Riksdagens Skrifvelse N:o 38.
31
N:o 38.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 april 1899.
— — — — Andra Kammaren den 5 — — .
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående åtgärder för den
svenska borgerliga tidens hängande till öfverensstämmelse
med dm s. k. europeiska medeltiden.
(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n.o 3) utlåtande n:o 1).
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 4).
Till Konungen.
Genom nådig kungörelse den 31 maj 1878 har Eders Kongl. Maj:t,
efter inhemtande af Riksdagens yttrande, förordnat att, oberoende af den
inom Sverige för hvarje särskild orts meridian gällande medelsoltid, skulle
från och med år 1879 såväl i rättsligt som i borgerligt hänseende tiden
för alla orter inom riket beräknas lika med medelsoltiden för den meridian,
som vore belägen på tre graders eller tolf tidsminuters vestligt afstånd
från Stockholms observator^ meridian.
På sätt uppgifvits i en inom Riksdagen väckt motion angående
åtgärder för att bringa den sålunda för Sverige bestämda gemensamma
tidsbestämningen i öfverensstämmelse med den s. k. europeiska medeltiden,
lärer redan vid den förberedande behandlingen af den fråga, som
fann sin lösning genom utfärdandet af ofvanuämnda kungörelse, föreslagits,
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 38.
att till grund för den nya tidsbestämningen skulle läggas en meridian,
som jemnt en timme skilde sig från Greenwichs observatorii medelsoltid.
Att detta förslag, som innebar ett försenande af den svenska tidsbestämningen
med omkring 14 sekunder i förhållande till den nu gällande, ej
vann gehör, torde, enligt hvad motionären anfört, till en början ej åstadkommit
någon egentlig olägenhet. Sedermera har emellertid såväl i
Norge och Danmark som i Tyskland antagits en borgerlig tid, den s. k.
europeiska medeltiden, som sammanfaller med den i nyssberörda förslag
ifrågasatta. Den vid detta förhållande för närvarande bestående skilnaden
mellan den svenska medelsoltiden och den s. k. europeiska medeltiden
har, ehuru ringa och utan all betydelse för det allmänna borgerliga lifvet,
visat sig medföra olägenheter i fråga om tidsbestämningar, särskildt vid
den internationella telefontrafiken. Såsom af motionen inhemtas, hafva
ock kongl. telegrafstyrelsen samt kongl. vetenskapsakademien yttrat sig i
motionens syfte, hvarjemte Sveriges urmakareförening uti en Riksdagens
vederbörande utskott tillkandakommen skrifvelse i ämnet uttalat sin anslutning
till motionärens framställning.
Riksdagen är för sin del af den uppfattning, att likasom den
ökade nationella samfärdseln i slutet af 18 7 O-talatpåkallade eu gemensam
nationel tidsbestämmelse, påkallar numera den alltjemt ökade internationella
samfärdseln en gemensam internationel tidsbestämning. Då en sträfvan
i denna rigtning öfverensstämmer med den allt mera framträdande benägenheten
att äfven i öfriga hänseenden, såsom i afseende å mynt, mått,
mål, vigt, posttariffer m. in., erhålla i möjligaste måtto likartade bestämmelser
inom de olika länderna, samt såväl från vederbörande statsmyndigheter
som från annat sakkunnigt håll framhållits önskvärdheten af den
ifrågasatta utjemningen i tidsskilnaden, hvaremot några olägenheter af
en reform i sådant hänseende ej torde kunna uppstå, hemställer Riksdagen,
det täcktes Eders Kongl. Maj: t vidtaga åtgärder för den svenska
borgerliga tidens bringande i noggrann öfverensstämmelse med den s. k.
europeiska medeltiden.
Stockholm den 5 april 1899.
Med undersåtlig vördnad.