Bankoutskottets Memorial N:o 16.

1

X:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1900, kl. 1 e. ra.

Memorial, angående beviljande af årliga understödsbelopp åt två
vid riksbankens kontor i Malmö anstälda personer.

Till utskottet hafva bankofullmägtige låtit ingifva följande framställning: »Från

afdelningskontoret i Malmö hafva till fullmägtige inkommit
särskilda framställningar, att årliga understöd af riksbankens medel
måtte tillerkännas dels e. o. tjenstemannen Olof Kristian Olander och
dels t. f. husdräugeu vid kontoret Nils Olsson; och har af de till
ärendet hörande handlingarna inhemtats hufvudsakligen följande:

»E. o. tjenstemannen Oloj Kristian Olander, som är född den 2
september 1865, har den 13 juni 1885 börjat tjenstgöra vid kontoret
och dermed oafbrutet fortfarit till den 1 april 1895, då honom på grund
af iråkad sjukdom beviljades befrielse från tjenstgöring. Om beskaffenheten
af denna sjukdom har med. doktor Karl Petrén i ett den 17
november 1899 utfärdadt betyg meddelat, att Olander, som sedan omkring
5 år tillbaka lidit af lungtuberkulos, under omkring 2 x/2 år behandlats
af doktor Petrén, att sjukdomen redan för 2 Va år sedan hade
eu betydlig utbredning, att densamma sedermera förvärrats, sa att patienten
nu lede af långt utvecklad lungtuberkulos, samt att ingen utsigt
funnes, att han skulle kunna blifva återstäld från sjukdomen eller i
stånd att genom sitt arbete försörja sig.

»Afdelningskontorets styrelse har beträffande Öländers tjenstgöring
meddelat, att Olander, hvilken i februari 1893 erhållit ständigt förordBih.
till Riksd. Prat. 1600. 6 Sami. 1 AJd. 6 Häjt. (Nås 16, 17.) 1

2 Bankoutskottets Memorial N:o 16.

ilande å kontorsskrifvaretjenst vid kontoret och uppehållit samma förordnande,
intill dess han för sin sjukdom befriades från tjenstgöring,
med nät och skicklighet fullgjort sina åligganden, äfvensom att han
gjort, sig känd för en ytterst ordentlig och hedrande vandel; och bär
styrelsen med afseende på de för handen varande skäl, och då Olander
icke har andra tillgångar till bekostande åt sitt uppehälle, bemstält,
att åt Olander måtte utverkas ett årligt understödsbelopp, till siffran
motsvarande det belopp af 1,500 kronor, som utgör lägsta lön i l:sta
gradens tjenst, och hvilket belopp han under sin sjukdom fått årligen
uppbära, intill dess genom förändrade anordningar beträffande tjensterna
vid kontoret, å hvilka ordinarie innehafvare blifvit tillsatta, utbetalningen
deraf upphört.

•»I fråga om husdrängen Nils Olsson är upplyst, att han, som är
född den 4 augusti 1828, sedan år 1881 tjenat vid kontoret i egenskap
af husdräng och att han enligt ett den 9 sistlidne januari utfärdadt
läkarebetyg efter en i januari 1898 inträffad hjernblödning varit och
fortfarande är svag till helsan samt oförmögen till hvarje ansträngande
arbete. Olsson har icke haft anställning på ordinarie stat, utan allenast
på förordnande uppehållit sin befattning, hvadan han icke har rätt till
pension. Afdelningskontorets styrelse har emellertid hemstält, att
Olsson, som är obemedlad och nu på grund af försvagad helsa olämplig
till tjenstgöring, Vmåtte erhålla ett årligt understöd till belopp, motsvarande
den med husdrängssysslan nu förenade lön, eller 400
kronor.

»Fullmägtige hafva funnit båda ifrågavarande framställningar vara
behjertansvärda. Hvad särskildt. angår Olander, är det, såsom kontorets
styrelse äfven anfört, antagligt, att Olander, om ej sjukdom
mellankommit, nu skulle hafva varit ordinarie tjensteman och i sådan
egenskap berättigad att åtnjuta sin lön, huru länge sjukdomen än
varade. Med hänsyn till hvad sålunda förekommit, anse sig fullmägtige
böra hemställa, att utskottet ville utverka Riksdagens medgifvande
dertill, att årliga understödsbelopp må tillerkännas e. o. tjenstemannen
Olander och t. f. husdrängen Olsson vid kontoret i Malmö, att utgå af
riksbankens medel i deras återstående lifstid med belopp af 1,500
kronor för Olander och 400 kronor för Olsson, så länge de pröfvas
vara i behof af dessa understöd.»

Banfcoutskottets Memorial N:o 16.

3

Såväl i fråga om e. o. tjenstemarmén (klander som husdrängen
Olsson gäller, att de icke hafva några på bankoreglementet eller tjenstgöringsstadgarna
grundade anspråk att erhålla de för dem begärda
understödsbeloppen. Men de upplysningar, som lemnats om de förhållanden,
hvilka föranledt den gjorda framställningen, äro uppenbarligen
af sådan beskaffenhet, att det skulle innefatta en icke ringa obillighet,
om nödtorftigt bidrag till de ifrågavarande personernas underhåll förvägrades
dem. Hvad e. o. tjenstemannen Olander angår, är i ansökningshandlingarna
upplyst, icke blott att han på grund af den svårartade
lungsjukdom, som han ådragit sig, sjelf är oförmögen till arbete, utan
äfven att hans vistelse i hemmet nödgat hans moder, som är enka och
obemedlad, att upphöra med en inackorderings- och spisningsrörelse för
skolbarn m. fl., hvarigenom hon förut kunnat försörja sig. Hvad
vidare angår husdrängen Olsson, torde redan hans uppnådda 72 år göra
honom föga skickad att på tillfredsställande sätt sköta sina åligganden,
och då härtill kommer, att han lider af sådan sjukdom, att han icke
lär kunna med arbete på annat håll förvärfva medel till sin utkomst,
förefinnas äfven med afseende på honom starka billighetsskäl för det
sökta understödets beviljande.

På grund alltså af hvad i detta ärende förekommit finner sig utskottet
böra hemställa,

att Riksdagen må bemyndiga bankofullmägtige att
låta af riksbankens medel till nedannämnda personer
i deras återstående lifstid och så länge behof deraf
pröfvas förefinnas utbetala följande årliga understödsbelopp,
att beräknas från och med månaden näst efter
den, under hvilken dem meddelade förordnanden att
tjenstgöra vid afdelningskontoret i Malmö upphört
eller komma att upphöra, nemligen:

a) till e. o. tjenstemannen Olof Kristian Olander
1,500 kronor, och

b) till husdrängen Nils Olsson 400 kronor.

Stockholm den 23 april 1900.

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.