Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

1

N:o 87.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
försäljning af Alnarps kungsgård, underlydande gateIlusen
n:ris 12 och 13 Lomma; gifven Stockholms slott
den 14 april 1899.

Under åberopande af livad bilagda utdrag af protokollet öfver
civilärenden för denna dag innehåller vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen medgifva,

att de Alnarps kungsgård underlydande gatehusen n:ris 12 och
13 Lomma få mot en köpeskilling af sextiotusen kronor till hemmansegaren
Anders Svensson i Lomma försäljas under de i statsrådsprotokollet
angifna vilkor; samt

att det statsverket tillkommande köpeskillingsbeloppet, efter afdrag
af säljaren tilläfventyrs pålivilande kostnader för försäljningen, må reserveras
för framtida användande för Alnarps landtbruksinstitut, med
rätt för institutet att årligen uppbära den å samma belopp uppkommande
ränta från det beloppet inflyter till statsverket och intill dess
detsamma kommer till användning för institutet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

E. von Krusenstjerna.

4

Bill. Ull Riksd. Prat. 1898. 1 Sami. 1 A/d. 68 ffäft. (N:o 87.)

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet ä Stockholms
slott den 14 april 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkekhielm,

WlKBLAD,
friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Dyrssen.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna yttrade:

Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har Anders Svensson, egare
af delar af hemmanen n:ris 1, 2, 4, 6 och 11 Lomma i Lomma socken
af Bara härad och Malmöhus län, i underdånighet anhållit att få för
60,000 kronor köpa gatehusen n:ris 12, 13 och 14 Lomma, hvilka
lyda under Alnarps, på grund af Rikets Ständers medgifvande i skrifvelse
den 12 september 1857, mot årligt arrende till landtbruksinstitut
upplåtna kungsgård.

öfver denna ansökning hafva, till följd af nådiga remisser, ej
mindre landtbruksstyrelsen inkommit med yttrande af styrelsen för
landtbruksinstitutet vid Alnarp och eget underdånigt utlåtande af den

3

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 87.

11 november 1898, än äfven statskontoret den 13 december 1898 afgifvit
underdånigt utlåtande; hvarefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Malmöhus län på gifven anledning låtit den 13 januari innevarande
år verkställa uppskattning och värdering af det ifrågavarande området
genom domänintendenten i länet äfvensom de af landstinget och hushållningssällskapets
förvaltningsutskott utsedde uppskattningsmän; och
slutligen har styrelsen för landtbruksinstitutet i anledning af hvad vid
ifrågavarande förrättning förekommit ånyo i ärendet sig yttrat.

Af handlingarna i ärendet inhemtas, bland annat:
att den ifrågavarande lägenheten, hvilken numera rätteligen torde
böra benämnas gatehusen n:ris 12 och 13 Lomma, sedan gatehuset
n:o 14 Lomma, hvilket förekommer i 1825 års jordebok, jemlikt kammarkollegii
kungörelse den 28 januari 1870, såsom ej åsatt särskild
ränta, kronotionde eller rotering, uteslutits från nya jordeboken, der eu
annan lägenhet erhållit dess namn och nummer, är belägen omedelbart
söder om Lomma kyrka, 2 kilometer från Lomma jernvägsstation och
1,3 mil från staden Malmö samt begränsas i vester af Höje å och genomskäres
af Malmö—Billesholms jernväg;

att lägenheten, enligt en år 1899 af förste landtmätaren C. M.
Garlquist verkstäld kopia af karta öfver densamma med tillhörande,
samma år upprättad beskrifning, efter afräkning för impediment förr
omfattat en areal af 12 hektar 23 ar 31 qvadratmeter; men att, sedan
derifrån för olika ändamål afsöndrats områden om tillsammans 1 hektar
46 ar 2 qvadratmeter samt på grund af Riksdagens bifall till Kongl. Majris
derom nästlidna år aflåtna proposition för statens jernvägars räkning
inlösts 16 ar 60 qvadratmeter, lägenheten numera utgöres af 10 hektar
60 ar 69 qvadratmeter, bestående af sand och lermylla på underlag här
och der af grus men hufvudsakligen af lera, som under en stor del
af lägenheten och till betydligt djup synes utgöras af tegellera;

att lägenheten, hvars onera och utskylder för år 1898 uppgingo
till 48 kronor 18 öre, är bevillningstaxerad till 12,000 kronor och af
landtbruksinstitutet vid Alnarp utarrenderad under femton år, räknadt
från den 25 mars 1898, emot en årlig afgift af 520 kronor; samt

att, enligt ofvan berörda den 13 sistlidne januari verkstälda uppskattning
och värdering af lägenheten, den del af marken, som ligger
vester om Malmö— Billesholms jernväg och hvilken, enär den förmodats
blifva lämplig till byggnadsplatser, ansetts böra värderas såsom tomter,
åsatts ett värde af 23,000 kronor, motsvarande omkring 38 öre å 40
öre för qvadratalnen, och den del af jorden, som ligger öster om jernvägen,
värderats till 34,000 kronor, motsvarande omkring 2,000 kronor

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

för tunnlandet, hvadan alltså saluvärdet för hela lägenheten uppskattats
till 57,000 kronor, hvilket uppskattningsmännen förklarat sig anse vara
det högsta egendomen kunde vara värd, äfven om den genast finge
tillträdas af en köpare.

Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, som anfört, bland annat,
att lägenheten på grund af sin tillgång å tegellera och sitt läge dels
å en plats, der en liflig tegel- och cementindustri drefves, dels invid
ett vattendrag, som här utgjorde en utfartsväg till hafvet, egde ett
särdeles högt värde, hvilket sannolikt kunde antagas i framtiden blifva
ännu större, har likväl ansett skäl vara för handen att tillstyrka antagandet
af nu föreliggande anbud, enär styrelsen efter inhemtade upplysningar
funnit, att det erbjudna priset — hvars storlek berodde derpå,
att sökanden Svensson sjelf vore tegelbruksegare och synbarligen önskade
tillförsäkra sig tillgång på tegellera för längre tid, att han redan innehade
jord af hemman, som läge rundt om berörda gatehus och vore skilda
af desamma, samt att han genom deras förvärfvande skulle komma i
besittning af längre strand och bättre utfartsväg vid ån — i det närmaste
motsvarade de anspråk, som kunde uppställas vid en framtida
realisation, men hemställer att afhändandet finge ske endast under förutsättning
att den från institutet för kungsgården utgående årliga arrendeafgiften,
hvilken, på sätt statskontoret upplyst, enligt 1897 års räkenskaper
uppgick till 13,310 kronor 33 öre, blefve nedsatt med ett belopp
motsvarande 4 procent å köpesumman, 60,000 kronor; att nuvarande
arrepdatorn under kontraherade femton år finge förblifva i oqvald besittning
af sitt arrende; samt att, såsom förut skett, å lägenheten upplätes
plats för inställande af hästar och åkdon vid kyrkobesök från institutet.

De två sistnämnda vilkoren har sökanden Anders Svensson förklarat
sig villig uppfylla, derest det ifrågasatta köpet komme till stånd.

Landtbruksstyrelsen har förmält sig icke hafva något att erinra
mot den ifrågasatta försäljningen under de af styrelsen för landtbruksinstitutet
föreslagna vilkor, i hvad dessa afsåge nuvarande arrendatorns
rättigheter och plats för inställande af hästar; men då landtbruksstyrelsen
uti underdånigt utlåtande den 11 november 1898, angående proposition
till Riksdagen om förändrad organisation af Alnarps landtbruksinstitut,
föreslagit, att den behållna afkastningen af den staten tillhöriga,
till Alnarps landtbruksinstitut anslagna fasta egendom skulle till
statsverket redovisas och således det nuvarande arrendet af Alnarps
kungsgård upphöra, anser landtbruksstyrelsen det vara lämpligt, att köpeskillingen
för ifrågavarande gatehus, i stället för att användas på sätt
styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut föreslagit, anvisades till betäc -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87. 5

kande af motsvarande del af kostnaderna för genomförande af omorganisationen
enligt landtbruksstyrelsens förslag af institutet; och hemställer
styrelsen på grund häraf, att köpesumman, 60,000 kronor, måtte användas
såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för uppförandet af de byggnader,
som enligt landtbruksstyrelsens förslag skulle erfordras för genomförandet
af ifrågavarande omorganisation af Alnarps landtbruksinstitut.

Statskontoret, som i ärendet sig yttrat innan det ifrågakomma
området blifvit i behörig ordning uppskattad! och värderadt, anför
att, då sådant icke skett och området icke heller varit, på sätt nådiga
brefvet den 18 maj 1888 angående försäljning af åtskilliga mindre
kronoegendomar föreskrifver, utbjudet i öppen täflan, statskontoret hyste
någon tvekan att, innan sådant föregått, tillstyrka det. i följd afjordens
lämplighet till lertägt i och för tegeltillverkning synbarligen värdefulla
områdets försäljning. Men derest Kongl. Maj:t skulle finna föreliggande
anbud vara af beskaffenhet att redan nu böra utan vidare utredning
beträffande egendomens värde vinna nådigt afseende, ville statskontoret,
som saknade närmare kännedom om och derföre icke vore i
tillfälle att bedöma den inverkan på ifrågavarande försäljningsfråga,
som det af landtbruksstyrelsen omförmäla omorganisationsförslaget
kunde utöfva, beträffande försäljningsmedlens användande hemställa,
det Kongl. Magt täcktes föreskrifva, att de inflytande medlen, 60,000
kronor, sedan derifrån afdragits de kostnader för försäljningen, som
tilläfventyrs kunde komma att påhvila säljaren, skulle redovisas på sätt
och i den ordning för köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter
vore stadgadt, äfvensom medgifva nedsättning i det arrende, som
Alnarps landtbruksinstitut hade att för kungsgården erlägga, med ett
belopp motsvarande det nu för ifrågavarande gatehus inflytande arrende
eller 520 kronor årligen.

Enär vederbörande uppskattningsmän, på sätt ofvan nämnts, uttalat
den förmodan, att den del af egorna, som läge vester om Malmö—
Billesholms jernväg, skulle, om egendomen komme uti enskild mans
hand, blifva starkt efterfrågad till byggnadsplatser, och derföre ansett
sig böra värdera denna del af fastigheten såsom tomter, har jag anmodat
styrelsen för landtbruksinstitutet vid Alnar]) att inkomma med
3’ttrande, huruvida anledning funnes att efter vederbörlig uppdelning
sälja ifrågavarande område vester om jernvägen såsom tomter; och har
styrelsen till svar härå anfört, att berörda område visserligen kunde
sägas vara i så måtto till bebyggande välbeläget, som det befunne sig
invid kyrka och skola samt begränsades af kyrkoväg och byväg, men
å andra sidan vore det tvifvel underkastadt, om dess temligen inklämda

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

läge mellan kyrkogård, jernväg och nyanlagda fabriksbyggnader skulle
göra det tilltalande såsom byggnadsplats, helst denna del af byn icke
heller förut varit företrädesvis härtill omtyckt af arbetarebefolkningen,
som med förkärlek hittills valt sina boningsplatser i närheten af hafvet
och stora landsvägen mellan Malmö och Landskrona. Icke mindre tvifvelaktigt
vore, huruvida en ytterligare utvecklad tegelindustri, som
sannolikt kuude emotses inom byområdet, i sjelfva verket komme att
ställa ökade kraf på bostadslägenheter, då de nyare tegelbrukens konstruktion
särskildt medförde en mycket stark reduktion af mensklig
arbetskraft. Men äfven under mera gynsamma afsättningsförhållanden
vore det i alla händelser tydligt, att ett så betydligt område endast
småningom under en längre tidrymd skulle kunna med fördel till tomter
afyttras, på grund hvaraf ock styrelsen, som hölle före, att sökanden
Svenssons anbud innebure en betydligt större köpeskilling, än som
skulle kunna vinnas genom områdets styckning i tomter, fortfarande
förordade bifall till dennes framställning.

I sammanhang härmed har styrelsen för landtbruksinstitutet, med
afseende å hvad landtbruksstyrelsen och statskontoret anfört, såsom
sin uppfattning uttalat att, då Alnarps kungsgård vore på arrende
upplåten till landtbruksinstitutet, denna institution torde få anses berättigad
att, så länge arrendet fortfore, åtnjuta alla af egendomen följande
förmåner och således äfven att uppbära ränta å den köpeskilling, som
af en köpare erlades för gatehusen n:is 12 och 13 Lomma, hvilket
lämpligast torde kunna ske genom att en viss procent å köpesumman
afdroges på det årliga arrendet. Tillika hemställer styrelsen, att frågan
om en blifvande omorganisation af institutet icke måtte utgöra hinder
för att institutet under nuvarande förhållanden tillsvidare måtte få åtnjuta
sin rätt uti den räntefördel den föreslagna försäljningen skulle
medföra, alldenstund försäljningskapitalet, som till statskontoret inbetalades,
i händelse af behof ju städse vid eu omorganisation stode till
Kongl. Maj:ts och Riksdagens förfogande.

Slutligen har Anders Svensson uti eu till Kongl. Maj:t ingifven
skrift — med bifogande af utdrag af protokoll vid kyrkostämma med
Lomma församling den 8 januari 1899, utvisande att församlingen beslutit
godkänna en af kyrkorådet gjord hemställan derom, att församlingen
måtte söka tillstånd att för framtida utvidgning af dess nya
kyrkogård expropriera ett område tillhörande nu ifrågavarande lägenhet,
samt uppdragit åt utsedde personer att å församlingens vägnar vidtaga
åtgärder i sådant syfte — förklarat, att han för sin del icke hade något
att erinra emot en dylik ansökan af församlingen.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87. 7

Al'' hvad jag nu anfört framgår, att den ifrågasatta försäljningen
tillstyrkts af såväl styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut som landtbruksstyrelsen,
samt att statskontoret endast af den anledning tvekat
att tillstyrka densamma, att någon uppskattning då ännu icke egt rum
samt att området icke blifvit utbjudet i öppen täflan. Men då af den
sedermera verkstälda värderingen framgår, att den erbjudna köpeskillingen
öfverstiger hvad uppskattningsmännen förklarat sig anse lägenheten
högst kunna vara värd, anser jag mig böra tillstyrka bifall till
den gjorda ansökningen.

Hvad åter beträffar köpeskillingens användande och godtgörelsen
till landtbruksinstitutet för mistningen af arrendeinkomst från ifrågavarande
område, hafva olika meningar uttalats, i det att styrelsen för
Alnarps landtbruksinstitut yrkat, att institutet måtte berättigas att, så
länge arrendet af kungsgården eger bestånd, åtnjuta ränta å köpeskillingen
på det sätt att fyra procent å dennas belopp afdroges å den
årliga arrendesumman. Landtbruksstyrelsen åter, hvilken i annat sammanhang
föreslagit, att arrendet af Alnarps kungsgård skulle upphöra
vid blifvande omorganisation af institutet, har hemstält, att köpeskillingen
skulle användas såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för
uppförandet af de byggnader, som blefve erforderliga för omorganisationens
genomförande. Slutligen har statskontoret ansett, att det kronan
tillkommande köpeskillingsbeloppet borde redovisas på sätt och i
den ordning, som stadgas beträffande köpeskillingar för försålda mindre
kronolägenheter, samt att Alnarps landtbruksinstitut skulle erhålla nedsättning
i arrendet för kungsgården med ett belopp motsvarande hvad
institutet nu uppbure i arrende för de ifrågavarande gatehusen.''

Då den i ärendet omförmälda frågan angående omorganisation af
Alnarps landtbruksinstitut ännu är beroende på utredning hos embetsverk,
kan jag icke nu yttra mig, i hvad mån eller för Indika särskilda
ändamål köpeskillingsbeloppet kan komma att blifva behöflig! för de
med en blifvande omorganisation förenade kostnader. Klokast synes
då vara, att köpeskillingen reserveras för framtida användande, på sätt
Kongl. Maj:t och Riksdagen finna lämpligt, till landtbruksinstitutets nytta.
I afvaktan härpå torde institutet, såsom innehafvare af kungsgården på
arrende, böra tillerkännas årlig ränta å köpeskillingsbeloppet.

Jag får derför hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva,

att de Alnarps kungsgård underlydande gatehusen n:is 12 och 13
Lomma få mot eu köpeskilling af sextiotusen kronor till hemmansegaren
Anders Svensson i Lomma försäljas under de af styrelsen för Alnarps

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

landtbruksinstitut föreslagna vilkor beträffande bibehållande af nuvarande
arrendatorns rättigheter och beredande af plats å området för inställande
af hästar och åkdon vid kyrkobesök från institutet; samt

att det statsverket tillkommande köpeskillingsbeloppet, efter afdrag
af säljaren tilläfventyrs påhvilande kostnader för försäljningen, må reserveras
för framtida användande för Alnarps landtbruksinstitut, med
rätt för institutet att årligen uppbära den å samma belopp uppkommande
ränta från det beloppet inflyter till statsverket och intilldess detsamma
kommer till användning för institutet.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla samt förordnade, att i enlighet dermed proposition
till Riksdagen skulle aflåtas, så lydande som
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Pehr Thyselius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1899.