Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

9

N:o 25.

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse
åt enskilde af viss del af ett vid afvittringen
inom Jockmocks socken för kronans räkning afsatt
område invid Murjeks jemn äg sstation i Norrbottens
län; gifven Stockholms slott den 27 januari 1899.

Genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Norrbottens län utslag
den 15 december 1890 angående afvittring af Jockmocks socken har
dels inom området för Åkerbergs by för kronans räkning förbehållits
ett område om 26,2 5 hektar, dels ock inom gränserna för den i socknen
belägna kronopark till byggnads- och upplagsplats vid Luleå—Gellivare
jernväg afsätta ett område om 24,50 hektar.

I eu af Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande med underdånig
skrifvelse den 13 mars 1897 Öfverlemnad skrift har Jockmocks
sockens kommunalstämma i underdånighet anhållit, att, sedan nämnda
socken å kyrkostämma beslutit att uppföra ett skolhus vid Murjeks
jernvägsstation åLuleå—Gellivare jernväg, men Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansett sig icke kunna åt församlingen upplåta tomtplats till
skolhuset å det område, som vid afvittringen afsatts för bebyggande,
berörda område måtte åt socknen för alltid upplåtas på de vilkor,
Kongl. Maj:t ville bestämma.

Derjemte hafva i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift åtskilliga
personer, med förmälan att de vore bosatta å ifrågavarande område
och der uppfört boningshus m. m., bestridt bifall till Jockmocks
Bih. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sand. 1 Afd. 19 Höft. 2

10

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 25.

kommuns förevarande ansökning och tillika i underdånighet anhållit,
att det måtte varda öfverlemnadt till vederbörande myndighet att
uppgöra plan för platsens bebyggande och tomters upplåtande m. m.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har i sin berörda skrifvelse
äfvensom i sedermera infordradt underdånigt utlåtande meddelat, att
ifrågavarande vid afvittringen afsätta områden vore belägna i ett
sammanhang och genomskures af Luleå—Gellivare jernväg i riktning
från söder till norr; att Jockmocks kommun med den underdåniga
ansökningen afsåge att få på sig under eganderätt öfverlåten den vester
om jernvägslinien och Murjeks å området förlagda jernvägsstation belägna
del af samma område, i ändamål närmast att derå uppföra skolhus,
men äfven att, i den mån området ej toges i anspråk derför, å
detsamma upplåta mark till annan byggnadsverksamhet; att uu ifrågavarande
del af området enligt en vid skrifvelsen fogad, af tillförordnade
förste landtmätaren C. A. Sjöberg upprättad karta omfattade, jemte
0,348 hektar landsväg, 20,472 hektar skogsmark och 12,82 hektar
lågländ mark eller tillhopa 33,64 hektar; samt att vederbörande skolråd,
med utmärkande å berörda karta af den för skolan ifrågasatta platsen,
uppgifvit, att ett område af 1 hektar vore för skolans räkning erforderligt.

Vidare har Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, bland annat,
att, då det till upplåtelse åt kommunen ifrågasatta område vore beläget
invid Murjeks jernvägsstation, som förmedlade trafiken till och från Lule
elfs hela öfre flodområde, och genomskures af den till Jockmocks sockens
centralpunkt, Jockmocks kyrkby, ledande allmänna vägen, det vore att
förvänta, att ett stationssamhälle snart skulle uppväxa derstädes, detta
dock endast under förutsättning att tryggad besittningsrätt vunnes till
bygguadsgrunden. Erfarenheten ej minst inom det på kommunikationer
fattiga Norrbottens län hade nemligen ådagalagt, hurusom omgifningarna
invid jernvägsstationer, der jernväg korsades af annan kommunikationsled
eller, såsom i förevarande fall, der landsväg utmynnade, vore ytterst begärliga
såsom bosättningsplatser och ofta på otroligt kort tid utvecklades
till folkrika och tätt bebygda stationssamhällen. Det vore derföre af
stor vigt att å sådana platser, der måhända inom kort förhållandena
komme att nödvändiggöra tillämpning af de för rikets städer utfärdade
byggnads- och brandordningar, redan från början få byggnadsverksamheten
ordnad efter en på förhand uppgjord ändamålsenlig plan.
Huru begärligt nu ifrågavarande område, som för tio år sedan utgjorde
en ödemark, varit såsom bosättningsplats, visade sig deraf, att en
mängd familjer redan der slagit sig ned och åt sig uppfört bonings -

11

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 25.

hus. Då detta skett utan vederbörligt tillstånd och nämnda familjer
i allmänhet vore mindre bemedlade, vore deras ställning högst osäker,
och det vore derföre för dem ytterst angeläget att erhålla tryggad
rätt att bibehållas vid de hem, som de sålunda åt sig grundat. På
dessa och i öfrigt anförda skäl har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hemstält, att ofvan omförmälda område, 33 hektar 64 ar, med afdrag
dock af den del deraf, som upptoges af allmän väg, eller 0,34 8 hektar,
måtte på vissa af Kongl. Maj:ts befallningshafvande angifna vilkor
under eganderätt upplåtas till Jockmocks kommun, dervid Kongl. Maj:ts
befallningshafvande tillika erinrat, att kronan icke borde genom ifrågasättande
af något vederlag hindra eller försvåra platsens bebyggande.

På grund af särskilda nådiga remisser har kammarkollegium afgifvit
underdåniga utlåtanden i ärendet, hvarjemte kollegium öfverlemnat
inhemtade yttranden af domänstyrelsen och jernvägsstyrelsen, af hvilka
dcmänstyrelsen meddelat sig med vederbörande öfverjägmästare, som
ansett det af Kongl. Maj:ts befallningshafvande omförmälda område
böra upplåtas till tomtplatser för stationssamhället vid Murjek, dock
med iakttagande att dervid borde reserveras en eller två välbelägna
tomter för kommunens allmänna behof samt en dylik tomt för statsändamål;
och har domänstyrelsen, som anslutit sig till hvad öfverjägmästaren
yttrat, samt förmält sig anse det åsyftade ändamålet lämpligast
kunna vinnas på det sätt, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
anbefaldes upprätta plan för områdets indelning i tomter, dervid såväl
förutvarande husegares som ock kommunens samt Kongl. Maj:ts och
kronans intressen borde tillgodoses, hemstält, att, efter det sådan plan
upprättats, Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva områdets
upplåtande på samma vilkor, som rörande upplåtelse åt enskilde af
ett invid Långträsks jernvägsstation beläget område af Piteå kronopark
blifvit stadgade i kongl. brefvet den 17 maj 1895.

Jernvägsstyrelsen har ansett det vara af nödig omtänksamhet
påkalladt att vid eu eventuel upplåtelse af ifrågavarande kronomark
för statens jernvägars räkning afsätta det område, som funnes utmärkt
å eu vid styrelsens skrifvelse fogad plankarta och vore beläget
mellan jernvägens nuvarande vestra gräns och en linie, förlagd på 75
meters afstånd från hufvudspårets medellinie.

För egen del har kammarkollegium i det af kollegium senast
afgifna utlåtande anfört, att kollegium biträdde Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
åsigt i fråga om behofvet att till bebyggande indela ifrågavarande
del af det vid Murjeks jernvägsstation för Kongl. Maj:ts och
kronans räkning afsätta område. Deremot funne kollegium några sådana

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

omständigheter icke vara för handen, som för kronan kunde innefatta
skälig anledning att till kommunens förmån utan vederlag afhända sig
omförmälda mark, vare sig i hela dess omfattning eller till den del,
som ansetts erforderlig till skolhustomt. Afsättande, på sätt öfverjägmästaren
föreslagit, af tomt till stat och kommun syntes kollegium
ej heller vara af behofvet påkalladt i vidare mån, än som tarfvades
för erhållande af lämplig skolhustomt, alldenstund den öster om jernvägsstationen
belägna del af det vid afvittringen afsätta område ej vore
ämnad att ingå i nu ifrågasatta upplåtelse utan sålunda fortfarande
vore att disponera för statens ändamål, samt kommunen kunde i likhet
med enskilda sjelf förvärfva hvad som funnes nödigt.

För främjande, så vidt möjligt vore, af det med upplåtelsen afsedda
syfte holle kollegium emellertid före, att det borde tillkomma
vederbörande myndighet att ombesörja områdets uppdelande i tomter
samt dessa tomters upplåtande till bebyggande; och hemstälde kollegium,
med åberopande af hvad sålunda anförts, att ifrågavarande område,
33 hektar 64 ar, med undantag af dels den del deraf, som upptoges
af allmänna landsvägen, dels ock den ytvidd, som ansetts nödig
för utvidgande af Murjeks jern vägsstation, måtte, fördeladt i tomter
afsedda till bebyggande, åt enskilde med eganderätt upplåtas under
vissa af kollegium föreslagna vilkor.

Jemte erinran att 1898 års Riksdag på framställning af Kongl.
Maj:t medgifvit, att af det till kyrkoplats för Jockmocks socknemän
vid afvittringen afsätta område 146,8 82 5 hektar finge under vissa
vilkor med eganderätt upplåtas till Jockmocks kommun utan annan
afgäld än den, som kunde anses inbegripen i den ränta, hvilken vid
afvittringen faststälts att utgå från hela det för kyrkoplatsen afsätta
område, samt med tillkännagifvande att på Kongl. Maj:ts pröfning är
beroende väckt fråga om förläggande till annan platspaf det vid Mattisudden
i Jockmocks socken nu anordnade seminarium för bildande af
lappska småskolelärare och lärarinnor, vill Kong]. Maj:t, med afseende
å hvad i ärendet förekommit, härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att ifrågavarande område, 33 hektar 64 ar, med undantag af den
mark, som dels upptages af den genom området dragna allmänna
vägen, dels kan finnas erforderlig för seminariet för bildande af lappska
småskolelärare och lärarinnor, för den händelse att platsen för detta
seminarium kommer att förläggas till Murjeks stationssamhälle, dels
ock af jern vägsstyrelsen ansetts nödig för utvidgande af Murjeks
jernvägsstation, må, fördeladt i tomter afsedda till bebyggande, åt enskilde
med eganderätt upplåtas under iakttagande,

13

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

att, sedan området blifvit genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
försorg uppdeladt. i lämpligt antal tomter, dervid tomt af erforderlig
storlek bör utläggas till plats för skolhus åt Jockmocks församling,
förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skall samtidigt för
alla tomterna uppgöras af vederbörande revirförvaltare och en af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet utsedd person, hvarvid särskildt
värde bör åsättas å tomt befintlig skog och särskildt värde sjelfva
jorden;

att tomt må af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris, motsvarande
minst den sålunda föreslagna köpeskillingen, upplåtas, skolhustomten
till Jockmocks kommun samt öfriga tomter till den, som hos
Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmäler sig till erhållande af sådan
tomt och dervid erlägger hela värdet för å tomten befintlig skog jemte
minst en femtedel af köpeskillingen för jorden;

att egare af redan å området uppförda byggnader skola ega
företrädesrätt att för dem erhålla nödigt tomtutrymme mot erläggande
af stadgad köpeskilling;

att den, åt hvilken tomt upplåtes, skall vara skyldig att, under
iakttagande af de särskilda föreskrifter, som med afseende å ett ordnadt
bebyggande af platsen kunna varda honom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
vid upplåtelsen meddelade, inom två år från upplåtelsen hafva
å tomten påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus,
salubod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr, om det
försummas, att tomtinnehafvaren förlorar sin rätt till tomten och den
derför erlagda andel af köpeskillingen;

att tomtinnehafvare, så snart han inom den förelagda tiden af
fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens bebyggande åligger,
skall vara skyldig erlägga återstoden af köpeskillingen vid enahanda
påföljd för uraktlåtenhet häraf, som för försummad byggnadsskyldighet
är stadgad;

att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och
köpeskillingen till fullo guldits, köpebref å tomten må af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande för tomtinnehafvaren utfärdas; samt

att köpare skall vara skyldig att ensam vidkännas de med lagfarten
förenade kostnader;

viljande Kongl. Maj:t tillika föreslå Riksdagen att medgifva, att
köpeskillingarna för tomterna må, på samma^sätt''som köpeskillingarna
för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans
räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

14

Kongl. Maj:ts 1Säd. Proposition N:o 25.

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Er. Gust. Boström.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

15

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl
Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet d Stockholms
slott den 27 januari 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,
friherre Rappe,

Annerstedt,
von Krusenstjerna,

Claéson och
Dyrssen.

Tillförordnade chefen för finansdepartementet, herr statsministern
Boström föredrog härefter:

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Norrbottens län underdåniga
skrifvelse den 13 mars 1897, hvarmed Kongl. Maj:ts befallningshafvande
öfverlemnat en till Kongl. Maj:t stäld skrift, deri — sedan genom
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes utslag den 15 december 1890 angående
afvittring af Jockmocks socken dels inom området för Åkerbergs
by för kronans räkning förbehållits ett område om 26,2 5 hektar,
dels ock inom gränserna för den i socknen belägna kronopark till
byggnads- och upplagsplats vid Luleå—Gellivare jernväg afsätta ett
område om 24,50 hektar — nämnda sockens kommunalstämma i
underdånighet anhållit, att, som socknen å kyrkostämma beslutat att
uppföra ett skolhus vid Murjeks jern vägsstation å Luleå—Gellivare

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition 25.

jernväg, men Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansett sig icke kunna
åt församlingen upplåta tomtplats till skolhuset å det område, som vid
afvittringen afsatts till bebyggande, berörda område måtte åt socknen
för alltid upplåtas på de vilkor, Kongl. Maj:t ville bestämma; hvarjemte
Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelat, att med den underdåniga
ansökningen afsåges den vester om jernvagslinien och Murjeks jernvägsstation
belägna del af berörda område, som, enligt en vid Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes skrifvelse fogad, af tillförordnade förste landtmätaren
C. A. Sjöberg upprättad karta, omfattade, jemte 0,3 4 8 hektar landsväg,
20,4 7 2 hektar skogsmark och 12,8 2 hektar lågländ mark eller tillhopa
33,64 hektar;

i sammanhang hvarmed anmäldes en till Kongl. Maj:t ingifven
skrift, deri åtskilliga personer, med förmälan att de vore bosatta å
ifrågavarande område och der uppfört boningshus m. m., bestridt bifall
till Jockmocks kommuns förevarande ansökning och tillika i underdånighet
anhållit, att det måtte varda öfverlemnadt till vederbörande
myndighet att uppgöra plan för platsens bebyggande och tomters
upplåtande m. m.;

i hvilket ärende ej mindre kammarkollegium afgifvit infordrade
underdåniga utlåtanden, dervid kollegium tillika öfverlemnat inhemtade
yttranden af domänstyrelsen och jernvägsstyrelsen än äfven Kongl.
Maj:ts befallningshafvande inkommit med förnyadt underdånigt utlåtande.

Sedan tillförordnade departementschefen erinrat, att 1898 års
Riksdag på framställning af Kongl. Maj:t medgifvit, att af det till
kyrkoplats för Jockmocks socknemän vid afvittringen afsätta område
146,8825 hektar finge under vissa vilkor med eganderätt upplåtas till
Jockmocks kommun utan annan afgäld än den, som kunde anses inbegripen
i den ränta, hvilken vid afvittringen faststälts att utgå från
hela det för kyrkoplatsen afsätta område, samt att på Kongl. Majrts
pröfning vore beroende väckt fråga om förläggande till annan plats
af det vid Mattisudden i Jockmocks socken nu anordnade seminarium
för bildande af lappska småskolelärare och lärarinnor, tillstyrkte statsrådet,
att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
att medgifva,

att ifrågavarande område, 33 hektar 64 ar, med undantag af den
mark, som dels upptoges af den genom området dragna allmänna vägen,
dels kunde finnas erforderlig för seminariet för bildandet af lappska
småskolelärare och lärarinnor, för den händelse att platsen för detta
seminarium komme att förläggas till Murjeks stationssamhälle, dels ock
af jernvägsstyrelsen ansetts nödig för utvidgande af Murjeks jernvägs -

17

Kongl. Mayts Nåd. Proposition N:o 25.

station, finge, fördeladt i tomter afsedda till bebygande, åt enskilde
med eganderätt upplåtas under iakttagande,

att, sedan området blifvit genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
försorg uppdeladt i lämpligt antal tomter, dervid tomt af erforderlig
storlek borde utläggas till plats för skolhus åt Jockmocks församling,
förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle samtidigt för
alla tomterna uppgöras af vederbörande revirförvaltare och en af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet utsedd person, hvarvid särskildt
värde borde åsättas å tomt befintlig skog och särskildt värde sjelfva
jorden;

att tomt finge af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris, motsvarande
minst den sålunda föreslagna köpeskillingen, upplåtas, skolhustomten
till Jockmocks kommun samt öfriga tomter till den, som hos
Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälde sig till erhållande af sådan
tomt och ''dervid erlade hela värdet för å tomten befintlig skog jemte
minst en femtedel af köpeskillingen för jorden;

att egare af redan å området uppförda byggnader skulle ega
företrädesrätt att för dem erhålla nödigt tomtutrymme mot erläggande
af stadgad köpeskilling;

att den, åt hvilken tomt upplätes, skulle vara skyldig att, under
iakttagande af de särskilda föreskrifter, som med afseende å ett ordnadt
bebyggande af platsen kunde varda honom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
vid upplåtelsen meddelade, inom två år från upplåtelsen hafva
å tomten påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus,
salubod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr, om det
försummades, att tomtinnehafvaren förlorade sin rätt till tomten och
den derför erlagda andel af köpeskillingen;

att tomtinnehafvare, så snart han inom den förelagda tiden af
fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens bebyggande ålåge,
skulle vara skyldig erlägga återstoden af köpeskillingen vid enahanda
påföljd för uraktlåtenhet häraf, som för försummad byggnadsskyldighet
vore stadgad;

att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och
köpeskillingen till fullo guldits, köpebref å tomten finge af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande för tomtinnehafvaren utfärdas; samt

att köpare skulle vara skyldig att ensam vidkännas de med lagfarten
förenade kostnader;

hemställande statsrådet tillika, att Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att medgifva, att köpeskillingarna för tomterna finge, på
Bih. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 19 Eåft. 3

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegeudomar,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Richard Hägglöf.

*

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS, BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.