Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
15
N:o 8.
Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen; gifven
Stockholms slott den 30 december 1898.
Under åberopande af b ilagda i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,
föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen.
Härigenom förordnas, att 67 § konkurslagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Arfvode till gode män och till sysslomän bestämme borgenärerna,
antingen till visst af hundrade, eller efter annan grund; ej må det för
sysslomän efter tid räknas. God man eller syssloman ege ej att för
egen del, der han sjelf är borgenär, eller såsom ombud för annan deltaga
i borgenärernas beslut derutinnan. Nöjes ej god man eller syssloman
med beslutet, eller menar någon borgenär, eller gäldenären, att
arfvodet blifvit för högt bestämdt; lägge rätten dem emellan, som
skäligt pröfvas.
När beslut angående arfvode till sysslomännen fattas, skola borgenärerna
tillika föreslå arfvode till rättens ombudsman. Det förslag skall,
jemte det i ärendet förda protokoll, ingifvas till rätten, som derefter
bestämmer hvad skäligen må rättens ombudsman i arfvode tillerkännas.
16
Kongl. Maj:‘s Nåd. Proposition N:o 8.
Ej må arfvode njutas förr än gode män eller syssloman slutlig
reda för sig gjort.
Arfvode, som belöper för egendom, hvilken är intecknad eller deri
särskild förmånsrätt eljest eger rum, skall, likasom kostnaden för den egendoms
vård och försäljning, af egendomens afgäld och köpeskilling utgå.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
L. Annerstedt.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
17
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 14 oktober 1898
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
Ciiristerson,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i
underdånighet:
Riksdagens skrifvelse den 24 april 1897, hvaruti Riksdagen på
anförda skäl anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådan lagändring, att inskränkning
vunnes i den rätt, som enligt nu gällande lagstiftning tillkomme gode
män och sysslomän att å egna och andras vägnar utöfva rösträtt vid
bestämmande af arfvode för dessa befattningar.
Efter att hafva redogjort för innehållet af Riksdagens skrifvelse
anförde föredragande departementschefen:
»Enligt 67 § konkurslagen skall det arfvode, gode män och sysslomän
ega åtnjuta för förvaltningen af konkursbo, bestämmas af borgenärerne.
Härvid inträffar ej sällan att beloppets bestämmande nästan
uteslutande beror af godé männen och sysslomännen sjelfva.
Bih till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afl. 7 Höft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
Förklaringen till detta förhållande är att söka i de faktiska omständigheterna
i flertalet konkurser. I de flesta fall är gäldenärens
ställning sådan, att den utdelning, borgenärerna kunna påräkna, icke
på långt när motsvarar de bevakade fordringarna. Åro då dessa redan
i sig obetydliga, kunna deras innehafvare i allmänhet icke vara hugade
att egna synnerlig uppmärksamhet åt konkursutredningen. Hellre lemna
de oinskränkt fullmagt att föra deras talan i konkursen åt en eller annan,
inom eller utom borgenärernas krets, som finner för sig förmånligt att
taga hand om förvaltningen samt välja sig sjelf till god man eller
syssloman. Mot möjligheten att arfvodet sättes högre än skäligt är i förhållande
till det arbete, förvaltningen medfört, uppställer lagen ej andra
korrektiv än förbud att för sysslomän beräkna arfvodet efter tid samt
rätt för borgenärerna och gäldenären att draga frågan om arfvodets
belopp under rättens pröfning.
På sätt Riksdagen i anmälda skrifvelsen anfört, vittnar emellertid
erfarenheten, att sistnämnda korrektiv sällan anlitas. Såsom redan antydts,
är det ofta förhållandet att gode männen och sysslomännen sjelfva
föra talan i konkursen för en betydande del af fordringsegarne. Dessutom
saknar den talrika klass af borgenärer, hvilka bevakat fordringar
af ringa belopp, och för hvilka följaktligen vinsten af en rättelse i beslutet
icke skulle motsvara kostnaden för fullföljd af talan deremot, all
anledning att i beslutet söka ändring. Gäldenärens rätt att klandra
beslut, hvarom nu är fråga, lemnas ock i regeln obegagnad. I allmänhet
visar han sig temligen likgiltig för konkursens förlopp. För öfrigt
torde han ofta befinna sig i ett så beroende och grannlaga förhållande
till gode männen eller sysslomännen, att han icke kan förväntas vilja
föra talan mot dem.
Det af Riksdagen såsom korrektiv ifrågasatta förbud mot gode
männens och sysslomännens deltagande i beslut angående deras arfvoden
synes visserligen på hvarjehanda sätt kunna kringgås, men ett sådant
förbud måste dock anses ega betydelse, i följd deraf att ett dylikt förfarande
blefve stämpladt såsom kringgående af lag. Liknande stadganden
förekomma jemväl i vissa främmande konkurslagar — särskildt må
i detta afseende nämnas den finska — och hafva hos oss blifvit ifrågasatta
af äldre lagberedningen i dess förslag till handelsbalk.
Vid angifna förhållanden och då Riksdagens skrifvelse utvisar att
enligt den allmänna uppfattningen gode männen och sysslomännen icke
rätteligen böra deltaga i omröstning om eget arfvode, emot hvilken
inskränkning ej heller ur principiel synpunkt något synes vara att erinra,
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 19
har jag låtit inom lagbyrån utarbeta förslag till ändrad lydelse af 67 §
konkurslagen.»
Efter uppläsande af omförmälda lagförslag, af den lydelse bilagan
litt. F. vid detta protokoll utvisar, hemstälde departementschefen i underdånighet,
att högsta domstolens yttrande öfver förslaget måtte, för det
ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet
inhemtas.
Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna
bifall.
Ex protocollo
Axel Dandenell.
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8
Bil. litt. F.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen.
Härigenom förordnas, att 67 § konkurslagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Arfvode till gode män och till sysslomän bestämme borgenärerna,
antingen till visst af hundrade, eller efter annan grund; ej må det för
sysslomän efter tid räknas. God man eller syssloman ege ej att för
egen del, der han sjelf är borgenär, eller såsom ombud för annan deltaga
i borgenärernas beslut derutinnan. Nöjes ej god man eller syssloman
med beslutet, eller menar någon borgenär, eller gäldenären, att arfvodet
blifvit för högt bestämdt; lägge rätten dem emellan, som skäligt
pröfvas.
När beslut angående arfvode till sysslomännen fattas, skola borgenärerna
tillika föreslå arfvode till rättens ombudsman. Det förslag skall,
jemte det i ärendet förda protokoll, ingifvas till rätten, som derefter
bestämmer hvad skäligen må rättens ombudsman i arfvode tillerkännas.
Ej må arfvode njutas förr än gode män eller sysslomän slutlig
reda för sig gjort.
Arfvode, som belöper för egendom, hvilken är intecknad eller deri
särskild förmånsrätt eljest eger rum, skall, likasom kostnaden för den
egendoms vård och försäljning, af egendomens afgäld och köpeskilling
utgå.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
21
Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj.ts
högsta domstol tisdagen den 25 oktober 1898.
Tredje rummet.
N ärvarande:
Justitieråden: Lilienberg,
Huss,
Afzelius,
Thollander,
Cassel.
Ledamoten i lagbyrån, häradshöfdingen friherre Fleetwood föredrog
i underdånighet note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 14 innevarande oktober,
hvarmedelst, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmälde, högsta
domstolens yttrande infordrats öfver ett inom lagbyrån utarbetadt förslag
till lag om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen; varande berörda
förslag under litt. A. bilagdt detta protokoll.
Högsta domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.
Ex protocollo
Aug. von Hartmansdorjf.
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
Utdrag, af protokollet öfver justitiedepartementsår enden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott fredagen den 30 december 1898
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
Claéson,
Dyrssen,
Justitieråden: Carlson,
Westring.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i
underdånighet:
Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden
för den 14 sistlidne oktober inhemtade utlåtande öfver
det vid samma protokoll fogade förslag till lag om ändrad lydelse af
67 § konkurslagen; och hemstälde föredraganden i underdånighet, att
berörda förslag, hvilket af högsta domstolen lemnats utan anmärkning,
måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, för Riksdagen till antagande
framläggas.
23
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
Med bifall till denna af statsrådets öfrige ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
i nåder förordna, att till Riksdagen skulle aflåta»
nådig proposition i ämnet, af den lydelse bilagan litt.
F. vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
Aug. von Hartmansdorff.