till
semester tillerkändes samtliga riksbankens ordinarie tjensteman: ”»För
det verk, tjenstemännen tillhör, bör det ock i flera afseenden vara fördelaktigt,
att tjenstemännen beredes någon hvila från arbetet utan förlust
af innehafvande inkomst. Nitet för tjensten skärpes i samma mån,
som tjenstemännen kan hos principalen spåra ömhet om hans person,
och arbetet besörjes med mera raskhet och uppmärksamhet å verkets fördel,
då någon hvila från arbetet årligen är att påräkna. Af det oafbrutna,
enformiga arbetet tidigt nog härledda sjukdomar afböjas eller
undanskjutas till eu aflägsna™ tid och minska för verket utgifterna*för
sjukdomsvikariater. Således och om fördelen för tjenstemännen af ledighet
kan beredas, utan att verket häraf får vidkännas någon ny utgift,
12
Bnnlcoutskotteis Memorial N:o 18.
så torde lätteligen inses, att semesters meddelande bör vara nyttig för
såväl banken som dess tjensteman
»Enär lefnadsomkostnaderna under de 30 år, som sedan dess förflutit,
väsentligen ökats och kampen för tillvaron derigenom blifvit hårdare
och mera nervslitande, icke minst på tjenstemannabanan — der
i synnerhet extraordinariema, för att kunna uppehålla sig utan åsamkande
af alltför stor skuldbörda, äro i de flesta fall nödsakade att utom
sin egentliga verksamhet söka annan sysselsättning (såsom lektioner,
korrekturläsning, bokförings- och revisionsarbeten eller tjenstgöring i flera
verk) —, så är nu för tiden en fullständig afhållsamhet från det dagliga
arbetet under någon del af året långt nödvändigare än tillförne.
»Äfven hafva bland statens öfriga embetsverk till och med sådana
med. så. stor tjenstemannapersonal som postverket och statens jemvägar
funnit sig föranlåtna att bereda förmånen af årlig semester icke blott åt
alla sina ordinarie tjensteman, utan postverket äfven åt sådana tillförordnade
postexpeditörer, som innehaft ständigt förordnande minst ett år, samt jernvägsstyrelsen
jemväl åt sina extraordinarie!- i allmänhet. Och då de allra
flesta såväl vid de enskilda bankinrättningarna som i andra större privata
affärsföretag anstälda personer, hvilkas lefnadsvilkor äro jemförliga
med statens yngre tjenstemäns, numera åtnjuta — åtminstone efter några
års verksamhet derstädes — årligen återkommande ledighet, vill det synas,
som om riksbankens tjensteman likaledes efter flerårig, daglig tjenstgöring
skulle kunna anses förtjenta af en dylik uppmuntran.
»Näppeligen lär väl kunna förnekas, att det för kontroll och äfven
i öfriga hänseenden torde vara gagneligt, att tillfälliga personalombyten
jemväl å de lägre tjensterna inom riksbanken understundom ega rum.
»En anledning till den bland de yngre härvarande tjenstemännen
under de senare åren allt starkare framträdande nervositeten är möjligen
att söka i beskaffenheten hos det sig mer och mer ökande arbete, som
inom banken förekommer. Och sannolikt har det ej heller kunnat undgå
herrar fullmägtiges uppmärksamhet, att flera af just ifrågavarande tjensteman
under någon tid af året måst begära tjenstledighet med stöd af
läkarebetyg.»
Oaktadt den sålunda — som vi våga anse — behjertansvärda ansökningen
icke framstälde andra anspråk än att efter mångårigt arbete
erhålla en månads ledighet under sådan tid af året, då ingen som helst
ökning i bankens vare sig utgiftsstat eller extra tjenstepersonal derigenom
skulle föranledas, funno herrar fullmägtige på grund deraf, att förhållan
-
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
13
detta beträffande de platser, som då nppchöllos enligt stadigvarande förordnande,
»antagligen i den närmaste tiden kom me att undergå någon
ändring till det bättre», skäl icke föreligga att vid densamma fästa afseende.
Då den sålunda åsyftade, nu genomförda ändringen icke medfört
någon afsevärd förbättring för tjenstemänuen vid hufvudkontoret;
då de yngre ordinarie i lista graden derstädes fortfarande äro i
saknad af eu åt samtliga tjensteman inom nämnda grad förut tillerkänd
förmån, hvars återvinnande nu synes vara desto mera berättigad^ som
de betydligt ökade göromålen vid hufvudkontoret i ännu större utsträckning
än förr kräfva mer och mer forceradt arbete under expeditionstiden
samt för de flesta af oss mycket ansträngande arbete äfven å annan tid;
och då de vid riksbankens afdelningskontor anstälda, jemförelsevis
unga kassörerna, hvilkas ställning — oafsedt, de gynsammare ekonomiska
och hygieniska förhållanden, landsorten erbjuder dem framför hufvudstaden
— närmast är jemförlig med tjenstemännens i lista graden
vid hufvudkontoret, genom den senast faststälda staten för afdelningskontoren,
samtlige utan inskränkning redan vunnit ifrågavarande förmån,
så hafva undertecknade ordinarie tjensteman i lista graden vid riksbankens
hufvudkontor vågat hysa den förhoppningen, att bankoutskottet
måtte finna skäl att till välvillig pröfning upptaga vår här nedan vördsamlingen
gjorda anhållan samt skänka den sitt bifall.
Såsom ett ej ringa stöd för denna vår tillförsigt anse vi oss slutligen
ej böra underlåta att återgifva, hvad 1873 års bankoutskott i sitt
betänkande angående den samma år föreslagna ändringen i tjenstemännens
vid riksbanken förmåner, såsom oss synes, mycket beaktansvärdt yttrat:
”»Fullmägtiges förslag att från semester utesluta de tjensteman i
första graden, Jivilka varit ordinarie tjensteman mindre än 10 år, kan
utskottet icke gilla. Det har blifvit upplyst, att hittills endast ytterst
sällan någon hunnit till ordinarie tjenst i riksbanken vid 30 års ålder,
och medelsiffran för den ålder, då ordinarie tjenst erhålles, ställer sig
vida högre. Innan extra ordinarie tjensteman hinner till ordinarie tjenst,
lärer lian utan tvifvel äfven hädanefter få tjenstgöra åtskilliga år såsom
extra ordinarie; och det synes derför utskottet billigt att, när han
kommit till ordinarie tjenst, han då må åtnjuta någon årlig ledighet.
Den svårighet, som lärer visat sig att finna lämpliga personer
till tjenstgöringen under semestertiden, torde kunna i väsentligaste mån
undanrödjas, om semestertiden utstrfickes, i mån af behof, äfven till
14
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
andra tider af året än sommaren, och utskottet har derför ansett berörde
svårighet icke böra utgöra hinder för medgifvande äfven åt de
lägre tjenstemännen af en ledighet, som är väl behöflig.»”
På grund af hvad vi sålunda tillåtit oss anföra, hafva vi härmed
velat vördsamt anhålla,
att bankoutskottet måtte hos innevarande års Riksdag göra framställning
om sådan ändring i bankoreglementet, att samtliga tjenstemännen
i lista graden vid riksbankens liufvudkontor må förklaras berättigade
åtnjuta semester under en månad hvarje år å tid, då sådan
kan utan olägenhet dem beredas.»
I det yttrande, som fullmägtige med anledning häraf till utskottet
den 18 sistlidne april afgifvit, hafva de hufvudsakligen erinrat, att, om framställningen
vunne afseende, svårighet att anordna tjenstgöringen under
semestertiden skulle uppstå och att deraf möjligen skulle kräfvas ökade
arbetskrafter.
B. Framställningar, som angå aflöning sstaten vid riksbankens i
grupper indelade afdelning skontor, nemligen kontoren i Jönköping, Karlstad
och Örebro (nu grupp 1), Falun, Hernösand, Luleå och Östersund (nu grupp
2), Kalmar och Vexiö (nu grupp 3) samt Gefle, Karlskrona, Linköping,
Mariestad och Ltmeå (nu grupp 4) och Visby, (nu särskild afdelning i grupp 4).
letefattnin ^ likhet med öiriga till gruppen 1 hörande afdelningskontor finnas,
vid Örebro- utom ombudsmannen, vid kontoret i Örebro tre ordinarie tjensteman,
kontoret, kamrerare, kassör och registrator, den sistnämnde tillika bokhållare, med
lön 1,300 kr. jemte ett ålderstillägg å 400 kr. samt tjenstgöringspenningar
700 kr.
Kontorets styrelse bär nu i en till fullmägtige stöld skrifvelse
af den 20 februari 1900 begärt, att på kontorets stat måtte uppföras
aflöning till ytterligare en ordinarie tjensteman med samma förmåner som
registrator^
Den i ärendet af kontorsstyrelsen gjorda framställningen är af
följande innehåll:
»Sedan år 1895, då den ordinarie personalen vid kontoret på grund
af de då ökade göromålen förstärktes med en tjensteman utöfver stat,
hvilken sedermera vid tjensternas omplacering öfverflyttades på ordinarie
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
15
stat, har kontorets verksamhet hvad beträffar utlånings- och kassarörelsen
i så betydlig grad stegrats, att styrelsen ser sig nödsakad hos herrar
fullmägtige göra framställning om tillsättande på ordinarie stat af ytterligare
en tjensteman.
»Den väsentliga ökningen i utlåningsrörelsen har föranledts af det
betydande antal vexlar, som under de senaste åren och i synnerhet under
det sista året diskonterats. Antalet och beloppet diskonterade och inlösta
vexlar hvarje år från och med 1895 framgår af nedanstående tabell.
Diskonterade vexlar. |
Inlösta vexlar. |
||||
Antal |
Belopp |
Antal |
Belopp |
||
År 1895................................. |
4,585 |
5,782,589 |
__ |
4,248 |
5,414,224 |
» 1896................................ |
7,084 |
9,562,106 |
— |
6,393 |
8,420,758 |
» 1897 ................................. |
6,823 |
8,341,329 |
— |
7,219 |
8,804,006 |
GO CD GO |
9,746 |
16,680,045 |
— |
9,336 |
15,373,414 |
» 1899................................ |
13,421 |
20,145,678 |
— |
12,931 |
19,436,991 |
»År 1899 har således diskonterats tre gånger så många vexlar som
år 1895, och beloppet utgör nära fyra gånger det under sistnämnda år
diskonterade. Vid jemförelse med de vid hufvudkontoret sistlidet år
diskonterade vexlarnes antal framgår, att antalet vid härvarande kontor
under samma tid uppgick till mer än fjerdedelen af de förra.
»I samma må nsom vexeldiskonteringen tillväxt, har äfven mängden
af de till landsorten för inkasso afsända vexlarne stigit. Då år 1895
afsändes 1,856 stycken för ett belopp af 1,893,312: 67, har under år 1899
remitterats 9,565 stycken för ett belopp af kronor 10,103,595: —
»De med vexlarnes granskning, ränteberäkning, införande i förfallobok
m. 11. böcker, afsändning till landsorten för inkasso och inlösen
in. m. förenade göromålen taga af den ordinarie personalen ett arbete i
anspråk, som vida öfverstiger dess krafter. Det fordrar den största noggrannhet
och omsorg för att icke något fel med deraf följande ersättningsskyldighet
må uppstå och kan till högst obetydlig del öfverlåtas på de
oansvarige extra ordinarie tjenstem ämnen.
»Ivassarörelsens tillväxt från och med 1895 framgår af följande
slutsummor i runda tal af de årliga in- och utbetalningarne.
16
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
År 1895 ......................
» 1896 ......................
» 1897.................
» 1898 .....................
» 1899 .....................
kronor 74,000,000: —
96,000,000: —
» 107,000,000: —
» 175,000,000: —
» 199,000,000: —
»För vexlingsgöromålen kunna icke några siffror lemnas, men för
att i någon mån visa, att desamma i icke obetydlig grad ökats, meddelas,
att silfverbehållningen, som under åren 1895, 1896, 1897 och 1898 ökades
i runda tal med respektive kronor 17,000, 12,000, 18,000 och 51,000,
tillväxte under 1899 med kronor 97,000 och under innevarande år till
och med den 3 dennes med kronor 24,000 och detta oaktadt utvexlingen,
sedan kontoret inflyttat i sin nuvarande lokal med dess centralare läge,
högst betydligt tilltagit.
»Beloppet af inlösta privatbanksedlar, som under år 1896 (år 1895
fördes icke uppgifter öfver inkomna dylika sedlar) utgjorde kronor
5,673,000: — uppgick 1899 till kronor 11,741,000: —
»Det för kassören mest betungande arbetet förutom de egentliga
kassagöromålen är inkassering och redovisning af de från andra bankinrättningar
hit öfversända vexlar. Den årliga tillväxten af dessa synes
af följande:
År 1895 ...
» 1896 ...
» 1897 ...
» 1898 ...
» 1899 ..
Antal |
Belopp |
1,898 |
1,932,492 |
2,101 |
2,423,989 |
3,383 |
2,628,049 |
5,445 |
6,428,032 |
6,639 |
8,279,606 |
»Inlösen af de enskilda bankernas postvexlar förorsakar numera
ett icke oväsentligt arbete. Sistlidet år hafva genom dagliga remissor
till hufvudkontoret för insättning å löpande räkning remitterats icke
mindre än 11,760 stycken dylika vexlar till ett belopp af kronor
25,110,602: —, under det att år 1895 antalet uppgick till endast 3,850
med ett belopp af kronor 6,461,400: 42.
»Af det anförda framgår tydligt, att expeditionen icke på ett nöjaktigt
sätt kan skötas af den fåtaliga ordinarie personalen, icke ens med
det biträde, som erhålles af kontorets extra ordinarie tjensteman, och att
med den omfattning kassarörelsen tagit det för kassören är omöjlig att
medhinna eller ens öfvervaka det dryga arbetet med nummerböckernas
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
17
förande. Äfven en del af kamrerarens göromål behöfver öfverflyttas på
annan ordinarie tjensteman, enär med nuvarande arbetsfördelning arbetet
omöjligt kan skötas med den noggranbet ock omsorg, som gifvetvis
bör iakttagas. Särskildt gäller detta granskningen af den mängd
vexlar och lånehandlingar, som inkomma till kontoret. Styrelsen får
derför vördsamt hemställa, att vid härvarande kontor måtte tillsättas ytterligare
en ordinarie tjensteman med samma förmåner som registrator^»
Denna framställning, till hvilken fullmägtige i afgifvet yttrande
hänvisat, hafva fullmägtige på de af kontorsstyrelsen åberopade skäl tillstyrkt,
samt i enlighet dermed begärt, att en ny tjensteman med benämning
»bokhållare» finge från den 1 nästkommande juli anställas vid
kontoret och tilldelas enahanda aflöningsförmåner som registratorn.
Skilnaden med afseende på aflöningsstaten mellan kontor i 2:dra Uppflyttning
och |
4: de gruppen består |
deri, att kontor |
Linköpings- |
||||||
kontoret frän |
|||||||||
i 2:dra gruppen |
i |
4:de gruppen |
grupp 4 till |
||||||
hafva |
(ålderstillägg oberäknade): |
grupp 2. |
|||||||
(1 |
kamrer med lön kr. |
2,000 |
— |
fl |
kamrer |
med lön kr. |
1,800 |
— |
|
>» |
* »tj.g.pgr » |
1,200 |
— |
• |
» |
» tj.-pgr » |
800 |
— |
|
1» |
» » arvode » |
600 |
— |
1» |
» |
» arvode » |
600 |
— |
|
(1 |
kassör » lön » |
1,500 |
— |
fl |
kassör |
» lön » |
1,400 |
— |
|
!» |
» » tj.-pgr » |
700 |
— |
1» |
» |
» tj.-pgr » |
700 |
— |
|
i» |
» »missr.-pgr» |
600 |
— |
l» |
» |
»missr.-pgr» |
500 |
— |
|
11 registrator (bokh.) lön » |
1,200 |
— |
t |
||||||
1» |
» tj.-pgr. |
600 |
— |
— — |
— — — — |
- - |
— |
||
1 |
ombudsman med lön» |
800 |
— |
1 |
ombudsman med lön |
kr. |
600 |
Styrelsen för kontoret i Linköping, hvilket kontor öppnades den 1
april 1897, och indelats bland kontoren i 4:e gruppen, har i en till fullmägtige
den 22 sistlidne januari aflåten skrifvelse, begärt, att kontoret
måtte uppflyttas till 2:dra gruppen, och denna framställning hafva fullmägtige
funnit sig böra tillstyrka samt i sådant afseende, under hänvisning
till de detaljerade siffer- och andra uppgifter, som kontorsstyrelsen
åberopat, för egen del anfört hufvudsakligen, att under den tid af
mer än tre år, som förflutit, sedan kontoret öppnades, dess retelse utvecklat
sig så, att detsamma nu kunde anses jemstält med andra dylika,
b vilka hänförts till 2:dra gruppen. Att ytterligare en ordinarie tjenst
behöfde vid kontoret inrättas och att aflöningen för kamrerare och kassör
Bill. till Riksd. Frot. 1800. fi Sami. 1 Afd. 10 Höft. 9
18
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
borde höjas till motsvarighet mot tjensteåliggandenas omfattning, funne
fullmägtige bestyrkt af hvad revisorerna af 1899 års förvaltning yttrat i
sin under sistlidne mars månad afgifna berättelse, i hvilken de, bland
annat, anfört, att Linköpingskontoret rättvisligast borde tillhöra lista
gruppen, men att, då styrelsen i sin inlaga anhållit om kontorets uppflyttning
till endast 2:dra gruppen, revisorerna på det kraftigaste ville
förorda bifall till denna styrelsens hemställan. För sin del hafva fullmägtige
häruti instämt och alltså föreslagit att Linköpingskontoret från
den 1 nästkommande juli måtte få upptagas i 2:dra gruppen, der kontoren
i Falun, Hernösand, Luleå och Östersund förut finnas.
^af^Visb™9 Aflöningsstaten för afdelningskontoret i Visby, hvilket kontor, hvad
kontoret till beträffar tjenstemännens antal och aflöningsförmåner, hänföras till 4: de
6li%semdeT oruPPens kontor, företer den olikhet med aflöningsstaten för öfriga 4:de
verkställande gruppens kontor, att verkställande styrelseledamoten, om han är tjensteledamotens
man * riksbanken, icke erhåller större aflöningsförmåner än tillhopa 4,000
aflöning, kronor med 2 ålderstillägg å 500 kronor hvartdera, hvaremot vid gruppens
öfriga kontor, dessa förmåner äro 5,000 kronor jemte 2 ålderstillägg
å samma belopp som de andra kontoren.
På grund af framställning från Visbykontorets styrelse hafva
fullmägtige hemstält, att ifrågavarande olikhet i aflöningsförmånerna måtte
upphöra, till stöd hvarför fullmägtige enligt skrifvelse den 18 sistlidne
april erinrat, att redan år 1897 bestämdes, att verkställande styrelseledamoten
i Yisby skulle, om han icke vore tjensteman i riksbanken, ega
åtnjuta samma aflöning som hans likar vid öfriga kontor. Att för
honom i egenskap af tjensteman i riksbanken fastställa lägre aflöning
än som vid andra kontor vore beviljad, hade så mycket mindre skäl för
sig, som hans göromål vore fullt lika omfattande som flere andra verkställande
styrelseledamöters. Det lägre beloppet för Yisby bestämdes
ursprungligen på en tid, då kontoret ej var öppet mera än vissa dagar i
veckan. Yu mera och sedan många år tillbaka vore expeditionstiden
daglig, vid hvilket förhållande billighet och rättvisa talade för, att det
undantagsförhållande måtte upphäfvas, som stält Yisbykontoret för sig
i en särskild afdelning inom 4:de gruppen.
aMnin^en *åt Från samtliga i grupper indelade afdelningskontors vaktbetjente
vaktbetjen- hRr till utskottet inkommit ansökning om att årliga lönen måtte höjas
tema vid från 400 till 500 kronor samt tjenstgöringspenningarna från 200 till 300
"grupi? kronor. Såsom skäl härför har anförts hufvudsakligen, att vid hvart och
kontoren.
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
19
ett af de ifrågavaraade kontoren endast en vaktbetjent är anstäld, hvilken
följaktligen både full sysselsättning i tjensten såväl föi’- som eftermiddag
och sålunda saknade tillfälle att genom annat arbete skaffa sig och
sin familj några extra inkomster till lefnadsvilkorens förbättring, äfvensom
att i betraktande af den dagförtjenst, en vanlig grofarbetare under närvarande
förhållanden kunde förvärfva sig, aflöningen för vaktbetjente
vid kontoren måste anses väl knapp, då dertill andra anspråk stäldes
på vaktbetjente i fråga såväl om pålitlighet och ordentlighet som om
klädsel.
Beträffande denna ansökning hafva fullmägtige anfört:
»För sin del finna fullmägtige framställningen förtjena afseende.
Aflöningen belöper sig nu till 600 kronor, jemte ett ålderstillägg å 100
kronor, hvartill komma fri bostad och vedbrand. Då, såsom i ansökningen
anförts och fullmägtige tro sig känna, kontorens vaktbetjente, med
den utveckling, rörelsen vid kontoren nu vunnit, ej minst genom de alltjemt
sig ökande inkasseringsuppdragen, äro af tjenstegöromål strängt
upptagna och i afsevärd mån sysselsättas äfven utom den egentliga tjenstgöringstiden,
hvilken för öfrigt är vida längre än den, då expeditionen
är öppen för allmänheten, blifva de i regeln gifvetvis förhindrade att skaffa
sig sådana biförtjenster, som kunna sätta dem i stånd att förvärfva hvad
utöfver löneinkomsterna kan erfordras till anständig bergning. Vidare
anse sig fullmägtige böra fösta uppmärksamheten derå, att de vaktbetjente,
om hvilka nu är fråga, hafva att utom andra göromål, bland hvilka äro
att räkna de vigtiga penningtransporterna i staden, utföra det ansvarsfulla
uppdraget att på olika tider af dygnet afhemta och aflemna posten
med dess värdeförsändelser, för hvilket ändamål vid hufvudkontoret anlita^
vissa bland vaktmästarne, hvilka med anledning deraf erhålla särskilda
gratifikationer.»
På dessa skäl hafva fullmägtige förordat ansökningen.
För de i grupper indelade afdelningskontoren, som för närvarande Höjning af de
äro till antalet 15, har Riksdagen å gemensam stat och till den fördelning, agegtat for
som fullmägtige ega bestämma, anvisat ett belopp motsvarande i medeltal gruppr°
p r kontoren an
2,
000 kronor tor hvarje. _ visade anslag
Fördelningen af detta belopp, hvilket under år 1899 utgjort 30,000
kronor, har skett såsom följande tabell utvisar: stervikariat
m. rn.
20
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
Anslag |
Tillägg |
Summa |
||||
Falun............................................................... |
1,800 |
150 |
1,950 |
|||
Grefle................................................................ |
1,500 |
— |
350 |
— |
1,850 |
— |
Hernösand..................................................... |
1,900 |
— |
100 |
— |
2,000 |
— |
Jönköping ...................................................... |
2,300 |
— |
250 |
— |
2,550 |
— |
Kalmar......................................................... |
2,000 |
— |
300 |
— |
2,300 |
— |
Karlskrona...................................................... |
900 |
— |
— |
— |
900 |
— |
Karlstad ........................................................ |
2,200 |
— |
300 |
— |
2,500 |
— |
Linköping ....................................................... |
1,900 |
— |
150 |
— |
2,050 |
— |
Luleå ............................................................ |
2,000 |
— |
100 |
— |
2,100 |
— |
Marie stad...................................................... |
1,500 |
— |
100 |
— |
1,600 |
— |
Umeå.............................................................. |
1,500 |
— |
150 |
— |
1,650 |
— |
Vexiö....................... |
1,800 |
100 |
1 900 |
|||
Visby............................................................... |
1,500 |
— |
150 |
— |
1,650 |
— |
Örebro ............................................... |
2,700 |
— |
300 |
— |
3,000 |
— |
Östersund..................................................... |
1,800 |
— |
200 |
— |
2,000 |
— |
Summa |
27,300 |
— |
2,700 |
— |
30,000 |
I fråga om berörda anslag hafva fullmägtige i skrifvelse den 18
sistlidne april anfört:
»Det har icke undgått fullmägtiges uppmärksamhet, att beloppet
varit för knappt till bestridande, efter afdrag af semestervikariat för
ordinarie tjensteman, af skälig aflöning åt de extra biträden, som tjenstgjort
vid kontoren och hvilkas antal, oberäknad! de för ombudsmanskontoren
anlitade juridiskt bildade, vid årets slut utgjorde 45, antagna
år 1893................................ 2
» 1894................................ 1
» 1895................................ 4
» 1896................................ 8
» 1897............................... 9
» 1898............................. 10
» 1899............................... 11 =
45
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
21
Efter medelberäkning skulle således årsaflöningen för dessa extra biträden
hafva uppgått till omkring 650 kronor. I sjelfva verket hafva
naturligtvis ersättningarna utgått med olika belopp, högre till de äldre
och lägre till de yngre, hvarvid särskildt må erinras angående de under
1899 antagna, att tjenstgöringstiden varit för alla mindre än ett år, för
öfrigt olika allt efter antagningsdatum. Lätt torde inses, att det icke
varit möjligt att med den summa, som stått till fullmägtiges förfogande,
tillgodose alla billiga anspråk och att, då de äldre erhållit något mera,
de yngre måst i många fall nöja sig med alltför knappt tilltagna flitpenningar.
Härvid tillåta sig fullmägtige att särskildt få framhålla,
hurusom numera och med den utvidgning rörelsen fått, de extra biträdenas
tjenstgöring måste blifva mycket trägen och vid åtskilliga kontor
utsträckas ej "blott långt utöfver den tid, då kontoren hållas öppna för
allmänheten, utan äfven till eftermiddagarna. Att under sådana förhållanden
fara kan vara. att riksbanken ej får i längden behålla åtskilliga
dugande krafter, behöfver knappt sägas, och erfarenheten har i det afseendet
lemnat en eller annan varning.
»Två styrelser, de i Luleå och Visby, hafva i särskilda skrivelser,
framhållit behofvet af ökadt anslag. Hvad Visbykontoret angår, har
ifrågasatts att kunna erhålla 2,000 kronor eller det nu fixerade medelbeloppet,
medan styrelsen i Luleå anhållit om 3,000 kronor för ändamålet,
och hvad öfriga styrelser angår, hafva tid efter annan framställningar
under hand ingått om större andel i årsanslaget. Vid vissa af
kontoren, der rörelsen varit särskildt liflig, icke blott i fråga om lån och
diskonteringar, utan ock i öfrig kassaexpedition, ej minst vexling, har
också varit omöjligt att lemna tillfredsställande ersättning åt de extra
biträdena. Så har t, ex. varit förhållandet i Örebro, der år 1898, enligt
hvad i senaste inspektionsberättelse anförts, oaktadt förhållandena stält sig
något bättre än vanligt, enär ersättning varit att tillgå för extra ordinarie!’
i följd af sjukdomsförfall för en ordinarie, de förra dock ej kunnat erhålla
mer än resp. 1,299, 955, 732 och 331 kronor för biträden, antagna
1895, 1896 och 1897 samt 1899. För 1899 har Örebro erhållit
af anslaget 3,000 kronor att fördelas på 5 extra ordinarier. Äfven annorstädes
har aflöningen måst bli låg.
»Så har i Gefle för 3 extra ordinarier från 1893 och 1896 samt 1898
(den sistnämnde endast en del af året) kronor 1,850 varit anslagna, i
Jönköping för 3 (2 från 1897 och 1 från 1899 samt 1 tillförordnad!
biträde) kronor 2,550; i Karlstad för 3 (2 från 1896, 1 från 1898)
22
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
kronor 2,500; i Linköping för 4 (1 från 1895, 2 från 1898 ock en frän
1899) kronor 2,0o0. Ännu flere exempel skulle kunna anföras, men
torde icke vara erforderliga. Dock bör erinras, att de större kontoren
icke framgent kunna få så mycket mer än de mindre, enär rörelsen vid
de nybildade synes tillväxa raskt och fordra flere arbetskrafter.
»Fullmägtige kafva derför med hänsyn till de förhållanden, som
föreligga, nemligen å ena sidan växande behof af biträde, å andra sidan
begränsade tillgångar för deras aflöning, funnit det vara sin pligt att
hos utskottet göra framställning om ökning af det å gemensam stat uppförda
anslaget. I fråga om dess storlek synes det fullmägtige, som om
medelbeloppet borde höjas åtminstone med 50 % eller till 3,000 kronor
för hvart kontor, med rätt, såsom hittills, för fullmägtige att efter sig
företeende omständigheter fördela den sålunda till disposition stälda
summan emellan de särskilda kontoren. Härigenom skulle i medeltal,
oeiäknadt efter förhållandena 1899, på hvarje extra ordinarie komma
närmare 1,000 kronor för år, hvithet ingalunda kan anses för högt, då
man besinnar, att de äldre obefordrade — sådana finnas ju antagna
redan 1893 böra erhålla mer än denna summa. Tiden för det högre
anslaget bör tydligtvis beräknas från 1900 års början.»
På grund af hvad sålunda anförts hafva fullmägtige begärt, att
å gemensam stat från och med början af innevarande än 1900 och till
den fördelning, som fullmägtige ega bestämma, måtte för nu ifrågavaiande
ändamål i stället för 2,000 anvisas 3,000 kronor för hvarje af
de i grupper indelade kontoren.
<dettöfvOr- o Inom _ utskottet har ifrågasatts, huruvida de 4,000 kr., som från
gångsstat 1898 års början uppförts å öfvergångsstat till fullmägtiges disposition, kan
Pbelopi>a behöfva till oförändradt belopp å staten qvarstå. Från detta anslag har
utgifvits ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat,
tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning
i grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr
åt de tjensteman, som pröfvats deraf böra komma i åtnjutande.
Då anslagsbeloppet senast den 11 sistlidne januari fördelades, åtgick
af detsamma allenast 3,050 kronor och, om förslaget att uppflytta Linhöpingskontoret
från 4:de till 2:dra gruppen varder genomfördt, minskas
behofvet af medel från öfvergångsanslaget med 200 kronor eller det belopp,
som anvisats åt kontorets ombudsman till lönefyllnad, hvilken under
nämnda förutsättning ej vidare erfordras. På förfrågan hos deputeraden
för den inre förvaltningen har också det svar meddelats, att en ned
-
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
23
sättning i anslagsbeloppet till 3,000 kronor syntes utan olägenhet kunna
vidtagas.
Sedan utskottet sålunda redogjort för de framställningar, som gjorts
med afseende på ändringar i riksbankens aflöningsstat, äfvensom i eu
dermed nära sammanhängande del af gällande reglemente, återstår för
utskottet att närmare angifva sin ståndpunkt till de olika förslagen.
Redan förut har utskottet anfört skälet, hvarför utskottet icke
ansett sig böra till närmare behandling upptaga någon af de gjorda
framställningarna om beredande af dyrtidstillägg på sätt af hankens
tjensteman och betjente begärts. Men om sålunda ifrågavarande önskningsmål
icke funnits böra nu föranleda till någon åtgärd från utskottets
sida, så bar utskottet icke kunnat undgå att till närmare pröfning upptaga
andra frågor om ändringar i aflöningsstaten och i samband med
denna stående förhållanden.
Hvad sålunda angår de af fullmägtige och vederbörande kontorsstyrelsers
här ofvan omnämnda framställningar om uppförande på ordinarie
stat af dels vid hufvudkontoret 2 nya befattningar i 2:dra graden
och 1 d:o i 4:de graden, dels vid kontoret i Göteborg af 2 tjenster i
lista graden, dels vid kontoret i Malmö af 1 tjenst i lista graden, samt
en ny vaktbetjentsyssla, dels vid kontoret i Örebro af en ny bokhållarebefattning,
dels ock vid kontoret i Linköping i samband med dess uppflyttning
i högre grupp den deraf föranledda tillökningen i tjenstepersonalen
med en registrator, tillika bokhållare, har behofvet af dessa
nya tjenster af fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelser blifvit
på så öfvertygande sätt ådagalagdt, att utskottet till de derutinnan gjorda
framställningarna icke har något att lägga utan töranlåtes för sin del
förorda desamma.
Likaså torde utskottet icke behöfva särskilt motivera sin anslutning
till fullmägtiges förslag, att den verkställande styrelseledamoten
vid kontoret i Yisby, som är tjensteman i riksbanken, må i afiöningshanseende
likställas med sina vederlikar vid andra gruppkontor.
Den väckta frågan om nedsättning med 1,000 kr. i det för gruppkontoren
å öfvergångsstat uppförda anslag ä 4,000 kr. torde icke heller
behöfva något utförligare omnämnande från utskottets sida, då nedsättningen,
vid de upplysningar som meddelats, i sjelfva verket talar för
sig sjelf.
24
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
På sätt den ofvan lemnade redogörelsen för de ifrågasatta ändringarna
i aflöningsstaten utvisar, föreslås förhöjningar i en del anslagsposter,
nemligen:
1:°) från 30,000 till 40,000 kronor i hufvudkontorets anslag till extra
arbeten, semestervikariat m. m.,
2:o) från 3,500 till 6,500 kronor i Malmökontorets motsvarande
anslag,
3:o) från 400 till 600 kronor i den lön, som bestämts för husdrängen
vid sistnämnda konto)'',
4:o) från 400 till 500 kronor i lönen och från 200 till 300 kronor
i tjenstgöringspenningarna åt vaktbetjente vid de i grupper indelade riksbankskontoren
i orterna,
5:o) från 2,000 till 3,000 kronor i det medeltal för hvart och ett
af gruppkontoren anvisade belopp till extra arbeten, semestervikariat m. m.
Af dessa anslagsförhöjningar hyser utskottet ej tvekan att på de
skäl, som till stöd för dem anförts, tillstyrka anslagsförhöjningarna under
punkterna l:o, 2:o och 3:o här ofvan.
Vidkommande deremot den ifrågasatta aflöningstillökningen för
vaktbetjente vid gruppkontoren finner utskottet visserligen, att talande
skäl förebragts för beviljande af någon tillökning i nu bestämda aflöningsförmåner,
men att på en gång öka dessa med ett jemförelsevis så betydligt
belopp som 200 kronor, anser utskottet dock icke nu vara behöfligt,
utan finner, att tillökningen lämpligen kan begränsas till ett tillägg
å lönen af 100 kronor, så att denna alltså skulle komma att utgöra
500 kronor i stället för 400 kronor med bibehållet ålderstillägg å 100
kronor, samt naturligtvis utan någon rubbning i vederbörandes rätt till
fri bostad och vedbrand. Den ifrågasatta ökningen i tjenstgöringspenningarna
skulle deremot enligt utskottets mening icke för närvarande böra
tillstyrkas.
Med afseende på det ofvan under punkten 5:o) anmälda anslaget
på gemensam stat till extra arbeten m. in. vid gruppkontoren, kan utskottet
naturligtvis på grund af den utredning, som åvägabragts om behofvet af
en ökning i de på denna stat anvisade medlen, icke undgå att erkänna,
att någon tillökning är af förhållandena påkallad. Men att, såsom af
fullmägtige ifrågasatts, bestämma denna till 50 procent å nuvarande anslaget,
synes dock utskottet vara att gå väl långt. Med gällande bestämmelser
angående detta anslag öfverensstämmer, att, så snart något
nytt afdelningskontor af riksbanken öppnas, anslaget å gemensam stat
Bankoutskottets Memorial N:o 18. 2o
omedelbart förböjes med 2,000 kronor, eller det belopp, som må blifva
bestämdt såsom medeltal för gruppkontoren. Då nu under de närmaste
åren före 1903 års utgång förestår inrättandet af gruppkontor till ett
antal af sex st., samt dessa kontor säkerligen ej öppnas förr, än någon
del af det år, hvarunder de träda i verksamhet, gått till ända, är det
uppenbart, att, då anslaget beräknas för helt år, de nyöppnade kontoren
icke behöfva taga i anspråk hela det anslag, som för dem beräknas, utan att
någon besparing bör kunna göras, hvilken kan tillgodokomma de äldre
kontoren, vid kvilka större belopp erfordras. Med hänsyn härtill och
då verksamheten vid en del af de redan öppnade gruppkontoren utan
tvifvel är af så ringa omfattning, att dessa kontor böra kunna reda sig
med anslag till extra arbeten in. m., understigande det beräknade medeltalet
af 2,000 kronor, medan deremot flera andra gruppkontor behöfva
mera, anser utskottet, att den tillökning, som bör göras i anslaget, lämpligen
och utan afsevärd olägenhet bör kunna begränsas till 2,500 kronor,
i hvilket fall hela det å gemensam stat anvisade anslaget för de nu varande
15 gruppkontoren skulle komma att uppgå till 37,500 kronor i stället
för de 45,000 kronor, som fullmägtige ifrågasatt.
Såsom i det föregående omförmälts, har till utskottet öfverlemnats
en ansökning från några tjenstemän vid hufvudkontoret, hvari de begärt,
att den nu stadgade, ofvan närmare angifna inskränkningen i deras rätt
till semester måtte upphäfvas. Vid pröfningen af denna framställning har
utskottet icke kunnat undgå att taga i betraktande ett förhållande, som
framgår af den öfver riksbankens tjenstemän upprättade matrikel. Det
visar sig nemligen deraf, att från det vederbörande såsom extra ordinarie
börjat tjenstgöra vid riksbankens hufvudkontor eller kontor i Göteborg
och Malmö och intill dess han såsom ordinarie befordrats till tjenst i lista
graden i de flesta fall en mycket lång tid förflutit, 8, 10, 11, 14 år eller
än mera, och det torde kunna antagas, att under de år, som närmast
föregå berörda befordran, vederbörande tjenstemans tid och krafter i riksbankens
tjenst tagits i anspråk lika mycket, som sedermera sker,
efter det befordran vunnits. Enligt hvad förut anförts, har, efter erhållen
befordran till lista gradens tjenst, vederbörande icke rätt att få
åtnjuta semester förr, än han erhållit ålderstillägg eller tjenat 5 år i
graden. I regel erhålles ålderstillägget efter 5 års tjenst, men kan i
vissa fall erhållas tidigare, då tiden för vinnande af rätt till semester i
motsvarande mån förkortas.
Bill. till Riksil. Prof. 1900. 6 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 4
26
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
Då § 68 mom. 4 i bankoreglementet innehåller nödiga korrektiv mot
allt slags för göromålens behöriga gång menligt bruk i fråga om semesters
begagnande, i det att der uttryckligen bestämmes, att semester får tillgodonjutas
allenast, för så vidt det kan ske utan hinder för göromålens
jemna och oafbrutna gång, synes detta stadgande innefatta all den inskränkning
i semesterrätten, som är behöflig, samt att det således icke
är nödvändigt att bibehålla den särskilda inskränkning i rätten till semester,
som stadgats för de yngre tjenstemännen i lista graden. Ty, äfven
om denna inskränkning bortfaller, står det ju tydligen fullmägtige eller
vederbörande kontorsstyrelser fritt att förlägga dessa yngre tjenstemäns
semestertid till sådan tid på året, att det icke gerna kan bli fråga om
några särskilda hinder för göromålens oafbrutna och jemna gång.
På dessa grunder finner sig utskottet böra för sin del understödja
nu förevarande ansökning, till hvilken utskottet således vill tillstyrka bifall.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen ville medgifva:
1:°)
att vid hufvudkontoret må från och med den 1
juli 1900 på ordinarie stat tillsättas utöfver nuvarande
antal befattningar:
a) en tjenst i 4:de graden, och
b) två tjenster i 2:dra graden;
2:o)
att vid afdelningskontoret i Göteborg må från och
med den 1 juli 1900 på ordinarie stat utöfver nuvarande
antal befattningar tillsättas:
två tjenster i lista graden;
Bankoutskottets Memorial N:o IS.
27
3:o)
att vid afdelningskontoret i Malmö må från och
med den 1 juli 1900 på ordinarie stat tillsättas utöfver
nuvarande befattningar:
a) en tjenst i lista graden,
b) en vaktbetjent med följande aflöningsfönnåner:
lön: ............................................................ kronor 600: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande
kan höjas till .......... » 700: —
samt tjenstgöringspenningar ................. » 200: —
jemte ersättning för fri bostad och „
vedbrand ......................................... » 300: —
4:o)
att aflöningen för husdrängen vid Malmökontoret
må från och med den 1 juli 1900 beräknas sålunda:
lön kronor 600 jemte fri bostad och vedbrand;
5:o)
att anslagen till extra arbeten och semestervikariat
samt flitpenningar åt extra ordinarie tjensteman må från
och med ingången af år 1900 vid nedannämnda riksbankskontor
höjas:
a) vid hufvudkontoret från 30,000 till 40,000
kronor,
b) vid Malmökontoret från 3,500 till 6,500 kronor;
6:o)
att vid afdelningskontoret i Örebro må från och
med den 1 juli 1900 på ordinarie stat utöfver nuvarade
befattningar tillsättas en bokhållare med lön
och tjenstgöringspenningar i likhet med registratorns;
28
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
7: °)
att riksbankens kontor i Linköping må från och
med den 1 juli 1900 bland de i grupper indelade
kontoren uppflyttas från 4:de till 2:dra gruppen;
I
8:o)
att vid riksbankens kontor i Visby verkställande
styrelseledamot, som är tjensteman i riksbanken, må i
aflöningshänseende från och med den 1 juli 1900
likställas med verkställande styrelseledamöter, tjensteman
i riksbanken, vid öfriga i grupper indelade afdelningskontor.
9:o)
att vaktbetjente vid samtliga i grupper indelade
afdelningskontor må, räknadt från början af år 1900,
erhålla en med 100 kronor till 500 kronor ökad
årlig lön;
10:o)
att å gemensam stat från år 1900 och till den
fördelning som fullmägtige ega att bestämma för samtliga
riksbankskontoren i orterna, med undantag af
kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde
vid kontorsgöromålen och semestervikariat må uppföras
ett belopp, motsvarande i medeltal 2,500 kronor för
hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt
ll:o)
att å öfvergångsstat till fullmägtiges disposition, för
bestridande af ersättning vare sig för aflöningsbelopp,
som utgått enligt stat, tillämpad under år 1897, men
som till följd af kontorens indelning i grupper förlorats,
20
Bankovtskottets Memorial N.o IS.
eller för raistad andel i arvoden för kommissionsbestyr
åt de tjensteman, som pröfvas deraf böra komma i
åtnjutande, må uppföras 3,000 kronor.
Slutligen och under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört
i fråga om den hos utskottet gjorda ansökningen om upphäfvande af den
för vissa tjenstemän i l:sta graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö i § 68 mom. 4 af bankoreglementet
stadgade inskränkning i deras rätt att åtnjuta semesterledighet, hemställer
utskottet,
12:o)
att Eiksdagen ville besluta, att § 68 mom. 4 i
gällande bankoreglemente skall erhålla följande ändrade
lydelse:
(Nuvarande lydelse:)
---— Tjenstemännen —--
— — — — (lika) — — — —
hvarje år; dock att tjenstemännen i
lägsta graden vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö ej ega att erhålla semester
förr, än de kommit i åtnjutande af
lönetillägg eller i graden innehaft
tjenst på ordinarie stat i minst fem år.
Semesterindelningen — —p--
— — — — (lika) — —
— — __ — — — — styrelsen.
(Föreslagen ny lydelse:)
Tjenstemännen vid hufvudkontoret)
kamrerare och tjenstemän i lista eller
2: dra graden vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö samt kamrerare
och kassörer vid de öfriga
afdelningskontoren ega, så vidt sådant
utan hinder för göromålens jemna
och oafbrutna gång kan ske, hvar
i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen
i 3:dje och 4:de graderna
vid hufvudkontoret och de i 3:dje
graden vid afdelningkontoren i Göteborg
och Malmö under en och eu
half månad samt öfriga ofvan omförmälde
tjenstemän en månad hvarje år.
Semesterindelningen för hvarje år
fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren
af styrelsen.
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
De ändringar i aflöningsstaten samt reglementet, hvilka ma blifva
eifoiderliga, sedan Riksdagen i här ifrågavarande ämnen fattat beslut, skall
utskottet, jemlikt sin instruktion, iakttaga vid sammanfattningen af nämnda
stat och reglemente.
Stockholm den 1 maj 1900.
På bankoutskottets vägnar:
F. A. BOSTRÖM.
Banko utskottets Memorial N:o 18.
31
Bilaga
till bankoutskottets memorial n:o 18, utvisande de i aflöningsstaten föreslagna
ändringar.
Af löningsstat:
för Sveriges riksbank:
A. Fullmägtige i riksbanken:
- — — — (oförändradt) — — —
B. Hufvudkontoret i Stockholm:
Tjenstemännen:
A länsstat:
tjugu — — —--— — — (oförändradt) — — —----kr. 2,000:
tjugufyra i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie,
registrator, hvarje............................................................................ » 2,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till » 2,500
efter tio års till ..................................................................................... » 3,000
tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor, hvarje » 3,000
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till » 3,500
efter tio års tjenst i graden till ............................................................ > 4,000
sex i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje ...... » 4,000
hvilket efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till............ » 4,500
Å arfvodesstat:
Tjenstgöringspenningar:
— — (oförändradt) — — —---— — —
Missräkningspenningar :
- — (oförändradt)--
32
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
Arfvoden:
l:o) för vård — — — — — — (oförändradt) — — — — — — — — — —
—. —. — — — — _ — — — förordnas. — — — — — — — — — —
2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till flitpenningar åt
extra ordinarie tjensteman ............................................................ kr. 40,000: —
3:o och 4:o — — — — — —• (oförändradt) — — — — — — — — — —
Vaktbetjeningen:
— — — — — — — — — — (oförändradt) — — — — — — — — — —
Aflöningsstat för Sveriges riksbanks afdelningskontor:
Afdelning skontoret i Göteborg:
1. Styrelsen:
— — — — — — — — — — (oförändradt) — ~ — —• — — — — — —
2. Tjenstemännen:
Å länsstat:
fem i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvarje .............................. kr. 1,500: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till » 2,000: —
sex — — — — — — — — — (oförändradt) — — — — — — » 4,000: —
Ä arfvodesstat:
Tjenstgöring spenningar:
— — — — — — — — — — (oförändradt) — — — — — — — — —v —
Missräkningspenningar:
— — — — — —- — — — — (oförändradt) — — — — — — — — — —
Arf voden:
— ---—--— — — (oförändradt) — — — — — —---—
3. Vaktbetjeningen:
— — — — — — — — — — (oförändradt) — — — — -— — — — — —
Afdelningskontoret i Malmö:
I. Styrelsen:
— — — — —---— — — (oförändradt) —---— —--—--
33
Bankoutskottets Memorial N-.o 18.
2. Tjenstemännen:
A länsstat:
tre i första tjenstegraden, hvarje ................................................... kronor 1 500: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till » 2,000'' _
tre — — —---(oförändradt)--—------ » 1500- _
A arfvodesstat:
Tjenstgöring spenning ar:
— — — — — — (oförändradt) — — — _ ____ _ _
Missräkningspenningar:
— — — — — (oförändradt) — — — — _ _____
Årfvoden:
— — — — — (oförändradt) — — — — _
till extra arbeten, semestervikarikariat och flitpenningar till extra
ordinarie tjensteman ..................................
kronor 6,500: —
3. Vaktbetj eningen :
tvä vaktmästare, hvardera, lön ......................
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalasrdt
välförhållande kan höjas till ...........................
samt tjenstgöringspenningar
äfvensom för den ene vaktmästaren fri bostad och vedbrand och
till den andre såsom ersättning härför kronor 300: _
en husdräng, lön ................................
jemte fri bostad och vedbrand.
600: —
700: —
200: —
600: —
Afdelningskontoren i Jönköping och Karlstad,
hvart för sig, (Grupp 1):
'' ~ = — — — — (oförändradt) — — — _ _ _ _____
vaktbetjenten, lön ............................................................................ kronor 500: _
— — — — — — (oförändradt) — — _ _ _ ____
Afdelningskontoret i Örebro,
(Grupp 1):
tre styrelseledamöter, hvarje
samt derförutom den ledamot, som handhafver den daglio-a förvaltningen
....................................... ° °
dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens
tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår
FHh. till Riksd. Prot. 1900. 6 Sami. 1 Afd. 10 Haft
kronor 1,200: —
» 3,800: —
34
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800
kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med
500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor,
kamreraren, lön................................................................................. kronor 2,000: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor
och efter tio års med ytterligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................. ■» 1,250: —
och kassavårdarearfvode...................................................................... » 750: —
kassören, lön ..................................................................................... » 1,600: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid
riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor
och efter tio års med ytterligare 400 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ........................................................... » 800: —
och missräkningspenningar ............................................................. » 600: —
registrator! och bokhållaren, hvardera lön ...................................... » 1,300: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator
eller bokhållare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................. » 700: —
ombudsmannen, lön ........................................................................ » 800: —
vaktbetjenten, lön............................................................................. » 500: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor,
tjenstgöringspenningar........................................................................ > 200: —
jemte fri bostad och vedbrand.
Afdelningskontor en i Falun, Hernösand, Linköping, Luleå och
Östersund,
hvart för sig, (Grupp 2):
tre--— — — — — — — (oförändradt) — — — — — kronor 800: —
vaktbetjenten, lön ............................................................................ » 500: —
—---— — — — ■— — — (oförändradt) — — — — — — — —--
Afdelningskontoren i Kalmar och Vexiö,
hvart för sig, (Grupp 3):
tre —--— — — — — — (oförändradt) — — — — — kronor 800: —
vaktbetjenten, lön .......................................................................... » 500: —
—---— — — — — — (oförändradt) — — — — —--— — —
Bankoutskottets Memorial N:o 18.
35
Afdelningskontoren i Gefle, Karlskrona, Mariestad, Umeå och Visby,
hvart för sig, (Grupp 4):
tre — —---— — — — (oförändradt) — — — — — kronor 600: —
vaktbetjenten, lön ........................................................................... » 500:
— — — — — — —--— (oförändradt) — — — —---— — — —
Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Kiksdagen anvisat :
a) å gemensam stat från år 1900 och till den fördelning, som
fnllmägtige ega bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med
undantag af kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen
och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal
2,500 kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt
b) å öfvergång sstat till fullmägtiges disposition, för bestridande af
ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad
under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i grupper, förlorats,
eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr åt de tjensteman,
som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande, 3,000 kronor.