Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition A’:o 46''.
1
N:o 46.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning
af en till förra kronofogdebostället l mantal Wik
n:o 1 i Södermanlands län hörande lägenhet; gifven
Stockholms slott den 17 februari 1899.
I underdånig skrifvelse den 9 december 1898 har domänstyrelsen
anmält, att vid uppskattning, som nämnda år egt rum å förra kronofogdebostället
1 mantal Wik n:o 1 i Vadsbro socken och Oppunda härad af
Södermanlands län för förnyad utarrendering från den 14 mars 1901
af denna egendom, som lemnade mer än 500 kronor i årligt arrende,
förslag väckts om afsöndring och försäljning af den till egendomen
hörande lägenheten Ångstugan; och har domänstyrelsen understält berörda
fråga Kongl. Maj:ts pröfning, dervid styrelsen tillika öfverlemnat
instrumentet öfver berörda värdering jemte en af förste landtmätaren
A. W. Lodén år 1897 upprättad karta öfver egendomen med tillhörande
beskrifning äfvensom yttrande i ärendet af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet jemte öfriga till ärendet hörande handlingar.
Af nämnda handlingar inhemtas, bland annat,
att lägenheten Ångstugan, som genom Hedenlundasjön är skild
från egendomens hemskifte, innehåller en areal af 13,58 4 hektar, deraf
6,638 hektar åker, 1,41 hektar äng, 5,37 hektar skogs- och betesmark
samt 0,16 6 hektar impediment;
att å lägenheten finnas följande kronan tillhöriga åbyggnader,
nemligen stuga, bod och uthusbyggnad, innehållande timrad ladugård
för sex djur samt loge, alla i godt stånd;
Bih. till Biksd. Trot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 32 Höft. i
1
2
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 46.
att uppskattningsmännen, ehuru afsöndring och försäljning af
lägenheten kunde ifrågasättas, likväl, då väg till lägenheten saknades
annorledes än öfver sjön, ansett sig icke hafva skäl att förorda dylik
afsöndring, helst som egendomens arrendator, hvilken för närvarande
brukade jorden till Ångstugan under hufvudgården, ifrågasatt att, då
kronan blott egde en enda arbetarebostad vid hufvudgården, bestående
af stugubyggnaden vid det i närheten belägna nedlagda torpet Grindstugan,
ånyo såsom torp använda Ångstugan, hvilken numera vore försedd
med nya och för sådant ändamål lämpliga byggnader;
att, sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande efter mottagande af
uppskattningsinstrumentet anmodat domänintendenten i länet att inkomma
med närmare utredning rörande möjligheten att bereda utfartsväg åt
ifrågavarande lägenhet, bemälde tjensteman till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
insändt dels yttrande i ärendet af förste landtmätaren Lodén,
som meddelat, att någon utfartsväg för lägenheten icke funnes, såvidt
af i länets landtmäterikontor förvarade kartor framginge, samt att afståndet
från lägenheten till närmaste allmänna landsväg utgjorde omkring
250 meter, dels utlåtande af egendomens arrendator, som uppgifvit,
att från lägenheten ledde en öfver egendomen Hedenlundas egor
framlöpande, rudimentär väg, som på en sträcka af omkring 100 meter
vore försedd med diken å ömse sidor, och att iståndsättandet af nämnda
utfartsväg borde kunna verkställas för en helt ringa kostnad, under
förutsättning att icke något hinder från jordegarens sida ifrågakomme,
dels ock en skrifvelse till domänintendenten från egaren af Hedenlunda,
som meddelat, att från hans sida hinder ej mötte för begagnande utan
ersättning så väl af den väg, som från lägenheten Ångstugan ledde öfver
Årsta och Hedenlunda egor fram till vägen från Årsta till stora landsvägen
mellan Hofby och Flen, som ock af nyssnämnda väg från Årsta
till störa landsvägen, under vilkor blott att den grind, som i gränsen
mellan Årsta och Hedenlunda funnes öfver Ångstugans ifrågavarande
utfartsväg, af lägenhetens egare hölles i giltigt skick;
att uppskattningsmännen i dem härefter affordradt yttrande, enär
numera möjlighet funnes till erhållande af lämplig väg till Ångstugan
och således förnämsta hindret för dess afsöndring undanröjts, tillstyrkt
en sådan åtgärd och uppgjort beräkning öfver lägenhetens saluvärde,
enligt hvilken beräkning detta värde skulle uppgå till i jemnadt tal
4,600 kronor, hvari inbegripits 543 kronor 60 öre för värdet af den
å lägenheten växande skog; samt
att Kongl. Maj:ts befallningshafvande, med hänsyn till lägenhetens
från hufvudgården afskilda läge och hvad i öfrigt angående lägenheten
Kotigl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 46. 3
blifvit upplyst, ansåge densamma lämpligen böra skiljas från egendomen
och försäljas.
För egen del har domänstyrelsen, under erinran att såsom skäl
mot Angstugans afsöndring, utom saknaden af utfartsväg, äfven framhållits,
att å egendomen ej funnes andra kronan tillhöriga hus, som
kunde till bostäder åt arbetare upplåtas, än stugubyggnaden å nämnda
lägenhet och en å det numera under hufvudgården inlagda torpet Grindstugan
befintlig stuga, anfört: att härvid kunde anmärkas, att Ångstugan
ej väl lämpade sig till bostad för arbetare vid gården, då samfärdseln
med denna, till hvilken vägen öfver land vore omkring en mil lång,
kunde under vintertiden, då Hedenlundasjön vore belagd med is, som
ej bure eller kunde utan svårighet med farkost genomträngas, liksom
vid islossningen om vårarne blifva särdeles besvärlig; att, äfven om
Ångstugan bibehölles under gården, derigenom säkerligen icke blefve
tillräckligt sörj dt för herbergerandet i kronans hus af arbetsfolk vid
egendomen i fråga, till hvilken hörde en åkerareal af mer än 46 hektar
och der nu vore anstälde åtta statkarlar; att för statkarlarnes hysande
för närvarande funnes vid hufvudgården, utom huset vid Grindstugan,
en arrendatorn enskildt tillhörig byggnad i godt stånd, innehållande
fem rum; samt att, vare sig arrendatorn, som af uppskattningsmännen
förordats till erhållande af optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering,
skulle äfven under nästa arrendeperiod blifva egendomens arrendator
eller annan person härtill antoges, tillfälle torde komma att erbjudas
att åt kronan på billiga vilkor förvärfva nyssberörda byggnad,
hvarigenom behofvet af kronan tillhöriga arbetarebostäder lämpligast
kunde afhjelpas.
Vidare har domänstyrelsen beträffande frågan om utfartsväg från
lägenheten anfört, att, ehuru denna fråga ej kunde anses för framtiden
ordnad genom nuvarande egarens af Hedenlunda förut omförmälda förklaring,
helst dervid ej lemnats medgifvande till inteckning för rätten
till väg i de fastigheter, hvaröfver vägen framginge, spekulanter på
lägenheten likväl ej torde låta sig häraf tillbakahållas, då afståndet till
allmän väg ej vore mer än omkring 250 meter och egaren af den mellanliggande
marken ej syntes vara ovillig att angående begagnandet af
väg deröfver träffa öfverenskommelse, samt att i allt fall innehafvaren
af lägenheten i följd af dennas läge invid större sjö utan svårighet
kunde bereda sig tillträde till någon i närheten af sjön varande kommunikationsled;
och har domänstyrelsen, som ansåge, att för undanrödjande
af alla farhågor i sistnämnda afseende i blifvande arrendekontrakt
angående Wik borde intagas förbehåll om rätt för innehaf
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46
▼aren af Ångstugan att taga väg öfver Wiks egor till allmän landsväg,
hemstält, att Ångstugan, hvilken kunde utan olägenhet för skötseln af
egendomen i öfrigt derifrån skiljas och hvilkens areal ej nppginge till
en femtedel af den till hemmanet Wik hörande, måtte från egendomen
afsöndras och försäljas.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen att medgifva,
dels att den till förra kronofogdebostället 1 mantal Wik n:o 1
hörande lägenheten Ångstugan må derifrån afsöndras och i enlighet med
föreskrifterna i 8 mom. af kongl. skrifvelsen till domänstyrelsen angående
bestämmelser att tjena till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande
från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 för åsätta saluvärdet
till försäljning utbjudas, att tillträdas den 14 mars 1901, med
rätt för köparen att begagna väg öfver stamhemmanets egor till allmän
landsväg;
dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,
må, på samma sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till
skogsbörd tjenlig mark.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Hans Waehtmeister.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
5
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 11 februari 1899.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen.
Departementschefen, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog vidare:
Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 9 december 1898,
deri — sedan vid uppskattning, som under nämnda år egt rum å förra
kronofogdebostället 1 mantal Wik n:o 1 i Vadsbro socken och Oppunda
härad af Södermanlands län för förnyad utarrendering från den 14 mars
1901 af denna egendom, som lemnade mer än 500 kronor i årligt arrende,
förslag väckts om afsöndring och försäljning af den till egendomen
hörande lägenheten Ångstugan — styrelsen understält nämnda fråga
Kongl. Maj:ts pröfning, dervid styrelsen tillika öfverlemnat instrument
öfver berörda arrendeuppskattning jemte yttrande af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet äfvensom öfriga till ärendet hörande handlingar.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet,
att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,
dels att den till förra kronofogdebostället 1 mantal Wik n:o 1
hörande lägenheten Ångstugan finge derifrån afsöndras och i enlighet
med föreskrifterna i 8 mom. af nådiga skrifvelsen till domänstyrelsen
angående bestämmelser att tjena till efterrättelse i fråga om lägenheters
upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 för
åsätta saluvärdet till försäljning utbjudas, att tillträdas den 14 mars 1901,
med rätt för köparen att, begagna väg öfver stamhemmanets egor till
allmän landsväg;
dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflöte,
finge, på samma sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronolägenheter,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller
till skogsbörd tjenlig mark.
Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Sven Kbhler.
>