Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 23 febr. 1900, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning
tull vid export

af väckt motion om restitution af erlagd
af sammanmalet rågmjöl.

(l:a A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 114, har herr E.
Åkerlund hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att, under iakttagande af
de vilkor och föreskrifter, som kunna varda bestämda, restitution skall
medgifvas af erlagd tull vid export af sammanmalet rågmjöh

Under erinran att vid export af finsiktade mjölslag restitution enligt
särskilda beräkningsgrunder vore medgifven af den tull, som vid varans
importerande i omalet tillstånd blifvit erlagd, har motionären till stöd för
sin hemställan anfört, att inga skäl torde föreligga, hvarför icke samma
förhållande borde ega rum äfven vid export af sammanmalet rågmjöl, helst
en sådan export, enligt motionärens åsigt, ingalunda skulle blifva ringa,
och nödig kontroll säkerligen icke vore svårare att åstadkomma här än
uti Tyskland och Norge, från hvilket förstnämnda land särskilt till Finland
en betydande export af sådant mjöl egde rum.

Vidare har motionären vid ärendets behandling i utskottet åberopat
en af qvarnaktiebolaget Tre Kronor till sistlidet års bevillningsutskott ingifven
skrift jemte dervid fogade bilagor.

Berörda skrift är af följande lydelse:

»Till Riksdagens bevillningsutskott.

Under åberopande af hvad i följande, i vidimerade afskrifter närlagda
bilagor blifvit anfördt till stöd för beviljande af restitution af erlagd
Bih. till Iliksd. Prat. 1900. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft. (N:o 8.) 1

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

tull vid export af sammalet rågmjöl, våga vi härmed vördsamt vända
oss till bevillningsutskottet i och för återupptagande af nämnda fråga.

Bilagorna utgöras af:

I. Vår till Konungen den 3 februari 1898 afgifna underdåniga
anhållan om ifrågavarande restitution.

II. Kommerskollegiums och generaltullstyrelsens gemensamma utlåtande
om vår framställa!), dervid densamma icke blott tillstyrkes, utan
anses till och med vara synnerligen beaktansvärd och kunna, derest den
blifver bifallen, blifva till gagn ej allenast för qvarnindustrien, utan äfven
för andra näringar.

III. Utlåtande — äfven det tillstyrkande — af generaltullstyrelsens
tekniska biträde, byråingeniören in. in. A. G. Ekstrand.

IV. Kongl. Maj:ts skrifvelse till embetsverken, att framställningen
icke föranleder vidare åtgärd.

Vi tillåta oss härvid påpeka, att frågan icke är så ovigtig, som man
af Kongl. Maj:ts beslut skulle kunna förmoda, ty det gäller en export, som
sårskildt till Finland kan komina att antaga en betydande utsträckning.

Man må nemligen ej bedöma konsumtionen af sammalet rågmjöl i
Finland efter samma måttstock som här i landet; i Finland konsumeras
jemförelsevis ringa qvantiteter finsiktade mjölslag, under det att sammalet
rågmjöl är den öfvervägande hufvudartikeln i mjöl.

För närvarande importeras större delen af Finlands behof af denna
artikel från Tyskland, men skulle de svenska qvarnindustriidkarne i likhet
med de tyska dervid få åtnjuta restitution, kan med visshet förutsättas, -att under icke ogynsamma konjunkturer en stor del af nämnda import
skulle ske från svenska hamnar.

Dertill kommer, att qvarnindustriidkarne i Norge äro berättigade
till sådan restitution, och synes oss samma förhållande böra ega rum i
Sverige, så mycket hellre som de svenska qvarnindustriidkarne genom landets
läge äro i tillfälle upptaga konkurrensen med de tyska qvarnarne på
den finska marknaden.

Det hade varit önskligt, att denna restitutionsfråga blifvit afgjord
samtidigt med frågan om de siktade mjölslagen, hvartill den såsom en
naturlig följd borde varit oskiljaktigt förenad, men frågans åsidosättande
då bör väl till ingen del utgöra hinder för restitutionens beviljande, sedan
ändrade förhållanden göra sådan ännu mera af behofvet påkallad.

Vi anhålla således vördsamt,

att bevillningsutskottet behagade till Riksdagen göra framställning
derom, att restitution medgifves af erlagd tull vid export af sammanmalet
rågmjöl, att tillämpas om möjligt från och med detta seglationsår, samt

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

3

under iakttagande af de föreskrifter och vilkor, som i embetsverkens utlåtande
närmare omförmälas.

Stockolm den 17 mars 1899.

Qvarnaktiebolaget Tre Kronor
C. A. Engström.

Uti ofvanstående ansökan instämma undertecknade

för A. Svanberg fy Co. Qvarnaktiebolag

Reinh. Ramén.

för Holmberg fy Möllers Qvarnaktiebolag

Carl Bengtson.

Oscar Lundin fy C:o.

för Wennberg fy Bamstedts
Ang qvarnaktieb olag
Aug. Wennberg.

för Angqvarns Aktiebolaget
Victoria

John Wimmermark.

o

för Upsala Angqvarns Aktiebolag
H. W. Söderman.»

De åberopade bilagorna,, som ingåfvos i bestyrkta afskrifter, lyda,
med uteslutande af underskrifterna, sålunda:

»Till Konungen.

Under åberopande af § 9 mom. 3 uti underrättelser vid tillämpning
af tulltaxan af den 1 januari 1898 beträffande åt idkare af qvarnrörelse
vid utförsel af vissa vid qvarnen framstälda produkter medgifven restitution
af erlagd tull på motsvarande qvantitet hvete, råg eller korn, tillåta
vi oss i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täckes bestämma,
det dylik restitution äfven må medgifvas vid utförsel af sammanmalet rågmjöl,
under iakttagande af liknande föreskrifter, som äro gällande för
finsiktadt mjöl samt gryn, hvarvid föreslås att utbytet af sammanmalet
rågmjöl, i betraktande af den vanligen till 3 % uppskattade afdamningen
vid fabrikationen häraf, beräknas således, att 100 kilogram råg förutsattes
lemna 97 kilogram mjöl.

Till stöd för vår underdåniga hemställan bedja vi få framhålla, att
vårt grannland Finland, hvarest qvarnindustrien står mycket efter sin tid,
erbjuder ett särdeles betydande afsättningsfält för sammanmalet rågmjöl,
och under det att hittills de tyska qvarnarne företrädesvis försett landets
importbehof deraf, skulle beviljandet af den ifrågasatta restitutionen bereda
äfven de svenska qvarnarne möjlighet till afsättning på den finska marknaden.

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Härigenom främjades dessutom icke endast den svenska qvarnindustrien
utan bör äfven kunna förutsättas, att andra näringsgrenar, särskildt
sjöfarten vid den ökade varutransporten, skulle hafva fördel deraf.

Vi våga derför i underdånighet anhålla, att Eders Maj:t behagade
taga vår hemställan uti nådigt öfvervägande.

Underdånigst

Stockholm den 3 februari 1898.

Qvarnaktiebolaget Tre Kronor.

Dess styrelse»

(N amnunder skrifter.)

»Till Konungen.

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har qvarnaktiebolaget
Tre Kronor genom dess styrelse under åberopande af § 9 stycket 3 i underrättelserna
om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, beträffande
åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel af vissa vid qvarnen framstälda produkter
medgifven restitution af erlagd tull för motsvarande qvantitet
hvete, råg eller korn, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes bestämma, det dylik restitution äfven må medgifvas vid utförsel
af sammanmalet rågmjöl, under iakttagande af liknande föreskrifter, som
äro gällande för finsiktadt mjöl och gryn, samt dervid föreslagit, att utbytet
af sammanmalet rågmjöl, i betraktande af den vanligen till 3 procent
uppskattade afdammningen vid fabrikationen häraf, beräknas således,
att 100 kg. råg förutsattes lemna 97 kg. mjöl, och har bolaget till stöd
för denna framställning anfört, att, enär Finland erbjuder ett särdeles betydande
afsättningsområde för sammanmalet rågmjöl, beviljandet af den
ifrågasatta restitutionen skulle bereda de svenska qvarnarne möjlighet till
afsättning på den finska marknaden.

Genom nådig remiss den 7 sistlidne februari har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt kommerskollegium och generaltullstyrelsen att gemensamt häröfver
afgifva underdånigt utlåtande och till åtlydnad af denna nådiga befallning
få embetsverken, med öfverlemnande-af ett från generaltullstyrelsens
tekniska biträde byråingeniören A. G. Ekstrand infordradt yttrande och
med åberopande i hufvudsak af hvad deruti finnes omförmäldt samt med
återställande af remisshandlingen, i underdånighet anföra följande:

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. 5

Med anledning af den vid 1888 års riksdag faststälda tull å spanmål
beslöt Riksdagen, att vid utförsel af finsiktadt mjöl af hvete, råg eller
korn samt gryn af hvete eller korn restitution af den tull, som blifvit
erlagd för eu motsvarande qvantitet från utlandet införd omalen spanmål
af samma slag, skulle under vissa vilkor åt idkare af qvarnrörelse medgifvas,
och i det betänkande, bevillningsutskottet afgaf i frågan, anför
utskottet, efter omförmälande att i Tyskland restitution ej medgåfves vid
utförsel af annat än finsiktadt mjöl, men att i Norge beviljades restitution
äfven vid utförsel af så kalladt sammanmalet mjöl, dock endast för en
emot mjölet lika vigtqvantitet säd, — att utskottet ej ansett behöfligt
föreslå restitution för mjöl af sistnämnda slag, då någon utförsel af dylikt
mjöl dittills ej i nämnvärd grad förekommit och ej heller antoges komma
i fråga, om ej högre restitution än den i Norge medgifna bestämdes, hvarförutom
utskottet ansåge det blifva vanskligt att afgöra när ett mjöl verkligen
vore sammanmalen vara eller utgjorde en blandning af andra qvarnprodukter
(s. k. sekunda och eftermjöl samt kli), för hvilka restitution ej
vore afsedd att gifvas.

Då emellertid sökandebolaget nu framhållit att en export till Finland
af sammanmalet rågmjöl skulle komma till stånd, derest restitution kunde,
på sätt vid utförsel af finsiktadt mjöl finnes stadgadt, medgifvas äfven vid
utförsel af sammanmalet rågmjöl, vill det synas embetsverken, att frågan
härom kommit i ett väsentligen annat läge, och att restitution jemväl för
sammanmalet rågmjöl, skäligen borde medgifvas, derest ett sådant medgifvande
ej skulle möta alltför stora betänkligheter med hänsyn till statsverkets
rätt. Ett ytterligare skäl till ett dylikt medgifvande torde förefinnas
i den omständigheten att Tyskland förändrat sin lagstiftning i frågan
så, att utan ett medgifvande af dylik restitution de svenska qvarnarne
ganska säkert ej kunna på den finska marknaden i sammanmalet
rågmjöl konkurrera med de tyska. 1 Tyskland är nemligen numera medgifvet
åt qvarnegarne, som införa utländsk spanmål under anspråk på tulleftergift
(»Zollnachlass») vid utförsel af en motsvarande qvantitet af dem
framstälda fabrikater, att efter derom gjord ansökan och under i öfrigt
föreskrifna vilkor erhålla dylik eftergift vid utförsel ej allenast af finsiktadt
utan äfven af sammanmalet mjöl, liksom af andra fabrikater af spanmål,
dock icke vid utförsel af mjölblandningar af olika sädesslag; och bestämmes
utbytesförhållandet, som är faststäldt eu gång för alla endast för finsiktadt
mjöl och malt, för öfriga fabrikater af spanmål särskild! för hvarje
fabriksinrättning efter vederbörande einbetsförvaltnings pröfning. I Norge
eger samma förhållande rum som år 1888, i det att åt qvarninnehafvare
är medgifvet rätt att vid utförsel af såväl sammanmalet som siktadt mjöl

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

af korn, hvete och råg samt gryn och grynmjöl af korn erhålla restitution
af erlagd tull för en motsvarande qvantitet från utlandet införd spanmål
af samma slag, och beviljas restitution vid utförsel af sammanmalet mjöl
för en emot mjölets vigt svarande lika qvantitet omalen spanmål.

De enda åtgärder från tillverkarens sida, som torde kunna tillskynda
statsverket förlust genom restitutionsmedgifvandet, vore, att vid eller efter
förmalningen varan tillsattes med kli, sekundamjöl eller andra ämnen eller
att under förmalningen någon del finsiktadt mjöl borttoges. Att berörda
åtgärder skulle kunna verka på antydda sätt är uppenbart, enär frågan
näppeligen kan praktiskt lösas annorledes, än att en viss utbytesprocent
fastställes såsom grund för restitutionen, vid hvilket förhållande det är
nödvändigt, att i det till export afsedda mjölet råvaran ingår utan fråntagande
af någon beståndsdel och utan tillsats af något främmande ämne.
Enär emellertid sammanmalet rågmjöl kan till såväl utseende som beskaffenhet
vara af ganska olika slag, och det mången gång äfven för en
fackman kan vara svårt att bestämma, huruvida dylikt mjöl blifvit tillsatt
med andra ämnen, och nästan omöjligt att utröna, huruvida några procent
finsiktadt mjöl blifvit under förmalningen borttagna, synes det vara nödvändigt,
att kontroll vid tillverkningen utöfvas. För att en dylik kontroll
skulle vara fullt effektiv, torde erfordras, att en eller flera tekniskt bildade
personer under hela tiden, förmalningen försigginge, vore närvarande och
öfvervakade densamma. En sådan kontroll skulle emellertid komma att
förorsaka qvarnegarne mycket stora kostnader och äfven obehag samt antagligen
komma att omöjliggöra all export af sammanmalet mjöl under restitutionsanspråk,
och enär så omständliga kontrollåtgärder för skyddande
af statsverkets rätt ej heller torde vara nödvändiga, böra de icke ifrågasättas.
Det torde nemligen i detta fall vara för statsverket fullt betryggande, derest
dels eu pålitlig och med den moderna qvarnindustrien förtrogen person en
eller annan gång under förmalningen besigtigade de härvid använda maskiner
och ledningar för att kontrollera det inga sidoledningar förefunnes, dels
mjölet genast efter förmalningen fyldes i säckar, som af tillstädesvarande
tullbetjent försågos med tullplomber, hvilka skulle vid mjölets utförsel
vara orubbade. Härförutom skulle egaren eller föreståndaren för qvarnen
vid varans utförsel aflemna ett under edlig förpligtelse afgifvet och af
tvenne personer, som med förmalningen tagit befattning, bestyrkt intyg
att varan blifvit framstäld uteslutande af råg samt att efter rågens rensning
ingenting af hvad namn och beskaffenhet som helst blifvit fråntaget
eller tillsatt. Då emellertid den tekniska kontrollant, som enligt hvad
ofvan anförts skulle erfordras, ej torde vara att tillgå på hvilken tullplats
som helst, torde rätt till den begärda restitutionen göras beroende deraf

. Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

7

huruvida en sådan kontroll, som här ofvan omnämnts, kunde på platsen
anordnas. Ansökan om dylik rätt borde derjemte göras hos generaltullstyrelsen,
enär det torde vara nödvändigt, att styrelsen egde befogenhet
att bestämma de föreskrifter i öfrigt, som i hvarje särskildt fall kunde
erfordras, samt äfven att, under ofvan angifna förutsättning, vägra restitutionsrätt.

Såsom ofvan anförts, utgår i Norge restitution vid utförsel af sammanmalet
mjöl för en mot mjölets vigt svarande lika qvantitet omalen
spannmål, men då vid förmalningen ovilkorligen någon förlust måste uppstå,
torde det vara med billigheten öfverensstämmande, att afseende fästes
vid densamma. Synnerligen stor kan denna förlust ej blifva, enär vid
förmalningen af dylikt mjöl egentligen ingen annan afgång förekommer
än för damm och för de i råvaran befintliga främmande ämnen, hvilka före
förmalningen genom rensning borttagas, och då vigtförlusten, som väl kan
uppgå till 5 procent, icke lärer kunna understiga 2 procent, torde med
all säkerhet ingen förlust för statsverket kunna uppstå, derest utbytesförhållandet
vid utförsel af sammanmalet rågmjöl fastställes så, att 100 kg.
råg anses motsvara 98 kg. mjöl.

I fråga om sökandebolagets anhållan, att den ifrågasatta restitutionen
må medgifvas under iakttagande af liknande föreskrifter, som äro
gällande för finsiktadt mjöl samt gryn, och således beviljas, oafsedt huruvida
det till export afsedda mjölet blifvit framstäldt af inhemsk eller utländsk
råvara, endast exportören från utlandet infört en motsvarande qvantitet råg,
hafva embetsverken intet att erinra, och då embetsverken i öfrigt anse
den gjorda framställningen vara synnerligen beaktansvärd och kunna,
derest den varder bifallen, blifva till gagn ej allenast för qvarnindustrien,
utan äfven för andra näringsgrenar, få embetsverken i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, huruvida icke
erforderliga åtgärder borde vidtagas, i syfte att rätt till tullrestitution vid
utförsel af sammanmalet rågmjöl kunde medgifvas. I sådant fall torde
till stycket 3 i § 9 tulltaxeunderrättelserna, hvilket stycke med sin nuvarande
lydelse då borde betecknas med A), i öfverensstämmelse med hvad
ofvan anförts, tilläggas en ny punkt B) af följande lydelse:

B) Vid utförsel sjöledes från tullplats af sammanmalet rågmjöl må
derjemte, efter derom lios generaltullstyrelsen gjord ansökning och i händelse
styrelsen finner sådan kontroll, som här nedan omförmäles, kunna
anordnas, åt idkare af qvarnrörelse medgifvas restitution af den tull, som
af honom blifvit erlagd för en motsvarande, från utlandet införd qvantitet
råg, hvarvid iakttages, att 100 kg. råg anses lemna 98 kg. mjöl, samt i
öfrigt under vilkor:

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

a) att den, som vill af dylik förmån komma i åtnjutande, skall vara
skyldig underkasta sig den besigtning af de till begagnande vid förmalningar
afsedda maskiner och ledningar, som generaltullstyrelsen kan finna
skäligt föreskrifva, äfvensom erforderlig kontroll å den färdiga varans
uppsamling i säckar, af hvilken anledning det skall åligga honom att för
hvarje gång, han vill tillverka dylikt för utförsel under restitutionsanspråk
afsedt mjöl, hos tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån. utförseln skall
ske, derom göra anmälan;

b) att under hela tiden, förmalningen pågår, af tullförvaltningen
beordrad tullbetjening skall närvara för att med tullplomber förse de säckar,
i hvilka det färdiga mjölet fylles; skolande dessa plomber vid varans utförsel
befinnas i orubbadt skick;

c) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af tillverkarens
under edlig förpligtelse afgifna och af två personer, som med förmalningen
tagit befattning, till rigtigheten bestyrkta försäkran derom, att
den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt
och utgör sammanmalet mjöl, som framstälts uteslutande af råg, äfvensom
att, efter det rågen undergått erforderlig rensning, ingenting, af hvad namn
och beskaffenhet som helst, blifvit fråntaget eller tillsatt;

d) att härutöfver hvad härofvan i punkten a) af detta stycke finnes
föreskrifvet, skall i tillämpliga delar iakttagas; samt

e) att det skall åligga vederbörande idkare af qvarnrörelse att vidkännas
alla de i och för restitution sförmånens åtnjutande uppkommande
kostnader.

Stockholm den 10 mars 1898.

Underdånigst

Kommerskollegium:

(N amnunderskrifter.)

Generaltullstyrelsen:»
(N amnunderskrifter.)

»Till kongl. generaltullstyrelsen.

Remisshandlingen utgjordes af en från qvarnaktiebolaget Tre Kronor
till Konungen stäld ansökan om rättighet att vid export af sammanmalet

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

9

rågmjöl återbekomma den för rågen vid import erlagda tullen, och frågan
gälde, huruvida och under hvilka vilkor eu sådan tullrestitution kunde
förordas.

I en modernt inrättad qvarn passerar säden vanligen följande maskiner.

l:o) flera, oftast fyra olika rensningsinaskiner,

2:o) krossvalsar, en eller flera,

3:o) reffelvalsar, en eller flera,

4:o) vanliga qvarnstenar eller ock malvalsar, hvilka olika afdelningar
tillsammans bilda ett slutet helt.

I den första rensningsmaskinen inmatas säden automatiskt från
förhandenvarande bingar och öfvergår sedan från den ena maskinen till
den följande likaledes automatiskt utan menniskohjelp, tills den, efter att
hafva passerat stenarne eller malvalsarne, framkommer som färdigt mjöl,
hvilket uppsamlas i säckar, som vägas och stämplas.

Vid sammalning af råg förblifva mjölet och skalet tillsammans,
hvadan härvid egentligen ingen annan afgång förekommer än den, som
är en följd af sädens rensning från agnar, damm, sandspikar och dylikt
samt från korn af ärter, vicker och ogräsfrön, hvarjemte den med sädens
transport från den ena maskinen till den andra förenade urtorkningen
medför en större eller mindre vigtförlust, allt eftersom säden ursprungligen
varit mer eller mindre fuktig.

Storleken af den härigenom uppkomna vigtförlusten beror visserligen
i någon mån på sättet för förmalningen och den erhållna sammäldens
användning — så utgör den vid framställning af mjöl för det nu så omtyckta
klihaltiga rågbrödet omkring b % — men uppskattas inom qvarnarne
i allmänhet till 2 å 3 % af rågens ursprungliga vigt. För att utesluta
möjligheten af hvarje förlust för statsverket kan man således fota beräkningen
af tullrestitutionens storlek vid export af sammalet rågmjöl på ett
utbyte af 98 kg. mjöl för 100 kg. råg.

Hvad beträffar den kontroll, som i tullens intresse bör utöfvas vid
export af sammalet rågmjöl, skulle densamma kunna tänkas anordnad
antingen så, att målningen öfvervakas i qvarnen, eller ock så, att tillverkaren
under edlig förpligtelse afger en af två vittnen bestyrkt försäkran
om mjölets beskaffenhet.

I förra fallet måste dels konstateras, att råg och endast råg verkligen
inmatas i maskinerna, dels tillses, att det framkommande mjölet
obemängdt uppsamlas i säckar, som vägas och derefter plomberas med
tullens sigill. Enär säden från inmatningen till dess framkomst som mjöl
har att passera många maskiner och en lång vägsträcka oftast genom
Bill. till lliksd. Prot. 1900. 5 Sami. 1 Afd. 1 lläft. 2

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

flera våningar och en kontrollör ständigt torde böra närvara vid säckarnes
fyllning och plombering, kräfver denna form för kontrollen allra minst
två kontrollörers ständiga närvaro, både dag och natt, i qvarnen, så länge
målningen för export pågår.

I senare fallet, då sjelfva målningen ej direkt öfvervakas, torde
kontrollen och undersökningen kunna anordnas på samma sätt, som för
närvarande är föreskrifvet om export af finsiktadt mjöl.

Ser man nu till, huru förhållandena kunna gestalta sig vid sammalning
af råg, så uppges allmänt af qvarnegare, att hvarken hafremjöl
eller kli i någon form kunna införlifvas med rågsammälden utan att märkbart
nedsätta dess värde, på samma gång som de lätt kunna upptäckas
deid. Deremot skulle man kunna tänka sig möjligheten af en inblandning
af hvetekärnor, d. v. s. det närmast under hvetekornets skal sittande
mjölet, hvilket vid framställning af finsiktadt hvetemjöl särskildt uppfångas
och frånskiljes. En dylik tillsats vore naturligtvis otillåten, alldenstund
hela hvetetullen redan restituerats vid export af hvetefinsikten,
och aflållsprodukterna, både bättre och sämre, derigenom blifva tullfria.
Emellertid anses tillsatsen af hvetekärnor ej kunna öfverstiga 5 %
utan att menligt inverka på mjölets beskaffenhet. Hvad en sådan tillsats
af 5 % tullfritt mjöl betyder i och för restitutionen, finner man af följande.
Efter ett utbyte af 98 kg. mjöl pr 100 kg. råg utgör tullrestitutionen
3 kronor 77 öre pr 100 kg. sammalet rågmjöl; tillsättas 5 %
tullfritt mjöl, så restitueras 3,77 för 95 kg. mjöl eller 3,97 för 100 kg.,
d. v. s. tullverket skulle göra en förlust af 20 öre pr 100 kg. sådant
mjöl. För att inse, huru en förlust skulle kunna uppkomma vid export
af finsiktadt rågmjöl, må man komma i håg, att finsiktadt mjöl ej alltid
och vid alla qvarnar betyder alldeles samma sak; det kan ju tänkas, att
finsikten är sådan, att af 100 kg. råg erhålles något mer än 6673 kg.
mjöl, låt vara 712/3; enligt det normala utbytet af 662/3 lemnas en tullrestitution
af 5,55 kronor pr 100 kg. finsiktadt rågmjöl. Utgjorde utbytet
7173, så skulle restitutionen utgöra blott 5,16, hvadan den ringa stegringen
i utbytet medför en förlust för tullverket af 40 öre pr 100 kg.
mjöl, och det torde säkerligen ej vara lätt om ens möjligt att på vare
sig kemisk eller mekanisk väg konstatera skilnaden i mjölets beskaffenhet.
Bäst och säkrast kan den iakttagas af köparen vid förbakningen till bröd,
och deri ligger det säkraste korrektivet mot ett underslef.

Vid sammäld, der det ej kan blifva tal om en stegring i utbytesprocenten
utan på sin höjd om en inblandning af sädesslag, som vid en
undersökning med mikroskop eller jemförelse med normaltyper lättare
kunna upptäckas, torde faran för underslef vara mindre än vid finsikt.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

11

En effektiv kontroll af förmalningen i sjelfva qvarnen synes mig
vara förbunden med så betydande kostnader och obehag för tillverkarne,
att en export under sådana vilkor nästan omöjliggöres, helst som hufvudkonkurrenterna
på detta område, de tyska qvarnarna, ej äro underkastade
en dylik betungande qvarnkontroll i och för mjölexport.

I betraktande af de äfven ur teknisk synpunkt stora svårigheterna
för en fullt betryggande qvarnkontroll ligger enligt mitt förmenande i
alla händelser den säkraste garantien i tillverkarens på heder och tro afgifna
samt af två inom qvarnen sysselsatta och med arbetena derstädes
förtrogna personer bestyrkta försäkran om mjölets beskaffenhet, så mycket
mer, som hvarje tullunderslef lätt observeras och säkerligen ej förtiges af
de i qvarnen anstälde arbetarne. Ett underslef härutinnan, som blefve
bekant, medför ej allenast straffpåföljd enligt lag, utan blir äfven ett
känbar!, ja kanske förintande slag för den persons hela affärsverksamhet,
som låter något sådant komma sig till last. Risken är alltför stor
i förhållande till den ekonomiska vinsten af ett bedrägeri.

Ur de synpunkter, jag här sökt göra gällande, tror jag således, att en
tullrestitution bör kunna medgifvas vid export af sammanmalet rågmjöl,
under förutsättning att utbytet bestämmes till lägst 98 kg. mjöl mot 100
kg. råg, samt att för dylik export helst böra fastställas i hufvudsak
samma vilkor och kontroll, som för närvarande gälla för åtnjutande af
tullrestitution vid export af finsiktadt rågmjöl.

Stockholm den 1 mars 1898.»

»Till Kongl. Maj:ts och rikets kommerskollegium och kong!
generaltullstyrelsen.

I en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har styrelsen för qvarnaktiebolaget
Tre Kronor, under åberopande af § 9 stycket 3 i underrättelserna
om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör beträffande åt idkare af
qvarnrörelse vid utförsel af vissa vid qvarnen framstälda produkter medgifven
restitution af erlagd tull för motsvarande qvantiteter hvete, råg
eller korn, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes bestämma,
att dylik restitution äfven måtte medgifvas vid utförsel af sammanmalet
rågmjöl under iakttagande af liknande föreskrifter, som vore gällande för
finsiktadt mjöl och gryn, samt dervid föreslagit, att utbytet af sammanmalet
rågmjöl, i betraktande af deri vanligen till 3 procent uppskattade
afdamningen vid fabrikationen häraf, skulle beräknas sålunda, att 100 kilogram
råg förutsättes lemna 97 kilogram mjöl.

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Sedan I den 10 mars 1898 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,
har Kongl. Maj:t låtit detta ärende sig föredragas och dervid funnit ifrågavarande
framställning icke föranleda vidare åtgärd.

Hvithet jag på nådigste befallning skolat Eder till kännedom samt
för sökandens förständigande härigenom meddela.

Stockholm den 27 januari 1899.»

(Namnunderskrifter.)

Om än genom den föreslagna restitutionen af erlagd tullafgift vid
utförsel af sammanmalet rågmjöl någon fördel möjligen skulle kunna beredas
den svenska qvarnindustrien, då den bedrifves på orter, hvarifrån
utförsel kan ega rum, anser sig dock utskottet med anledning af de olägenheter,
som rubbningar i nu gällande tullagstiftning rörande spanmål kunna
medföra, icke böra tillstyrka bifall till ifrågavarande förslag.

Utskottet hemställer fördenskull,

o

att herr Åkerlunds ifrågavarande motion icke
måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 23 februari 1900.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALLI.

Reservation

af Herr Cavalli mot utskottets motivering.

Härjemte har herr Petri begärt få antecknadt, att han icke närvarit
i utskottet vid afgörandet af förevarande fråga.

Stockholm 1900. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.