Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 37.

9

5f:o 37.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående
upplåtelse från h''onans mark inom Piteå socken af ett
område . till plats för en kapellbyggnad m. m.; gifven
Stockholms slott den 10 februari 1899.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:

att af Pite kronopark ett å en af landtmäteriauskultanten E. L.
Hollström år 1897 upprättad karta med bokstäfverna a, b, c och d utmärkt
område om 21/2 hektars ytvidd må till plats för ett kapell jemte
begrafningsplats för alltid upplåtas till Piteå landsförsamling under vilkor,
att området varder på församlingens bekostnad af vederbörande revirförvaltare
utstakadt och å karta lagdt; att å området vid upplåtelsen
befintlig afverkningsbar skog skall för kronans räkning tillgodogöras,
dock med rätt för församlingen att, der den så önskar, tillösa sig samma
skog emot ersättning, som i sådan händelse skall efter i orten gängse
pris af domänstyrelsen bestämmas; samt att församlingen skall, der så
påfordras, kring hela ifrågavarande område uppföra och underhålla lämpligt
stängsel.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Kils Claéson.

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 27 Häft.

2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen- Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 februari 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,
friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrs^en.

Departementschefen, statsrådet Claeson, föredrog i underdåninghet:

10:o.

Föredragande departementschefen statsrådet Claeson yttrade:

Ang. upp- »Sedan Piteå landsförsamling å kyrkostämma den 25 april 1897

låtelse från besluta att i närheten af Långträsks jernvägsstation inom Piteå socken

inom Piteå på församlingens gemensamma bekostnad uppföra ett kapell och i samband

socken af ett dermed anordna begrafningsplats äfvensom att för sådant ändamål begära

plats för en upplåtelse från kronans mark af ett område om 2 ‘/4 hektar, hvilket, be kapellbyggnads\yit

£ kyrkostämma den 7 november nämnda år så till vida ändrats,
m. m. J

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.

att för beredande bland annat af lämpligare utrymme för kyrkostugor
upplåtelsen borde afse ett område om 5 hektars ytvidd, har uti en till
Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning församlingens kyrkoråd, jemlikt
uppdrag, anhållit, att ett å en vid ansökningen fogad, af landtmäteriauskultanten
E. L. Hollström år 1897 upprättad karta utmärkt område
om 5 hektar, beläget å kronans mark inom förberörda socken på ett
afstånd från jernvägsgrinden vid Långträsks station af 586 meter, efter
landsvägen räknadt, måtte få för nämnda ändamål till församlingen upplåtas
kostnadsfritt.

Till stöd för denna ansökning har anförts hufvudsakligen, att Storlångträsks
by, i närheten af hvilken omförmälda kapell vore afsedt att
uppföras, vore belägen omkring 5 mil från församlingens kyrka, hvadan
och då flera mindre byar och lägenheter läge bortom nämnda by pa
ända till 8 ’/2 mils afstånd från kyrkan, behofvet af en gudstjenstlokal
med begrafningsplats inom ifrågavarande trakt gjort sig högeligen känbar^
samt att församlingen ansåge sig hafva skal för sin begäran om
kostnadsfri upplåtelse af kronomark deruti, att all för ändamålet lämplig
mark tillhörde kronan och att församlingen, som ganska snart måste vara
betänkt på sin delning, hade att, utöfver kostnaden för nämnda kapell
och begrafningsplats, emotse dryga utgifter för kyrkliga behof. I sammanhang
härmed framhålles, att den mark, som läge emellan det nu
ifrågasatta området och ett till utrymme för stationssamhälle vid Lång- g
träsks station afsöndradt område, vore sumpig och af sådan anledning
till begrafningsplats olämplig.

På grund af nådig remiss har domänstyrelsen i detta ärende inkommit
med underdåniga yttranden af vederbörande jägmästare, öfverjägmästare
och kontraktsprost, domkapitlet i Hernösand samt Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Norrbottens län äfvensom med eget, af en öfversigtskarta
åtföljdt underdånigt utlåtande, hvarefter jemväl kammarkollegium,
efter erhållen nådig befallning, sig yttrat.

Jägmästaren anmärker, att det väl varit önskligt att kapellplatsen
la^ts i sammanhang med omförmälda stationssamhälle, enär i händelse af
bifall till församlingens föreliggande framställning ett mellanliggande område
af omkring 14 hektars ytvidd komme att så godt som gifvas till
spillo, utsatt, som det enligt jägmästarens mening blefve, för trafik och
åverkan, men att, då sakkunnige, af församlingen utsedde personer ansett
detta område olämpligt för ifrågavarande ändamål, jägmästaren icke trodde
sig i nämnda olägenhet finna tillräckligt skäl för afstyrkande, desto hellre

12

Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

som det mellanliggande området sannolikt blefve behöfligt för stationssamhällets
utvidgning. Jägmästaren hemställer för den skull, att den
sökta upplåtelsen matte beviljas, dock mot lösen för marken jemte derå
växande skog.

öfverjägmästaren meddelar, att det i ansökningen afsedda området
bestode af god, jemn och högland mark, beväxt med ganska tätsluten,
medelåldrig och äldre tallskog, och vore af samma beskaffenhet som den
mellan detta område och stationssamhället liggande delen, som utgjordes
af hed- eller moland, samt att han i händelse af bifall till ansökningen
ansåge kapellplatsen böra på ett eller annat sätt läggas i omedelbart
sammanhang med stationssamhällets område.

Kontraktsprosten anför, att den till inemot 1,200 personer uppgående,
inom karga och vidsträckta bygder på betydande afstånd från moderkyrkan
utspridda befolkning, för hvilken kapellet i fråga närmast vore
afsedt, vore med hänsyn till själavården den minst tillgodosedda inom
hela den folkrika och vidsträckta församlingen, hvadan de allvarligaste
och mest beaktansvärda kraf förelåge att inom samma trakter inrätta
ett kapell jemte dertill hörande begrafningsplats; att kapellet syntes böra
förläggas i närheten af Långträsk, emedan dels stambanan nu saminanbunde
de öfre delarne af de eljest genom ingen väg med hvarandra
förenade norra och södra bygderna af församlingen, dels ock ett ordnadt
, stationssamhälle syntes komma att inom kort uppväxa vid Långträsk;
att, då kapellet syntes böra uppföras utom stationssamhällets område,
någon iller passande plats än den af församlingen föreslagna icke syntes
finnas, helst det mellan den föreslagna kapellplatsen och stationssamhället
belägna området enligt på platsen företagna undersökningar vore sumpigt
och således ej för ändamålet Renligt; att det af mångahanda anledningar
syntes mindre lämpligt att uppföra så kallade kyrkostugor i kapellets
omedelbara närhet, på grund hvaraf, och då tomter för dylika byggnader
kunde erhållas på angränsande, enskilde tillhörig mark, församlingen
syntes kunna åtnöjas med ett område om 2x/2 hektar; att, beträffande
frågan om områdets kostnadsfria upplåtande, församlingen, som vore länets
folkrikaste, väl icke förklarat sig oförmögen att sjelf bekosta de med
byggef förenade utgifter, men att hänsyn dervid dock, enligt kontraktsprostens
tanke, borde tagas icke så mycket til] den folkrika församlingen,
som dock genom att för kapellbyggnadens uppförande och begrafningsplatsens
anordnande anslå ett belopp af 9,500 kronor redan gjort för
saken ett ganska vackert och frivilligt offer, utan fastmer till den fattiga,

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

aflägset boende befolkning, för hvilken kapellet vore afsedt, i hvilket hänseende
vore att framhålla, hurusom den ekonomiska bärkraften hos denna
befolkning vore allt för svag för att densamma skulle kunna på egen
bekostnad bereda sig utväg till en bättre ordnad själavård, utan att berörda
behof kunde fyllas allenast genom gemensamma uppoffringar af
församlingen i sin helhet; samt att det på grund häraf syntes billigt och
rättvist, att den för kapell jemte begrafningsplats erforderliga mark blefve
åt församlingen kostnadsfritt upplåten, desto hellre som kronans inom Norrbottens
län och den företrädesvis inom Piteå socken belägna marken vore
af den omfattning, att den kostnadsfria upplåtelsen af det försvinnande
lilla område, hvarom nu vore fråga, icke syntes från skogsväsendets sida
böra tillmätas allt för stor vigt i jemförelse med det behjertansvärda
kyrkliga ändamål, som deraf vunnes.

I detta kontraktsprostens yttrande instämmer domkapitlet under hemställan,
att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, hvarigeuom evärdlig
och kostnadsfri upplåtelse af 21/J hektar å det af församlingen föreslagna
område af kronans mark för uppförande af kapell och anläggning af begrafningsplats
bereddes församlingen.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande anser, att, då behofvet af ett kapell
med begrafningsplats å den af församlingen angifna trakten torde vara
påtagligt och församlingen, åtminstone ej utan allt för stora kostnader,
torde kunna förvärfva sig för ändamålet nödigt och lämpligt område af
enskild mark, eu upplåtelse från kronomarken icke borde möta hinder,
helst frågan i detta'' fall vore af ett allmänt intresse.

Med aidedning deraf att Kongl. Maj:ts befallningshafvande emellertid
framhållit önskvärdheten deraf, att den del af kronoparken, som omedelbart
gränsade till stationsområdet, i första rummet anlitades för ifrågavarande
ändamål, har domänstyrelsen låtit jägmästaren verkställa besigtning
af omförmälda mellan den af församlingen ifrågasatta kapellplatsen
och stationssamhället belägna mark, hvarefter jägmästaren, med öfverlemnande
af en utaf landtmäteriauskultanten I. Bexelius år 1898 upprättad
karta, derå inlagts förslag till reglering af denna mark, meddelat, att
samma mark icke vare sig hade det läge eller i öfrigt vore af den beskaffenhet,
att den kunde anses för ändamålet lämplig, hvaremot en i
nordvestra hörnet af det af församlingen föreslagna området erbjöde bästa
tomtplatsen för kapellet.

Domänstyrelsen anför, att den mark, som i den underdåniga ansökningen
afsåges, vore belägen å en mellan enskildes egor inskjutande skogs -

14

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 37.

trakt af den störa, i Piteå socken belägna kronoparkskomplex, som benämndes
Pite kronopark, och innehölle en areal af 103,540 hektar; att å
denna trakt af kronoparken norra stambanan ginge fram, skärande den
från Piteå till Arvidsjaur ledande landsvägen; att vid skärningspunkten
läge Långträsks station, invid hvilken ett område af, förutom utfartsvägar,
37,12 hektar blifvit genom nådigt bref den 17 maj 1895 från kronoparken
upplåtet för att tillgodose ett blifvande stationssamhälles behof af
tomtplatser; att styrelsen, beträffande sjelfva saken, ansåge att, då vederbörande
myndigheter vitsordat behofvet af ett kapell uti ifrågavarande
del af socknen, och af det anförda framginge att marken derstädes tillhörde
kronan, församlingens begäran om markupplåtelse förtjenade afseende;
att styrelsen emellertid med anledning af hvad domkapitlet anfört
hölle före, att en areal af 2 ’/2 hektar vore fullt tillräcklig; att den af
jägmästaren omförinälda höjden syntes, såsom obestridligen den lämpligaste
platsen, svårligen kunna för kapellets ändamålsenliga uppförande undvaras,
hvadan af det utaf församlingen begärda och å Hollströms karta utmärkta
området den del, hvarå nämnda höjd vore belägen, syntes med en areal
af 273 hektar böra till församlingen upplåtas på sätt styrelsen å samma
karta medelst streckade linier mellan bokstäfverna a, b, c och d närmare
angifvit; att olägenhet genom intrång visserligen befarats skola uppstå
för den mellan kapellplatsen och stationen qvarblifvande kronoparksdelen,
men att, då kyrkostugor med åtföljande bosättningar å kapellplatsen förmodades
icke komma till stånd, den befarade olägenheten icke syntes
blifva af någon betydenhet; samt att enligt styrelsens uppfattning giltiga
skäl ej vore anförda för afgiftsfri upplåtelse, utan borde köpeskilling för
marken med derå växande skog erläggas till kronan på sätt i fråga om
Långträsks stationssamhälles tomtplatser vore genom ofvannämnda nådiga
bref stadgadt.

Uti ofvanberörda nådiga bref den 17 maj 1895 stadgas bland
annat:

att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle, samtidigt
för alla tomterna, uppgöras af vederbörande revirförvaltare och en
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande utsedd lämplig person, hvarvid särskilt,
värde borde åsättas å tomt befintlig skog och särskildt värde sjelfva
jorden; samt

att tomt finge af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris motsvarande
minst den sålunda föreslagna köpeskillingen upplåtas till den,
som lios Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälde sig till erhållande af

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

sådan tomt och dervid erlade värdet för å tomten befintlig skog jemte en
femtedel af köpeskillingen för jorden.

Slutligen har kammarkollegium uti sitt underdåniga utlåtande, under
erinran att vida mer än hälften af Piteå sockens nuvarande ytinnehåll
blifvit jemlikt nådigt bref den 16 maj 1879 afsatt till kronopark, anfört,
att kollegium, som genom hvad i ärendet förekommit ansåge hafva till
fyllest ådagalagts såväl behofvet af kapell tillika med begrafningsplats
inom ifrågavarande trakter som äfven det föreslagna områdets lämplighet
härför, icke hade något att erinra deremot, att mark blefve för detta
ändamål af kronans här belägna kronoparker för alltid upplåten till församlingen,
men att, då församlingen icke visat sig hafva oundgängligt
behof af ett område af större omfattning än 2V2 hektar, upplåtelsen icke
syntes böra öfverstiga denna areal; samt att, vidkommande frågan huruvida
upplåtelsen borde vara kostnadsfri, kollegium funne sig särskildt af
hvad kontraktsprosten i ärendet anfört hafva anledning biträda hvad denne
äfvensom domkapitlet derutinnan hemstält, dock att den på området vid
upplåtelsen befintliga afverkningsbara skog borde för kronans räkning
tillgodogöras, med rätt likväl för församlingen att inlösa skogen eller viss
del deraf.

Då genom det ifrågavarande kapellets uppförande skulle tillgodoses
ett vigtigt andligt kulturintresse i en aflägsen bygd, och de uppoffringar
härför, hvartill församlingen visat sig beredd, äro ganska afsevärda, tvekar
jag icke att för min del tillstyrka kostnadsfri upplåtelse af det relativt
till kronans öfriga marker å dessa trakter obetydliga området; och får
jag alltså hemställa,

det täcktes Ivongl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva, att af Pite kronopark
ett å omförmälda, af landtmäteriauskultanten E. L. Hollström år 1897
upprättade karta med bokstäfverna a, b, c och d utmärkt område om 2’/2
hektars ytvidd må till plats för ett kapell jemte begrafningsplats för alltid
upplåtas till Piteå landsförsamling under vilkor, att området varder
på församlingens bekostnad af vederbörande revirförvaltare utstakadt och
å karta lagdt; att å området vid upplåtelsen befintlig afverkningsbar skog
skall för kronans räkning tillgodogöras, dock med rätt för församlingen
att, der den så önskar, tillösa sig samma skog emot ersättning, som i
sådan händelse skall efter i orten gängse pris af domänstyrelsen bestämmas;
samt att församlingen skall, der så påfordras, kring hela ifrågavarande
område uppföra och underhålla lämpligt stängsel.

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Häruti instämde statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda i underdånighet hemstält
behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten
gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse bilagan litt. till detta
protokoll utvisar.

Ex protocollo

Gustaf Norström.

STOCKHOLM, CENTRAL-TRYCKERIET 18 99.