Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

1

N:o 63.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1899.
— — — — Andra Kammaren — 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af
utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, innefattande
anslagen till landtförsvaret.

(Statsutskottets utlåtande n:o 5 samt memorial n:is 33 och 44.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel,
innefattande anslagen till landtförsvaret, får Riksdagen för
Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Arméförvaltningen.

l:o. I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Eders Kongl. Maj:t under fjerde hufvudtiteln uti punkten 1 föreslagit
Riksdagen att, under förutsättning af bifall till hvad under samma
hufvudtitel uti punkterna 3, 4 b och c, 5, 6, 7 och 8 föresloges, dels,
med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
den 13 januari innevarande år angifna grunder för förändrad organisation
af arméns centrala styrelse samt de för •artilleristyrelsen, fortiBih.
till Riksd. Prat. 1833. JO Samt. 1 AJd. 1 Band. 8 Raft. (N:o 63.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

fikationsstyrelsen, intendenturstyrelsen och arméns sjukvårdsstyrelse upprättade,
vid statsrådsprotokollet fogade nya stater, äfvensom de för
åtnjutande af de i dessa stater upptagna aflöningsförmåner i statsrådsprotokollet
angifna vilkor, i riksstaten för år 1900 å fjerde hufvudtiteln
uppföra följande nya anslag till nedannämnda belopp, nemligen:

till artilleristyrelsen............................................................. kronor 20,300: —

» fortifikationsstyrelsen .............................................. » 16,800: —

» intendenturstyrelsen .................................................... » 94,000: —

» arméns sjukvårdsstyrelse .......................................... » 17,798: —

dels ock, vid bifall härtill, ur riksstaten för samma år utesluta anslaget
till armé förvaltningen, kronor 147,265.

1 afseende å denna Eders Kongl. Maj:ts framställning hafva kamrarne
stannat i skiljaktiga beslut, i följd hvaraf frågan för denna riksdag
förfallit; och har Riksdagen alltså i riksstaten för år 1900 uppfört
anslaget till arméförvaltningen med oförändradt belopp 147,265 kronor.

Generalitetsstaten.

2:o. Eders Kongl. Maj:t har uti punkt 2 under fjerde hufvuclt.
iteln i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen dels att medgifva,
att staten för generalitetet. måtte sålunda ändras, att deri näst efter
arfvodet till eu kavalleriinspektör upptoges till arfvoden, lönetillägg och
fourrageersättning åt ordonnansofficerare hos fördelningsgeneral ett belopp
af 12,620 kronor, dels ock att, vid bifall härtill, öka anslaget till
generalitetsstaten, nu kronor 132,660, med nämnda belopp 12,620 kronor
till kronor 145,280.

Ifrågavarande ordonnansofficerare äro icke uppförda å någon af
Riksdagen antagen stat, och frågan om deras anställande vid arméns
staber har icke förr än nu förelegat till Riksdagens pröfning. De hafva
tillkommit med anledning af å särskilda tider utaf Eders Kongl. Maj:t
utfärdade generalorder. Riksdagen vill ingalunda bestrida, att sedan
göromålen vid arméfördelningarnas staber numera, hufvudsakligen till
följd af den förbättrade härordningens genomförande, väsentligt ökats,
någon tillökning i arbetskrafter vid dessa staber torde vara af beliofvet
påkallad. Emellertid kan Riksdagen icke finna det lämpligt att aflöna
tjenstgöring af ifrågavarande slag med arfvoden, utan håller i stället
före att, enligt grundsatsen att i allmänhet hvarje militärperson skall
under tjenstgöring åtnjuta dagaflöning, såväl adjutanter som ordonnansofficerare
böra för tjenst vid arméfördelnings stab tilläggas dagaflöning,

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

3

dock icke så, att, derest de tillhöra garnisoneradt truppförband, de skulle
ega uppbära dubbel dylik aflöning. I öfverensstämmelse med det beslut
Riksdagen under punkten 4:o här nedan anmäler i fråga om åstadkommande
af en förenkling i härens aflöningssystem anser sig Riksdagen
dock icke böra nu bestämdt uttala sig uti nu ifrågavarande
afseende, utan håller före, att denna frågas afgörande bör anstå i afvaktan
på berörda aflöningsreglering. Emellertid kan Riksdagen ej
underlåta att framhålla, att proportionen mellan det nu för en ordonnansofficer
föreslagna arfvodet, 730 kronor, samt det en adjutant nu
tillkommande, 750 kronor, icke synes vara afvägd med tillbörligt afseende
fästadt vid dessa officerares olika tjenstegrad och kompetens.

Hvad beträffar frågan om ställande till fördelningschefens förfogande
af lönetillägg och fourrageersättning för ytterligare en tjenstehäst
utöfver de i staten upptagna lönetillägg och fourrageersättning för
2 tjenstehästar åt adjutanten, så finner Riksdagen, som hyser den uppfattningen,
att nu gällande stat icke medgifver fördelningschef rätt att
disponera öfver sistnämnda medel, men deremot ej anser hinder möta
att ett dylikt medgifvande lemnas, den föreslagna anslagsförhöjningen
för detta ändamål så mycket mindre böra ifrågakomma, som möjlighet
torde finnas att till ordonnansofficer hos fördelningschefen beordra en
officer, som enligt stat skall vara försedd med egen tj ens tehäst eller
kan göras beriden å kronans häst.

• I anledning häraf har Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts
nu ifrågavarande framställning, uti riksstaten för år 1900 uppfört anslaget
till generalitetsstaten med oförändradt belopp 132,660 kronor.

Artilleristaben.

3:o. Uti statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t i punkten
3 under nu ifrågavarande hufvudtitel föreslagit Riksdagen att, vid bifall
till hvad under punkten 1 under samma hufvudtitel föreslagits, med
godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till ny stat
för artilleristaben, öka anslaget till artilleristaben, nu kronor 12,200,
med 1,200 kronor till 13,400 kronor.

Enär, på sätt ofvan anmälts, den fråga, som innefattats under sistberörda
punkt 1, förfallit, har jemväl den i nu förevarande punkt 3
förekommande fråga om ny stat för och för höj dt anslag till artilleristaben
förfallit; och bär Riksdagen följaktligen uti riksstaten för år 1900
uppfört anslaget till artilleristaben med oförändradt belopp 12,200 kr.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Aflöning och rekrytering.

4:o. Eders Kongl. Maj:t liar uti statsverkspropositionen under
denna hufvudtitel, punkten 4, föreslagit Riksdagen:

a) att medgifva, att stammanskapet vid gardesregementena och
ingeniörtrupperna måtte aflönas enligt det i reglementet för arméns
aflöning under fred upptagna aflöningssystem III med de af arméförvaltningen
föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
den 13 januari 1899 omförmälda jemkningar i fråga om handtverkaresoldaterna
och remontdressyren vid lifgardet till häst, äfvensom att aflöningsstaterna
för gardesregementena och fortifikationen måtte under
rubriken manskapsaflöning in. m. i de delar, som häraf berördes, få den
i nämnda statsrådsprotokoll angifna affattning;

b) att medgifva:

dels att dagaflöningen under tjenstgöring måtte förhöjas:

för fanjunkare, styckjunkare, regementstrumslagare och regementstrumpetare
samt förvaltare vid intendenturcorpsen från 1 krona till 1
krona 50 öre;

för sergeanter, hautboister, stabs-, sqvadrons- och batteritrumpetare,
fältmusikanter vid Vermlands fältjägarecorps, Gotlands infanteriregemente,
Hallands bataljon, Vesternorrlands regemente och Blekinge,
bataljon, trumslagare och hornblåsare vid Gotlands infanteriregemente
och Hallands bataljon samt trumpetare vid Gotlands artillericorps från
80 öre till 1 krona 20 öre;

för gevärshandtverkare och pistolsmeder vid den icke garnisonerade
armén från 40 öre till 60 öre;

för korpraler, sjukvårdssoldater, hofbeslagssoldater och gevärshandtverkaresoldater
vid den icke garnisonerade armén från 25 öre till
50 öre; och

för vicekorpraler vid den icke garnisonerade armén från 10 öre
till 50 öre;

dels att dagaflöning af 50 öre måtte tilläggas vaktmästarne vid
intendenturcorpsen;

dels att månadsarfvodena måtte förhöjas:

för distinktionskorpraler och 1. konstaplar vid garnisonerade armén,
Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente
från 15 kronor till 18 kronor;

för korpraler och 2. konstaplar vid garnisonerade armén, Skånska

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

5

husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente från
10 kronor till 13 kronor; och

för vice korpraler vid garnisonerade armén, Skånska husar- och
dragonregementena samt Norrlands dragonregemente från 5 kronor
till 8 kronor;

dels ock att staterna för vederbörande truppförband, intendenturcorpsen
samt garnisonssjukhuset i Stockholm måtte ändras i öfverensstämmelse
härmed;

c) att, vid bifall till hvad under punkten 1 föreslagits, medgifva,
att Eders Kongl. Maj:t måtte på det sätt ändra gällande stat för fortifikationen,
att de i samma stat för en sekreterare, tillika auditör vid
Svea ingeniörbataljon, samt för en kassör och redogörare upptagna
löneförmåner, tillhopa 5,000 kronor jemte åld ers tillägg, uteslötes samt
i stället i nämnda stat uppfördes arfvode åt en auditör vid Svea ingeniörbataljon
med 500 kronor;

d) att, vid bifall till hvad under a) b) och c) föreslagits, öka anslaget
till aflöning och rekrytering, nu 8,533,370 kronor, med 333,611
kronor till 8,866,981 kronor.

Till behandling i sammanhang med denna Eders Kongl. Maj:ts
framställning har Riksdagen förehaft en inom densamma väckt motion,
deruti yrkats, bland annat, att Riksdagen ville besluta, att den nu till
härens underofficerare och civilmilitära personer af motsvarande rang
författningsenligt utgående ersättningen för naturaportion måtte sammanslås
med dagaflöningen till en aflöningsförmån, benämnd dagaflöning;
samt att under förutsättning af bifall härtill vederbörliga statsanslag
måtte undergå den minskning eller ökning, som af en sådan sammanslagning
af aflöningsförmåner betingades.

Till stöd för den uti ofvanberörda motion gjorda framställning,
hvilken närmast berör Eders Kongl. Maj:ts förslag uti punkten 4 b)
här ofvan, bär anförts följande.

Den år 1897 samlade Riksdagen hade medgifvit, att ersättning för
naturaportion, beräknad efter dittills gällande grunder, finge, då sådan
ersättning författningsenligt ifrågakomme, till underofficerare och civilmilitära
personer af motsvarande rang från och med nämnda år utgå
med 62 öre för hvarje portion. Derigenom hade ifrågavarande ersättning
blifvit, i stället för att vara underkastad de årliga portionsprisens
alltjemt återkommande vexlingar, fixerad till ett visst bestämdt belopp,
och portionsersättningen hade fått alldeles enahanda karakter som dagaflöningen.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Genom de af Eders Kongl. Maj:t uti årets statsverksproposition
gjorda framställningar om ökad dagaflöning till underofficerare med
vederlikar vid armén och flottan ifrågasattes en ändring uti flertalet för
armén ock flottan gällande stater. Men då, såsom nyss vore sagdt, ersättningen
för naturaportion blifvit till visst bestämdt belopp fixerad
och faktiskt vore ingenting annat än ett tillägg uti dagaflöningen, samt
en sammanslagning af dagaflöningen och ersättningen för naturaportionen
för underofficerscorpsen syntes vara egnad att befrämja reda uti
aflöningsväsendet och föranleda förenkling uti räkenskaperna, borde
frågan om en dylik sammanslagning lämpligen tagas under öfvervägande
samtidigt med behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts nyssberörda
framställningar.

Eders Kongl. Majt:s i momentet a) under denna punkt gjorda framställning
har synts Riksdagen välbetänkt samt egnad att dels befordra
likformighet i värfvade arméns aflöningssätt, dels ock i sin mån underlätta
ifrågavarande truppförbands hållande vid beräknad manskapsstyrka.
Riksdagen har derför bifallit Eders Kongl. Majt:s framställning i denna
del, och alltså medgifvit, att stammanskapet vid gardesregementena och
ingeniörtrupperna må aflönas enligt det i reglementet för arméns aflöning
under fred upptagna aflöningssystem III med de af arméförvaltningen
föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver landt.försvarsärenden den
13 januari 1899 omförmälda jemkningar i fråga om liandtverkaresoldaterna
och remontdressyren vid lifgardet till häst, äfvensom att aflöningsstaterna
för gardesregementena och fortifikationen må under rubriken
manskapsajlöning m. rri. i de delar, som häraf beröras, få den i nämnda
statsrådsprotokoll angifna affattning.

Riksdagen delar den uti ofvanberörda motion uttryckta önskan om
förenkling i härens aflöningssätt, men anser sig icke kunna bedöma,
huruvida för vinnande af detta ändamål särskildt den i motionen ifrågasatta
sammanslagningen lämpligen kan eller bör åstadkommas. Från
Riksdagens sida torde emellertid några bestämmelser icke vara meddelade,
som kunna utgöra hinder deremot. Riksdagen anser dock, att
för vinnande af större enkelhet, öfverskådlighet och reda en genomgripande
förändring i härens aflöningssystem i dess helhet bör verkställas,
således icke blott beträffande de uti motionen omförmälda tjensteklasser,
underofficerare och deras vederlikar, och icke heller blott med
afseende å portionsersättning och dagaflöning, utan jemväl i fråga om
det öfriga befälet samt manskapet och omfattande, så vidt möjligt,

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

7

samtliga de mångahanda titlar, hvarunder arméns personal för närvarande
erhåller aflöning af staten. Bland dessa mångfaldiga aflöningsformer
vill Riksdagen exempelvis nämna följande: fast lön, lönetillägg
af olika slag, tjenstgöringspenningar, ålderstillägg, dagaflöning, kommenderingstillägg,
beklädnadsersättning, fourrageersättning, portionsersättning,
portionsskilling, inqvarteringsersättning, servisersättning, tobaksskilling,
dagtraktamente samt arfvoden af åtskilliga slag. För alla
dessa aflöningstitlars tillämpning gälla så olika bestämmelser, att det
möter synnerligen stora svårigheter att erhålla en klar uppfattning af
aflöningsförhållandena i deras helhet, synnerligast som räkenskapsväsendet,
derigenom blir öfver höfvan inveckladt. Att de nuvarande förhållandena
äfven skola medföra ganska stora svårigheter för revisionsarbetet,
har Riksdagen funnit vara uppenbart. Riksdagen föreställer sig,
att oöfverstigliga svårigheter icke böra stå i vägen för en förändring,
hvarigenom åtskilliga af dessa titlar blefve sammanslagna; och för dem,
som måste bibehållas, torde jemförelsevis enkla och för hela armén
gällande regler kunna uppställas.

Riksdagen får med anledning häraf anhålla, att Eders Kongl. Maj:t
måtte, så snart ske kan, låta verkställa fullständig utredning, huruvida
och på hvad sätt härens aflöningssystem i dess helhet må kunna förenklas,
samt derefter, och om möjligt till nästa Riksdag, inkomma med
det förslag i ämnet, hvartill utredningen må befinnas föranleda.

Hvad derefter beträffar Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
i punkten 4 b), synes densamma Riksdagen synnerligen behjertansvärd,
och Riksdagen kan ej finna annat, än att en förbättring i underbefälets
aflöningsvilkor är fullt befogad och af omständigheterna påkallad.
Men vid bedömandet af samma framställning tiar Riksdagen
måst taga hänsyn till den nyss uttalade önskvärdheten af en genomgripande
förenkling i hela arméns afföningsväsende. Riksdagen har
trött sig finna, att möjligen, i fall ökad aflöning åt ifrågavarande personal
uppfördes å ordinarie stat, derigenom skulle kunna skapas förhållanden,
hvilka skulle ytterligare försvåra genomförandet af en dylik
förenkling. Då Riksdagen emellertid anser eu löneförbättring åt underbefälet
vara så vigtig, att dess åvägabringande icke lämpligen bör undanskjutas,
har Riksdagen funnit sig böra anlita den utvägen, att, i afvaktan
på ofvanberörda utredning och förslag, för närvarande å extra
stat anslå model till en sådan löneförbättring, hvarigenom ju intet nytt
hinder uppkommit för den afsedda regleringen af aflöningarna vid
armén. Vid sådant förhållande har Riksdagen ansett det lämpligast att

8

Riksdagens Skrifvelse N-.o 63.

icke uppdela det extra anslaget å de särskilda anslagstitlar, som uti
Eders Kongl. Maj:ts proposition angifvits skola röna inverkan af framställningen
under punkt 4 b), utan i stället uppföra ett enda extra anslag
under titel: tillfällig löneförbättring åt underbefäl med flere.

Hvad de af Eders Kong!. Maj:t föreslagna särskilda aflöningsförhöjningarna
vidkommer, bar Riksdagen funnit sig böra anmärka följande.

Hvad vicekorpralerna angår, har Riksdagen visserligen icke förbisett,
att, då deras aflöning under fredstid, med tillägg af nämnda löneförbättring,
kommer att uppgå till det af Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna
belopp 50 öre, under det att fältaflöningen för dem bibehålies
vid 35 öre, dessa aflöningar komma att till hvarandra stå i olämpligt
förhållande, men lärer detta missförhållande lätteligen kunna af Eders
Kongl. Maj:t afhjelpas.

För befogenheten att fastställa aflöningen åt beställningsmännen
vid den icke garnisonerade armén torde icke andra regler gälla än för
samma befogenhet beträffande menig soldats aflöning, hvarom statsrådet
och chefen för landtförsvarsdepartementet till det statsrådsprotokoll,
hvilket var bifogadt Eders Kongl. Maj:ts proposition till urtima
Riksdagen 1892, yttrade (sid. 47), »att frågan om beloppet af den menig
soldat vid indelta armén tillkommande tobaksskilling eller dagaflöning
icke är af beskaffenhet att böra till Riksdagen hänskjutas». Då Riksdagen
delar den af departementschefen sålunda år 1892 uttalade uppfattning,
har Riksdagen ansett sig icke böra afgifva något uttalande om bestämmande
af dagaflöningen åt nämnda beställningsmän. Derest Eders Kongl.
Maj:t skulle komma att medgifva en förhöjning uti ifrågavarande dagaflöning,
torde emellertid någon anslagsförhöjning icke behöfva deraf
föranledas. Aflöningen åt dessa beställningsmän utgår nemligen, enligt
hvad af den såsom bilaga n:o 12 vid statsrådsprotokollet till innevarande
års siatsverksproposition fogade tabell (sid. 199) framgår, från
anslagen till volontärskolor, till de värnpligtiges vapenöfningar, till det
icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar
samt till omorganisationen af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.
Förstnämnda två anslag äro förslagsanslag, och något hinder
möter alltså icke att af deras nuvarande belopp från dem bestrida den
sannolikt skäligen obetydliga, förhöjda utgift, som skulle komma att
falla på dessa anslag. Hvad sistnämnda båda anslag, som till sin natur
äro reservationsanslag, angår, är ställningen å desamma sådan, att den
eventuella utgiftsförhöjningen säkerligen skulle kunna utgå utan ökning
i anslagens slutsummor.

Angående vaktmästarne vid intendenturcorpsen håller Riksdagen

Bilisdagens Skrifvelse N:o 63. 9

före, att det torde vara mindre lämpligt att för desse, hvilka för närvarande
erhålla sin aflöning endast i form af lön, beklädnadsersättning
och inqvartering, upprätta en ny aflöningsform, nemligen dagaflöning,
utan är det enligt Riksdagens mening fördelaktigare, att deras lön
höjes med visst belopp, exempelvis 180 kronor, hvarigenom den kommer
att uppgå till 300 kronor. Någon tillökning i deras pension lärer
icke häraf blifva följden, enär, enligt Riksdagen tillhandakommen uppgift,
desse vaktmästares pension är bestämd till visst belopp och således
ej är beroende af lönebeloppet.

Storleken af det extra anslag till tillfällig löneförbättring åt underbefäl
med flere, som Riksdagen således funnit sig böra bevilja, har
Riksdagen, på grundvalen af departementschefens redogörelse till statsrådsprotokollet
för de ordinarie anslag, som i händelse af bifall till
Eders Kongl. Maj:ts förevarande förslag hade behöft förhöjas, beräknat
till 296,839 kronor eller i jemnadt tal 297,000 kronor.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts i
♦ punkten 4:o b) under fjerde hufvudtiteln gjorda framställningar, att
Riksdagen medgifvit, att under år 1900 må till nedannämnda befattningsinnehafvare
utbetalas tillfälliga löneförbättringar med följande belopp
och under samma vilkor som aflöningen under de aflöningstitlar,
hvartill de, enligt hvad nedan säges, skola utgöra tillägg, nemligen:
dels till dagaflöningen under tjenstgöring:

för fanjunkare, styckjunkare, regementstrumslagare och regementstrumpetare
samt förvaltare vid intendenturcorpsen 50 öre;

för sergeanter, hautboister, stabs-, sqvadrons- och batteritrumpetare
äfvensom fältmusikanter vid Vermlands fältjägarecorps, Gotlands
infanteriregemente, Hallands bataljon, Vesternorrlands regemente och
Blekinge bataljon, trumslagare och hornblåsare vid Gotlands infanteriregemente
och Hallands bataljon samt trumpetare vid Gotlands artillericorps
40 öre;

för gevärshandtverkare och pistolsmeder vid den icke garnisonerade
armén 20 öre;

för korpraler vid den icke garnisonerade armén 25 öre; och
för vicekorpraler vid den icke garnisonerade armén 40 öre;
dels till lönen för vaktmästarne vid intendenturcorpsen 180 kronor;
dels till månadsarfvodena:

för distinktionskorpraler och 1. konstaplar vid garnisonerade armén,
Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente
3 kronor;

för korpraler och 2. konstaplar vid garnisonerade armén, Skånska
Dill. till Riksd. Prot. 1839. 10 Sami. 1 Afd. / Band. 8 Iläft. 2

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente 3
kronor; och

för vicekorpraler vid garnisonerade armén, Skånska husar- och
dragonregementena samt Norrlands dragonregemente 3 kronor.

Hvad beträffar Eders Kongl. Maj:ts framställning under punkten
4 c) så, enär den uti punkten 1 innefattade fråga förfallit, och
den uti nu ifrågavarande moment förekommande fråga gjorts beroende
af bifall till nyssberörda punkt 1, har jemväl den i förevarande moment
c) af punkten 4 innefattade fråga förfallit.

Riksdagen har med, anledning af sina förenämnda beslut ökat anslaget
till aflöning och rekrytering, nu kronor 8,533,370, med kronor
75,154 till kronor 8,608,524.

Derjemte bär Riksdagen till tillfällig löneförbättring åt underbefäl
med flere enligt ofvan stadgade grunder å extra stat för år 1900 beviljat
ett anslag af 297,000 kronor.

Intendenturcorpsen.

5:o. Eders Kongl. Maj:t har i punkten 5 under fjerde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen ätt, vid bifall till hvad under punkterna 1,
4 och 30 föresloges, ej mindre medgifva, att staten för intendenturcorpsen
måtte sålunda ändras, att dels det till arfvoden åt examinerade
intendentsaspiranter och underintendenter uppförda belopp af 25,000
kronor minskades till 20,000 kronor, dels ock i staten uppfördes ytterligare
4 förvaltare och 2 vaktmästare, än äfven öka anslaget till intendenturcorpsen,
nu kronor 391,529, med 18,863 kronor till 410,392
kronor.

Då, på sätt Riksdagen här ofvan under l:o anmält, den af Eders
Kongl. Maj:t uti förenämnda punkt 1 gjorda framställning förfallit, har
jemväl den af bifall till sistnämnda framställning beroende fråga om
sådan ändring i staten för intendenturcorpsen, att det till arfvoden åt
examinerade intendentsaspiranter och underintendenter uppförda belopp
af 25,000 kronor måtte minskas till 20,000 kronor, förfallit.

Enär Riksdagen, på sätt under punkten 4:o här ofvan anmälts,
afslagit Eders Kongl. Maj:ts förslag om uppförande å ordinarie stat
af ifrågasatt höjning af underbefälets löneförmåner, och det varit endast
under förutsättning af bifall till nämnda förslag, som Eders Kongl.

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

11

Maj:t under nu förevarande punkt föreslagit en ökning af anslaget till
intendenturcorpsen med 16,242 kronor 50 öre, har Riksdagen likaledes
afslagit sådan höjning.

Hvad derefter vidkommer förslaget om uppförande å int.endenturcorpsens
stat af ytterligare fyra förvaltare och två vaktmästare, hvilket
förslag har sin grund i Eders Kongl. Maj:ts i punkt 30 under denna
hufvudtitel gjorda framställning om anläggande af trängförråd i fyra
fördelningar, så enär, af skäl, som under punkt 33:o här nedan komma
att anföras, Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kong]. Maj:ts sistnämnda
förslag allenast i afseende å dylika förråds inrättande i II och
V arméfördelningarna, samt, enligt hvad statsrådsprotokollet beträffande
Eders Kongl. Maj:ts sistberörda framställning utvisar, endast två nya
förvaltarebeställningar skulle för dessa två förråd blifva erforderliga,
har Riksdagen funnit den nu ifrågasatta tillökningen uti intendenturcorpsens
personal kunna begränsas till två förvaltare.

I öfverensstämmelse med Riksdagens under punkten 4:o här ofvan
anmälda beslut har Riksdagen beräknat aflöningen å intendenturcorpsens
stat för nämnda två förvaltare efter den nu gällande dagaflöningen,
och har det belopp, hvarmed på grund af dessa två förvaltares tillkomst
anslaget till intendenturcorpsen behöft höjas, då blifvit 3,022
kronor 60 öre eller i jemnadt tal 3,023 kronor.

Riksdagen har alltså ej mindre medgifvit, att staten för intendenturcorpsen
må sålunda ändras, att i staten uppföras ytterligare två förvaltare,
än äfven ökat anslaget till intendenturcorpsen, nu 391,529
kronor, med 3,023 kronor till 394,552 kronor.

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.

6:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall
till hvad af Eders Kongl. Maj:t uti punkt 1 under denna hufvudtitel
föreslagits, öka anslaget till ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste
bataljonsläkarne, nu kronor 41,911, med 1,265 kronor till 43,176
kronor.

Enär emellertid, på sätt ofvan anmälts, den fråga, som infattas
under berörda punkt, förfallit, har jemväl den i nu förevarande punkt
6:o förekommande, derpå beroende fråga förfallit; och har Riksdagen
följaktligen uti riksstaten för år 1900 uppfört förslagsanslaget till
ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkare med oförändradt
belopp, 41,911 kronor.

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Inqvarteringskostnader.

7:o. Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att, vid bifall
till hvad af Eders Kongl. Maj:t uti punkt 1 under denna liufvudtitel
föreslagits, öka anslaget till inqvarteringskostnader, nu kronor 172,470,
med 560 kronor till 173,030 kronor.

Enär emellertid den i berörda punkt 1 omförmälda fråga förfallit,
har jemväl förevarande fråga förfallit; och har Riksdagen följaktligen
uppfört anslaget till inqvarteringskostnader uti riksstaten för år 1900
med oförändradt belopp, 172,470 kronor.

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

8:o. Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att, vid bifall
till hvad af Eders Kongl. Maj:t uti punkt 1 under denna Imfvudtitel
föreslagits, minska anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af
arméns omorganisation, nu kronor 47,000, med 115 kronor till 46,885
kronor.

Enär den i berörda punkt omförmälda fråga förfallit, har jemväl
nu förevarande framställning förfallit. Riksdagen har deremot, med
anledning af den utaf statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
i ämnet förebragta utredning, minskat anslaget till ersättningåt
vissa löntagare på grund af arméns omorganisation, nu 47,000 kronor,
med 6,115 kronor till 40,885 kronor.

Artilleriskjutskolor.

9:o. I punkt 9 under denna hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t i
statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, för utvidgande af fältartilleriets
skjutskolor, höja anslaget till artilleriskjutskolor, nu kronor
22,200, med kronor 5,700 till 27,900 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts
framställning vare sig angående ökniug af antalet af de till artilleriskjutskolorna
kommenderade officerare eller angående sammandragning
hvarje år af skjutskolan för subaltern officerare.

I fråga om de till grund för den äskade anslagsförhöjningen lig -

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

13

gande beräkningarne (bil. n:is 16 och 17 till statsrådsprotokollet) har
Riksdagen deremot velat anmärka, att de principer, som blifvit följda
vid nu gällande stat för infanteriskjutskolan å Rosersberg, synas dervid
hafva bort till vinnande af större konseqvens och enhet tillämpas
i vidsträcktare mån, än som skett. Så t. ex. torde, enär, såsom Riksdagen
inhemtat, tjenstgöringen vid dessa skjutskolor eger rum med
trupp, icke någon anledning förefinnes att låta ifrågakommande dagtraktamenten
vid artilleriskjutskolorna utgå med högre belopp än de
traktamenten, hvilka förekomma vid infanteriskjutskolan. Den i kongl.
kungörelsen den 27 maj 1881 angifna lägre beräkningen af dylika
traktamenten synes alltså böra tillämpas äfven här, utom i de fall, då
möjligen någon del af personalen måste likasom vid infanteriskjutskolan
inställa sig vid skolan före kursens början eller derstädes qvarstanna
efter dess slut. Enligt Riksdagen tillhandakomna uppgifter
skulle den minskning i kostnader, som häraf blefve en följd, utgöra
vid skjutskolan för äldre officerare 313 kronor och vid skjutskolan för
subalternofficerare 560 kronor eller tillhopa 873 kronor.

Den i kostnadsberäkningen upptagna aflöningsrubriken »gratifikationer»
har synts Riksdagen böra förändras till »kostnad för handräckning»,
liksom vid infanteriskjutskolan skett Riksdagen

har jemväl ansett, att den bland kostnaderna för artilleriskjutskolan
för äldre officerare upptagna posten 1,152 kronor för hyra
af sex hästar bör utgå, och att i stället vid skolan må begagnas kronans
hästar. Såsom departementschefen alternativt föreslagit, har då
i stället behöft anslås 300 kronor till ytterligare transportkostnader.
Den häraf föranledda besparingen kommer sålunda att uppgå till 852
kronor.

Riksdagen har alltså funnit den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
förhöjningen af anslaget kunna nedbringas från 5,700 kronor till 3,975
kronor, och har med anledning deraf, för utvidgande af fältartilleriets
sk jutskolor, höjt anslaget till artilleriskjutskolor, nu 22,200 kronor, med
3,975 kronor till 26,175 kronor.

Krigsskolan.

10:o. Eders Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen under
denna hufvudtitel i punkten 10 föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
af bifall till hvad under punkten 4 föreslagits i fråga om förhöjning
af förvaltares dagaflöning, med godkännande af det vid stats -

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

rådsprotokollet fogade förslag till stat för krigsskolan, öka anslaget till
krigsskolan, nu kronor 76,729, med kronor 11,571 till kronor 88,300.

Eders Kongl. Maj:ts föreliggande förslag till ny stat för krigsskolan
synes vara bygdt på de principer, som Riksdagen år 1898 för
sin del förordat, och liar Riksdagen icke haft något att i hufvudsak
emot detsamma erinra. Dock kan Riksdagen icke finna tillräckliga skäl
föreligga, för att i staten må uppföras en förvaltare med en till 1,693
kronor 80 öre föreslagen aflöning i stället för den förman, som hittills
tjenstgjort vid kompaniförrådet och logementen, och hvilkens befattning
jemväl bibehållits i Eders Kongl. Maj:ts vid 1898 års riksdag framlagda
förslag till ny stat för krigsskolan. Denne förmans aflöning har
enligt Riksdagen tillhandakommen upplysning uppgått till 2 kronor 50
öre om dagen eller för helt år till 912 kronor 50 öre. Riksdagen har
derför ur staten för krigsskolan uteslutit nämnda förvaltare och i stället
under rubriken »Betjening» uppfört en fjerde förman samt på grund
deraf höjt vederbörande anslagspost med 912 kronor 50 öre till 15,790
kronor 80 öre, hvarjemte för jemnande af statens slutsumma anslaget
till extra utgifter minskats med 18 kronor 70 öre till 6,306 kronor
40 öre. På det hela har således den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
statens slutsumma minskats med 800 kronor, hvadan, då Eders Kongl.
Maj: t föreslagit en ökning i anslaget till krigsskolan med 11,571 kronor,
denna ökning genom de af Riksdagen sålunda vidtagna ändringar kommit
att begränsas till 10,771 kronor.

Riksdagen har alltså, med godkännande af bifogade stat för krigsskolan
(Bil. n:o 1), ökat anslaget till krigsskolan, nu 76,729 kronor,
med 10,771 kronor till 87,500 kronor.

Volontärskolor.

ll:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall
till hvad under punkten 4 föreslagits, öka anslaget till volontärskolor,
nu 158,345 kronor, med 4,816 kronor till 163,161 kronor.

Enär Riksdagen, på sätt under punkten 4:o här ofvan anmälts,
funnit sig icke böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts framställning om uppförande
å ordinarie stat af förhöjning i underbefälets aflöningsförmåner,
och då Eders Kongl. Maj:ts förevarande förslag gjorts beroende af
bifall till nyssnämnda frants!ältning, har Riksdagen uti riksstaten för år
1900 uppfört anslaget till volontärskolor med oförändradt belopp,
158,345 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

15

Garnisonssjukhusen i Stockholm och Karlsborg.

12:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall
till hvad under punkten 4 föreslagits, öka anslaget till garnisonssjukhusen
i Stockholm och å Karlsborg, nu kronor 70,650, med 328
kronor till 70,978 kronor.

Enär Riksdagen funnit anslag till förhöjning i underbefälets aflöningsförmåner
böra allenast å extra stat uppföras, samt enär Eders
Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning gjorts beroende på att
samma förhöjning måtte såsom ordinarie anslag beviljas, har Riksdagen
uti riksstaten för år 1900 uppfört anslaget till garnisonssjukhusen i
Stockholm och å Karlsborg med oförändradt belopp, 70,650 kronor.

Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar.

13:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka anslaget
till det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets
vapenöfningar, nu kronor 1,107,580, dels, vid bifall till hvad under
punkten 4 föreslagits, med 3,036 kronor, dels ock, vid bifall till hvad
under punkten 27 föresloges, med 26,530 kronor till 1,137,146 kronor.

Enär Riksdagen afslagit Eders Kongl. Maj:ts förslag om uppförande
å ordinarie stat af höjning uti underbefälets aflöningsförmåner, har
Riksdagen funnit den af Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning af
bifall till berörda förslag, här föreslagna ökning uti nu ifrågavarande
anslag med 3,036 kronor icke böra ifrågakomma.

På sätt af punkten 30:o här nedan framgår, har Riksdagen deremot
bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag om anskaffning af lakan och
handdukar bland annat åt den icke garnisonerade armén, och har Riksdagen
med anledning deraf jemväl bifallit den af en sådan anskaffning
föranledda förhöjningen å nu ifrågavarande anslag.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kong!. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen ökat anslaget till det icke garnisonerade
infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar, nu kronor
1,107,580, med kronor 26,530 till kronor 1,134,110.

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

De värnpligtiges vapenöfningar.

14:o. Eders Kongl. Maj:t liar i punkten 14 under denna hufvudtitel
i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att öka anslaget till
de värnpligtiges vapenöfningar, nu kronor 3,094,960, dels, vid bifall till
hvad under punkten 4 föreslagits, med 1,444 kronor, dels ock, vid bifall
till hvad under punkten 27 föresloges, med 53,060 kronor till 3,149,464
kronor.

Uti särskild till Riksdagen den 30 december 1898 afbiten proposition
har Eders Kongl. Magt föreslagit Riksdagen att medgifva, att,
derest beväringsman aflede eller förklarades oförmögen till vidare krigstjenst
eller i allmänhet utan eget förvållande urståndsattes att vapenöfvas
hela den lagstadgade öfningstiden, skulle vid afslutandet af de
vapenöfningar, under hvilka beväringsmannen aflidit eller blifvit frikallad
från värnpligtens vidare fullgörande, eller, derest han mellan vapenöfningar
aflidit eller utan eget förvållande urståndsatts att vapenöfvas,
vid slutet af de öfningar, som följde näst derefter, den af honom intjenta,
för insättning i postsparbanken afsedda dagaflöning i nämnda
bank insättas för att beväringsmannen eller hans rättsinnehafvare tillhandahållas
i samma ordning, som för dylika af de värnpligtige intjenta
medel i allmänhet vore föreskrifvet; dock att från denna förmåns åtnjutande
skulle uteslutas den beväringsman, hvilken vid eller före den i
§ 105 af inskrifningsförordningen bestämda första efterbesigtning blifvit
kasserad.

Vidkommande Eders Kongl. Maj:ts framställning om höjning af nu
ifrågavarande anslag med 1,444 kronor på grund af föreslagen förbättring
i underbefälets aflöningsförmåner, har Riksdagen med anledning
af sitt, under punkten 4:o här ofvan, anmälda beslut funnit sådan
ökning icke böra ega rum.

Då Riksdagen deremot, på sätt af punkten 30:o här nedan framgår,
bifallit framställningen om anskaffande af lakan och handdukar bland
annat åt de värnpligtige, har Riksdagen jemväl bifallit den af sådan
anskaffning betingade förhöjningen uti nu ifrågavarande anslag med
53,060 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts uti ofvanberörda särskilda proposition gjorda
framställning om rätt för beväringsman eller hans rättsinnehafvare att
i vissa fall utbekomma intjent, men förut ej utbetald dagaflöning, är
föranledd af Riksdagens framställning i ämnet, och har Riksdagen lemnat
bifall till nämnda proposition.

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

17

Riksdagen har alltså dels på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts
förevarande, i punkten 14 under fjerde hufvudtiteln i statsverkspropositionen
gjorda framställningar, att Riksdagen ökat anslaget till de
värnpligtiges vapenöfningar, nu kronor 3,094,960, med kronor 53,060
till kronor 3,148,020; dels ock bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t uti
ofvanberörda till Riksdagen särskild! aflåtna proposition föreslagit.

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel.

15:o. I punkten 15 under denna hufvudtitel har Eders Kongl.
Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen ej mindre att, vid
bifall till hvad under punkten 16 föresloges om ökning af anslaget till
arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
öfningar och materiel med 15,000 kronor, minska anslaget till arméns
vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och
materiel med lika belopp 15,000 kronor, än äfven höja sistnämnda anslag,
för ökad ammunition åt fältartilleriets skjutskola för äldre officerare
med 34,000 kronor, för ammunition åt fältartilleriets skjutskola för
subalternofficerare med 10,000 kronor, för ammunition åt fästningsartilleriets
skjutskola med 10,000 kronor, för ökad ammunition åt fältartilleriregementena
med 68,000 kronor, och för ökad ammunition åt
fästningsartillericorpserna med 5,000 kronor, eller sammanlagdt 127,000
kronor, hvadan, vid bifall till hvad sålunda föreslagits, ifrågavarande
anslag, nu 1,318,155 kronor, komme att på det hela ökas med 112,000
kronor till 1,430,155 kronor.

Mot Eders Kongl. Maj:ts framställning i denna punkt har Riksdagen
icke haft något att erinra. Riksdagen, som i nästföljande punkt
anmäler sitt bifall till Eders Kongl. Maj:ts under punkten 16 i statsverkspropositionen
gjorda framställning, har alltså ej mindre minskat
anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets
öfningar och materiel, med 15,000 kronor, än äfven höjt sistnämnda
anslag för ökad ammunition åt fältartilleriets skjutskola för äldre
officerare med 34,000 kronor, för ammunition åt fältartilleriets skjutskola
för subalternofficerare med 10,000 kronor, för ammunition åt
fästningsartilleriets skjutskola med 10,000 kronor, för ökad ammunition
åt fältartillerircgementena med 68,000 kronor, och för ökad ammunition
Bill. till Riksd. Prof. 1899. JO Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Haft. 3

18

Biltsdagens Skrifvelse N:o 63.

åt fästningsartillericorpserna med 5,000 kronor, eller sammanlagdt
127,000 kronor, och liar sålunda ifrågavarande anslag, nu 1,318,155
kronor, på det hela ökats med 112,000 kronor till 1,430,155 kronor.

Arméns byggnader och kommendaniskapsutgifter samt
fortifikationens öfningar och materiel.

16:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag
har Riksdagen ökat anslaget till arméns byggnader och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens öfningar och materiel, nu 480,000
kronor, med 15,000 kronor till 495,000 kronor.

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den
garnisonerade armén.

17:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts i punkten 17 under
fjerde hufvudtiteln gjorda framställning, och då Riksdagen bifallit Eders
Kongl. Maj:ts förslag angående anvisande af medel till lakan och handdukar
åt icke garnisonerade armén och de värnpligtige samt angående
deraf föranledd ökning af de under punkterna 13:o och 14:o här ofvan
omförmälda vapenöfningsanslagen, har Riksdagen minskat anslaget till
arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den garnisonerade
armén, nu 251,610 kronor, med 38,232 kronor till 213,378 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

18:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen
för beredande af ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
ökat ifrågavarande anslag, nu 2,327,700 kronor, med 672,300 kronor
till 3,000,000 kronor.

Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

19:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall
till hvad under punkten 4 föreslagits, öka anslaget till omorganisation

Riksdagens Skrifvelse N:o 63. 19

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, nu 1,786,083 kronor, med
13,398 kronor till 1,799,481 kronor.

Enär Riksdagen, på sätt under punkten 4:o här ofvan anmälts, icke
flin nit sig höra bifalla Eders Kong! Maj:ts förslag om uppförande å
ordinarie stat af ifrågasatt aflöningsförhöjning för underbefälet, och då
Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning gjorts beroende af
bifall till nyssberörda förslag, har Riksdagen uti riksstat en för år 1900
uppfört anslaget till omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och
Norrland med oförändradt belopp, 1,786,083 kronor.

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

20:o. Riksdagen bar, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, i riksstaten för år 1900 uppfört anslaget till
fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland
såsom förslagsanslag med oförändradt belopp 249,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

21:o. Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att
Riksdagen måtte besluta att till bestridande af kostnaderna för ersättning
åt rusthållare, på sätt och under vilkor, som af Eders Kongl.
Maj:t bestämdes, för nummerhäst, som vid tillfälle, då den genom
kommendering till tjenstgöring varit från rusthållares vård skild, störtat
eller så skadats, att den blifvit till tjenstgöring som nummerhäst obrukbar,
höja förslagsanslaget till ersättning för störtade eller skadade
nummerhästar vid indelta kavalleriet från 4,000 kronor till 10,000 kronor
årligen.

Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

Vid 1884 års riksdag hade väckts motion i syfte, att rusthållare
skulle erhålla ersättning för nummerhäst, som under tjenstgöring störtade
eller så skadades, att han blefve till tjenstgöring som nummerhäst
obrukbar. Såväl statsutskottet som Riksdagen hade funnit frågan
förtjent af synnerlig uppmärksamhet, men då tillräcklig utredning
i ärendet ansetts saknas, hade Riksdagen anhållit, att Eders Kongl.
Maj:t måtte, efter verkstäld utredning, med förslag i ärendet till Riksdagen
inkomma. Af den derefter verkstälda utredningen hade fram -

20 Biksdagens Skrifvelse N:o 63.

gått, att i ärendet hörda lokala myndigheter förordat bifall till Riksdagens
framställning, men att arméförvaltningen och kavalleriinspektören,
under förmälan hufvudsakligen, att sådan rätt för rusthållare till ersättning
i den omfattning, Riksdagens skrifvelse afsåge, skulle så minska
rusthållarnes intresse att väl vårda nummerhäst, att det skulle blifva
svårt att bibehålla rytteriet i brukbart skick, funnit rätt till ersättning
böra tillkomma rusthållare endast i fråga om olycksfall af ifrågavarande
art, som inträffade under nummerhästs tjenstgöring vid andra öfningar
än s. k. ordinarie möten. I enlighet med sistnämnda uppfattning hade
Eders Kongl. Maj:t till 1885 års Riksdag aflåtit förslag till författning
derom, att ersättning skulle utgå för nummerhäst, som under tjenstgöring
vid andra kommenderingar och öfningar än ordinarie möten
störtade eller skadades, så att han blefve till tjenstgöring som nummerhäst
obrukbar, samt för detta ändamål äskat ett förslagsanslag till
belopp af 4,000 kronor årligen. Riksdagen hade beviljat anslaget, men
derjemte, enär de skäl, som af Eders Kongl. Maj:t anförts emot det
af 1884 års Riksdag i frågan uttalade önskemålet, icke syntes jäfva
rigtigheten af hvad Riksdagen till stöd för förverkligandet af samma
önskningsmål andragit, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga
ärendet i förnyadt öfvervägande och till en kommande Riksdag aflåta
den framställning i detta ämne, hvartill Eders Kongl. Maj:t kunde
finna skäl. Emellertid hade Eders Kongl. Maj:t, efter vederbörandes
hörande, icke funnit skäl att frånträda den af Eders Kongl. Maj:t förut
uttalade uppfattning i frågan, och hade i enlighet dermed den 19 juni
1885 författning i ämnet utfärdats.

I anslutning till den af 1884 års Riksdag vid frågans behandling
uttalade åsigt, att besväret att hålla nummerhäst, på grund af risken
af olycksfall under hästens tjenstgöring, innebure en obestämdhet såsom
skattebörda, hvilken borde afhjelpas, och då lagen den 2 december
1892 angående lindring i rustnings- och roteringsbesväret finge anses
i sina konseqvenser böra medföra, att rusthållaren skulle erhålla ersättning
för förluster genom sådana olycksfall, hade förevarande förslag
framstälts, och har derjemte hänvisats dertill, att vid ärendets behandling
åren 1884 och i885 ett anslag till belopp af 10,000 kronor årligen
ansetts vara för detta ändamål lämpligt.

Riksdagen vill till en början till fullständigande och rättelse af de
i motionen sålunda lemnade uppgifter erinra, att, sedan ifrågavarande
anslag år 1885 första gången af Riksdagen beviljades, och då till ett
belopp af 4,000 kronor, detsamma vid 1891 års riksdag med anledning

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

21

af motion om ersättningsskyldighetens utsträckning blef uti riksstaten
för år 1892 höjdt till 6,000 kronor, hvarefter anslaget år 1896 vid
genomförandet af förändrad uppställning af fjerde hufvudtiteln blef på
Eders Kongl. Maj:ts förslag sänkt till 4,900 kronor, samt att det alltsedan
bibehållits vid sistnämnda belopp.

Då Riksdagen år 1886 anmälde sitt godkännande af Eders Kongl.
Maj:ts proposition beträffande ersättning för indelta kavalleriet tillhörande
nummerhästar, som under extra kommenderingar störtade eller
så skadades, att de blefve såsom tjenstehästar obrukbara, framhöll Riksdagen,
att det, enligt dess förmenande, vore med billighet och rättvisa
öfverensstämmande, att den ifrågasatta ersättningen utginge jemväl för
olycksfall vid andra tillfällen, då hästen kommenderades från rusthållet
och således icke af rusthållaren sjelf vårdades. Riksdagen kunde nemligen
ej tillerkänna de betänkligheter, som deremot anförts, den afgörande
betydelse, som arméförvaltningen dervid fästat.

Beträffande den för närvarande medgifna ersättningen är uti arméförvaltningens
kungörelse den 14 juli 1885 föreskrifvet, att densamma
skall utgå endast under förutsättning och vilkor, att den rustande ej
kan anses vara genom nummerhästens vanvård sjelf vållande till olyckan
samt att för utrönande häraf noggrann besigtning skall vid konnnenderingens
början och slut å de dit beordade hästarne förrättas af vederbörande
veterinär i närvaro af officer, hvarvid jemväl rusthållaren
må ega att närvara. Då ju dylika bestämmelser, hvilka synas innebära
betryggande garanti för att rusthållare ej må med mindre omsorg
än hittills vårda nummerhästen, böra föreskrit vas äfven beträffande den
nu ifrågasatta, mer utsträckta ersättningssskyldigheten från statens sida
har Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen år 1885 uttalat,
icke hyst några betänkligheter mot en sådan rxtsträckning. Då
derjemte det i motionen föreslagna anslagsbeloppet, 10,000 kronor,
synts icke vara för högt har Riksdagen, med bifall till förenämnda motion,
för beredande af ersättning åt rusthållare på sätt och under vilkor,
som af Eders Kongl. Maj:t bestämmas, för indelta kavalleriet tillhörande
nummerhästar, som vid tillfälle, då de genom kommendering till
tjenstgöring varit från rusthållares vård skilda, störtat eller så skadats,
att de blifvit såsom tjenstehästar obrukbara, höjt förslagsanslaget till
ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet
från 4,900 kronor med 5,100 kronor till 10,000 kronor.

22:o. Uti en inom Riksdagen väckt ’ motion har föreslagits, att
Riksdagen måtte besluta, att vid inqvartering under fredstid af tågande

)

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

trupper ersättning till inqvarteringsgifvaren på landet skall utgå med
1 krona för befäl och vederlikar, 70 öre för underbefäl och 35 öre för
manskap, allt för logis öfver natt, samt att anslaget till inqvarteringskostnader
måtte höjas med 12,000 kronor till bestridande af de utgifter,
som af de sålunda föreslagna ersättningarna blefve en följd.

Till stöd för detta förslag har i motionen framhållits, att det torde
vara obestridligt, att den vissa hemman åliggande inqvarteringsskyldigheten
å landet drabbade hemmanen högst ojemnt. Numera förekomme,
synnerligast vid s. k. stationssamhällen, der trupper sammandroges för
att invänta för dem afsedda transporttåg, att ej blott hemmansinnehafvare,
utan jemväl derstädes bosatte näringsidkare, handlande och jordlägenhetsinnehafvare
för utrymmets skull måste mottaga manskap till
inqvartering. Riksdagens år 1890 till Eders Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse
om utredning af inqvarteringsfrågan syntes ej heller hafva föranledt
till ändrade bestämmelser derutinnan beträffande fredstid.

Med föranledande af väckta motioner anhöll Riksdagen år 1890 i
skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t, att Eders Kongl. Maj:t ville låta utreda,
om och i hvad mån ersättning för inqvartering af tågande trupper
borde lämpligen beredas deraf betungade, samt till Riksdagen framkomma
med det förslag, som af sådan utredning kunde föranledas.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen samt arméförvaltningen
afgifvit yttranden i frågan, föredrogs densamma den 30
december 1893 inför Eders Kongl. Maj:t, som dervid fann Riksdagens
framställning icke böra till någon åtgärd föranleda.

Riksdagen som tagit del af berörda utredning, har för sin del i
likhet med de fleste Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansett det
vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att godtgörelse lemnas
för inqvartering af tågande trupper under färderna till och från de
årliga vapenöfningarna eller vid liknande tillfallen. De uti motionen
ifrågasatta ersättningsbeloppen hafva dock synts Riksdagen allt för höga,
hvaremot de af arméförvaltningen år 1892 föreslagna, nemligen för
nattqvarter till befäl 25 öre och manskap 5 öre, möjligen kunna anses
väl låga. Riksdagen har emellertid icke funnit sig böra ingå på utförligare
yttranden i denna sak, då Riksdagen anser det vara önskligt, att
Eders Kongl. Maj:t ville på grundvalen af den år 1892 förebragta utredningen
taga frågan under förnyad ompröfning.

Enligt hvad arméförvaltningen uti sitt utlåtande år 1892 meddelat,
skulle en bestämmelse i afsedt syfte icke beröra anslaget till inqvarteringskostnader,
utan i stället anslagen till vapenöfningar.

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Riksdagen får alltså anhålla, att Eders Kong!. Maj:t täcktes taga
under förnyadt öfvervägande, huruvida och i hvad mån ersättning för
inqvartering af tågande trupper bör lämpligen beredas deraf betungade,
samt till Riksdagen aflåta den framställning i ämnet, som må finnas af
förhållandena föranledas.

23:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln
har någon förändring icke blifvit ifrågasatt.

Riksdagen har i riksstaten för år 1900 uppfört samtliga de ordidarie
anslagen under denna hufvudtitel, i afseende å hvilka icke här
ofvan särskilda beslut blifvit anmälda, till oförändrade belopp; dock att
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ökats med 52 kronor från
5,985 kronor till 6,037 kronor.

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges
inskrifning och redovisning m. m.

24:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter
i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m. på extra
stat för år 1900 beviljat 53,000 kronor.

Artilleribehof.

Arméns eldhandvapen.

25:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af det för
anskaffning af nya eldlian dvapen åt armén beviljade, men ännu ej anvisade
belopp, 1,224,750 kronor, till utgående på extra stat för år 1900
anvisa 1,147,000 kronor.

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Till behandling i sammanhang med denna Eders Kongl. Maj:ts
framställning har Riksdagen förehaft en inom densamma väckt motion,
deruti yrkats, att Riksdagen måtte för anskaffning af nya eldhandvapen
åt armén, att beställas vid enskilda in- eller utländska verkstäder, på
extra stat för år 1900 anvisa dels återstoden af för anskaffning af sådana
vapen redan beviljade medel 1,224,750 kronor, dels och derutöfver
1,565,250 kronor, eller alltså tillsammans 2,790,000 kronor.

Riksdagen har, med föranledande af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning och ofvanberörda motion, för anskaffande under innevarande
eller nästkommande år inom eller utom landet af ytterligare

40,000 gevär utöfver det antal, som under samma år kan för redan
tillgängliga medel tillverkas vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, på
extra stat för år 1900 anvisat dels redan för anskaffning af nya eldhandvapen
åt armén beviljade, men ännu ej anvisade 1,224,750 kronor,
dels ock derutöfver 1,163,250 kronor eller tillhopa 2,388,000 kronor.

Skjutfält för Första Göta artilleriregemente.

26:o. Eders Kongl. Maj:t har i punkten 23 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att af det till inköp af skjutfält för Första
Göta artilleriregemente beviljade belopp, 200,000 kronor, till utgående
på extra stat för år 1900 anvisa återstående 100,000 kronor.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har
Riksdagen af det till inköp åt skjutfält för Första Göta artilleriregemente
beviljade belopp, 200,000 kronor, till .utgående på extra stat för
år 1900 anvisat återstående 100,000 kronor.

Försök med ny fältartillerimateriel.

27:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten
24 föreslagit Riksdagen att för anställande af försök med nya fältkanoner
jemte tillhörande lavetter och fordon samt för anskaffning af
derför erforderlig materiel och ammunition på extra stat för år 1900
bevilja 235,000 kronor.

I betraktande af den mycket stora betydelse, som ett fullt tidsenligt
fältartilleri har i afseende på en armés krigsduglighet, och med
hänsyn till öfriga i statsrådsprotokollet framhållna omständigheter, har
Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts framställning, att

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

redan nu måtte företagas försök, afsedda att tjena till ledning vid en
blifvande nyanskaffning af dylik materiel. Emot det af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna sättet för försökens anordnande har Riksdagen ej käft
något att erinra, men har velat uttala den förväntan, att det måtte så
vidt möjligt tagas hänsyn till, att åt svensk industri må tillförsäkras
så stor andel i en eventuel leverans som möjligt.

Riksdagen har alltså för anställande af försök med nya fältkanoner
jemte tillhörande lavetter och fordon samt för anskaffning af derför
erforderlig materiel och ammunition på extra stat för år 1900 beviljat

235,000 kronor.

Fortifikations- och artilleribehof.

Det fasta försvaret i allmänhet.

28:o. Eders Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen under fjerde
hufvudtiteln i punkten 25 föreslagit Riksdagen att dels medgifva Eders
Kongl. Maj:t rätt att under innevarande år använda den ännu ej disponerade
återstoden, 1,500,000 kronor, af det utaf 1898 års Riksdag
på extra stat för år 1899 till stärkande af landets nuvarande försvar
beviljade anslag; dels för samma ändamål på extra stat för år 1900
bevilja ett belopp af 2,200,000 kronor; dels ock medgifva, ej mindre att

50,000 kronor af en per mille fonden finge under innevarande år ställas
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas till befästningsarbeten
jemte bestyckning och anordningar för försvarets ledning vid
inloppet till Göteborg, än äfven att för samma ändamål nämnda fonds
återstod, beräknad till 220,000 kronor, måtte få under år 1900 användas.

Hvad Eders Kongl. Maj:ts framställning om användande af en per
mille fonden till arbeten för försvaret af inloppet till Göteborg vidkommer,
så enär denna fond är uteslutande afsedd för Göteborgs befästande och
det nu af Eders Kongl. Maj:t begärda beloppet 270,000. kronor i sin
helhet erfordras för utförande af det i befästningskomiténs förslag upptagna
minflankeringsbatteri, har Riksdagen, under förutsättning att medlen
komma att till anläggning af nämnda batteri användas, funnit sig
böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen har

dels medgifvit Eders Kongl. Maj:t rätt att under innevarande år
använda den ännu ej disponerade återstoden, 1,500,000 kronor, af det
Bill. till Riksd. Prat. 1839. 10 Sami. 1 Afd. 1 Hand. 8 Raft. 4

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

utaf 1898 års Riksdag på extra stat för år 1899 till stärkande af landets
nuvarande fasta försvar beviljade anslag;

dels för samma ändamål på extra stat för år 1900 beviljat 2,200,000
kronor; samt

dels medgifvit, ej mindre att 50,000 kronor af en per mille fonden
må under innevarande år ställas till Eders Kongl. Majrts förfogande
för att användas till anläggande af minflanker ing sbatteri vid inloppet till
Göteborg, än äfven att för samma ändamål nämnda fonds återstod, beräknad
till 220,000 kronor, må få under år 1900 användas.

Intendenturbehof.

Intendenturutrustning.

29:o. Eders Kongl. Maj:t har i punkten 26 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att till anskaffning af intendenturutrustning
åt armén på extra stat för år 1900 anvisa 500,000 kronor.

Riksdagen har till anskaffning af intendenturutrustning åt armén
af redan beviljadt anslag, 1,029,940 kronor, på extra stat för år 1900
anvisat återstående 500,000 kronor.

Lakan och handdukar åt icke garnisonerade armén och de värnpiigtige.

30:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffning
af lakan och handdukar åt den icke garnisonerade armén och de
värnpiigtige på extra stat bevilja 418,144 kronor samt till utgående
under år 1900 deraf anvisa 209,072 kronor.

Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet härom anförts, har
Riksdagen till anskaffning af lakan och handdukar åt den icke garnisonerade
armén och de värnpiigtige beviljat 418,144 kronor samt deraf
på extra stat för år 1900 anvisat 209,072 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

27

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

31:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för år 1900 till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän
anvisat 9,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl.
Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget kan under
året besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

32:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten
29 föreslagit Riksdagen att till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande på extra stat för år 1900 bevilja 160,000 kronor,
med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under följande år använda
hvad af anslaget kunde under året besparas.

Då Riksdagen icke kan bestrida den stora betydelse, som det frivilliga
skytteväsendets ytterligare utveckling eger, har Riksdagen, ehuru
så nyligen som år 1896 detta anslag höjts från 90,000 kronor till

120,000 kronor, ansett sig icke böra motsätta sig den gjorda framställningen,
utan har till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens|befrämjande
på extra stat för år 1900 anvisat 160,000 kronor, med rättighet
för Eders Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad af
anslaget kan under året besparas.

Trängförråd.

33:o. Uti punkten 30 under denna hufvudtitel har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Rikdagen att för anläggande af trängförråd i II, III,
IV och V arméfördelningarna på extra stat för år 1900 anvisa 224,600
kronor.

Anläggandet af trängförråd i II och V fördelningarna, hvilka
sjelfva sakna trängformationer, utgör, såsom departementschefen också
framhållit, ett i 1892 års förbättrade härordning ingående moment, och

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

har Riksdagen derför bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning i
denna del.

Deremot har Riksdagen icke af den i statsrådsprotokollet lemnade
utredningen kunnat finna sig öfvertygad, att tränglorråd i III och IV
fördelningarna å andra orter, än der nämnda fördelningars trängtrupper
äro i fredstid förlagda, äro oundgängligen erforderliga, och har Riksdagen
derför icke beviljat anslag för anläggande af dylika förråd i sistberörda
två fördelningar.

På grundvalen af de i statsrådsprotokollet anförda siffror har Riksdagen
beräknat kostnaden för anläggande af trängförråd i II och V
fördelningarna till 108,900 kronor. Enligt hvad af statsrådsprotokollet
jemväl framgår, skulle för dessa förråd intendenturcorpsen behöfva
ökas med blott två förvaltare.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen för anläggande af trängförråd i
II och V arméfördelningarna på extra stat för år 1900 anvisat 108,900
kronor.

Anläggande af telegraflinjer emellan öfre Norrland och mellersta Sverige.

34:o. Uti punkten 31 under fjerde hufvudtiteln har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för anläggande af telegrafledningar på
• sträckorna Sollefteå—Boden—Luleå och Ockelbo—Krylbo—Sala samt
för anskaffande af erforderlig materiel för en telegraflinie Jörn—
Glommerträsk på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 39,400
kronor.

På grund af de skäl, som för ifrågavarande anläggningar blifvit i
statsrådsprotokollet anförda, har Riksdagen för anläggande af telegrafledningar
på sträckorna Sollefteå—Boden—Luleå och Ockelbo—Krylbo
—Sala samt för anskaffande af erforderlig materiel för en telegraflinie
Jörn—Glommerträsk på extra stat för år 1900 anvisat 39,400
kronor.

Nybyggnader för Wendes artilleriregementes beväringsmanskap.

35:o. Eders Kongl. Maj:t har i punkten 32 under denna hufvudtitel
föreslagit, att Riksdagen måtte för uppförande af byggnader för

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

29

beväringsmanskapet vid Wendes artilleriregemente på extra stat för år
1900 anvisa 91,000 kronor.

Med afseende å de i statsrådsprotokollet anförda skäl, har Riksdagen
för uppförande af byggnader för beväringsmanskapet vid Wendes
artilleriregemente på extra stat för år 1900 anvisat 91,000 kronor.

Anläggning af ett militärbageri i Mjölby.

36:o. Eders Kongl. Maj:t har under fjerde hufvudtiteln i punkten
33 föreslagit Riksdagen att för anläggning af ett militärbageri i Mjölby
på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 115,000 kronor.

De vid statsrådsprotokollet fogade beräkningar angående det ifrågasatta
militärbageriets verksamhet hafva icke synts Riksdagen lemna
säker grund för antagandet, att resultatet af samma verksamhet skulle
komma att ställa sig gynsamt i ekonomiskt afseende. Riksdagen har
ansett det kunna dragas i tvifvelsmål, om det ej, i stället för att upprätta
ett nytt bageri i ej större skala än som nu föreslagits, skulle
vara fördelaktigare att söka utvidga de anläggningar, som i sådant
afseende redan finnas. På grund häraf har Riksdagen funnit sig höra
afstå förevarande framställning, helst ett uppskof tillsvidare med denna
frågas afgörande icke torde medföra någon afsevärd olägenhet.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså icke af
Riksdagen bifallits.

Försöksmobilisering.

37:o. I statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t uti punkten
34 under denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för utförande under
år 1900 af försöksmobilisering och dermed sammanhängande fälttjenstöfningar
vid en arméfördelning på extra stat för sagda år bevilja

700,000 kronor.

Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har detta förslag
icke vunnit Riksdagens bifall.

Stockholm den 14 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Bil. n:o 1.

Förslag till

Stat

för Krigsskolan.

Kronor.

Kronor.

Aflöning.

Stab.

5,000

dagaflöning i 365 dagar å 4 kronor ..........................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor ..............................

800

—

fourrageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst ............

730

—

7,990

1 adjutant, tillika bibliotekarie, arfvode ..........................................

—

—

1,200

—

1 slottspastor, arfvode....................................................................

—

—

800

—

1 läkare, lön ..............................................•..................................

900

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor .........................................

730

—

1,630

1 veterinär, arfvode........................................................................

• -

—

200

—

1 redogörare uppbär sina aflöningsförmåner från Intendenturcorpsens

stat.

Koiupanibefäl.

1 kompanichef, arfvode .................................................................

—

—

1,500

—

1 subalternofficer af infanteriet, arfvode.................. .....................

—

—

1,200

—

3 subalternoffieerare, af infanteriet, arfvode ..................................

—

—

3,600

—

1 d:o af kavalleriet. d:o ....................................

—

—

1,200

—

1 fanjunkare, tillika väbel, d:o ....................................

—

—

950

—

Transport

—

-!

20,270

—

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

31

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

20,270

—

Lärare.

1 förste lärare i krigskonst, arfvode ............................................

—

—

1,500

—

1 andre d:o d:o ................................................

—

—

1,000

—

1 förste d:o i vapenlära och artilleriexercisreglemente, arfvode.....

—

—

1,500

—

1 andre d:o d:o ...............................................

—

—

1,000

—

1 förste d:o i krigsbyggnadskonst, d:o ...................................

—

—

1,500

—

1 andre d:o d:o ....................................

—

—

1,000

—

1 förste d:o i topografi d:o ...................................

—

—

1,500

—

1 andre d:o d:o ....................................

—

—

1,000

—

1 lärare i gymnastik och vapenföring, d:o ....................................

—

—

1,500

—

1 lärare i krigslagar, tjenstgörings- och infanteriexercisreglemente, d:o

—

—

1,000

—

1 lärare i militärförvaltning, d:o ...................................................

—

—

300

—

1 lärare i militär sundhets- och förbandslära, d:o..........................

—

—

300

—

1 lärare i ridning, hästkännedom* och kavalleriexercisreglemente, d:o

—

—

500

—

1 förste lärare, förslagsvis 90 dagar, d:o .......................................

—

—

375

—

1 andre lärare, d:o d:o .......................................

'' -

—

250

—

Betjening.

Förslagsvis: 4 förmän, 1 skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och

uppsyningsman öfver ledningarna, 15 drängar, 1 sjuksköterska

och 1 städerska med i allmänhet hel årtjenst samt 2 drängar för

en tid af 90 dagar om året ......................................................

—

—

15,790

80

1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente i förslagsvis 330 dagar å 1 krona

495

—

munderingsersättning i förslagsvis 330 dagar å 33 öre ...............

108

90

G03

90

1 spel d:o d:o ......................................................

—

--

603

90

Summa aflöning kronor 52,274: 90

Omkostnader under nedanstående titlar.

Stående biblioteket, tafvelsamlingen och skrifmaterialier ..................

—

—

1,200

—

Remontering af en häst, underhåll af seltyg, fordon, redskap för

skogsskötsel och åkerbruk, m. in..............................................

—

—

1,300

—

_

__

3,000

_

Bränsle, lyse och vatten ................................................................

__

_

6,500

_

Transport

—

—

63,493

60

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

63,493

8,000

2,500

900

60

6,000

300

Kaserneringskostnader för betjeningen.............................................

Extra utgifter..............................................................................

6,306

40

Summa omkostnader kronor 36,025: 10

Summa kronor

—

—

87,500

—

Anm. 1. Om brist på någon titel uppstår, må till betäckande deraf användas å andra titlar möjligen
uppkommande besparingar, under vilkor att anslaget i sin helhet icke öfverskrides.

Anm. 2. Af de å anslaget uppkommande besparingar eller, om dessa dertill ej lemna tillgång,
af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar utgå till dertill berättigade dagaflöning och fourrageersättning
för skottdag.

Anm. 3. Stabspersonalen (slottspastorn och veterinären dock undantagna) samt kompanibefälet
erhålla servisersättning enligt tariffen i inqvarteringsordningen för Stockholms stad samt öfrig inqvartering
in natura, äfvensom kostnadsfritt bostad å Karlberg för hästskötare och stallrum derstädes för
tjenstehästar. Betjeningen åtnjuter inqvartering med servis in natura samt erforderligt bränsle och lyse.
I mån af utrymme må chefen upplåta bostad åt skolans lärare.

Anm. 4. Chefen eger dispositionsrätt öfver Karlbergs kungsgård m. m. på sätt i nådiga brefven
den 23 maj 1815, den 26 januari 1894 och den 12 november 1897 blifvit bestämdt, dock att all den
kontanta uppbörd, som på grund af denna dispositionsrätt inflyter, skall till statsverket inlevereras.

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

33

Bil. Ritt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Fjerde huiVudtitel.

:

Landtförsvarsdepartementet.

Anvisning
i kontant.

Indelning och
dermed jemför-lig anvisning, ;
på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Aflöning och expenser samt inqyarterings-oeh resekostnad.

Kronor.

Ö.

1

Kronor, j

ö.

Kronor.

••

0.

1

Departementschefen....................................................................

17,000

-

—

17,000

_

Departementet...........................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet, förslags-anslag. Nuvarande belopp................................... 5,985: —

50,250

50,250

Ökas med........................................................... 52: —

6,037

—

—

6,037

—

Arméförvaltningen.......................................................................

147,265

—

—

—

147,265

—

Generalitetsstaten......................................................................

132,660

—

—

—

132,660

—

! Generalstaben...........................................................................

251,000

—

—

—

251,000

—

; Artilleristaben..........................................................................

12,200

—

—

—

12,200

—

Kommendantsstaten....................................................................

Aflöning och rekrytering m. m. Nuvarande belopp..... 8,533,370: —

14,348

14,348

Ökas mod........................................................ 75,154: —

; Intendonturcorpscn. Nuvarande belopp......................... 391,529: —

8,608,524

—

—

—

8,608,524

Ökas mod ...................................................... 3,023: —

Ökad aflöning för de till tjensteåldorn äldste bataljonsläkarne, för-

394,552

—

—

—

394,552

slagsanslag........................................................................

41,911

—

—

—

41,911

—

Stipendier för fältläkarecorpsen och veterinärstaton ........................

21,800

—

—

—

21,800

—

Inqvarteringskostnader, förslagsanslag. ..........................................

172,470

—

—

—

172,470

—

Inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag.................

21,450

—

—

—

21,450

—

Trp:t

9,891,467

—

—

—

9,891,467

-

Jiih. till Rilcsd. Prot. 1833. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Raft.

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Anvisning
i kontant.

Indelning och
dermed jemför-lig anvisning,
på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Trp:t

9,891,467

—

9,891,467

—

Alderstillägg, förslagsanslag .................•..................................

30,000

—

—

—

30,000

—

Eeservbefälet, förslagsanslag, högst .............................................

53,516

—

—

53,516

—

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, för-slagsanslag, högst. Nuvarande belopp..................... 47,000: —

|

Minskas med ................................................... 6,115: —

40,885

—

—

—

40,885

_

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.............................

164,376

—

—

—

164,376

—

Resestipendier till artilleri- och ingeniörofficerare............................

7,000

—

—

—

7,000

_

Resestipendier till militärläkare..................................................

2,000

—

—

—

2,000

__

Durchmarschkostnader, reservationsanslag .....................................

8.000

—

—

—

8,000

—

Remontering och liästlega in. ni.

j Remontering och skoning m. m. för garnisonerade arméns hästar,

reservationsanslag .............................................................

172,270

—

—

—

172,270

—

j Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppemas exercis...........

Skolor för officerare, underbefäl och militär-

154,390

*

154,390

läkare.

1 Krigshögskolor, reservationsanslag................................................

67,860

__

__

_

67,860

_

j Ridskolan, reservationsanslag.......................................................

30,000

—

—

—

30,000

—

j Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ........

41,700

—

—

-

41,700

—

| Artilleriskjutskolor, reservationsanslag. Nuvarande belopp 22,200: —

Ökas med........................................................... 3,975: —

| Krigsskolan, reservationsanslag. Nuvarande belopp......... 76,729: —

26,175

-

——

_

26,175

—

Ökas med ........................................................ 10,771: —

87,500

—

—

—

87,500

—

Yolontärskolor, förslagsanslag......................................................

458,345

—

—

—

158,345

—

Militärläkares undervisning, reservationsanslag

6,350

—

—

—

6,350

—

Trp:t

10,941,834

—

—

—

10,941,834

—

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

35

-------- III

1

Anvisning
i kontant.

Indelning och
dermed jemför-lig anvisning,
på förslag.

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Trp:t

10,941,834

10,941,834

Naturaunderliåll, sjukvård, öfningar och

materiel.

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag
Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapen-

70,650

—

—

—

70,650

—

öfningar, reservationsanslag. Nuvarande belopp....

1,107,580: —

Ökas med...............................................

26,530; -

1,134,110

—

—

—

1,134,110

—

De värnpligtiges vapenöfningar, förslagsanslag.

Nuvarande belopp.......................................

3,094,960: —

Ökas med ...................................................

53,060: -

3,148,020

_

_

—

3,148,020

—

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel, reservationsanslag. Nuvarande belopp 1,318,155: —

Ökas med..................................................

112,000: —

1,430,155

_

__

1,430,155

_

Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikatio-

nens öfningar och materiel, reservationsanslag.

Nuvarande be-

topp...............................................................

. 480,000: —

ökas med ..................................................

. 15,000: -

495,000

—

—

—

495,000

—

Trängens öfningar, reservationsanslag.......................

5,000

—

—

—

5,000

—

Mathållning vid garnisonerade armén, förslagsanslag. ..

1,421,830

—

—

—

1,421,830

—

Fouragering vid garnisonerade armén, förslagsanslag .

717,800

-

—

—

717,800

—

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag........

1,946,440

—

—

—

1,946,440

—

Arméns intendentur- och sjukvårdsträng, reservationsanslag.............

83,855

—

—

—

83,855

—

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för

den garnisone-

rade armén, reservationsanslag. Nuvarande belopp

.. 251,610: -

Minskas med.................... ...........................

.. 38,232: —

213,378

—

—

—

213,378

—

Diverse intendenturbehof, reservationsanslag .............

33,323

—

_

_

33,323

—

Trp:t

21,641,395

—

—

—

21,641,395

—

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Anvisning
i kontant.

Indelning och
dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.

Ersättningar.

Trp:t

Kronor.

21,641,395

Skattelindringar och ersättningar till rust- och
rotehållare.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag. Nuva''

rande belopp.................................................... 2,327,700: — |

Ökas med ................................................... 672,300: — j

Rustnings- och roteringsersättning...............................................

Roteringsunderstöd, förslagsanslag.............................................j

Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet, förslags- j

anslag. Nuvarande belopp................................. 4,900: —

Ökas med .................................................... 5,100: —

Diverse anslag.

j Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar,
förslagsanslag......................................................

i Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, reservationsanslag
.............................................................

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland,
förslagsanslag högst.

Anslaget uppföres såsom förslagsanslag, hvarigenom rubriken
ändras till

| Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland,
förslagsanslag............................................

j Extra utgifter.................

3,000,000

12,500

10,000

ö. Kronor.

- 693,400

1,700
1,786,083-

249,000 —
67.000 -

Summa.

Kronor.

21,641,395

-i 3,000,000
693,400
12,500

10,000

1,700

1,786,083

—!

249,000

67,000

—

Summa! 26,767,678]—| 693,400|—| 27,461,078]—I

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

37

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslag under riksstatens Fjerde hufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Aflöning1 och rekrytering in. in.

Till tillfällig löneförbättring åt underbefäl m. fl.......... ................................................

Värnpligtiges inskrifning och redovisning in. in.

För tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och
redovisning in. in.................................................................................................

Artilleribehof.

För anskaffning af nya eldhaudvapen åt armén............................................... 2,388,000: —

Till inköp af skjutfält för Första Göta artilleriregemente................................ 100,000: —

För anställande af försök med nya fältkanoner jemte tillhörande lavetter och fordon

samt för anskaffning af derför erforderlig materiel och ammunition ........... 235,000: —

Fortifikations- och artilleribehof.

Till stärkande af landets nuvarande fasta försvar............................................................

Intendenturhehof.

Till anskaffning af intendenturutrustning åt armén......................................... 500,000: —

» » » lakan och handdukar åt den icke garnisouerade armén och de

värnpligtigo...

209,072:

Diverse behof.

Till reseunderstöd åt officerare och intendonturtjenstomän ................................ 9,000

» skarpskytteväsendets ocli skjutskicklighetens befrämjande ........................... 160,000

För anläggande åt trängförråd i II och V arméfördelningarne............................ 108,900:

o anläggande af telegrafledningar på sträckorna Sollefteå—Boden—Luleå och
Ockelbo—Krylbo—Sala samt för anskaffande af erforderlig materiel för en

telograflinie Jörn—Glommorträsk ......................................................... 39,400: —

» uppförande af byggnader för beväringsmanskapet vid Vondos artilleriregemente 91,000: —

Summa

Kronor.

297,000 —

53.000

2,723,000

2,200,000 -

709,072!

408,300

6,390,3721
(i

Bth. till Itiksd. Prut. 1893. 10 Sand. 1 Afd. 1 Hand. 8 Haft.