Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

1

'' . -O

N:o 65.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1899.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —

* (U f. "! -•'''''' Y. t» t ■; J }■ i,<''

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
Under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande
anslagen till civildepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:is 7, 68 och 74 samt memorial
n:is 7 a och 34.

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen
för Eders Kong!. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Statistiska centralbyrån.

l:o) I den till Riksdagen den 16 januari 1899 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kong).
Maj:t i punkt 1 under sjette hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte
Bih. till Riksd. l''rot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Vand. 10 Raft. (N:o 65.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

medgifva, att det under anslagstiteln statistiska centralbyrån uppförda
ordinarie reservationsanslaget: »till arfvoden åt tillfälliga biträden
samt till vikariatsersättningar» finge höjas från 12,200 kronor till

20,000 kronor eller med 7,800 kronor.

Riksdagen har funnit beaktansvärda skäl vara i det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 13 januari
1899 anförda för beredande åt statistiska centralbyrån af erforderliga
medel såväl för ifrågasatt förhöjning af de i embetsverket anstälda
amanuensernas och öfriga tillfälliga biträdenas arfvoden som ock för
någon tillökning i embetsverkets extra ordinarie personal; men då
den i statsrådsprotokollet påvisade ökningen i de embetsverket åliggande
göromål enligt Riksdagens uppfattning icke kan anses påkalla
så stor tillökning i personalen, som af embetsverket blifvit ifrågasatt,
har Riksdagen ansett höjningen i förevarande anslag kunna begränsas
till ett något lägre belopp, än i propositionen föreslagits. Med ledning
af den af embetsverket uppgjorda, i statsrådsprotokollet omförmälda
beräkning rörande användningen af detta anslag har Riksdagen funnit,
att genom en förhöjning af anslaget med 5,300 kronor — hvarigenom
anslaget skulle komma att uppgå till 17,500 kronor — möjlighet
skulle kunna beredas embetsverket, utom till skälig förbättring af den
ersättning, som hittills utgått till de tillfälliga biträdena, jemväl till
anställande af två nya biträden; och anser Riksdagen, att embetsverkets
behof af ökade arbetskrafter härigenom skulle blifva tillgodosedt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen medgifvit,
att det under anslagstiteln statistiska centralbyrån uppförda
ordinarie reservationsanslaget: »till arfvoden åt tillfälliga biträden samt
till vikariatsersättningar» må höjas från 12,200 kronor till 17,500 kronor
eller med 5,300 kronor.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Riksdagen måtte
medgifva, att det under anslagstiteln statistiska centralbyrån uppförda
ordinarie reservationsanslaget: »till en statistisk tidskrift» finge höjas
från 1,000 kronor till 1,800 kronor eller med 800 kronor.

Riksdagen anser en sådan höjning af ifrågavarande anslag, som
erfordras för don statistiska tidskriftens utvidgning enligt den plan, för
hvilken i statsrådsprotokollet redogjorts, vara skälig, men vill i sammanhang
härmed hafva uttalat, att Riksdagen, som har sig bekant, att
det i tidskriften inflytande sammandraget af Sveriges officiella statistik
tillvunnit sig allmänt erkännande för stor praktisk användbarhet, beroende
hufvudsakligen på dess begränsade omfång och öfverskådliga

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

uppställniug, befarar, att, derest sammandraget skulle komma att i
väsentligare mån ökas med nytt statistiskt material, dess värde för en
större allmänhet skulle i samma mån komma att minskas.

Då Riksdagen anser, att tillgång för bekostande af utdelning till
Riksdagens ledamöter af »Sveriges officiella statistik i sammandrag»,
fortfarande såsom hittills bör beredas af anslaget tftill det officiella statistiska
trycket», har Riksdagen ansett endast 400 kronors ökning i det
nu ifrågavarande anslaget erfordras.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Majrts förevarande
framställning, att det under anslagstiteln statistiska centralbyrån
uppförda ordinarie reservationsanslaget: »till en statistisk tidskrift»
blifvit höjdt från 1,000 kronor till 1,400 kronor eller med 400 kronor.

På grund af de under denna och nästföregående punkt anmälda
beslut har summan af reservationsanslagen under anslagstiteln statistiska
centralbyrån blifvit höjd från 33,000 kronor till 38,700 kronor, eller
med 5,700 kronor samt följaktligen hela anslagstiteln ökats med samma
belopp, eller från 61,400 kronor till 67,100 kronor.

Landsstaterna i länen.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att anslaget
till landsstaterna i länen måtte, med anledning af sju boställens indragning,
höjas med 3,055 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot denna Eders Kongl.
Maj:ts framställning, får anmäla, att anslaget till landsstaterna i länen,
med anledning af ifrågavarande sju boställens indragning, blifvit höjdt
med 3,055 kronor.

Genom detta beslut har anslaget till »landsstaterna i länen (deraf

120,000 kronor reservationsanslag)» blifvit höjdt från 2,699,386 kronor
till 2,702,441 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att i den för väg-och vattenbyggnadsstyrelsen faststälda stat uppfördes
aflöningar dels till ytterligare en tredje gradens tjensteman (byråchef),
ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda
jernvägar, med 6,400 kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

skulle kunna höjas med 600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar,
dels till ytterligare två första gradens tjensteman (notarier)
med 3,000 kronor för hvardera, deraf 1,800 kronor i lön, som efter
fem år skulle kunna höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare
500 kronor, samt 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar, dels ock
till ytterligare en vaktmästare med 800 kronor, deraf 500 kronor i lön,
som efter fem år skulle kunna böjas med 100 kronor, samt 300 kronor
i tjenstgöringspenningar.

Riksdagen får härmed anmäla, att Riksdagen i anledning af denna
Eders Kongl. Maj:ts framställning

dels — under vilkor att vid först inträffande ledighet vid någon af de
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda byråingeniörsbefattningar
den lediga befattningen indrages — i nämnda stat uppfört aflöning
till ytterligare en ledamot i styrelsen, föredragande för ärenden angående
enskilda jernvägar, med 4,500 kronor, deraf 3,000 kronor i lön, som efter
fem år kan höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500
kronor, samt 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar;

dels i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppfört aflöning
till en första gradens tjensteman (notarie) med 3,000 kronor, deraf
1,800 kronor i lön, som efter fem år kan höjas med 500 kronor och
efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt *1,200 kronor i tjenstgöringspenningar,
äfvensom vidtagit den förändring, att det i staten
upptagna anslag å 13,000 kronor till vikariatsersättning, arfvoden åt
extra ordinarie tjenstemän, rit- och skrifbiträde böjts med 1,000 kronor
eller till 14,000 kronor;

dels i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppfört aflöning
till ytterligare en vaktmästare med 800 kronor, deraf 500 kronor i lön,
som efter fem år kan höjas med 100 kronor, samt 300 kronor i tjenstgöringspenningar; dels

ock beslutit, att för innehafvarne af de nyinrättade befattningarna
skola gälla enahanda vilkor för löneförmånernas åtnjutande
samt i fråga om rätt till semester och pension m. m., som för innehafvare
af befattningar af motsvarande grad inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för närvarande äro gällande.

5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att reservationsanslaget
till expenser för allmänna arbeten måtte höjas från 30,000 kronor
till 35,000 kronor eller med 5,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har icke af Riksdagen
bifallits.

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Genom Riksdagens under punkt 4:o) här ofvan anmälda beslut
har anslagstiteln väg- och vattenbyggnadsstaten blifvit höjd från 140,700
kronor till 150,000 kronor eller med 9,300 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

6:o) Eders Kong!. Maj:t har dels i punkten 23 af sjette hufvudtiteln
i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen, att på extra stat
för år 1900 anvisa ett anslag af 29,000 kronor till aflöningar och
öfriga utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut, dels ock uti särskild
proposition (n:o 77) af den 24 sistlidne mars under åberopande af
bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit,
att Riksdagen måtte

dels, med godkännande af det i ofvannämnda statsrådsprotokoll
intagna förslag till stat för landtbruksinstitutet vid Ultuna äfvensom
af den föreslagna ändringen i gällande vilkor för åtnjutande af de i
staten för institutet upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln
under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtman
nan är in gar» uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut från

20.000 kronor till 51,000 kronor eller med 31,000 kronor; kommande,
i händelse af bifall härtill, anslaget till »undervisningsanstalter för
jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000
kronor till understöd åt landtmannaskolor)» att ökas från 190,400
kronor till 221,400 kronor;

dels medgifva, att besparingar, som å det i staten för institutet
till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomme,
finge användas till bestridande af utgifter under ett kommande år;

dels ock å extra, stat för år 1900 anvisa ett belopp af 17,800 kronor
till uppförande af en lektorsbostad vid institutet.

Då, såvidt Riksdagen har sig bekant, någon olägenhet icke visat
sig uppstå derigenom att de för landtbrukinstitutets vid Ultuna verksamhet
erforderliga medel icke varit i sin helhet å ordinarie stat upptagna,
har Riksdagen ansett någon förändring härutinnan icke för
närvarande erfordras; hvaremot Riksdagen, som funnit goda skäl vara
anförda för Eders Kong!. Maj:ts förslag om förändring af två hittillsvarande
adjunkturer till lektorat samt om beviljande åt adjunkterna vid
institutet af tre ålderstillägg, ansett sig böra utöfver det anslag å

29.000 kronor, som i statsverkspropositionen å extra stat begärts till
aflöningar och öfriga utgifter vid institutet, likaledes å extra stat be -

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

vilja ytterligare 2,000 kronor, med hvilket belopp de två lektorslönerna
öfverskjuta de två adjunktslöner, som genom den föreslagna
förändringen skulle inbesparas, äfvensom medgifva, att tre ålderstilllägg
må från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg utgå
till ej mindre innehafvarne af de två nyinrättade lektoraten än äfven
adjunkterna vid institutet, samt godkänna den föreslagna förändrade
bestämmelsen i aflöningsvilkoren rörande ålderstillägg. I sammanhang
härmed vill emellertid Riksdagen hafva uttalat, att Riksdagen icke
känner sig öfvertygad derom, att den af departementschefen i öfverensstämmelse
med landtbruksstyrelsens hemställan förordade ämnesfördelningen
emellan institutets lärare är den i alla afseenden lämpligaste
och att det särskilt synes kunna ifrågasättas, huruvida icke den stora
betydelsen för jordbruket af byggnadsläran med den deri ingående
läran om afvägningar och afdikningar gör det önskvärdt, att byggnadsläran
vid institutet representeras af en lektor. För möjliggörande af
förnyad pröfning af frågan om ämnesgrupperingen har derför Riksdagen
ansett sig icke böra i sitt beslut intaga någon bestämmelse
härom; likasom Riksdagen också håller före, att vid inträffande ledigheter
eller eljest, derest förhållandena sådant föranleda, läroämnena böra
kunna emellan de särskilda lärarebefattningarna fördelas på sätt lämpligast
kan befinnas.

Emot förslaget, att besparingar, som å anslaget till »institutets
öfriga utgifter» under ett år uppkomma, skulle få under ett kommande
år användas, har Riksdagen icke haft något att erinra.

Beträffande frågan om uppförande af en lektorsbostad vid institutet
har Riksdagen funnit, att nödiga medel böra för detta ändamål beviljas;
men då kostnaderna härför synas kunna genom tillgodogörande
af vid institutet tillgängliga arbetskrafter, körslor m. m. nedbringas
åtminstone till 15,000 kronor, har Riksdagen ansett statsanslaget böra
till detta belopp begränsas.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen i anledning
af Eders Kongl. Maj:ls förevarande förslag,
dels med godkännande af ej mindre följande

»S t fl t

för

landtbruksinstitutet vid Ultima.

Lön.

Tjenst-

görings-

)

Summa

** i''-’ ''i. f - ■

penningar.

Aflöning.

1 rektor, arfvode .................................

-

—

—

2,000

H

1 lektor .............................................

2,000

-

1,000

—

3,000

—

5 lektorer........................ ....................

10,000

—

5,000

—

15,000

-

1 adjunkt.................... ........................

1,400

_

600

_

2,000

[

1 adjunkt.............................................

1,400

-

600

2,000

_|

Extra lärare, arfvoden...........................

_

—

-

_

2,250

—

1 bibliotekarie ....................................

—

—

300

—

Aflöning summa kronor

_

-

26,550

-

Till institutets öfriga utgifter ...............

—

—

-T

—

24,4-50

—

Summa kronor

_

—

—

51,000

-

Efter fem år karl
lönen höjas med
500 kronor, efter
tio år med ytterligare
500 kronor
och efter femton
år med ytterligare
500 kronor.

Anm. Rektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta jemväl fri bostad.»,

än äfven följande ändrade lydelse af den bland aflöningsvilkoren,
sådana de finnas intagna i kongl. kungörelsen den 6 augusti 1891,
innefattade bestämmelsen rörande ålderstillägg:

»att, der höjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af tjenst i samma grad är medgifven, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera
än fyra år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt sin egen eller
på grund af förordnande annan statens tjenst, för andra förhöjningen
efter ytterligare fem år på samma vilkor och för tredje förhöjningen
under enahanda vilkor efter ytterligare fem år, under iakttagande, hvad
hvarje af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förrän vid början af kalenderåret näst efter det, under hvilket

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren härvid
tillgodoräknas den tid, han före utfärdandet af den nu för institutet
faststälda staten kan hafva tjenstgjort vid institutet i lärarebefattning,
som i afseende å omfånget af undervisningsskyldigheten är med hans
nya befattning jemförlig, hvarjemte löntagare, som efter utfärdandet af
sistnämnda stat vinner anställning, eger tillgodoräkna sig den tid, hvarunder
han före sin anställning vid institutet tjenstgjort i motsvarande
grad vid allmänt eller tekniskt läroverk eller såsom docent vid universitet,
dervid i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse de bestämmelser,
som i sådant afseende meddelats angående aflöningsförmånerna
vid de allmänna läroverken»,

bibehållit det under sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda ordinarie
anslag till Ultuna landtbruksinstitut vid oförändradt belopp 20,000
kronor samt på extra stat för år 1900 anvisat för aflöningar och öfriga
institutets utgifter 31,000 kronor;

dels medgifvit, att besparingar, som å det i staten för institutet
till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma,
må användas till bestridande af utgifter under ett kommande år; samt
dels å extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af 15,000
kronor till uppförande af en lektorsbostad vid institutet.

Anslaget till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar
(deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till understöd åt
landtmannaskolor)» har sålunda af Riksdagen faststälts till samma belopp
som i innevarande års riksstat eller 190,400 kronor.

Veterinärstipendiater.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att anslaget till länsveterinärer må, under förändrad benämning:
»länsveterinärer och veterinärstipendiater», höjas med 2,400 kronor eller
från 48,500 kronor till 50,900 kronor.

Riksdagen finner den utredning, som i detta ärende blifvit Riksdagen
förelagd, ådagalägga behöfligheten af åtgärder i sådant syfte
som i statsrådsprotokollet angifvits. Ett ytterligare stöd för denna
sin uppfattning har Riksdagen funnit genom upplysningar, som af
Riksdagens vederbörande utskott inhemtats angående antalet af de
elever vid veterinärinstitutet, hvilka under de senaste tio åren der -

Riksdagens Skrifvelse N:o 65. 9

städes aflagt fullständig veterinärexamen. Dessa upplysningar gifva
vid handen, att

år 1889 utexaminerats .......................................... 23 elever

,, 1890 ,, 10 ,,

„ 1891 „ 15 ,,

„ 1892 „ 17 „

,, 1893 „ ......................................v 7 ,,

„ 1894 „ 12 „

„ 1895 „ 9 „

„ 1896 „ 11 „

„ 1897 „ 0 „

it 1898 „ ^ ij_

Summa 111 elever.

Då detta antal torde få anses vara ganska ringa i förhållande till
landets behof af veterinärer och då särskildt under de senaste åren
antalet utexaminerade veterinärer varit afsevärdt mindre än under förra
delen af den tioårsperiod, som de meddelade uppgifterna omfatta, synes
det kunna antagas såsom sannolikt, att den i statsrådsprotokollet omförmälda,
af medicinalstyrelsen påvisade bristen på veterinärer, som
kunna vara att påräkna till upprätthållande på förordnande af länsveterinärsbefattningar
och till bekämpande af utbrytande smittosamma
kreaturssjukdomar, icke kan väntas blifva under den närmaste framtiden
afhjelpt, med mindre särskilda åtgärder derför vidtagas. Riksdagen
håller likväl före, att det antal af fyra stipendiater, för hvilka
medicinalstyrelsen i sin skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t den 29
september 1897 äskat erforderligt anslag, skulle kunna vara för ändamålet
tillräckligt, åtminstone för den närmaste framtiden och intill dess
erfarenheten visat, hvilka fördelar kunna vinnas genom inrättande af
stipendier för civila veterinärer. På grund häraf har Riksdagen ansett
ökningen af ifrågavarande anslag böra begränsas till 1,600 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts föreliggande
förslag blifvit på det sätt bifallet, att Riksdagen medgifvit, att anslaget
till länsveterinärer må, under förändrad benämning: »länsveterinärer
och veterinärstipendiatér», höjas med 1,600 kronor eller från 48,500
kronor till 50,100 kronor.

Bih,. till Riksd. Vrot. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Haft.

2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Fiskerinäringens understöd.

8:o) Eders Kongl. Maj:t bar föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att anslaget till fiskerinäringens understöd må höjas från 36,000
kronor till 67,000 kronor, eller med 31,000 kronor.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har Riksdagen ansett,
att anslaget till fiskerinäringens understöd borde, för bestridande af
sådana utgifter, hvarför anslaget hittills varit afsedt, höjas till det af
1889 års Riksdag faststälda beloppet 42,000 kronor.

Hvad beträffar förslaget om stationerande jemväl under annan
tid än under vintermånaderna af ett armeradt ångfartyg vid rikets
kuster för åstadkommande af ordning och skydd vid hafsfiskets bedrifvande,
har Riksdagen icke kunnat medgifva, att, innan gagnet af
en sådan anordning hunnit blifva genom någon tids erfarenhet pröfvadt,
anslag dertill uppfördes å ordinarie stat. Deremot har det synts Riksdagen
välbetänkt, att åtgärder i detta syfte på försök vidtagas; och
då de årliga kostnaderna härför icke synas kunna beräknas till lägre
belopp än det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, eller 25,000 kronor,
har Riksdagen beslutit, att nämnda belopp må på extra stat för år
1900 anvisas.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att anslaget till fiskerinäringens understöd blifvit höjdt från
36,000 kronor till 42,000 kronor, eller med 6,000 kronor; samt

dels att å extra stat för år 1900 beviljats, till stationerande jemväl
under annan tid af året än vintermånaderna af ett armeradt ångfartyg
vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och skydd vid fiskets
bedrifvande, ett anslag af 25,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

9:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen dels medgifvit, att de belopp, hvarmed inkomsterna af
tjensten under år 1900 för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och
Norrbottens län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som
tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af
ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må dessa tjenstemän godtgöras
af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för

11

Riksdagens Skrifvelse N.-o 65.

år 1900 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län samt
till skrifbiträde åt honom beviljat en tillökning af 400 kronor i det åt
honom anslagna belopp.

Hästafvelns förbättrande.

10:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det under
reservationsanslaget till »hästafvelns förbättrande» uppförda särskilda
anslag till prisbelöningar för hästar måtte höjas från 50,000 kronor till
100,000 kronor, eller med 50,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Eders Kongl.
Maj:ts föreliggande förslag, har alltså beslutit, att det under reservationsanslaget
till »hästafvelns förbättrande» uppförda särskilda anslag till
prisbelöningar för hästar må höjas från 50,000 kronor till 100,000
kronor, eller med 50,000 kronor.

Anslaget till »hästafvelns förbättrande» har härigenom blifvit i
sin helhet höjdt från 109,620 kronor till 159,620 kronor.

Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader.

ll:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte
medgifva, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln näst efter anslaget
till hästafvelns förbättrande uppfördes, under benämning: »bidrag till
sjömanshusens förvaltningskostnader», ett anslag af 40,000 kronor att,
såsom bidrag till bestridande af sjömanshusens förvaltningskostnader,
sjömanshusen emellan årligen fördelas i mån af antalet vid hvarje
sjömanshus under näst föregående året inskrifne sjömän samt med
hänsyn jemväl tagen till andra omständigheter, som med afseende å
anslagets ändamål ansåges böra på en sådan fördelning öfva inflytande.

Rigtigheten af den i statsrådsprotokollet uttalade grundsats, att
det arbete med inskrifning och redovisning af värnpligtige och med
afgifvande af statistiska uppgifter, som i statens intresse bli t vit sjömanshusen
ålagdt, också bör med statsmedel ersättas, 6ynes Riksdagen
icke kunna bestridas. Rättvisa och billighet kräfva otvifvelaktigt, att
sjömanshusen böra få använda sina till väseutligatite delen genom beskattning
af sjöfartsnäringen och dess idkare förvärfvade inkomster på
sådant sätt, som näringens och sjöfolkets egna intressen påkalla. Och
Riksdagen håller före, att fullgörandet af den staten sålunda åliggande
ersättningsskyldigheten också kan i vissa afseenden för staten medföra

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

beaktansvärda fördelar. Sjömanshusens bestyr med de värnpligtige
är från försvarets synpunkt af stor betydelse, och statens fordringar
på säkerhet och snabbhet vid detta arbetes utförande kunna ej utan
skada för försvaret eftergifvas. Men ett ingripande från statens sida
för att, der så är behöflig!, göra dessa fordringar gällande, synes
näppeligen kunna ifrågakomma, med mindre staten ersätter det sålunda
fordrade arbetet.

Hvad åter angår det belopp, med hvilket ifrågavarande ersättning
enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att utgå, har Riksdagen
icke funuit sig öfvertygad om rigtigheten af de beräkningar,
hvarpå förslaget är grundadt. Handels- och sjöfartskomitén, hvars utredning
i fråga om anslagets storlek af chefen för civildepartementet
åberopats till stöd för hans hemställan i ämnet, har — hufvudsakligen
med stöd af de beräkningar, som verkstälts af den år 1884 tillsatta
arbetareförsäkringskomitén — funnit anslaget böra bestämmas till ett
belopp, icke understigande 40 procent af sjömanshusens samtliga förvaltningskostnader.
Oafsedt den omständigheten, att arbetareförsäkringskomitén
icke blott velat beräkna statsanslagets belopp till viss procent
af sjömanshusens förvaltningskostnader i deras helhet, utan också förordat,
att den hvarje särskildt sjömanshus tillkommande andel af anslaget
skulle beräknas efter hufvudsakligen enahanda grund eller till
högst 40 procent af förvaltningsutgifterna — hvilken omständighet
synes Riksdagen gifva ökad hållbarhet åt arbetareförsäkringskomiténs
förslag — vill Riksdagen fästa uppmärksamheten derpå, att sistnämnda
komité i sammanhang med sitt förslag om statsanslag äfven hemstält
om utfärdande af bestämmelser, hvarigenom skulle åvägabringas en
ökad kontroll öfver sjömanshusens förvaltning, och hvilkas behöflighet
enligt komiténs uppgift härledde sig deraf, att förvaltningskostnaderna
åtminstone vid vissa sjömanshus synts komitén vara alltför högt tilltagna.
Sådana bestämmelser återfinnas deremot icke vare sig i handelsoch
sjöfartskomiténs utlåtande eller i Eders Kongl. Maj:ts proposition.

Då de beräkningar med afseende å det erforderliga anslagets belopp,
som legat till grund för Eders Kongl. Maj:ts förslag i ämnet,

icke synts Riksdagen lemna någon tillförlitlig ledning för bedömande

deraf, huru stort anslag kunde anses skäligen böra beviljas, har Riksdagen
sökt att i sådant afseende annorledes bilda sig ett omdöme.

Sålunda har Riksdagen till en början, då en väsentlig del af det

arbete, för hvilket ersättning till sjömanshusen ansetts böra utgå, här leder

sig af bestyret med de värnpligtiges inskrifning och redovisning,
sökt åstadkomma en jemförelse med motsvarande förhållanden i fråga

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

om de värnpligtige vid hären. Af den inom generalstabens militärstatistiska
afdelning utarbetade, år 1898 från trycket utgifna statistik
rörande de värnpligtige har Riksdagen inhemtat, att den 1 januari 1897
antalet hären tillhörande beväringsmän utgjort 255,381 samt antalet
af flottans beväringsmän i allmän tjenst 15,950. Visserligen äro af
flottans beväringsmän åtskilliga icke i sjömanshus inskrifne, men då å
andra sidan en del af härens beväringsmän tillhöra sjömanshus, har
Riksdagen icke trott någon betydligare skilnad kunna förefinnas mellan
antalet af flottans beväringsmän och af de vid sjömanshus inskrifne
värnpligtige, beträffande hvilka sistnämndas antal någon exakt uppgift
icke kunnat af Riksdagen erhållas. Till bestridande af kostnaderna
för de hären tillhörande värnpligtiges inskrifning och redovisning finnes
å extra stat under fjerde hufvudtiteln upptaget ett anslag å 53,000
kronor, hvarjemte, enligt Riksdagen tillhandakomna upplysningar, från
ordinarie anslaget till de värnpligtiges vapenöfningar lärer i traktamentsersättningar
till kompaniorarådesbefälhafvare årligen utbetalas ett
belopp, som i regel torde något öfverstiga 100,000 kronor. Vid anställande
af en jemförelse mellan inskrifaings- och mönstringsbestyren
å ena sidan vid hären och å andra sidan vid sjömanshusen synes emellertid
den omständigheten icke böra förbises, att dessa bestyr vid hären
utföras af i tjenst varande eller pensionerade officerare, då de deremot
vid sjömanshusen såsom en skyldighet åläggas personer, hvilka icke
äro af staten aflönade eller pensionerade.

Vidare har Riksdagen inhemtat kännedom om de yttranden, som
från sjömanshusen afgifvits till handels- och sjöfartskomitén angående
sjömanshusens bestyr med dels inskrifning och redovisning af värnpligtige,
dels ock afgifvande af sjöfartsstatistiska uppgifter.

Vid försök att på nu angifva grunder vinna eu uppfattning om
det ifrågasatta anslagets lämpliga storlek har det resultat erhållits,
att, derest ett belopp af 30,000 kronor för ändamålet ställes till
Eders Kongl. Majrts förfogande, behofvet i förevarande afseende måste
anses vara till fullo tillgodosedt.

I fråga om sättet för anslagets fördelning, har Eders Kongl. Maj:t,
i öfverensstämmelse med handels- och sjöfartskomiténs förslag, hemstält,
att den hufvudsakliga fördelningsgrunden skulle vara antalet vid
de särskilda sjömanshusen inskrifne sjömän, med rätt likväl för den
fördelande myndigheten att fästa afseende äfven vid andra förhållanden,
som med hänsyn till anslagets ändamål anså^es vara af beskaffenhet
att böra på fördelningen öfva inflytande. Riksdagen har emellertid
funnit de resultat, hvartill den af komitén särskilt framhållna fördel -

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

ningsgrunden skulle leda, jemförda med de af sjömanshusen sjelfva
uppgifna förvaltningskostnaderna, i många fall vara sådana, att denna
grund icke bör anses såsom den der hufvudsakligen skall lända till
efterrättelse. Enligt Riksdagens åsigt bör Eders Kong!. Maj:t, efter
särskildt för hvarje fall företagen pröfning, tilldela hvarje sjömanshus
hvad som för dess del kan anses utgöra skälig ersättning för de bestyr,
om hvilka här är fråga, dervid såväl antalet inskrifne sjömän som
utgifterna i det hela för sjömanshusets förvaltning och andra möjligen
inverkande omständigheter böra tagas under öfvervägande. Och vidare
anser Riksdagen, att, för erhållande af någon garanti derför, att ej
statsbidraget så tillgodogöres, att derigenom förvaltningskostnaderna
oskäligen ökas, någon förhöjning af lönerna till tjenstemännen vid de
sjömanshus, som åtnjuta statsbidrag, icke utan medgifvande af kommerskollegium
bör få ega rum.

Då Riksdagen ingalunda anser osannolikt, att det ofvannämnda
beloppet af 30,000 kronor icke skall visa sig i sin helhet behöfligt, om
än Riksdagen i det skick, hvari ärendet nu föreligger, icke ansett sig
böra föreslå något lägre belopp, har Riksdagen funnit anslaget böra
upptagas å extra stat.

Slutligen vill Riksdagen såsom en ytterligare anledning, hvarför
ett definitivt reglerande af denna fråga icke nu bör ega rum, framhålla,
att en sådan reglering synes Riksdagen icke lämpligen böra verkställas,
innan det förslag, som handels- och sjöfartskomitén förklarat sig skola
afgifva rörande sjömanshusens hittillsvarande hufvudsakliga inkomstkälla
eller tonafgifterna, blifvit kändt och pröfvadt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, i anledning
af Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning, under rubrik
»ersättning till sjömanshusen» å extra stat för år 1900 beviljat ett anslag
å 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen af skälig ersättning för
dem åliggande bestyr med värnpligtiges inskrifning och redovisning
samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter; dock under vilkor,
att aflöningarna till tjenstemännen vid sjömanshus, som erhåller sådan
ersättning, icke må utan kommerskollegii medgifvande höjas.

Statens jernvägstrafik.

12:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att,
med ändring af bestämmelserna i nu gällande aflöningsreglemente för
tjenstemän och betjente vid statens jernvägar om högsta arfvode för

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och kolvakt, arfvode inom
tolfte löneklassen med årligt belopp af 780 kronor måtte kunna
tilldelas lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och kolvakt.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse af den 15 sistlidne mars
anmält, har denna Eders Kongl. Maj:ts framställning blifvit af Riksdagen
bifallen.

Patent- och registreringsverket.

13:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
för år 1900 af samma utgiftsstat för patent- och registreringsverket,
som faststälts för år 1899, måtte medgifva, att afgifterna för
patent och registrering af varumärken finge användas till bestridande
af de utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för
patent- och registreringsverket betingas af tillämpning under år 1900
af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken;
samt att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar för
ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och
föreniugsregistren äfvensom för anmälanden till handelsregistren finge
användas till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med
nyssberörda utgiftsstat betingades af tillämpning under år 1900 af lagen
om aktiebolag, lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och
lagen om registrering af bankaktiebolag eller ock af Eders Kongl. Maj:t
finnas betingade af tillämpning under år 1900 af lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma
och prokura tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda
lag samt lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Emot denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen icke
funnit anledning till erinran; och har alltså Riksdagen med godkännande
för år 1900 af samma utgiftsstat för patent- och registreringsverket,
som faststälts för år 1899, medgifvit, att afgifterna för patent och
registrering af varumärken må användas till bestridande af de utgifter,
hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket
betingas af tillämpning under år 1900 af förordningen
angående patent och lagen om skydd för varumärken; samt att afgifterna
för registrering af aktiebolag och föreningar för ekonomisk verksamhet
och för andra uppgifter till aktiebolags- och löreningsregistren äfvensom
för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande af
de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

betingas af tillämpning under år 1900 af lagen om aktiebolag, lagen
om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och lagen om registrering
af bankaktiebolag, eller ock af Eders Kongl. Maj:t finnas betingade
af tillämpning under år 1900 af lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura
tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt
lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Öfriga ordinarie anslag.

14:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie
anslag å sjette hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t ej föreslagit annan
förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte ökas med
45 kronor, eller från 219,712 kronor till 219,757 kronor.

Riksdagen har för år 1900 faststält samtliga ordinarie anslag
under sjette hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit omformälda, till
samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved m. m., till jemnande af hufvudtitelns
slutsumma ökats med 45 kronor eller från 219,712 kronor till
219,757 kronor.

Arbetareförsäkringen.

15:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att
Eders Kongl. Maj:t måtte ega för år 1900 använda de till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande
afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor
under enahanda vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1898
(n:o 77) vore angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande
genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet
i riket.

I sammanhang med detta ärende har Riksdagen till pröfning
förehaft en inom Riksdagen väckt motion, deri hemstälts

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

att Riksdagen måtte besluta, att ur mom. 3 af de vilkor, enligt hvilka
förvaltningsbidrag utgår till registerade sjukkassor, bestämmelsen »dock
ej för något år med sammanlagdt högre belopp än 1,500 kronor»
måtte uteslutas.

De i motionen omförmälda vilkoren för förvallningsbidragens
utbetalande återgifvas i det till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning
hörande statsrådsprotokoll och hafva följande lydelse:

»l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,
uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till
det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående
år städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300, samt

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver,

dock ej för något år med sammanlagdt högre belopp än 1,500 kronor.»

Till stöd för det i förenämnda motion framstälda förslag bär hufvudsakligen
anförts följande:

Anledningen, hvarför gent emot sjukkassornas hemställan — i
öfrigt bifallen — begränsningen af förvaltningsbidragen till 1,500 kronor
fastslagits, hade, enligt hvad af motionären uppgifves, förklarats vara
den, att syftet med förvaltningsbidraget vore att i främsta rummet
stödja de små och medelstora kassorna, samt att de allra största sjukkassorna,
som blifvit jemförda med »försäkringsföreningar», borde falla
utom den kategori, som denna lagstiftning afsett att befrämja.

Huruvida eu sjukkassa folie inom eller utom don kategori, som
staten ville uppmuntra genom lemnande af förvaltningsbidrag, kundo
likväl enligt motionärens åsigt icke bestämmas af medlemsantalets storlek,
utan endast af de principer, hvarpå kassan vore grundad och enligt hvilka
den utöfvade sin verksamhet. Vore en kassa stiftad och arbetade i enlighet
med gällande lag om sjukkassor, vore den, vare sig den hade
ett fåtal eller vore lycklig nog att räkna många tusen medlemmar, icke
annat än en sjukkassa och såsom sådan värd befrämjande. Do stora
sjukkassor, som funnes i landet, och hvilka begränsningen drabbade,
vore icke i fråga om principer i någon mån afvikande från de mindre.

Det först nämnda skälet, att det hufvudsakligen vore de mindre
Bill. till Rilcsd. Vrot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

kassorna, som borde understödjas, komme här vid lag icke till sin
fulla rätt, alldenstund, såsom motionären ville visa, begränsningen äfven
drabbade, så otroligt det än läte, de minsta sjukkassor i landet.

Nykterhetsvännernas allmänna sjuk- och begrafningskassa, som år
1897 egt 14,155 medlemmar och antagligen vore den största i landet,
vore nemligen, strängt taget, ingenting annat än en sammanslutning
af flera hundra öfver hela landet spridda småkassor, hvar och en med
sin egen styrelse. Enligt nämnda förenings stadgar, § 1, bestode kassan
af på olika platser befintliga lokalföreningar med hvar sin särskilda styrelse
af tre, kassan tillhöriga medlemmar, och kunde fem personer bilda
en afdelning. Dessa lokalafdelningar eller små kassor hade vid 1897 års
slut varit till antalet 436. Fördelade man hela medlemsantalet på dessa
lokalföreningar, komme i medeltal cirka 32 medlemmar på hvarje, alltså
i sanning små och obetydliga sjukkassor, af hvilka många hvar för sig
icke skulle kunna bära sig, men genom sammanslutning och ömsesidig
hjelp kunde bestå. Af kassans 436 lokalafdelningar år 1897 hade också
124 behöft påkalla andra lokalafdelningars stöd för att kunna fullgöra
sina utbetalningar.

Det syntes motionären hårdt, att dessa 436 små kassor, blott
derför att de vore sammanslutna under en centralstyrelse och hade
gemensam ekonomisk förvaltning, för att, när så påfordrades, kunna
understödja hvarandra, skulle, till straff för denna sin utsträckta menniskokärlek,
drabbas af den stadgade begränsningen.

Det syntes motionären, att sammanslutning af mindre kassor snarare
borde uppmuntras än motarbetas. Genom en sådan sammanslutning
kunde det åstadkommas, att sjukkasseverksamheten, som af alla erkändes
vara både god och sund, skulle kunna tränga äfven till mindre folkrika
trakter, der icke ens 25 personer, det minsta antal, som enligt sjukkasselagens
§ 1 vore berättigadt bilda en för registrering afsedd sjukkassa,
kunde hopbringas. Den omnämnda nykterhetsvännernas allmänna sjukoch
begrafningskassa medgåfve, som nyss anförts, blott 5 personer bilda
en afdelning. Till följd häraf hade den också ett stort antal sådana
med mindre medlemsantal än 25, dessa till finnandes ute på den glest
befolkade landsbygden. Fristående skulle de flesta af dessa vara fullständigt
värdelösa, men förbundna med hvarandra till ömsesidig hjelp
kunde de bestå och utföra ett godt verk.

Äfven ur en annan synpunkt vore denna sammanslutning af oskattbart
värde, och häri ansåge motionären till stor del framgången vara
att finna hos de stora kassorna, byggda på denna princip. Den ökade
industriella arbetsmarknaden hade skapat en allt större, rörlig arbetare -

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

befolkning. För denna vore det ingalunda inbjudande att ingå i de
mindre platskassorna. Ty så snart flyttning af en eller annan anledning
måste företagas, ginge medlemskapet i regel förloradt. Om på den nya
platsen funnes sjukkassa och inträde i den söktes, måste nya inträdesafgifter
betalas, nytt läkarebetyg anskaffas, hvartill komme den omständigheten,
att kassorna i allmänhet stadgade en viss tids medlemskap,
innan vid sjukdomsfall understöd beviljades.

Genom att deremot ingå i kassor, som" vore med hvarandra sammanslutna,
öfverflyttades medlemskapet till kassan på den nya platsen, och
den öfverflyttade inträdde der i samma rättigheter, som han haft i den
han lemnat. Skulle å den nya platsen ingen sådan sjukkasseafdelning
finnas, vore det betydligt lättare för en ditflyttad person att med sig
associera endast fyra personer och bilda en sådan af en redan befintlig,
starkt utvecklad sjukkassa än att söka få tillsammans ytterligare 24
personer för att med dem stifta en fristående sjukkassa.

Det vore hårdt, att de kassor, som i dessa betydelsefulla afseenden
förbättrat sjukkasseväsendet i landet och beredde sina medlemmar
nya afsevärda förmåner utan högre afgifter, icke blott icke skulle anses
förtjena proportionsvis samma uppmuntran som sjukkassor enligt den
äldre typen (sjelfständiga platskassor), utan äfven rent af drabbas af
beskattning för sin tillvaro i form af utgifter för den vidlyftiga korrespondens,
som helt naturligt blefve en följd af kassornas sammanslutning.
Sålunda hade enligt revisionsberättelsen portoutgifterna för nykterhetsvännernas
allmänna sjuk- och begrafningskassa för 1897 uppgått till
2,209 kronor 41 öre,''eller 709 kronor 41 öre mera än det enligt nu
gällande bestämmelser kassan tillkommande förvaltningsbidrag.

Af nu angifna och öfriga af motionären anförda skäl har han
ansett framgå, att den stadgade begränsningen af förvaltningsbidragens
storlek borde såsom olämplig bortfalla.

Riksdagen har vid öfvervägande af det förslag till förändring i de
angående förvaltningsbidrag till sjukkassor nu gällande vilkor, som i
motionen blifvit framstäldt, fäst sin uppmärksamhet dervid, att en sådan
förändring, åtminstone så vidt af motionen framgår, under nuvarande
förhållanden synes kunna komma endast nykterhetsvännernas allmänna
sjuk- och begrafningskassa till godo. Men då en sådan sammanslutning
af på skilda orter verksamma sjukkasseföreningar som den, för hvilken
i motionen redogjorts, icke synes böra genom lagstiftningen motverkas,
har Riksdagen ansett önskvärdt, att någon förändring i nu gällande
bestämmelser vidtages i den rigtniug, motionären åsyftat, helst som

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

eu sådan förändring äfven torde vara egnad att främja andra sjukkassors
tillväxt i medlemsantal. Det högsta nu medgifna statsbidraget,
1,500 kronor, utbetalas till de föreningar, hvilkas medlemsantal uppgår
till eller öfverstiger 2,600. Om för det antal, hvarmed sjukkassornas
medlemmar öfverskjuta 2,600, bidraget bestämmes till 25 öre för hvarje
medlem, samt bestämmelsen om visst maximibidrag i sammanhang dermed
får bortfalla, skall derigenom en afsevärd fördel beredas de större
sjukkassorna; och någon betungande tillökning i statsutgifterna synes
icke kunna deraf föranledas. Bidraget till nykterhetsvännernas allmänna
sjuk- och begrafningskassa skulle exempelvis enligt detta förslag komma
att uppgå till något öfver 4,400 kronor. Det torde i detta sammanhang
äfven böra anmärkas, att 1897 års statsutskott beräknat statsverkets
bidrag till sjukkassorna för år 1898, under förutsättning af
nu gällande bestämmelser angående bidragens beräkning, till omkring

223,000 kronor, men att dessa utgifter, enligt hvad statsrådsprotokollet
i förevarande ärende synes gifva vid handen, för sistnämnda år endast
lära uppgått till något öfver 165,000 kronor.

Med ofvan omförmälda, af motionen föranledda förändringar i
afseende å de för förvaltningsbidragen gällande vilkor har Riksdagen
ansett sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts i ärendet gjorda framställning;
och har Riksdagen i särskild skrifvelse anmält sitt beslut öfver Eders
Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning, att till
underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande måtte afsättas en summa af 250,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning samt den i ämnet väckta motion, medgifvit,
att Eders Kongl. Maj:t må ega för år 1900 i mån af behof
använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande afsätta belopp,

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor:
l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster
uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till
det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående
år städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300,

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och med 2,600, samt
med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,

och dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva
följande anslag beviljats.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

16:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, för handhafvande af kontroll å försäkring sanstalterna för
år 1900, i likhet med hvad allt ifrån år 1887 egt rum, på extra stat
anvisat till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

Kommerskoilegium.

17:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, till utarbetande af näringsstatistik, i likhet med
hvad för åren 1897, 1898 och 1899 egt rum, för år 1900 anvisat på
extra stat ett anslag af 6,200 kronor.

18:o) Sedan 1898 års Riksdag beslutit att för arbetsstatistisha
undersökningar bevilja på extra stat ett anslag af 20,000 kronor samt
deraf anvisa för år 1899 ett belopp af 10,000 kronor, har Eders Kong].
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1900 anvisa
återstående beloppet 10,000 kronor.

Med anledning häraf har Riksdagen af det för arbetsstatistiska
undersökningar beviljade anslag å 20,000 kronor på extra stat för år
1900 anvisat återstående beloppet 10,000 kronor.

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Öfverståthållareembetet.

19:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen äfven för år 1900, till utgifvande under samma
år af DPolisunderrättelser», på extra stat anvisat 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

20:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på
extra stat för år 1900 bevilja 95,000 kronor till aflöning m. m. åt
särskild polisstyrka på landet.

I anslutning till denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen
på extra stat för år 1900 stält till Eders Kong]. Maj:ts förfogande
ett anslag af 95,000 kronor att användas till aflöning och
underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande
samt förbrytares efterspanande eller gripande.

21:o) På grund af Eders Kongl. Majrts derom framstälda förslag
har Riksdagen, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne
i Norge samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för år 1900
anvisat 13,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

22:o) Med anledning af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för år 1899 egt
rum, på extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 10,000 kronor
till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika
arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Vägunderhållet på landet.

23:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

ning har Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat, för bestridande
af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag

50,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

24:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har vidare Riksdagen, för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet
vid Alnarp, för år 1900 anvisat på extra stat ett anslag af

8,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

25:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten på extra stat för år 1900 anvisat 7,500
kronor.

26:o) Vidare och på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning har Riksdagen till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster å extra stat för år 1900 anvisat
12,500 kronor.

27:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att under sjette hufvudtiteln
måtte å extra stat för år 1900 beviljas, såsom bidrag till underhåll
af åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof 32,000
kronor.

Till det i ärendet förda statsrådsprotokoll har departementschefen
erinrat, att, sedan 1876 års Riksdag på extra stat för år 1877 beviljat
medel för att användas såsom bidrag till underhåll af kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof, anslag årligen för enahanda
ändamål stälts till Eders Kongl. Maj:ts förfogande. Anslaget hade
ursprungligen afsett att lemna understöd till fyra anstalter, men hade
sedermera höjts dels för att bereda understöd åt flere anstalter och
dels för att höja beloppet af dessa understöd. Sålunda hade 1888 års
Riksdag, på framställning af Eders Kongl. Maj:t, såsom bidrag till
underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes

24 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart
för sig eller i förening, förbunde sig att upprätta laboratorium och
bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och
assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren
äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp
af böcker och inventarier för stationens behof — på extra stat för år
1889 beviljat ett anslag af 4,000 kronor för hvarje station, eller tillhopa
28,000 kronor. Med detta belopp och i enlighet med dessa
bestämmelser hade sedermera anslaget årligen utgått. De sju anstalter,
som kommit i åtnjutande af bidrag, vore de kemiska stationerna i
Jönköping, Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås och Hernösand.

Nu hade, enligt hvad departementschefen vidare meddelat, Gotlands
läns hushållningssällskap inkommit med framställningar till Eders
Kongl. Maj:t i fråga om erhållande af statsbidrag till en kemisk station
i Visby. Hushållningssällskapet hade nemligen till en början uti
en till Kongl. Maj:t stäld, af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Gotlands län med skrifvelse den 28 januari 1898 öfverlemnad och
till bifall förordad ansökning anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att för år 1899 anvisa 4,000 kronor såsom bidrag
till underhåll af en kemisk station i Visby för jordbrukets och näriugarnes
behof, för hvilken station hushållningssällskapet, ensamt eller
i förening med landstinget, ville förbinda sig att upprätta laboratorium
och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist
och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren
äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp
af böcker och inventarier för stationens behof.

Departementschefen, som ansett, att tillräckligt anslag borde från
och med nästkommande år utgå till understödjande af såväl ifrågavarande
anstalt i Visby som äfven öfriga omförmälda sju kemiska stationer,
har på grund häraf, sedan vederbörande myndigheter blifvit i ämnet
hörda, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
på extra stat för år 1900 anvisa såsom bidrag till underhåll af åtta
kemiska stationer för jordbruket och näringarnes behof — inom de
orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i
förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för
detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt
bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga
utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier
för stationens behof — 4,000 kronor för hvarje station eller
tillhopa 32,000 kronor.

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Riksdagen, som på grund af hvad i ärendet blifvit anfördt finner
inrättandet af en särskild agrikultur-kemisk station för Gotland vara
af behofvet påkalladt, anser likväl, med hänsyn till det för denna station
afsedda områdets jemförelsevis ringa utsträckning och folkmängd,
att göromålen derstädes icke kunna blifva af den omfattning, att för
deras utförande två kemister skulle erfordras, utan håller Riksdagen
före, att jordbrukets och näringarnes på Gotland behof af kemiska
undersökningar skulle kunna tillgodoses af en kemist utan biträde af
assistent. Med ledning af upplysningar, som Riksdagen inhemtat angående
utgifterna för de förut med statsmedel understödda agrikulturkemiska
stationerna inom riket, har Riksdagen beräknat, att, derest
assistent icke blefve vid denna station anstäld och således utgifterna
för dennes bostad och aflöning inbesparades, statsbidraget till agrikultur-kemiska
stationen i Visby skäligen skulle kunna bestämmas till

3,000 kronor. Vid sådant förhållande bör naturligen Gotlands läns
landsting eller hushållningssällskap befrias från förpligtelserna beträffande
assistents anställande.

Emot propositionen, såvidt densamma afser förut med statsmedel
understödda agrikultur-kemiska stationer, har Riksdagen icke haft något
att erinra.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1900 anvisat såsom
bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och
näringarnes behof ett belopp af 31,000 kronor, deraf 3,000 kronor för
stationen i Visby, under vilkor, att Gotlands läns landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel
för en kemist samt aflöningen till denne och laboratorietjenaren
äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp
af böcker och inventarier för stationens behof, samt 4,000 kronor för
en hvar af sju stationer, eller tillhopa 28,000 kronor, inom öfriga
orter, der landsting eller hushållningssällskap hvart för sig eller i
förening iklädt sig enahanda forpligtelser som de med afseende å stationen
i Visby angifna och dessutom förbundit sig att bekosta bostad
eller hyresmedel till eu assistent äfvensom aflöning till denne.

28:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till underhåll af eu för öfre Norrland ansedd kem is k-v tixtb i o l o g is let anstalt
inom Norrbottens län på extra stat för 1900 anvisa ett anslag af
6,250 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kongl.

Bill. till lliksd. Prat. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 lläft. 4

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 65

Maj:ts förevarande framställning, har alltså såsom bidrag till underhåll
af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens
län — under vilkor, att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lemnas till anstaltens underhåll med
sammanlagdt minst 3,750 kronor — på extra stat för år 1900 anvisat
ett anslag af 6,250 kronor.

29:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad allt sedan år 1887 egt rum,
på extra stat för år 1900 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisat
ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje
anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som af
landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget, och hvilka
anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på
analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl. Maj:t fastställas.

30:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kong], Maj:ts
derom gjorda framställning, jemväl för år 1900, till utbildande af eu
elev i boskapsskötsel och mejerihushållning, på extra stat anvisat ett belopp
af 1,000 kronor.

31:o) I anslutning till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen till understöd åt svenska mossliulturför eningen på
extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 15,000 kronor.

32:o) Eders Kong]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande
under år 1900 af de geologiska undersökningarna och utgifvande
af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett
extra anslag för samma år till belopp af 95,500 kronor.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts till 1895 års Riksdag gjorda
framställning i förevarande ämne har Riksdagen i skrifvelse till Eders
Kong], Maj:t den 14 maj samma år anfört, bland annat, att de jordartskartor
med terrängbeteckning, som blifvit såsom prof utgifna med
användande af topografiska kartor såsom underlag, efter Riksdagens
förmenande gåfve anledning till anmärkningar, i det att genom terrängbeteckningens
medtagande en otydlighet, som upphäfde de fördelar, man
med detta förfaringssätt åsyftat att vinna, lätt uppstode.

Sedan numera ett kartblad med beteckning »Ulricehamn», hvarå
proftryck vid nämnda riksdag företetts, från trycket utgifvits, har Riks -

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

dagen tagit del af detta kartblad, men dervid funnit detsamma i det af
1895 års Riksdag anmärkta afseendet icke förete någon väsentlig olikhet
med det då företedda proftrycket.

Då i allt fall den ifrågavarande kartan icke synes vara af beskaffenhet
att kunna medföra det gagn för jordbruket, som enligt
Riksdagens uppfattning varit med det påbörjade kartverket afsedt, finner
sig Riksdagen föranlåten uttala den mening, att, derest publicerandet af
geologiska kartor af nu ifrågavarande typ icke kan anses vara i vetenskapens
intresse påkalladt, hvilket Riksdagen icke tilltror sig kunna
bedöma, det torde kunna ifrågasättas, huruvida utgifvandet från trycket
af berörda kartverk bör fortsättas.

Riksdagen, som emellertid icke ansett sig böra underlåta att bevilja
det äskade anslaget, har alltså, för fortsättande under år 1900 af
de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor,
afhandlingar och uppsatser, beviljat ett extra anslag för samma år till
belopp af 95,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

33:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra
stat för år 1900 bevilja 3,000 kronor till anställande af en andre instruktör
i husslöjd och personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wall under.

Riksdagen som ansett, att, på sätt i Eders Kongl. Maj:ts förevarande
proposition föreslagits, ett andra ålderstillägg bör beviljas andre
instruktören Wallander, har icke heller i öfrigt haft något att emot
framställningen erinra, och har alltså på extra stat för år 1900 anvisat
dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor; och
dels såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas
Wallander, derest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord
tjenstgör, 1,000 kronor.

34:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, på extra stat jemväl för år 1900 beviljat
dels, såsom bidrag till upprätthållande af vöfskolan i Borås — med vilkor
att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande
minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor och dels, såsom
bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola, 1,000 kronor,
under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från nämnda
läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

35:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

1900 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000 kronor att af Eders
Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och
grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut.

Riksdagen har för år 1900 på extra stat anvisat ett anslag af 20,000
kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs
handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans
Schartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs
handelsinstitut beträffar, att Göteborgs stadsfullmägtige och, hvad Frans
Schartaus praktiska handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm
fortfarande till instituten lemna årligt understöd till minst samma
belopp som hittills samt på de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma.

36:o) På grund af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat dels ett anslag af

15,000 kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas till befrämjande af
afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska
näringar och dels ett anslag af 20,000 kronor till handelsstipendier.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

37:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med
dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1900
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills
och underkasta sig den inspektion, Eders Kongl. Maj:t finner skäligt
bestämma, i likhet med hvad förut under en följd af år egt rum, på extra
stat för år 1900 anvisat ett belopp af 14,000 kronor att till brukssocietetens
fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

38:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra
stat för år 1900 anvisa eti anslag af 5,000 kronor att enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela,
användas såsom bidrag till belöningar för dödande af spelår.

I anledning häraf har Riksdagen å extra stat för år 1900 anvisat
ett anslag af 5,000 kronor att, enligt de närmare bestämmelser
Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas såsom bidrag
till belöningar för dödande af sjelar, under vilkor att statsbidraget icke

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

må utgå med högre belopp, än som motsvarar hvad vederbörande
hushållningssällskap eller landsting, hvart för sig eller i förening, utbetalat
såsom belöningar för inom området dödade sjelar, och ej i
någon händelse med mer än tre kronor för hvarje dödad sjel.

39:o) I två särskilda sins emellan lika lydande inom Riksdagen
väckta motioner har föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att höja
beloppet af fonden för fiskerinäringens befrämjande med 200,000 kronor,
samt att blifvande lån från denna fond måtte medgifvas under samma
vilkor, som enligt kongl, kungörelserna af den 3 juni 1892 och den 19
maj 1893 för närvarande vore gällande, med det undantag, att för lån
af större belopp än 5,000 kronor en amorteringstid af högst 15 år från
lånets lyftande måtte af Kongl. Maj:t efter pröfning af hvarje särskildt
fall kunna medgifvas.

Härjemte har i en annan motion hemstälts, att Riksdagen måtte,
till ökande af samma fond, bevilja ett anslag till belopp, som borde af
statsutskottet föreslås efter sig vid statsregleringen teende omständig
heter, dock icke understigande 100,000 kronor.

I de båda förstnämnda motionerna har till en början erinrats,
hurusom på grund af Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1891 års
Riksdag ett anslag af 100,000 kronor beviljats till en fond för fiskerinäringens
främjande medelst utlemnande af lån för anskaffande af fiskebåtar
och redskap samt för anläggande af smärre inrättningar för tillgodogörande
och förädling af fiskets produkter.

1 öfverensstämmelse med de allmänna grunder, Riksdagen i sin
skrifvelse den 13 maj samma år, n:o 36, uttalat rörande förmedlingen
och tillgodonjutandet af dessa lån, hade — enligt hvad motionärerna
yttra — Eders Kongl. Maj:t genom kungörelse den 3 juni 1892 utfärdat
nedanstående bestämmelser:

3>l:o) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande
fond erhålla lån för att deraf utlemna låneunderstöd för ofvan
omförmälda ändamål, må derom för Göteborgs och Bohus län samt
Hallands län till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samma län samt
för rikets öfriga län till landtbruksstyrelsen före mars eller oktober
månads slut ingifva till Kongl. Maj:t stöld ansökning, innehållande
jemväl uppgift å de ändamål, för hvilka låneunderstöd blifvit hos hushållningssällskapet
eller landstinget sökta, och beloppen af de särskilda
låneunderstöden, hvarefter Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande
och landtbruksstyrelsen hafva att inom en månad efter ansökningstidens
utgång till Kongl. Maj:t för nådig pröfning insända ansökningshandlingarna
jemte eget underdånigt titlätande.

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

2:o) Fonden förvaltas af statskontoret, som eger att till vederbörande
hushållningssällskap eller landsting utbetala beviljadt lån emot
hushållningssällskapets eller landstingets förskrifning derå.

3:o) För lån från fonden erlägges tre procent årlig ränta, dock
med skyldighet för hushållningssällskap eller landsting att, derest förfallet
kapitalbelopp icke inom föreskrifven tid inbetalas, derå erlägga
sex procent årlig ränta, till dess inbetalning sker.

4:o) Från fonden beviljadt lån skall återbetalas sålunda, att vid
slutet åt hvarje af de åtta år, som följa näst efter det, hvarunder lånet
blifvit lyftadt, inbetalas en åttondedel deraf tillika med upplupen men
obetald ränta; förbehållande Kongl. Maj:t sig att, derest stadgad kapitaleller
räntebetalning icke i rätt tid fullgöres, tidigare återfordra det
oguldna lånebeloppet med ränta.»

Dessa stadganden hade med undantag af en mindre förändring i
afseende å amorteringstidens längd (se kong], kungörelsen den 19 maj
1893) allt sedan dess varit gällande för lån från denna fond.

De lånebelopp, som till och med 1897 års utgång blifvit från fonden
utlemnade, voro, enligt hvad motionärerna uppgifva, följande:

Kongl. bref.

Låntagaren.

Lånebelopp.

jr

ctq''

p*

3

sr

1892 Dec. 2

1893 April 1 21

»i » »

1894

1895

1896

1897

Nov.

Dec.

Sept.

Mai

Dec.

Nov.

Juni

1893 Nov.

24

15

21

17

20

6

4

24

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
Blekinge läns d:o

Malmöhus läns d:o

Göteborgs och Bohus läns d:o

Gotlands läns d:o

Kristianstads läns d:o

Kalmar läns norra d:o

Hallands läns d:o

D:o d:o d:o

Göteborgs och Bohus läns landsting ................

Hallands läns hushållningssällskap...................

D:o d:o d:o ...................

Kristianstads läns d:o ...................

Göteborgs och Bohus läns landsting ................

Malmöhus läns hushållningssällskap ................

Beviljadt men ej lyftadt lån
Malmöhus läns hushållningssällskap ................

5,000

10,000

3.800
10,000
10,000

1,700*

3,300

7.400

3.400
24,800

4.400

4.800
800

20,000

5,000

- 3%

I

1,000**: — | »

* Beviljade 3,800 kronor.

** Med förbehåll att länet lyftes före 1/i 1894.

Riksdagens Skrifvelse N:o 65. 31

Vidare hafva de nu ifrågavarande motionärerna till stöd för sina
framställningar anfört:

Med hänsyn till förenämnda siffror och då man besinnade, att
hvart och ett af dessa lånebelopp, som genom vederbörande landstings
eller hushållningssällskaps försorg blifvit förmedlade, i sin tur fördelats
i många smärre poster — i Halland vore utanordnade icke mindre än
18 stycken särskilda lån — funne man, att inrättandet af denna lånefond
medfört stor nytta för skärgårdsbefolkningen. Men på samma
gång kunde ej frånses, att fondens tillgångar vore allt för begränsade
för att ändamålet med densamma skulle ens närmelsevis kunna ernås,
och många vore de låneansökningar, hvilka af brist på medel ej kunnat
tillgodoses. Så till exempel hade till Göteborgs och Bohus läns landsting
år 1897 inkommit ansökningar om lån till öfver dubbla det belopp,
landstinget haft att förmedla.

Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1891 års Riksdag hade också
tydligen angifvit, att den då föreslagna summan 100,000 kronor endast
vore tillräcklig för »den närmaste tidens lånebehof», och departementschefen
hade i det vid samma proposition fogade statsrådsprotokoll uttalat,
att »visar det sig framdeles, att lånebehofvet icke kan med detta
belopp tillfredsställas, kan ju då tagas i öfvervägande, huruvida ytterligare
medel böra till fonden anvisas».

Ett sådant behof af ökning ansåge motionärerna föreligga icke
endast på grund af det stora antalet lånesökande, utan äfven i följd
af att ett tidsenligt bedrifvande af hafsfisket fordrade större båtar och
dyrbarare fångstredskap än hvad skärgårdsbefolkningen i allmänhet,
äfven under förutsättning om utfående af nu utgående smärre lånebidrag,
kunde förskaffa sig.

Hvad särskilt fisket vid Sveriges vestkust beträffade, så kunde,
enligt motionärernas förmenande, svårligen förnekas, att fisktillgången
invid våra kuster under de senare åren förminskats, äfven om det
ekonomiska utbytet i följd af högre saluvärden å fångsten icke visat
sig allt för ofördelaktigt. Det för Bohuslän betydande fiske medelst
garn och backor, hvilket idkades längre ut eller utanför den territoriala
sjögränsen, försvårades i hög grad genom utländska trawlare, hvilkas
fångstsätt dels verkade förödande på allt fiske och dels förstörde utlagda
redskap.

Det för ett antal år sedan så gifvande sillfisket inomskärs, för
hvars bedrifvande stora kapital blifvit af skärgårdsbefolkningen nedlagda,
visade sig numera vara i starkt nedgående. Under sådana förhållanden
och för att den bohusländska fiskarebefolkningen ej måtte

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

råka i samma ekonomiska betryck, som varit fallet vid upphörandet åt
förra sillfiskeperioden, ansåge motionärerna förtänksamheten fordra, att
åt denna befolkning i tid bereddes tillfälle att mera allmänt förskaffa
sig fartyg och fångstredskap, som lämpade sig så väl för storsjöfiske
och makrillfiske i Nordsjön som för sillfiske i öppen sjö, i likhet med
det fiske, som idkades af exempelvis skottar, holländare och tyskar.

Då maximibeloppet af hvarje från fiskerifonden utgående lån i
Halland och Bohuslän vore fastslaget till 2,000 kronor, insåges tydligen,
huru ringa hjelp med dessa lån man beredde det verkliga hafsfiske!
Äfven med fastslående af att lån blott borde beviljas intill f af det
utrustade fartygets värde, vore det dock, enligt motionärernas åsigt,
erforderligt, att fondens tillgångar medgåfve utanordnande af lån å högst

10,000 kronor. För staten såsom långifvare betydde, enligt motionärernas
mening, lånebeloppens storlek föga, då statens säkerhet vore
genom låneförmedlaren — landsting eller hushållningssällskap — betryggad,
och hvad dessa senare beträffade, så kunde de förutom den
borgensförbindelse, som för närvarande för lånens utbekommande inom
flera län vore bestämd, genom föreskrifter om assurans å fartygen ytterligare
trygga sin säkerhet.

Motionärerna ansåge, att den enligt nuvarande bestämmelser stadgade
amorteringstiden af högst 8 år -— hvilken egde sitt fulla berättigande
för nu utgående smärre lånebelopp samt för redskap, hvilka ganska
hastigt blefve förslitna — borde för undvikande af allt för betungande
annuiteter å de större lånen samt med hänsyn till ett fartygs brukbarhet
under en längre tid lämpligen kunna höjas efter pröfning i hvarje särskildt
fall, dock icke öfver 15 år.

I den tredje af de omförmälda motionerna har särskilt framhållits,
att ifrågavarande fond borde i öfverensstämmelse med fondens
uppgift och de för densamma gällande bestämmelser fortfarande, såsom
hittills varit fallit, uteslutande komma den egentliga fiskerinäringen till
godo och ej användas till främjande af fisket i storkapitalets tjenst,
hvilket senare slags fiske vore af så fullständigt annan art än det egentliga,
af fiskematerielen sjelfve egande fiskare bedrifna fisket, att detsamma
ej rimligen borde kunna utgöra föremål för landstingeus eller
hushållningssällskapens verksamhet; ty det lede enligt motionärens förmenande
intet tvifvel, att ju icke ett sådant främjande icke blott kräfde
stora anslags och särskilda förmåners beviljande utan äfven blefve förenadt
med så betydande förluster för långifvaren, att dessa icke kunde
utan olägenhet bäras af landsting eller hushållningssällskap.

33

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Riksdagen finner, i likhet med livad i de två först omförmälda
motionerna framhållits, önskvärdt att, för beredande af möjlighet för
sjelfegande fiskare att anskaffa för storsjöfiske tjenliga båtar och fiskeredskap,
lån till större belopp än som hittills förekommit, dock ej öfverstigande
10,000 kronor, måtte kunna dem beviljas; och har Riksdagen
ansett, att för förverkligandet af detta önskemål en ökning®af fonden vore
af behofvet påkallad. I sammanhang härmed har Riksdagen funnit
någon lindring i lånevilkoren böra medgifvas. I sådant afseende hafva
nu ifrågavarande motionärer föreslagit, att återbetalningstiden för lån
öfver 5,000 kronor måtte kunna utsträckas till 15 år. Riksdagen, som
icke ansett lämpligt, att i de vilkor, som af Riksdagen uppställas,''skilnad
göres mellan större och mindre lån, har emellertid funnit sig endast så
till vida kunna tillmötesgå motionärernas i denna del gjorda förslag, att
Riksdagen ansett sig böra medgifva en utsträckning af afbetalningstiden
intill samma gräns som den i lagen för sparbanker beträffande lån till
enskilda personer föreskrifna eller tio år. Men deremot har^Riksdagen
trott sig böra medgifva en annan lindring, som helt visst skall komma att
främja det med fonden afsedda ändamålet, nemligen den, att, på sätt
i Norge eger rum i liknande fall, ett års räntefrihet från statens sida
beviljats vederbörande landsting och hushållningssällskap, för att dessa
må låta enahanda förmån komma de låntagande fiskarena till godo.

På grund af Riksdagen tillhandakomna upplysningar finner sig
Riksdagen äfven böra uttala det önskemål, att förenkling i sjelfva sättet
för låneansökningarnes behandling och lånens utbekommande måtte
åstadkommas, i syfte att lånen måtte kunna med mindre tidsutdrägt
än nu är fallet till vederbörande utbetalas.

Hvad beträffar storleken af den förhöjning af fonden, som i sammanhang
härmed borde vidtagas, har Riksdagen funnit densamma, intill
dess erfarenhet vunnits om verkningarna af de nu ifrågasatta förändringarna
i fondens handhafvande, icke böra uppgå till det af de båda
senast omförmälda motionärerna föreslagna beloppet, utan har densamma
ansetts kunna begränsas till 100,000 kronor eller det belopp, som i den
tredje motionen betecknats såsom det minsta, som borde ifrågakomma.

Riksdagen har alltså för sin del beslutit de ändringar i gällande
vilkor för låns erhållande ur fonden för fiskerinäringens befrämjande,
att tiden för lånens amortering blifvit bestämd till högst 10 år, och
att räntefrihet medgifvits för första året, under hvilket lånet innehafves;
hvarjemte Riksdagen för höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande
å extra stat för år 1900 beviljat ett anslag af 100,000 kronor.

/Jih. till Kiksd. Prut. 1800. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 10 Haft. 5

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 65-

Anordnande af fabriksinspektion.

40:o) Eders Kong].. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att, till anordnande
af fabriksinspektion, på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp
af 33,000 kronor.

Riksdagen har, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat
från och med år 1895 anvisat: till aflöning åt fem inspektörer 25,000
kronor med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, till bestridande af
kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter 3,000 kronor samt till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade
inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 30,000 kronor.

I det för närvarande med 3,000 kronor om året till lika fördelning
emellan de fem yrkesinspektörerna utgående anslaget till skrifbiträden
och likartade utgifter hafva nu, enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar,
yrkesinspektörerna i rikets samtliga yrkesinspektionsdistrikt ifrågasatt
förhöjning.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot de skäl,
som i statsrådsprotokollet blifvit anförda för förhöjningen i sistnämnda
anslag med 3,000 kronor, har, för anordnande af fabriksinspektion,
på extra stat för år 1900 anvisat till aflöning åt fem inspektörer
25,000 kronor med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt,
till bestridande af kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter

6,000 kronor samt till Eders Kong]. Maj:ts förfogande för godtgörelse
åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 33,000
kronor.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

41:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1900 till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande stält ett anslag af 50,000 kronor, att användas till förekommande
och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

42:o) Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
inhemtas, att, enligt hvad statskontoret anmält, nämnda embetsverk

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

35

319: 64

3,100: 76

73: 61

förskjutit följande belopp, hvilka borde anmälas till ersättande af Riksdagen
under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till förre länsmannen
H. Bolling, såsom innehafvare af bostället n:o 1 Möllekulla,
förskjuten räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1896 till och
med den 13 mars 1897 för från bostället exproprierad

jord............................................................................................. kr. 45:2 8

ersättning till Skaraborgs läns ränteri för derifrån
till länsmannen A. Ryman, såsom innehafvare af bostället
Vara Stommen, förskjuten räntegodtgörelse å till statsverket
influten mellangift för från bostället utbytt jord ,,
godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt
kongl. brefvet den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjenster,
hvarmed boställen varit förenade, egt undfå i

anledning deraf, att företrädarne åtnjutit fardagsår ...... „

aflöningsfyllnad enligt kongl. brefvet den 27 april
1883 till en tjenstförrättande länsman för tiden mellan

afgående länsmannens afsked och tjenstårets slut........... „

till kommerskollegium, enligt kongl. brefvet den
17 juni 1893, utanordnade medel för godtgörande af
vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk m. m.,

12,300 kronor, samt enligt kongl. brefvet den 22 januari
1897, angående ordningen och sättet för gäldande af
vissa utgifter, som föranledas af stadgande^ i §§ 319
och 321 sjölagen, utanordnade medel, 505 kronor 40 öre,

eller tillsammans ....................................................................... »

tryckningskostnader, enligt kongl. brefven den 22
januari och den 11 februari 1898, för det af komiterade
för utredning i fråga om begränsning af den kommunala
rösträtten på landet afgifna betänkande, 612 kronor 50
öre, samt, på grund af kongl. brefvet den 4 februari
1898 utbetalad ersättning för biträde vid utarbetande af
det till 1898 års Riksdag framlagda lagförslag i berörda

ämne, 150 kronor, eller tillsammans .................................. ,,

till landshöfdingen P. G. W. Isberg och numera
justitierådet H. G. Westring, enligt kongl. bref den 4

februari 1898, utanordnad ersättning för biträde inom ____

Transport kr. 17,107: 19

12.805: 4 0

762: 50

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Transport

civildepartementet vid utarbetande af ett lagförslag

angående municipalsamliällen ........................................

godtgörelse, enligt kongl. brefvet den 15 juli 1898,
till Göteborgs och Bobus läns ränteri för utbetalade
kostnader för den af Riksdagen i skrifvelse den 11 maj
1896 begärda utredning angående fiskeribefolkningens i

länet bostadsförhållanden ............................................

kostnader, på grund af kongl. brefven den 5
november 1897 och den 4 mars 1898, för utredning
angående försäkring för beredande af pension eller lifränta
vid varaktig oförmåga till arbete ..........................

resekostnads- och traktamentsersättning till ordföranden
och ledamöterna i den af Kongl. Maj:t, på
grund af Riksdagens skrifvelse den 9 maj 1893, tillsatta
komité för uppgörande af förslag till ny taxa för personbefordringen
å statens jernvägar m. m., arfvode åt
vikarien för en af ledamöterna i komitén samt till bestridande
af löpande utgifter för komitén .............

till medicinalstyrelsen, på grund af kongl. brefvet
den 9 juli 1896, utanordnade medel till bestridande af
kostnader för genomförande af åtgärder till förekommande
af kolerans införande och utbredande i riket .....

till öfverdirektören och chefen för statistiska centralbyrån,
på grund af kongl. brefvet den 20 maj 1898,
utanordnade medel för utarbetande af en redogörelse för
bolags förvärf af jordegendom inom vissa delar af landet

kr. 17,107: i 9

11

600: —

8,794: 96

2,163: 96

11

12,264: 5 0

„ 5,000: —

1,032: 7 0

Summa kr. 46,963: 31

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till
jemnt tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande af ofvan
omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett anslag
af 47,050 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.

Sveriges deltagande i verldsutställningen i Paris år 1900.

45:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1900 till Eders Kongl. Maj:ts

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

förfogande stält ett anslag af 375,000 kronor att, utöfver förut anvisadt
belopp, användas till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande
i 1900 ars verldsutställning i Paris och till understöd åt teknici och arbetare
för att besöka nämnda utställning.

Återbetalning till viss del af erlagda konsulatafgifter för svenska fartyg.

46:o) Uti en till Riksdagen den 6 mars 1899 aflåten proposition
(n:o 66) har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, i afbidan på
omreglering af konsulatafgifterna, på extra stat för år 1900 anvisa ett
förslagsanslag å 175,000 kronor för att till svenska fartygsrederier måtte
kunna, enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde finna
godt meddela, återbetalas fyra femtedelar af hvad under samma år
kunde komma att utgifvas såsom konsulatafgifter för rederierna tillhöriga
fartyg.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, hvilken, på sätt af
det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet inhemtas, är närmast
föranledd af nästlidet års Riksdags i ämnet aflåtna skrifvelse, innebär,
enligt Riksdagens uppfattning, en under de närvarande förhållandena
lämplig utväg att genom lättnader i afseende å konsulatafgifterna bereda
den svenska sjöfarten någon lindring, utan att samma förmån må komma
jemväl den med densamma täflande utländska sjöfarten till godo. Såväl
på grund häraf som med hänsyn till öfriga till stöd för framställningen
anförda skäl har Riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts
ifrågavarande förslag och har derför, i afbidan på omreglering af
konsulatafgifterna, på extra stat för år 1900 anvisat ett förslagsanslag
å 175,000 kronor för att till svenska fartygsrederier må kunna, enligt
de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj: t kan finna godt meddela,
återbetalas fyra femtedelar af hvad under samma år kan komma att utgifvas
såsom konsulatafgifter för rederierna tillhöriga fartyg.

Öfver Eders Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjette
hufvudtiteln framstälda förslag ej mindre om anvisande af medel till
vägars anläggning eller förbättring, till bro- och hamnbyggnader in. m.,
till frostm in s kn ing sfö retag, till utförande af nya byggnader och anläggnin -

38 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

gar vid statens jernvägstrafik, för utläggning af ytterligare ett jernvägsspår
mellan Lunds och Éslöfs stationer, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, till fortsättning af statsbanorna
mellan Boden och Ytter-Morjärv samt mellan Gellivare och riksgränsen,
till ombyggnad och förbättring af Väddö kanal äfvensom för
upprensning af inomskärs farled mellan Marstrand och Lysekil samt mellan
Hunnebostrand och Fjellbacka, än äfven om användande af vissa medel
till fullbordande af den påbörjade reparationsverkstaden vid Boden ocli
till påbörjande af ny lokomotiv stallbyggnad derstädes anmäler Riksdagen
i särskilda skrivelser sina beslut.

Stockholm den 13 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

• •V

v

Bil. Litt. A.

*

.n. r

''rW -

VM iVSfe), ,

i. T i

tf; v

V

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civil -

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst................................................................................

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor ............................................................................

Departementschefen ...............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...........................................................................

Kommerskollegium ..............................................................................................................................

Bergsstaten...............................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ....................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ...................................................................................................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar. Nuvarande belopp ....

Ökas med ................................................................................................................................

„ officiella statistiska trycket ..................................................................................................

,, en statistisk tidskrift. Nuvarande belopp............................................................................

Ökas med ...............................................................................................................................

i, utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ............................................................

Landtmäteristaten...................................................................................................................................

Rikets allmänna kartverk........................................................................................................................

Öfverståthållareembetet............................................................................................................................

Landsstaterna i länen (deraf 120,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande belopp ................

Ökas med anledning af sju boställens indragning med ...............................................................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag, ett å 30,000 kronor till
35,000 kronor till vägundersökningar). Nuvarande belopp .......................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

41

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

departementet.

6,500

36.000

17.000
78,700
64,600

33.000

6,500

36.000

17.000
78,700
64,600

33.000

.................................................... 28.400: -

................................ 1,500: —

............ 12,200: —

............ 5,800: — 17,500: —

................................ 17,300: —

................ 1,000: —

................ 400:— 1,400:

............................... 1.000: — 38,700:

67,100

67,100

87,200

87,200

178,600

_

_

178,600

87,422

87*422

2,702,441

................................................ 2,099,386: —

................................................ 3,055: —

2,702,441

expenser för allmänna arbeten och ett å
................................................. 140,700: —

Transport 140,700: —

3,358,563

—--

|

3,358,563

—

Bill. till Riksd. Vrot. 1896. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 10 Raft. 6

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Ökas till aflöningar för nya befattningar vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. med

Landtbruksstyrelsen ...............................................................................„..............................................

Ålderstillägg, förslagsanslag...................................................................................................................

Gästgifvares friheter...............................................................................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag...................................................................................

Färjor och färjekarlar.........................................................................................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag...........................................................................

Jordbruket, handeln

Reservations Vägar

och kommunikationer ...............................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och laudtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000

Landtbruksingeniörer och deras biträden ...........................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.......................................................

Länsveterinärer. Nuvarande belopp ............................................................................

Ökas med ........................................................................................................................................

hvarjemte rubriken ändras till: länsveterinärer och veterinärstipendiater.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna...................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ...............................................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ..........................................................................................

Fiskerinäringens understöd. Nuvarande belopp ................................................................................

Ökas med ...................................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

43

Transport 140,700: —
................. 9,300: —

S:gr

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor. j ö. I Kronor.

3,358,563

150.000
31,800

239.000
10,665

250.000
354

600.000

och näringarne.

anslag.

kronor till understöd åt landtmannaskolor)

48,500:

1,600:

36,000: —
6,000: —

S:gr

4,640,382

12,000

190,400

49.500
140,500

50,100

73.500

11.500
8,700

42,000

578,200

Transporti 5,218,582

6,635

25

Kronor.

1,664

6,660

1,664

Summa.

6,660|—I 1,664|—

Kronor.

3,358,563

150.000
31,800

239.000
18,964

250.000
379

600.000

4,648.706

12,000

190,400

49.500
140,500

50,100

73.500

11.500
8,700

42,000

578,200| —

5,226,906]

44

Riksdagens S/crifvclse R:o 65

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ✓.....................................................................................

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ....................................................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ................................................................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag ....................................................

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särskildt 50,000 kronor till prisbelöningar

ning i kontant...................................................................................................................................

Ökas å reservationsanslaget till prisbelöningar för hästar med ...............................................

hvarigenom rubriken kommer att lyda: hästafvelns förbättrande (deraf särskildt 100,000
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst ....................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...............................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp................................

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med...........................................-.......................

Extra utgifter, reservationsanslag .......................................................................................................

Riksdagens Skrifvelse 2V;o 65.

45

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

5.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

5,218,582

—

6,660

—

1,664

—

5,226,906

—

anslag-

63.000

50.000
4,500
2,700

63,000

_

50,000

_

_

4,500

7,267

_

_

_ - .

_

4,567

_

_

för hästar). Nuvarande anvis-

................................................. 108,550: —

................................................ 50,000: —

158,550

1,070

159,620

kronor till prisbelöningar för hästar).

30,000

30,000

15,850

_

15,850

_

43,000

_

43,000

_

........................................... 219,712: —

................................... 45: —

219,757

12,000

219,757

12,000

—

1—

S:gr

599,357

—

1,070

—

4,567

—

604,994

—

Summa

5,817,939

—

7,730

—

6,231

—

5,831,900

—

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjette hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna .......................

4,500

Kommerskollegium:

Till utarbetande af näringsstatistik.................................... 6,200: —

För arbetsstatistiska undersökningar.................................... 10,000: —

16,200

Öfverståthållareembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser" .............................................

15,000

—

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet......... 95,000: —

„ ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän ............ 13,000: —

108,000

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till
upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af broar,
då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag ..................

10,000

Vägunderhållet på landet:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,
förslagsanslag.............................................................................

50,000

Transport

203,700

--

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

47

Transport

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut
.......................... 31,000

„ uppförande af en lektorsbostad vid Ultuna landtbruksinstitut
...................................... 10,000

För uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet vid

Alnarp......................................................................... 8,000

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt bruksmöten

.................................................................. 7,500: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner m. m.................................. 12,500: —

Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof .............................................. 31,000: —

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk växt-biologisk

anstalt inom Norrbottens län ............... 6,250: —

Till understöd åt frökon trollanstalter ................................ 10,000: —

„ utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning
.................................................................. 1,000: —

„ understöd åt svenska mosskulturföreningen .............. 15,000: —

För de geologiska undersökningarna ................................ 95,500: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålders tillägg

till andre instruktören Jonas Wallander ........ 3,000: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ......... 4,800: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut i Stockholm .............................. 20,000: —

„ befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar .................... 15,000: —

„ handelsstipendier ....................................................... 20,000: —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .......................

Transport

Kronor.

203,700

54,000

178,750

7,800

55.000

14.000

513,2501-

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Kronor.

5.

Transport

513,250

—

Fiskerinäringens understöd:

Bidrag till belöningar för dödande af sjelar..................... 5,000: —

För beredande genom ett armeradt ångfartygs statione-rande vid rikets kuster af ordning och skydd vid

fiskets bedrifvande .................................................... 25,000: —

„ höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande .. 100,000: —

130,000

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion...................................................

33,000

—

Diverse anslag:

Ersättning till sjömanshusen ............................................ 30,000: —

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen......................................................... 50,000: —

„ ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter.................................................................... 47,050: —

„ bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i

1900 års verldsutställning i Paris och till understöd
åt teknici och arbetare för att besöka nämnda ut-ställning .................................................................. 375,000: —

„ återbetalning till viss del af erlagda konsulatafgifter

för svenska fartyg, förslagsanslag............................. 175,000: —

677,050

Summa

1,353,300

_

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.