Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

1

N:o 15.

Ank. till Riksd. kansli den 2 mars 1900, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om tullfrihet för icke
rökt fläsk.

Tullsatserna utgöra för närvarande för rökt fläsk 30 öre och för fläsk,
andra slag, 20 öre för kilogram.

Förslag om upphäfvande af tullen å icke rökt fläsk hafva framstälts i
tre vid innevarande riksdag väckta motioner, nemligen motionerna n:o 14
inom Första Kammaren af herr J. P. Dahlberg samt motionerna inom Andra
Kammaren n:o 50 af herr A. Hedin och n:o 116 af herr S. J. Kardell
jemte fjorton andra af kammarens ledamöter.

I de två af herr Dahlberg samt af herr Kardell m. fl. väckta
motionerna, hvilka äro af samma lydelse, anföres hufvudsakligen följande:

Det hade inom Riksdagen upprepade gånger erinrats derom, att bland
nu gällande tullsatser å lifsförnödenheter tullen å fläsk, utan att gagna någon
svensk näring, verkade synnerligen tryckande på den arbetande befolkningen
inom särskildt de norra landskapen, och äfven bland skyddssystemets vänner
funnes de, hvilka rörande tullen å denna nödvändighetsvara stode undrande
och spörjande. Uppgifterna öfver rikets in- och utförsel åren 1895—1899
visade äfven alldeles otvetydigt, att de förespeglingar, som blifvit gjorda
rörande den importerade varans ersättande med inom landet producerad
liknande vara, icke kunnat realiseras. Införselöfvcrskottet för år 1899 hade
utgjort cirka 9,425,000 kilogram. Samma års införsel af fläsk hade lemnat
en tullinkomst af inemot 2,500,000 kronor. Då det icke torde kunna
förnekas, att denna statsinkomst till allra största delen härflöte från de
jemförelsevis mest betungade inom några få landsändar, föranlätes motionärerna
af hänsyn till klokhet, billighet och rättvisa att underställa Riksdagens
pröfning ifrågavarande förslag.

Bill. till Riksd. Vrot. 1900. 5 Sami. 1 Afd. 14 Höft. (N:o 15.)

1

2

Bevvillningsut&kottets Betänkande N:o 15.

Beträffande den af herr Hedin anförda motivering, får utskottet hänvisa
till motionen.

In- och utförseln af icke rökt fläsk under nedannämnda år samt de
derunder gällande tullsatserna utvisas af följande tabell:

År.

Tullsats

Införsel

Utförsel

för kg.

kg-

kg-

1890

0: 20

8,207,578

5,957,953

1891

0: 20

6,327,162

5,032,841

1892

f V0: 20 l

1 ''Ve—*Via 0:10/

7,313,155

6,663,754

1893

0: 10

3,654,576

6,577,759

1894

0: 10

6,014,222

8,063,197

1895

0: 10

6,113,770

9,687,789

1896

0: 10

12,282,979

7,063,822

1897

0: 20

4,347,158

4,250,359

1898

0: 20

10,233,428

3,137,880

1899

0: 20

11,927,000*)

2,502,000*)

Efter åsättandet af nu gällande tullsats framstäldes vid 1897 års
riksdag i två motioner förslag om nedsättning af tullen å icke rökt fläsk
till 10 öre för kilogram, hvilket förslag af bevillningsutskottet afstyrktes.
Sedan Första Kammaren bifallit utskottets hemställan, men Andra Kammaren
beslutit den föreslagna nedsättningen, afgjordes frågan genom gemensam omröstning,
dervid med 222 röster, (109 i Första och 113 i Andra Kammaren)
mot 148 (35 i Första och 113 i Andra Kammaren) beslöts att bibehålla
den gällande tullsatsen af 20 öre för kilogram. Något förslag om ändring
af denna tullsats har sedermera icke förekommit förr än i nu förevarande
motioner.

Val har, såsom motionärerna framhållit, införseln af fläsk under de
senare åren ej obetydligt ökats, under det utförseln deremot minskats, men
deraf kan enligt utskottets åsigt icke dragas den slutsats, att den år 1896
åsätta tullsatsen varit utan åsyftad verkan. Anledningen till den ökade införseln
måste utan tvifvel sökas i den omständigheten, att konsumtionen af
fläsk inom landet under de senare åren betydligt ökats. Då det amerikanska

*) Uppgiften för år 1899 afser fläsk, alla slag.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

3

fläsket, såsom varande torrsaltadt och af större fetthalt än det svenska, föredrages
af en del af befolkningen inom de norra delarne af landet, samt den stora
fraktkostnaden från de södra delarne, der fläskproduktionen hufvudsakligen eger
rum, ytterligare försvårar konkurrensen inom Norrland med det amerikanska
fläsket, är det tydligt, att det svenska fläsket derstädes icke kunnat vinna
lika stor afsättning som det amerikanska; men inom de mellersta och södra
delarne af landet torde deremot efter den införda tullförhöjningen en ökad
afsättning hafva vunnits för den svenska varan, hvilket förhållande åter i
förening med den omständigheten, att priset å fläsk å den utländska marknaden
i följd af öfverproduktion särskildt i Danmark betydligt sjunkit, synes
utskottet vara den förnämsta anledningen till att exporten af fläsk nedgått.
Genom upphäfvande af tull satsen för icke rökt fläsk skulle säkerligen den
redan nu betydliga införseln af den billigare utländska varan komma att än
ytterligare ökas, hvarigenom större svårighet skulle beredas producenterna af
fläsk inom landet att vinna afsättning för sin vara. Då följaktligen — äfven
om den ökade konsumtionsförmågan inom landet kraft en större tillgång än
som kunnat fyllas genom svensk vara — produktionen af fläsk inom landet
enligt utskottets åsigt i allt fall erhållit ett godt stöd genom det nuvarande
tullskyddet å denna vara, samt uppfödningen af svin i åtskilliga landsdelar
är en vigtig förvärfskälla, bidragande särskildt till den mindre bemedlade
befolkningens utkomst, har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka de föreliggande
förslagen, utan hemställer,

att Riksdagen måtte, med afslag å ifrågavarande, af
herrar Dahlberg, Hedin och Kardell m. fl. väckta motioner,
besluta, att nu gällande tullsats å icke rökt fläsk måtte
bibehållas oförändrad.

Stockholm den 1 mars 1900.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVAL!!.

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

Reservationer:

af herr Fredholm, som anfört:

»Mot utskottets beslut att till Riksdagen hemställa om bibehållandet
af tullen å fläsk, andra slag, oförändrad får jag härmed afgifva min reservation.

Efter att nämnda vara under 30 år intill år 1888 varit vid införsel
tullfri, asattes densamma den 1 juli sagda år en tull af 20 öre för kilogram.
Den 21 juni 1892 nedsattes tullen till 10 öre per kilogram och var denna
tullsats gällande till 1 januari 1897, då, i enlighet med 1896 års riksdags
beslut, fläsk andra slag än rökt åsattes en tull af 20 öre per kilogram, med
hvilket belopp den fortfarande utgår.

För kännedom om de vexlingar in- och utförseln af fläsk och lefvande
svin sedan 1884 varit underkastade hänvisas till min reservation vid bevillningsutskottets
betänkaude n:o 13 år 1896 och till komplettering af der anförda
tabeller meddelas här följande

In- och utförsel af fläsk i ton.

År.

I

n f ö r s e 1.

Utförsel.

Andra slag.

Rökt.

Summa.

Andra slag.

Rökt.

Summa.

1892..................

7,313

8

7,321

6,664

1

6,665

1893.................

3,655

6

3,661

6,578

1

6,579

1894..................

6,014

6

6,020

8,063

1

8,064

1895..................

6,114

6

6,120

9,688

1

9,689

Medeltal............

5,774

6

5,780

7,748

1

7,749

1896..................

12,283

5

12,285

7,064

4

7,068

1897..................

4,347

5

4,352

4,250

3

4,253

1898..................

10,233

5

10,238

3,138

1

3,139

1899..................

—

—

11,927

—

—

2,502

Medeltal............

8,954

5

9,700

4,817

3

4,241

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 15. 5

In- och utförsel af lefvande svin.

Info

r s e 1.

utfå

r s e 1.

År.

Fargalt*!-.

Svin, andra slag.

Fargaltar.

Svin, andra slag.

Styck.

Eg.

Styck.

Ton.

Styck.

Eg.

Styck.

Ton.

1892

3

277

1,917

38

167

14,365

8,733

382

1893

1

242

1,474

29

62

10,163

1,824

247

1894

5

464

1,052

18

24

4,735

2,547

290

1895

12

1,342

555

9

122

18,620

5,626

599

Medeltal.

5

581

1,250

24

94

11,971

4,683

380

1896

1

100

353

3

56

9,370

16,074

1,890

1897

5

875

1,113

15

58

6,540

6,434

770

1898

5

810

1,126

19

—

—

—

—

Medeltal.

4

595

864

12

57

7,955

11,254

1,330

1899 alla slag......

.... 785

Alla slag...........

30

Införsel af fläsk, andra slag, i ton.

Till No

r r 1 a n d.

År

öfver

norrlänska

kuststäder.

öfver norska
gränsen.

öfver

Stockholm.

Summa.

Till öfriga
orter.

Summa.

1892..................

1,544

1,714

2,185

5,443

1,870

7,313

1893..................

924

1,027

949

2,900

755

3,655

1894..................

1,391

1,644

1,424

4,459

1,555

6,014

1895..................

1,740

1,761

1,097

4,598

1,516

6,114

Medeltal............

1,400

1,537

1,414

4,350

1,424

5,774

1896..................

3,968

3,353

2,679

10,000

2,283

12,283

1897..................

951

439

1,995

3,385

962

4,347

1898..................

2,486

1,737

3,139

7,362

2,861

10,223

Medeltal............

2,468

1,843

2,604

6,916

2,035

8,951

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

Utförsel af fläsk i ton.

År.

Till

Till

Till

„ Till

Hela

Norge.

Danmark.

Tyskland.

England.

utförseln.

1892 .................................

16

4,066

12

2,570

6,665

1893 .................................

25

3,355

1

3,197

6,579

1894 ..................................

56

5,132

5

2,872

8,064

1895 .................................

59

6,400

3

3,226

9,689

Medeltal ...........................

39

4,738

5

2,966

7,749

1896 .................................

no

4,627

6

2,320

7,068

1897 .................................

65

2,757

3

1,425

4,253

1898 .................................

9

2,171

7

951

3,139

Medeltal ...........................

61

2,389

5

1,174

3,615

Utförsel af lefvande svin.

År.

Till

Norge.

Till

Danmark.

Till

Tyskland.

Till

England.

Hela utförseln.

Ton.

Ton.

Ton.

Ton.

Stycke.

Ton.

1892 ...............

—

146

209

—

8,900

396

1893 ...............

—

—

256

—

1,880

257

1894 ...............

—

35

260

—

2,580

295

1895 ...............

—

172

426

—

5,748

618

Medeltal .........

118

288

—

4,777

392

1896 ...............

_

598

1,291

16,130

1,899

1897 ...............

—

120

650

—

6,492

777

1898 ...............

—

—

—

—

—

—

Medeltal .........

—

359

970

—

11,311

1,338

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

De anförda uppgifterna äro fördelade i grupper, hvar och en omfattande
fyra år. Den första gruppen omfattar tiden 1884—1887, då tullfrihet
egde rum; den andra tiden 1884—1891, då tullen å fläsk, andra slag,
utgick med 20 öre per kg.; den tredje åren 1892—1895, då tullen för sagde
vara var bestämd till 10 öre per kg. Den sista gruppen omfattar åren
1896—1899, då tullen, med undantag för året 1896, hvilket år tullen utgick
med 10 öre per kg. var bestämd till 20 öre. Ått året 1896 blifvit
i denna grupp inräknadt beror derpå, att den stora införsel, som på grund
af 1896 års Riksdags beslut om tullförhöjning detta år egde rum, till en stor
del bör hänföras till följande år.

Af åberopade tabeller framgår att utförseln utgjort i årligt medeltal

1884—87,

fläsk,

1,570

ton; svin 4,011

ton =

5,581

ton

1888—91

»

5,799

» » 190

» =

5,989

1892—95

»

7,749

» » 391

» =

8,140

»

1896—99

»

4,241

» » 670

» =

4,911

»

under det att införseln utgjort i

årligt medeltal

1884—87,

fläsk

8,418

ton; svin 884

ton =

9,302

ton

1888—91

»

6,201

» » 109

6,310

»

1892—95

5,780

» » 24

» =

5,804

»

1896—99

»

9,700

» » 12

> =

9,712

»

Vidare finner man. att då införseln till Norrland, hvartill här blifvit
medräknadt Vermland och Dalarne, under åren 1884—87 utgjorde endast
hälften af hela införseln, har den sedermera så ökats, att den 1888—91 utgjorde
omkring två tredjedelar, 1892—95 omkring fyra femtedelar och
1896—98 sju niondelar af hela införseln.

Af ofvanstående visar det sig, att utförseln under åren 1884—95
varit i stigande, synnerligast åren 1892—95, då tullen var endast 10 öre
per kg., men att denna utförsel efter tullförhöjningen till 20 öre alltjemt
nedgått, under det att deremot införseln under åren 1884—95 varit i nedgående,
men från och med 1896 högst väsentligt ökats och i årligt medeltal
varit större än under den tid då tullfrihet egde rum.

De förhoppningar, som man förknippade med tullförhöjningen 1896,
eller att denna skulle bereda den inhemska fläskproduktionen ett sådant
tullskydd, att det skulle blifva möjligt att ersätta införseln af fläsk med inhemsk
vara, hafva sålunda ej kunnat realiseras, ehuru tullskyddet uppgår
till omkring 30 procent af varuvärdet. Verkan af tullen har icke blifvit
annat än den, att utgöra en konsumtionsskatt å eu lifsförnödenhet, som är
oumbärlig för och i stor omfattning förbrakas af befolkningen i en landsdel,

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

der jemväl andra lifsförnödenheter ställa sig mycket högt i pris. Genom
denna konsumtionsskatt har visserligen statsverket beredts ökade inkomster,
hvilka för åren 1896—99 sammanlagdt uppgå till icke mindre än 6,6 millioner
kronor, men detta på den obemedlade delens af befolkningen bekostnad
genom att högst väsentligt fördyra ett för denna befolkning ytterst vigtigt
födoämne. Det amerikanska fläsket noterades i slutet af februari till 61 öre
per kilogram i Köpenhamn, der denna vara ej drager någon tull, under det
att samtidigt priset i Stockholm var 83 öre pr kilogram, hvaraf framgår att
priset å fläsk fördyras med tullens hela belopp.

Då således, efter hvad här ofvan blifvit ådagalagdt, den 1896 verkstälda
tullförhöjningen å fläsk andra slag såsom skyddstull ej medfört den
dermed afsedda verkan, hvilken alldeles uteblifvit, och då vidare i fråga
varande tullförhöjning, såsom finanstull betraktad, står i den fullkomligaste
strid med de principer för skattelagstiftningen, som af 1892 års urtima
Riksdag antogs i samband med genomförandet af en ny härordning, samt
slutligen då den ökade skatteinkomst som genom tullförhöjningen beredes
staten är för statsverket obehöflig, så får jag, under åberopande tillika af
min till bevillningsutskottets betänkande n:o 13 år 1896 fogade reservation,
hemställa,

att Riksdagen måtte, med afslag å hvad bevillningsutskottet
i nu föreliggande punkt hemstält, nedsätta tullen
å fläsk, andra slag, till det belopp, hvarmed den före år
1896 utgick, eller till 10 öre för kilogram.»

af herrar J. Bromée, S. M. Olsson och Dahlstedt, hvilka anfört:

»Då fläsk, andra slag, fortfarande och med bestämdhet kan sägas höra
till de oundgängliga lifsförnödenheterna och utgör ett af den arbetande be,
folkningens, särskildt i Norrland och öfre Dalarne, vigtigaste och mest närande
födoämnen, hafva till och med många bland skyddssystemets vänner
under senare åren stått undrande och spörjande om rättmätigheten af tullen
å detta födoämne.

När fläsktullen år 1888 första gången pålades, skedde det från tullvännernas
sida i akt och mening att den skulle kunna verka såsom skyddstull,
hvarigenom den då redan stora importen af fläsk, andra slag, skulle
kunna hejdas samt fläskproduktionen inom landet och jemväl exporten ökas;
men statistiken och erfarenheten har visat motsatsen. Sålunda, ifrån att införseln
år 1888 endast var om omkring 5,440,000 kilogram, har den sedermera
stigit, så att den år 1898 uppgick till öfver 10 millioner, och under
sist gångna året till närmare 12 millioner kilogram. Under samma tid har expor -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

9

ten jemt fallit, så att den för sista året gick under importen med nära 91/*
millioner kilogram. Den ökade importen är icke heller egnad att visa, det
produktionen af det inhemska fläsket under tiden stigit. Häraf visas oförtydbart,
att den pålagda fläsktullen aldrig blifvit hvad den skulle vara: en
skyddstull och en häfstång till ökning af den inhemska fläskproduktionen,
utan en finanstull, som drabbar de mindre bärkraftiga samhällsmedlemmarne,
hvilka för sin existens måste köpa och lifnära sig med det genom denna tull
fördyrade fläsket och hvilka, särskilt nu, då staten icke är i behof af den
ej obetydliga inkomsten, som erhälles genom fläsktullen, drabbas af en orättvis
skattebörda.

På grund häraf hafva vi inom utskottet påyrkat, att herrar Kardells
m. fl. motion måtte bifallas, samt att tulltaxerubriken fläsk sålunda måtte i
tulltaxan upptagas på följande sätt:

Fläsk:

rökt...........

andra slag

af herr II. Eriksson, som anfört:

»De, som äro mera förtrogna med arbetareförhållandena i Norrland,
veta nogsamt, att det är ett oafvisligt behof för denna landsdels arbetare
att få konsumera amerikanskt fläsk, enär detta innehåller en fetthalt, som
icke har sin motsvarighet i den vara af enahanda slag, som produceras här
i landet. Orsaken åter, hvarför de svenska producenterna icke kunna prestera
lika beskaffad vara med afseende på fetthalten, lärer, enligt fackmäns
omdöme, bero därpå, att de sakna det råmaterial eller näringsämne, nemligen
majs, hvaraf svinen uppfödas i Amerika. Då utom den rätt känbara
trakten å denna vara kommer som ett plus tullen med 3,70 å hundra k:gram,
så följer häraf, att majsen, jemförd med de svenska näringsämnena, ställer
sig för dyr, hvadan våra svenska svinuppfödare föredraga svenska näringsämnen
framför den amerikanska råvaran. Men följden häraf blir ock, att
de svenska producenterna föra ut i marknaden en helt annan vara af fläsk,
än den amerikanska varan af samma slag.

I denna omständighet — varans olika beskaffenhet — har man nog
att söka den egentliga orsaken till, att under loppet af många år samtidigt
pågått å ena sidan en icke så obetydlig export af svenskt fläsk till England,
medan samtidigt å andra sidan pågått en ganska stor import till — i synnerhet
Norrland.

Häraf följer alltså, att det amerikanska fläsket icke i någon afsevärd
grad konkurrerar med vårt svenska, enär varorna dels vinna afsättning vid
Bih. till lliksd. Vrot. 1900. 5 Sami, 1 Afd. 14 Iläft. 2

1 kilogram 0: 30.

fritt

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

marknad på så skilda håll och dels finna väg till konsumenter af så skilda
samhällslager. Men häraf följer åter, att den åsätta tullen förlorar sin egenskap
af skyddstull, i det att den öfvergår att blifva uteslutande en finanstull.

Men att å en sådan nödvändighetsvara som fläsk bibehålla en tull,
som egentligen icke skyddar den svenska näringen,^ utan blott är till för att
bereda statsverket inkomster vid en tidpunkt, da det är öfverflöd i statskassan
— ja vid en tidpunkt, då priserna å lifsmedel genom flere samverkande
orsaker sprungit upp till en höjd och derhän, att Kongl. Maj:ts regering
funnit sig nödsakad föreslå, att Riksdagen matte bevilja dyrtidstillägg
för en stor del af statens löntagare — anser jag icke vara med billighet
och rättvisa öfverensstämmande.

Och hufvudsakligen på grund af dessa skäl har jag ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till de föreliggande motionerna om tullfrihet a
fläsk, andra slag.»

samt af herrar Lundström och Meyer.

Herr Petri har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i utskottets
beslut i ärendet.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1900.