Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
1
N:o 32.
Ank. till Kiksd. kansli den 24 april 1900, kl. 7 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i tullsatserna
för vissa koppar fabrikat.
(l:a A.)
Beträffande tullsatserna å vissa af koppar och kopparlegeringar
framstälda fabrikat innehåller gällande tulltaxa följande bestämmelser:
Metaller och ej specificerade arbeten deraf: D. Koppar och deraf med zink, tenn eller oarbetad, äfvensom skrot ............................. |
Kr. fn |
öre |
|
arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bear-betning : af yellowmetall ........................................ |
fria. |
||
andra slag ................................................. |
1 kilogram |
— |
5 |
bult och spik................................................ |
— |
fria. |
|
rör och rördelar ............................................ |
1 kilogram |
— |
10 |
tråd: förgyld eller försilfrad ............................. |
1 kilogram |
2 |
50 |
vriden till linor eller kablar utan iso-lering ........................................................ |
1 kilogram |
— |
15 |
Bih. till Riksd. Prot. 1300. 5 Rami. 1 A/d. 20 Haft. |
(N:o 32.J |
i |
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
öfverspunnen uteslutande med silke |
Kr. |
öre |
|
eller annat textilämne.......................... |
1 kilogram |
1 |
_| |
öfverdragen uteslutande med gummi-eller guttaperchamassa, äfvensom elek-triska ledningskablar, på sådant sätt |
fri |
1. |
|
ompressad med bly eller armerad med |
fr it |
2. |
|
på annat sätt isolerad, äfvensom andra |
100 kronor |
10 |
|
andra slag.................................................... |
1 kilogram |
— |
10 |
I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 20, föreslår nu
herr N. Persson följande förändrade tullsatser:
»Koppar, messing, yellowmetall och andra kopparlegeringar:
P^t.......................................................................................... per kilogram 10 öre
bult och spik .................................................................... » » K) »
valstråd (= tråd i rullar eller stänger, öfver 10
millimeters diameter) samt andra ämnen för vi
-
dare bearbetning........................................................... » » 10 »
tråd, utan öfverdrag af textilämne, isoleringsmedel
eller annan metall, öfver 10 millimeters diameter » » 10 »
mellan 10—1,5 millimeter ............................................ » » 15 »
under 1,5 millimeter......................................................... » » 20 »
skenor, stänger af annan än rund sektion............... » » 15 »
för .......................................................................................... » » 15 j,
Bockade eller på annat sätt bearbetade eller
med flensar försedda plåtar, stänger eller rör förtullas
som maskiner och redskap.»
Den af motionären till stöd för detta förslag anförda motivering
är, med iakttagande af åtskilliga af honom sedermera gjorda rättelser
och ändringar, af följande lydelse:
»Importen till Sverige af fabrikater utaf koppar och kopparlegeringar
har under de senare åren varit i starkt stigande. Sålunda utgjorde
. införseln häraf i form af plåt, bult och spik, rör och rördelar,
tråd (ej öfverspunnen, öfverdragen med bly eller gummi eller på annat
sätt isolerad) och linor utan isolering:
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
år 1896 ........................................................ 2,049,785 kg.
» 1897 ........................................................... 2,467,957 »
» 1898.......................................................... 2,809,609 »
Hela importen af ofvannämnda varor jemte tråd, öfverdragen med
gummi eller textilämne, ompressad med bly eller på annat sätt isolerad,
utgjorde
år 1893 ......................................................... 1,722,401 kg.
» 1898 ........................................................... 4,416,999 »
Ökningen i import har således varit ofantligt stor, ehuru den inhemska
fabrikationen af de ofvan för åren 1896—1898 uppräknade
varorna också har ansenligt ökats.
Fabrikationen af dessa varor är för vårt land med dess vattenfall,
som vid flere af landets fabriker af detta slag användas för densamma,
en naturlig förädlingsindustri, och endast ett bristande tullskydd är orsaken
till, att tillverkningen häraf inom landet icke har hållit jemna steg
med förbrukningen. Sålunda sända de engelska fabrikerna sitt produktionsöfverskott
inom denna branche till Sverige till sjelfkostnadspris, ett
faktum, som vid 1893 års riksdag omtalades af en motståndare till
tullsatsen, och å den engelska marknaden äro messing och kopparfabrikat
af nu omtalade slag dyrare än hos oss.
En jemförelse mellan motsvarande tullar för jernvaror och varor
af koppar och messing med de värden till grund, som Sveriges officiella
statistik för 1898 angifver, visar det olika skydd, som lemnats dessa i
tekniskt hänseende likartade fabrikationer. (Se nedanstående tabell.)
Härvid är att märka, att fabrikationen af de nedannämnda kopparoch
messingsvarorna är minst lika svår och dyrbar som af motsvarande
jernvaror.
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
Tabell I.
Jemförelse mellan tullsatser å vissa jern- och metallvaror.
Jern. |
Koppar och messing1). |
|||||
Pris, kr. |
Tull, kr. |
% af värdet. |
Pris, kr. |
Tull, kr. |
% af värdet. |
|
Plåt, utan slipning, polering eller yt-betäckning, minst 3 mm. tjock...... |
11,50 |
3,oo |
26 |
100, oo |
5,oo |
5 |
» af mindre tjocklek#....................... |
15,00 |
4,oo |
27 |
100, oo |
5,oo |
5 |
.» slipad, polerad, minst 1U mm. tjock |
20, oo |
6,oo |
30 |
100, oo |
5,oo |
5 |
Stänger, valsade eller smidda.................. |
15,oo |
2,50 |
17 |
120 |
5,oo |
42) |
Tråd, dragen eller valsad, öfver 10 mm. |
15,oo |
2,50 |
17 |
100 |
5,oo |
5 3) |
» dragen, af 1,5—10 mm. tjocklek..... |
30, oo |
4,oo |
13 |
100 |
10,o o |
10 |
» dragen, af mindre tjocklek............ |
50, oo |
8,oo |
16 |
1004) |
10,oo |
10 |
Rör, smidda, valsade eller dragna........... |
28,oo |
4,oo |
14 |
130 |
10,o o |
8 |
Spik, af minst 45 mm. längd.................. |
20—40 |
5,oo |
12,5—25 |
120 |
0 |
0 |
» » mindre längd............................ |
50, oo |
15,oo |
30 |
120 |
0 |
0 |
Bult.......................................... |
35,oo |
6,oo |
17 |
120 |
0 |
0 |
Ofvanstående värden för koppar- och messingfabrikat äro mycket
approximativa och så väl plåt och tråd som rör hafva högre värden af
ju mindre tjocklek de äro, för rör särskildt ända till dubbla värdet,
hvilket gör tullsatserna ännu ogynsammare för koppar och messing än
för jernvaror, der, i olikhet mot för dessa, skilnad finnes i tull för olika
dimensioner.
Lägger man de värden till grund för koppar och messing, som
rådt under 1899, så blir förhållandet än ogynsammare.
Sålunda ha under år 1899 i medeltal rådt följande pris för koppar
och messingfabrikat.
*) Prisot är här ett medelvärde för koppar, messing och yellowmetall, hvilken senare är tullfri.
2) Tullfria, om af yellowmetall.
3) Förtullas enligt generaltullstyrelsens beslut som »ämnen för vidare bearbetning».
4) Värdet af tråd, under 1,5 mm. tjocklek, var 1898 högre, än som angifves, hvarför tullen ej utgör
10 procent af värdet.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
5
Tabell II.
Nuvarande tullsatser i procent af värdet för koppar och messing.
1* |
Koppar. |
Messing. |
|||||
Pris, kr. |
Tull, kr. |
% af värdet. |
Pris, kr. |
Tull, kr. |
% af värdet. |
||
Plåt......................................... |
160 |
5 |
3 |
145 |
5 |
3,6 |
Q S? |
Stänger................................... |
160 |
5 |
3 |
140 |
5 |
3,6 |
I ^ O CD |
Valstråd, öfver 10 mm............. |
160 |
5 |
3 |
140 |
5 |
3,5 |
CO ^ ©’ 2 |
Tråd....................................... |
175 |
10 |
5,7 |
165 |
10 |
6 |
b frt 2 er? |
Rör......................................... |
210 •) |
10 |
5 *) |
180 *) |
10 |
5,5 |
p C0 ; • o |
Koppar- och messingfabrikat äro således betydligt sämre lottade
med hänseende till tullskydd än jernfabrikat af motsvarande bearbetning.
Plåt af koppar och kopparlegeringar förekommer i handeln af
flere storlekar och tjocklekar, och priset varierar ända till 30 å 40 öre
per kilogram utöfver de i tabellen nämnda. Stora plåtar, vägande 1,100
kilogram och deröfver, med ett värde af ända till 2,000 kronor per
styck, tillverkas, och en tullsats af 5 öre per kg. för en sådan är
orimligt lågt.
Af yellowmetallplåt har införseln under de senaste åren minskats
från 243,876 kilogram år 1895 till 168,184 kilogram år 1898, beroende
af, att denna plåt mest användes till förhydning af träfartyg, som nu
mera trängts undan af ångfartygen. Deremot har importen af kopparoch
messingsplåt samt ämnen för vidare bearbetning, trots att all sådan
hos oss erforderlig plåt med lätthet kan tillverkas af i landet redan
befintliga fabriker, ökats från 970,635 kilogram år 1895 till 1,568,292
kilogram år 1898. Häraf torde framgå, att tullen å ifrågavarande varor
är för låg, och föreslår jag, att den, äfven för yellowmelall, höjes från
5 till 10 öre per kilogram, som med nuvarande pris motsvarar i rundt
tal 6 procent af värdet, således ett anspråkslöst belopp.
*) För vanliga dimensionor. För små dimonsionor går värdot ända till 5 kronor per kilogram. Tullen
är således mod 1899 års pris 2—5,5 % af värdot.
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32-
Hvad bult. och spik af koppar och kopparlegeringar beträffar, så
hafva, de nu ingen tull alls, och importen har, trots att mer än tillräckligt
för behofvet af bult och spik kan tillverkas i landet, stigit
från 27,712 kilogram år 1895 till 54,562 kilogram år 1898, således
till dubbla beloppet.
Jag föreslår derför en tull af 10 öre per kilogram bult och spik
af koppar och kopparlegeringar, hvilket motsvarar cirka 6 procent af
värdet.
Smala stänger af koppar, messing eller brons och hoprullade i
ringar, så kallad valstråd, förtullas nu som »tråd» med 10 öre per kilogram,
om diametern är under 10 millimeter, men som »ämnen för
vidare .bearbetning» med 5 öre per kilogram, om diametern är öfver
10 millimeter, ehuru tulltaxan icke innehåller någon bestämmelse om
det senare.
Jag föreslår derför, att i tulltaxan införes rubriken »valstråd =
tråd i rullar eller stänger, öfver 10 millimeters diameter» samt andra
»ämnen för vidare bearbetning» med en tull af 10 öre per kilogram
likasom för stångkoppar, bult och spik, hvilket motsvarar 6 å 7 procent
af varans värde.
Hvad tråd af koppar och kopparlegeringar beträffar, så vill jag
icke föreslå någon ändring i tullarne för tråd, öfverdragen med textilämne,
enär importen häraf årligen minskas och dessutom år 18j)8 var
endast 996 kilogram, och ej för tråd, vriden till linor, utan isolering,
enär importen häraf är obetydlig, år 1898 endast 4,764 kilogram, ej
heller för tråd, öfverdragen med gummimassa eller ompressad med bly
eller på annat sätt isolerad, enär dessa slag mig vederligen icke tillverkas
inom landet. Deremot är den nuvarande tullsatsen för vanlig
tråd, »ej specificerade slag», för låg, såsom också framgår af att importen
sedan 1895 ökats från 274,362 kilogram till 587,642 kilogram
år 1898, således fördubblats på 3 år, och var år 1899 sannolikt ännu
större, ehuru landets tråddrageri kunna tillverka hela förbrukningen.
Jag föreslår derför, att tullen för tråd bestämmes så, att tråd öfver
10 millimeter förtullas som valstråd med 10 öre per kilogram, och att
tråd mellan 10—1,5 millimeters diameter förtullas med 15 öre per kilogram,
. och tråd under 1,5 millimeters diameter åsättes en tull af 20 öre
per kilogram, motsvarande 8—10 procent af varans värde.
I samband härmed föreslås, att koppar och legeringar deraf af
annan än rund sektion, således dragna eller smidda band, skenor, lameller
eller dylikt, förtullas likasom tråd af 1,5—10 millimeters diameter eller
med 15 öre per kilogram.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32. 7
Rör af ifrågavarande metaller hafva samma tull, oafsedt deras
dimensioner, och då priset nu vexlar mellan 1,80—5,oo kronor per kilogram,
så blir den endast 2—5,5 procent af värdet, en tullsats, som är
orimligt låg för en produkt, som är så besvärlig och svår att tillverka.
Då det emellertid torde vara svårt vid förtullning att hafva olika tull
för olika rördimensioner, helst både diameter och godstjocklek inverka
på priset, så föreslås, att tullen för alla sådana rör höjes från 10 till
15 öre per kilogram, det senare motsvarande 3—8 procent af värdet.
Vidare föreslås, att bockade eller på annat sätt bearbetade eller
med bensår försedda plåtar och rör förtullas med 10 procent af värdet
såsom maskiner och redskap, bvilket nu ibland sker, ibland icke.
Då det är af intresse att veta, huru mycket af hvardera metallen,
som införes i förevarande fall, så föreslås också, att koppar får sin
särskilda rubrik och messing, yellowmetall och andra kopparlegeringar sin.
Skälen för de nu föreslagna tullsatserna äro i sammanfattning:
att de äro särdeles moderata, att importen af ifrågavarande varor årligen
ökas, ehuru nuvarande fabriker härför med lätthet kunna tillverka mera
än landets behof, bvilket visar, att tullen är för låg, att det är af vigtför
vårt skeppsbyggeri och mekaniska verkstäder att vara oberoende af
utlandet för t. ex. bult, lokomotivtuber, fyrboxar af koppar för lokomotiv
in. m., och att det ej finnes något skäl för, att ifrågavarande för vårt
land naturliga förädlingsindustri, som sysselsätter hundratals, kan komma
att sysselsätta tusentals arbetare, bör behandlas styfmoderligare än motsvarande
förädlingsindustri inom jernbranchen, samt i allmänhet att, då
vi nu slagit in på protektionistisk lagstiftning, denna bör vara rättvis,
så att ej den ena industrien gynnas och den andra lemnas intet eller
otillräckligt skydd.
Under innevarande år kommer ytterligare en i mycket stor skala
anlagd fabrik för fabrikat af koppar och kopparlegeringar i verksamhet.
Detta, i förening med den lifliga konkurensen mellan de redan befintliga
fabrikerna af detta slag, kommer att ytterligare stegra konkurensen
inom landet, hvarför de föreslagna tullarne endast komma att minska
importen utan att öka priset för konsumenten.
Hvad som förut anförts och väl fortfarande kommer att anföras
mot dess tullar, är
Do) att skeppsbyggeri, som använder yellowmetallplåt och kopparplåt
samt bult, skulle lida af tullen. Denna invändning förfaller alldeles
derigenom, att enligt tulltaxeunderrättelserna, § 8, svenska skeppsvarf
få restitution för importerade tullpligtiga materialier och således blifva
alldeles oberoende af tullen.
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
2:o) att mekaniska verkstäderna skulle lida af tullen. Men då nu
dessa hafva en tull å sina fabrikat af 10 procent af varans värde,
således högre än de nu föreslagna tullarne, så förfaller också den anmärkningen.
Detta gäller också de elektrotekniska verkstäderna, som
tillverka dynamomaskiner och dylikt.»
Frågan om tullsatserna för koppar och deraf med zink, tenn eller
annan oädel metall framstälda legeringar har flerfaldigt gånger varit
föremål för Riksdagens pröfning, och hafva dessa tullsatser undergått
åtskilliga förändringar, senast vid 1894 års riksdag.
Ehuru, såsom motionären framhållit, importen af kopparfabrikat
under de senaste åren ökats, torde likväl icke häraf få dragas den slutsatsen,
att orsaken härtill ensamt vore att söka i någon större svårighet
att inom vårt land med fördel bedrifva fabrikationen af ifrågavarande
artiklar. Fastmer torde få antagas, att den ökade importen beror derpå,
att de svenska fabrikerna icke varit i stånd att fylla det i mycket hög
grad ökade behof af dessa artiklar, som uppstått särskildt på grund af
den elektrotekniska industriens storartade utveckling. Då emellertid
tillverkningen af kopparfabrikat synes vara i tillväxt, hvilket framgår
deraf, att ännu en större fabrik för sådant ändamål är under anläggninghär
i landet, torde inom kort större möjlighet förefinnas för den inhemska
fabrikationen att i större utsträckning än hittills tillgodose behofvet;
och att en sådan anläggning kunnat komma till stånd under
det tullskydd för fabrikat af koppar, som nu finnes stadgadt, utgör ett
stöd för utskottets åsigt, att den ökade importen icke ensamt beror på
för lågt skydd.
En höjning af ifrågavarande tullsatser skulle otvifvelaktigt medföra
en ökning af prisen å kopparfabrikat och derigenom verka till skada
för åtskilliga industrigrenar, uti hvilka sådana fabrikat användas. Särskildt
skulle detta vara förhållandet vid den elektriska industrien, i
hvilken koppar och kopparlegeringar användas i stor myckenhet; och
skulle denna industri, som synes vara i framåtgående inom landet,
genom nämnda åtgärd beredas svårighet att bestå i den redan nu ganska
starka konkurrensen särskildt med de tyska fabrikaten.
Kopparplåt användes bland annat för tillverkning af vissa delar till
lokomotiv, för hvilken fabrikation det är af vigt att erhålla en plåt af
sådan beskaffenhet, att den kan motstå den starka påkänning, för hvilken
den utsättes; och då varan är synnerligen dyrbar, uppkommer för lokomotivfabrikanten
en stor förlust, derest plåten visar sig ej vara tillräckligt
hållbar. Det är derför för denna industrigren, som lärer hafva
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
utsigt att blifva af betydelse i vårt land, af vigt, att kopparplåt ej
genom höjning af tullen fördyras.
Vidkommande öfriga af motionären omförmälda slag af kopparfabrikat
har utskottet af ofvan angifna orsaker ej funnit tillräckliga
anledningar föreligga att vidtaga någon ändring i nu gällande tullsatser.
Då enligt hvad sålunda anförts ett fördyrande af kopparfabrikaten
genom de föreslagna tullförhöjningar ne skulle tillskynda andra vigtiga
industrigrenar nämnvärda olägenheter, har utskottet icke kunnat biträda
motionärens förslag, utan hemställer,
att herr Perssons ifrågavarande motion angående
höjning af tullsatserna å vissa slag af kopparfabrikat
icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 23 april 1900.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Herrar Fredholm, af Buren och friherre von Knorring hafva begärt
få antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.
Bill. till Rilcsd. Vrot. 1300. 5 Band. 1 Afd. 25 Haft.
2