Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

1

N:o 75.

Ant. till Kiksd. kansli den 28 april 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag för
till- och ombyggnader m. m. vid akademiska sjukhuset i
Upsala. (2:a U. A.)

I punkten 51 af åttonde hufvudtiteln i den till innevarande års
Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till fyllande af den summa,
som beräknats för till- och ombyggnader samt dermed förbundna förbättringar
vid akademiska sjukhuset i Upsala i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med framlagda ritningar och förslag, bevilja ett anslag af
293,835 kronor och deraf på extra stat för år 1900 anvisa 150,000
kronor.

Till det i ärendet förda statsrådsprotokoll har departementschefen
anfört följande.

Med skrifvelse den 4 december 1897 hade kanslern för rikets universitet
till Kongl. Maj:t öfverlemnat en af de akademiska myndigheterna
i Upsala gjord framställning om statsanslag för nybyggnader och
förändringar m. m. vid akademiska sjukhuset i nämnda stad. Under
den ytterligare utredning, som denna fråga emellertid erfordrat, hade
tiden framskridit så, att det syntes hafva ansetts olägligt att söka redan
af 1898 års Riksdag utverka anslag för ifrågavarande ändamål. Frågan
hade således hvila!. Men nu hade kanslersembetet för universitetet i
Bih. till Riksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 45 Iltift. (N:o 75). 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Upsala, på hemställan af det akademiska konsistoriet, i främsta rummet
bland de för universitetet erforderliga anslag, derom äskanden borde
af Kongl. Maj:t göras hos innevarande års Riksdag, upptagit nyssberörda
anslagsfråga, hvilken departementschefen derför anhölle att inför
Kongl. Maj:t få anmäla.

Då den förnyade framställningen anslöte sig till den,_ som år 1897
gjorts i detta ämne, grundade sig departementschefens i det följande
lemnade redogörelse för detta ärende på den föregående framställningen.

Af handlingarna i ärendet inhemtades, att det nuvarande akademiska
sjukhuset i Upsala fullbordats 1867 och hade åstadkommits genom
förenade ansträngningar af Upsala universitet samt Upsala stad och
län, hvilkas sjukvårdsbehof ifrågavarande anstalt jemväl tjenade. Upsala
stad hade räntefritt förskjutit en summa af 40,000 kronor. Upsala läns
landsting hade gifvit ett räntefritt lån å 42,646 kronor 36 öre och Upsala
universitet hade lemnat resten. Det hade emellertid varit endast
med största svårighet och genom uttömmande af, snart sagdt, alla sina
tillgängliga medel samt genom försäljning af det gamla sjukhuset och
en annan universitetets fastighet, som universitetet kunnat samla den
summa af omkring 240,000 kronor, hvilken ansetts för ändamålet erforderlig.
Då det emellertid vid byggandet visat sig, att ej ens dessa
medel vore tillräckliga, hade universitetet vändt sig till Kongl. Maj:t
med anhållan om ett anslag af 32,000 kronor för att kunna genomföra
den uppgjorda planen och sålunda erhålla ett fullt tidsenligt sjukhus.
Men då den kongl. propositionen härom ej af Riksdagen bifallits, hade
universitetet redan vid byggandet nödgats vidtaga derå sådana förändringar
i den ursprungliga planen, som ej varit förenliga ens med de
fordringar, hygienen redan pa denna tid, som nu läge 30 ar tillbaka,
stält på ett tidsenligt sjukhus.

1 afseende å dessa förändringar ville departementschefen bland
annat nämna, att i den ursprungliga planen ingått byggandet af ett
särskildt ekonomihus för kök och dit hörande lägenheter samt tvättstuga
m. m. I följd af bristande medel hade man nu tvungits att inom
sjelfva sjukhuset, i dess bottenvåning, inhysa köket med tillhörande
källare, skafferier m. m. samt hela kökspersonalen, hvartill kommit, att
i den åt sysslomannen afsedda boställsvåningen måst inrymmas en harnbövdsafdelning.
Oaktadt de vidtagna förändringarna och inskränkningarna,
hade kostnaderna för sjukhuset uppgått till 345,770 kronor

98 öre. < .

I följd af nu nämnda omständigheter och då i sjukhusets bottenvåning
ytterligare införts ett bullrande maskineri med vattenpump m. m.,

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

3

hade det nybyggda sjukhuset, som i flera andra hänseenden, särskildt
i fråga om anordningen af sjuksalarna, ansetts vara ett af de bästa i
riket och som tjenat till mönster för landets länslasarett, hvarken ur
sanitär eller administrativ synpunkt kunnat blifva så ändamålsenligt, som
afsedt varit, och då fordringarna på sjukhusen med stigande utveckling
af sjukhushygienen samt de ständigt ökade anspråken på förbättringar
i sjukvårdens intensitet och ventilationens godhet med hvarje år stegrats,
hade det knappt dröjt mer än 15 år från sjukhusets byggande, innan
behofvet af genomgripande förändringar gjort sig gällande; och detta
behof hade blifvit desto mer trängande, som det ursprungliga ventilationssystemet
visat sig ej kunna nöjaktigt fungera, emedan afloppskanalerna
varit origtigt anlagda i ytterväggarna af sjukhuset och i
följd deraf ej kunnat under den kallare årstiden brukas. Härtill hade
kommit, att man, för att minska sjukhusets driftkostnader, i slutet af
1870-talet sett sig nödsakad att i bottenvåningen inrätta en fullständig
tvättstuga med tillhörande mangelrum och torkinrättning samt en vedsåg.

Hå sjukhuset 1867 blifvit färdigt, hade det varit så rymligt, att man
kunnat hoppas, att det för en lång följd af år skulle kunna tillfredsställa
länets behof af sjukvård, men i följd af stigande folkmängd i
Upsala stad och län, förbättrade kommunikationer samt det förtroende,
som kommit den nyinrättade sjukvårdsanstalten under skickliga läkares
vård till del, hade det redan inom 15 år visat sig, att tilloppet af sjuka
blifvit så stort, att sjukhusdirektionen sett sig nödsakad att tid efter
annan öka antalet af sjuksängar, nemligen 1882 med 12 och 1887 med
ytterligare 12 utöfver det ursprungligen afsedda och utöfver hvad som
kunde anses förenligt med en god helso- och sjukvård. Följden häraf
hade blifvit, att sjukhuset snart blifvit tidtals öfverbefolkadt och
att, i synnerhet som ventilationssystemet varit otillfredsställande, smärre
nosokomiala epidemier af ros, nervfeber, rödsot o. s. v. uppträda och
detta desto lättare, som isoleringsafdelning vid sjukhuset ej funnits
och ej kunnat inom detsamma inrättas samt medel till nybyggnad
saknats.

Då ytterligare härtill kommit, att år 1884 en ny klinisk professur
— extra ordinarie professuren i pediatrik och praktisk medicin —
blifvit med ordinarie innehafvare besatt och denne saknat klinisk afdelning,
å hvilken han kunnat meddela undervisning, hade medicinska
fakulteten beslutit dels att uppgöra förslag till afhjelpande af de sanitära
bristerna vid sjukhuset, dels ock att genom till- och ombyggnad
skaffa en klinisk afdelning åt nyss bemälde extra ordinarie professor,
som hade sig anförtrodd den för hela den medicinska banan grund -

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

läggande undervisningen i s. k. fysikalisk diagnostik, och dymedelst
äfven råda bot för den tilltagande öfverbefolkningen å sjukhuset.

Sedan fakulteten af sparsamhetsskäl tagit i öfvervägande, huruvida
sjukhusets öfverstå våning skulle kunna delvis eller fullständigt påbyggas
till en fullständig tredje våning, men detta af sanitära skäl förkastats,
samt vidare ett förslag till en mindre, särskild paviljong nedanför
sjukhuset af flerahanda skäl också förkastats, hade af en af fakulteten
år 1885 nedsatt komité med biträde af sakkunnige uppgjorts
ett förslag dels till tidsenlig ventilering af sjukhuset, dels ock till en
särskild paviljong, hufvudsakligen afsedd för bröstsjuka och till klinisk
afdelning för extra ordinarie professorn i pediatrik ock praktisk medicin.
Denna paviljong, som skulle innehålla 48 sängar, fördelade på 4
större salar samt enskilda rum, och tillika demonstrations- och laboratorierum,
hade betingat ett pris af 115,478 kronor samt ett årsunderhåll
af 8,400 kronor utöfver hvad sjukhuset kunnat på grund af sitt
kontrakt med landstinget bekosta; och hade fakultetens plan varit, att
kostnaden för nämnda paviljong skulle begäras af allmänna medel,
under det att ventilationsförslaget skulle med hjelp af sjukhusets eller
universitetets medel genomföras.

Det hade emellertid snart visat sig, att hvarken sjukhuset eller
universitetet kunde lemna medel till genomförande af den föreslagna
ventilationen, och i följd deraf hade sjukhusets öfverläkare år 1890
nödgats hänvända sig till länets lasarettsdirektion med anmälan om de
sanitära missförhållanden, som vid sjukhuset förefunnos, framhållande
tillika den våda, för hvilken länets sjuka i anledning häraf voro utsatta,
samt nödvändigheten af att sjukhuset, snarligen försattes i tidsenligt
sanitärt skick. På grund häraf och sedan lasarettsdirektionen anmält
förhållandet för landstinget, hade detta efter öfverenskommelse med
universitetet beslutit att öfverlåta åt en komité att uppgöra förslag till
sjukhusets utvidgning och försättande i tidsenligt skick.

Denna komité hade till 1894 års landsting inkommit med ett förslag,
omfattande

1) en ny byggnad för kök, tvättinrättning och bostäder samt desinfektionsugn
och likkällare jemte två uthusbyggnader för klosetter och ved;

2) en särskild, ny byggnad, afsedd till isoleringspaviljong för mottagande
af patienter med smittosamma sjukdomar och rymmande 22
sängar; samt

3) förändring af sjukhusets bottenvåning och inrymmande derstädes
af en gynekologisk afdelning med 15 sängar samt barnbördsafdelningens
utvidgande med 6 sängar.

Statsutskottets Utlåtande N:o 75. 5

Kostnaden för dessa byggnader och förändringar hade beräknats
till 200,000 kronor, hvartill enligt komiténs förslag landstinget skulle
bidraga med ett räntefritt lån af 157,353 kronor 64 öre, som skulle i
sjukhuset intecknas, och hvarigenom landstingets i sjukhuset intecknade
fordran skulle uppgå till 200,000 kronor; återstoden skidle af universitetet
anskaffas. I afseende å underhållet af de sjuka skulle det gällande
kontraktet af år 1891, enligt hvilket ett antal af 120 sängar skulle stå
till länets förfogande, tills vidare bestå, blott med den förändringen,
att landstinget egde att i sjukhusdirektionen insätta en ledamot med
rätt att i direktionens öfverläggningar, men ej i dess beslut, deltaga.

I detta förslag hade ej ingått att genom byggande af särskild
paviljong för bröstsjuka bereda klinisk afdelning åt extra ordinarie professorn
i pediatrik och praktisk medicin, enär akademiska konsistoriet
redan år 1888 till Kongl. Maj:t ingifvit dylikt förslag att göras till föremål
för Riksdagens pröfning och emedan förslaget om denna byggnad
hufvudsakligen grundat sig på det länge kända behofvet af en ny klinik
och alltså i främsta rummet varit en undervisningsfråga, som ansetts
kunna intressera landstinget endast så till vida, som genom eu dylik
nybyggnad den öfverklagade öfverbefolkningen afhjelptes och utvidgning
af sjukvården derigenom åstadkoms.

Emellertid hade det nu omnämnda förslaget blifvit af landstinget
såsom för dyrbart förkastadt och en ny gemensam komité af landstinget
och universitetet tillsatt, hvilken skulle utarbeta ett billigare och förenklad!
förslag samt derjemte föreslå, på hvilka vilkor och i hvad mån
landstinget och universitetet hvart för sig borde bidraga till kostnaderna
för sjukhusets förändring och utvidgning äfvensom afgifva förslag till
nytt kontrakt mellan universitetet och länet.

Denna komité hade till 1895 års landsting inlemnat ett nytt, delvis
förenklad! förslag, omfattande:

1) en ekonomibyggnad med lokaler för ångpannor, maskin, kök
och tvätt samt bostäder för syssloman och en del betjening;

2) en särskild gynekologisk paviljong för 15 sängar;

3) en isoleringspaviljong för 14 (16) sängar; samt

4) förändringar i stora sjukhuset (ventilationens förbättring, barnbördsafdelningens
utvidgande med 3 sängar samt inrättande i bottenvåningen
af eu oftalmiatrisk klinisk afdelning med 10 sängar).

Till bestridande af omkostnaderna för detta förslag, hvilka beräknats
till en summa af 171,000 kronor, skulle landstinget lemna ett
räntefritt lån af 107,353 kronor 64 öre, som skulle i sjukhuset intecknas,
under det att universitetet skulle anskaffa återstoden.

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Det af komitén upprättade kontraktsförslaget kade innehållit bland
annat:

i § 1, att universitetet skulle tillhandahålla landstinget minst 170
sjuksängar, hvaraf omkring 14 i isoleringspavil jongen och minst 25 å
kurhusafdelningen, samt »fullgöra alla de skyldigheter och förbindelser,
af hvad beskaffenhet de vara må, som enligt nu gällande eller framdeles
blifvande författningar åligga länets lasarett och kurhus»;

i § 4, att för den sjukvård, universitetet lemnade för länets räkning,
universitetet skulle i ersättning erhålla 1 krona 35 öre för hvarje
af de första 33,000 sjukdagarna — hvilken ersättning skulle utgå för
hvarje år, äfven om det verkliga antalet sjukdagar för året understege
detta tal — och 1 krona 50 öre för hvarje af de öfverskjutande sjukdagarna
under året:

i § 6, att landstinget skulle till sjukhusbyggnadernas underhåll bidraga
med 1,000 kronor årligen;

i § 7, att länet skulle lemna universitetet i räntefritt lån, att jemte
förr lemnadt. lån i sjukhusets samtliga byggnader inteckna^, en summa
af 107,353 kronor 64 öre, så att landstingets hela i sjukhuset intecknade
fordran skulle belöpa sig till 150,000 kronor, hvarjemte i denna
§ lemnades bestämmelser rörande en af fem ledamöter bestående nämnd,
som skulle afgöra vissa frågor vid ett eventuelt upphörande af universitetets
och landstingets gemenskap i sjukhuset;

i § 11, att landstinget egde att i sjukhusets direktion insätta en
ledamot med rätt att i öfverläggning och beslut deltaga;

i § 13, att kontraktet skulle gälla i 40 år;

i § 14, att vid slutet af hvar femårsperiod skulle, likväl endast om
endera parten det önskade, en komité tillsättas, bestående af sex personer,
tre valda af det större akademiska konsistoriet och tre af landstinget,
hvilken komité det ålåge att för universitetet och landstinget framlägga
förslag till de ändringar i kontraktet, hvilka af förhållandena påkallades,
utan att dock de i §§ 1 och 7 angifna hufvudgrunder rubbades.

»Enas», hette det vidare i förslagets § 14, »icke universitetet och
landstinget om hvad sålunda föreslagits, hänskjutes frågan till afgörande
af en nämnd, så sammansatt, som i § 7 föreskrifves.»

Landstinget hade för sin del antagit förslaget till kontrakt, ehuru
med följande förändringar, nemligen att § 6 uteslutits och att i § 14
sista punkten »Enas icke — — — — föreskrifves» likaledes uteslutits,
hvarjemte landstinget tillfogat, att de föreslagna byggnaderna skulle af
universitetet uppföras inom tre år, efter det förslaget blifvit af vederbörande
myndigheter stadfästadt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

7

Berörda bj^ggnadsförslag hade derpå granskats af akademiska sjukhusets
direktion och medicinska fakulteten och förordats äfven af
dessa myndigheter, men mot detsamma hade såväl ur administrationens
och hel so vårdens som undervisningens synpunkter gjorts vigtiga anmärkningar,
hvilka bland annat föranledt fakulteten att föreslå flera
förändringar, som tillsammans beräknats betinga en ökad kostnad af
7,435 kronor. Vidare hade förslaget behandlats af universitetets drätselnämnd,
hvarvid dels uttalats den åsigten, att universitetets bidrag
till de föreslagna nybyggnaderna, enligt drätselnämndens förmenande,
skulle komma att belöpa sig till en summa af omkring 60,000 kronor,
under förutsättning, att medicinska fakulteten dessutom anskaffade eu
summa af 35,000 kronor, dels af några bland dess ledamöter yttrats
allvarliga betänkligheter med afseende å det föreslagna kontraktet.

I följd af dessa olika af myndigheter framstälda anmärkningar hade
det större akademiska konsistoriet i oktober 1896 beslutit att dels hos
landstinget begära anstånd med frågans afgörande, dels åt medicinska
fakulteten uppdraga att på grundvalen af det föreslagna kontraktet inkomma
med den utredning och de förslag, hvartill fakulteten ansåge
ärendet föranleda. I följd häraf hade landstinget förklarat, att dess anbud
skulle tills vidare bestå, dock med vilkor, att svar derpå af universitetet
afgåfves till landstinget sist före den 1 juli 1898. Medicinska
fakulteten åter hade genom en komité låtit utarbeta ett förslag, hvari
de i föregående förslag anmärkta bristerna i möjligaste mån afhjelptes.

Detta förslag omfattade:

1) ekonomihus, i hufvudsak enligt 1895 års plan;

2) isoleringspaviljong, enligt samma års plan;

3) en paviljong, innehållande:

a) barnbördsafdelning om 12 sängar,

b) gynekologisk afdelning om 15 sängar och

c) oftalmiatrisk afdelning om 12 sängar;

4) en paviljong för bröstsjuka om 32 sängar och afsedd till klinik
åt extra ordinarie professorn i pediatrik och praktisk medicin;

5) vissa förändringar i det stora sjukhuset, nemligen: i bottenvåningen
inrättande af bostäder för betjening och af laboratorier, i
mellanvåningarna 1 och 2 trappor upp ny inredning af badrummen
m. m., i kurafdelningen förändringar i afseende å badrum och klosetter
samt gemensamt för hela sjukhuset uppbyggande af pelarutsprång för
klosetter m. in., äfvensom förändring af ventilationen och införande af
elektrisk belysning.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Genomförandet af detta förslag skulle enligt den af komiterade uppgjorda
beräkningen betinga en kostnad af 445,000 kronor.

I det utlåtande, hvari medicinska fakulteten framlagt nämnda förslag
och hvari äfven erinrats om den nuvarande sjukhusbyggnadens
tillkomst samt det tillämnade byggnadsföretagets föregående olika skeden,
hade fakulteten anfört, hurusom dess framställning utvisade, att
det akademiska sjukhuset — för hvars fullbordande anslag af statsmedel
ej kunnat erhållas och som i följd deraf måst byggas uteslutande
med de medel, som universitetet sjelft kunde anskaffa — ej
kunnat till följd af bristande tillgångar uppföras enligt den ursprungliga
planen, utan enligt en ur sanitära synpunkter mindre tillfredsställande
plan, och att såväl vid byggandet som sedermera af besparingsskäl
i detsamma måst inrymmas ett antal inrättningar, såsom tvättstuga,
kökslokaler, ångpanna jemte vattenpump m. m., som aldrig borde
förläggas inom sjukhusmurar.

Om den nuvarande sjuk vård sanstalten redan af denna anledning
snart blifvit i trängande behof af genomgående förändringar ur sanitär
synpunkt, så framstode detta behof än starkare med hänsyn dertill,
att de ursprungliga ventilationsanordningarna aldrig kunnat nöjaktigt
ventilera sjukhuset. Bristerna i ventilationssystemet hade i synnerhet
varit känbara från den tid, sjukhuset började öfverbefolkas, eller från
början af 1880-talet. Sedan den tiden hade också anspråken såväl på
sjelfva sjukvården som på utrymme och sundhet inom våra sjukvårdsanstalters
alla lokaler med hvarje år så ansenligt stigit, att det akademiska
sjukhuset i dess nuvarande skick måste betecknas såsom en
föga tidsenlig sjukvårdsinrättning, som ingalunda kunde mäta sig med
de länslasarett eller sjukhus i städerna, hvilka numera uppfördes.

Att så vore förhållandet, derom kunde en hvar sakkunnig, som
besökte sjukhuset, lätt öfvertyga sig, och det folie i ögonen .vid den
ytligaste besigtning, särskildt af desa bottenvåning.

I den låga våningen vore för närvarande inrymda:

1) kök med skafferier, matkällare och dylikt;

2) bostäder för kökspersonal;

3) mangeirum — den i slutet af 1870-talet inrättade tvättstugan
måste man redan i början af 1880-talet utflytta ur sjukhuset, emedan dels
maskinerna framkallade ett för de sjuka och undervisningen synnerligen
störande buller, dels ock sjukhusets af tegel uppförda murar af fukten
togo allvarlig skada;

4) vedsåg samt vedbodar;

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

9

5) barnbördsafdelning, innefattande förlossningsrum och sjuksängar
för 9 barnaföderskor jemte särskild bostad och kök för barnmorskan;

6) ångmaskin med tillhörande ångpanna;

7) källare för ved och kol till maskinernas drift samt halmbod;

8) hvarjehanda klosetter;

9) boningsrum för drängar och annan betjening;

10) sysslomannens kontor och bostad, hvars kök måst inrymmas i
en mörk, till korridor afsedd gång;

11) apoteks- och laboratorierum;

12) läkarnes och sjuksköterskornas matsal;

13) diverse förvaringsrum för kläder, förrådsrum m. m.;

14) likbod; samt

15) varmluftsrum för ventilationen m. m.

Att i följd deraf, att köket samt alla nu nämnda maskiner in. m.
måst inrymmas i bottenvåningen, stora sanitära olägenheter måste uppstå i
hela sjukhuset, funne fakulteten ej behöfva särskildt bevisas.

Då en del källare innehölle koks och kol samt vedupplag,t måste
detta, liksom ångpannans befintlighet i sjukhuset, innebära en viss eldfara
för hela sjukvårdsanstalten, hvilken fara, särskildt med hänsyn till
de många lama och försvagade, som vårdades å sjukhuset, snarast borde
aflägsnas. De ständiga koltransporterna i bottenvåningens korridor från
kolkällarne till maskinen omöjliggjorde vidmagthållandet af vederbörlig
snygghet i samma våning; de derstädes liggande källarne, klosetterna
samt matoset och immorna från tre kök m. m. framkallade lätt vidrig och
skadlig luft, som stege upp i sjukhusets korridorer och salar, desto
lättare, som bottenvåningen saknade särskild ventilation. Och allt detta
oaktadt hade man varit nödsakad att i denna våning inrymma dels en
barnbördsanstalt, som endast från bottenvåningens korridor hade sin
ingång, dels för tjenare afsedda bostadsrum med sekundär dager.

A sjukafdelningarna en och två trappor upp vore luften i salarne
ofta långa tider mer eller mindre förskämd i följd af dels den förhandenvarande
öfverbefolkningen, dels den bristfälliga Ventilationen, på hvilken
särskildt stora fordringar måste ställas, enär under en stor del af dagen,
jemte de sjuke, ett större antal tjenstgörande medicine studerande vistades
i sjuksalarne. De på afdelningarna befintliga klosetterna vore ock
mindre tillfredsställande och saknade nöjaktig ventilering, hvadan de tidtals
bidroge till luftens förskämning.

Å den s. k. kurafdelningen befunne sig såväl badrum som klosetter i
ett särdeles bristfälligt skick och tarfvade eu genomgripande förändring.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 45 Haft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Redan dessa sanitära missförhållanden omöjliggjorde upprätthållandet
af nödig renlighet inom sjukhuset; och de nästan hvarje år på vissa tider,
då sjukhuset vore öfverbefolkadt, uppträdande, snart sagdt, epidemiska
halsflusserna m. m. vore ett tecken till en luftförskämning, som ej kunde
afhjelpas utan inrättande af en effektiv ventilering och en utvidgning af
sjukhuset, så att öfverbefolkning i synnerhet under vintermånaderna
förekommes.

Svåra olägenheter förefunnes äfven i afseende å administrationen.
Bland dessa måste särskild! framhållas, att sunda och snygga bostäder
saknades för såväl betjeningen och kökspersonalen som sysslomannen
och flera af sköterskorna. Med afseende härå hade fakulteten yttrat:

»Några af den qvinligt betjeningen bebo källarliknande rum med
uteslutande sekundär dager eller sådana, som det är förbjudet att inrätta
i flera städer; i ett rum invid köket äro inhysta 3 tjenare; i en
mörk och kall korridor, som är inrättad till kök åt sysslomannen, bor
en tjenarinna; ett sjukrum å kirurgiska afdelningen har måst inredas
till bostad åt öfversköterskan; och några operationssköterskor bebo det
rum, som tillika är underläkarnes matsal.»

»Särdeles otillfredsställande är sysslomannens bostad. . Då den åt
honom ursprungligen ämnade lägenheten å nedre bottnen inrättats till
barnbördsafdelning, har han måst nöja sig med, förutom kontor, tvenne
af en korridor åtskilda små rum och i den mörka korridoren nödgats
inhysa ett kök af mycket dålig beskaffenhet.»

»Det behöfver ej framhållas, att det under dessa förhållanden ofta
möter svårigheter att erhålla och varaktigt bibehålla verkligt godt och
snyggt tjenstefolk och att man ej heller af dem kan fordra den grad
af renlighet, som är nödig i ett sjukhus.»

»Köksafdelningen utgöres af ett rum med 2 fönster. Detta är både
litet, för lågt och för mörkt, hvarjemte i densamma saknas särskilt
diskrum och rum för förvaring af porslin och dylikt, liksom egentligt
skafferi, rum för aflemning af leveranser och tidsenlig källare. Äfven
sjelfva inredningen är föråldrad. Genom sakkunnig person är utredt,
att köket är för litet, om sjukhuset skall utvidgas, och äfven om eu
utvidgning skulle kunna med ansenlig kostnad genomföras, så gör rummets
låga beskaffenhet och dess läge inom sjukhuset, att en dylik förändring
ej kan försvaras ur sanitär synpunkt.»

»Maskinafdelningen innehåller ångpanna samt pump för uppfordring
af vatten ur sjukhusets egen å dess tomt belägna brunn. Ångpannan är
af gammalmodig konstruktion och ej bränslebesparande samt för öfrigt
numera så gammal, att den erfordrar ständiga, dyrbara reparationer och

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

11

näppeligen kan tjenstgöra, äfven om reparation sker, mer än de närmaste
åren. Ny ångpanna måste derför snarligen inköpas. Vattenpumpen
framkallar genom sina slag både stark skakning af hela trappartiet i
sjukhuset samt ett buller, som stör såväl patienterna som undervisningen.
Synnerligen störande är ock vedsågen.)>

»Tvättafdelningen. Såsom nämnts, har man nödgats nedlägga verksamheten
inom tvättstugan till följd af det buller, maskineriet orsakade,
och på grund af att sjukhusets väggar togo röta af fukten. Endast mangel
och torkrum finnas qvar. Tvättstugan är förvandlad till vedbod
och källare, och tvätten försiggår i enskild tvättinrättning.»

»Synnerligen olämpligt läge har det s. k. linnerummet, beläget,
som det är, i den s. k. kurafdelningen 3 trappor upp, dit kläderna måste
uppbäras för att sedan transporteras ned vid begagnande och så å nyo
upp på vinden, der det orena linnet förvaras, hvarefter de å nyo nedföras
till tvättinrättningen.»

»Af denna korta beskrifning framgår alltså:

1) att bostäderna för betjeningen äro i dåligt skick;

2) att hela köksafdelningen måste utvidgas och förläggas utom
sjukhuset;

3) att en ny tvättafdelning erfordras, då erfarenheten vid andra
sjukhus visat, att tvätt i egen, tidsenlig tvättinrättning besparar såväl
pengar som kläder; och i sammanhang dermed erfordras annat rum för
linneförrådet, hvilket rum bör stå i samband med tvätt-anstalten;

4) att ny bränslebesparande ångpanna inom närmaste tid rnåste
anskaffas och såväl denna som vattenpumpen utom sjukhuset förläggas;
hvarjemte sjukhuset är i stört behof af

5) eu desinfektionsugn, hvilket ej tarfvar särskild motivering.»

Efter denna framställning af de hygieniska missförhållanden och

svårigheter i afseende å administrationen, som vidlådde det nuvarande
sjukhuset, hade fakulteten funnit det ej vara af nöden att vidlyftigare
orda om behofvet af en gemensam administrations- eller ekonomibyggnad
för hela sjukhuset. Genom en detaljerad beskrifning af denna
byggnad komme man lätt till* insigt om att de anmärkta olägenheterna
derigenom kunde undanröjas. Den föreslagna ekonomibyggnaden skulle
nemligen innehålla:

1) köksafdelning med skafferier, förrådsrum, rum för mottagning
af leveranserna, rum för smör och mjölk samt källare;

2) bostäder för köksförestånderska och kökspigor;

3) 2 matsalar för betjening och sköterskor m. fl.;

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

4) tvättafdelning i två våningar jemte ruin för lappning af linne
och förvaring af detsamma;

5) bostadsrum för tvättpigor och tvättförestånderska, som tillika
förestode linneförrådet;

6) bostad för sysslomannen, 4 rum och kök;

7) bostad för en maskinist, 1 rum och kök;

8) maskinafdelning, innehållande ångpannor för uppvärmning och
ventilation, vattenpump samt maskiner för elektrisk belysning;

9) desinfektionsugn med nödiga rum; samt

10) nödiga källare m. m.

Byggnaden hade enligt uppgjordt förslag beräknats kosta:

Husets uppförande ..................................................

............... kr.

43,250:

—

Uppvärmning och ventilation..................................

................ J>

4,220:

—

Inredning af maskinafdelning, tvättafdelning,

kök och

desinfektionsrum ..............................................

................ »

20,800:

—

Elektrisk belysning....................................................

............... »

39,500:

—

Gas-, vatten- och afloppsledningar......................

Inredning för öfrigt ................................................

................ »

3,177:

—

................ D

2,386:

60

Summa kr.

113,333:

60

Efter bottenvåningens befriande ej mindre från maskineriet med
ångpannor samt från köksafdelningen, än äfven från barnbördsafdelningen,
sysslomannens bostad m. m., skulle, enligt hvad fakulteten
vidare yttrat, den ena hälften af våningen kunna användas till bostäder
åt den del af tjenstepersonalen, som ej finge plats eller på grund af
sina åligganden ej kunde inhysas i ekonomihuset eller i de nya sjukpaviljongerna,
likasom åt de sköterskor, som ej nödvändigt måste bo
inom de särskilda sjukafdelningarna, nemligen öfversköterskan och nattsköterskorna,
De flesta af dessa bostäder skulle förläggas i nordvestra
delen af bottenvåningen, hvarjemte i denna del skulle inredas rum till
kontor, expeditionslokal åt öfversköterskan, 2 förråd för öfversköterska
och syssloman, matsal för underläkarne samt apotek och 2 laboratorierum
för de tjenstgörande medicine kandidaterna,

I den sydöstra delen af bottenvåningen skulle beredas bostäder
för några få af personalen; för öfrig! skulle dit förläggas värmekammaren
för ventilationen, äfvensom badafdelningen för sjukanstaltens
läkare samt för högre och lägre betjening. Vidare skulle i bottenvåningen
i rum, som i följd af läge och anordning icke borde användas
till sjukrum, inrättas laboratorier för vetenskapliga ändamål,
stälda under medicine och kirurgie professorernas omedelbara inseende.

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

13

I dessa laboratorier skulle verkställas bakteriologiska, kemiska, mikroskopiska,
fysikaliska samt fotografiska arbeten och undersökningar.
Behofvet af dylika laboratorier i samband med de kliniska institutionerna
vore allmänt erkändt. Sådana erfordrades för sjukvården,
men vore i synnerhet oumbärliga, för att läraren skulle kunna på
tillbörligt sätt följa utvecklingen af sin vetenskap, hvadan ock vid
serafimerlasarettet i Stockholm beqväma och rymliga kliniska laboratorier
inrättats. De förut till laboratorier upplåtna rummen skulle åter upplåtas
åt »de tjenstgörande», hvilkas hittillsvarande rum måste tagas i anspråk
för undersökning under kloroformering, smärre aseptiska operationer
och dylikt samt till förvaring af aseptiska instrument.

De beräknade kostnaderna för förändringarna i den nuvarande sjuk -

husbyggnaden utgjorde:

för ventilation ........................................................................... kr. 16,695: —

» inredning af jordvåningen ....................... » 15.300: —

» klosett-torn........................................................................ » 7,500: —

» inredning af kurhusafdelningen.................................... » 1,525: 50

» gas- och afloppsledningar för medicinska och kirurgiska
afdelningen.......................................................... » 5,416: —

» dylika ledningar för klosett-tornen ............................. » 1,131: —

» » » » kurafdelningen............................. » 1,828: —

» hissens omkonstruering.................................................... » 5,150: —

» inredning af 5 badrum .................................................... » 5,520: —

» annan inredning ................................................................ » 6,604: —

Summa kr. 66,669: 50.

Det hade emellertid icke varit de anförda sanitära och administrativa
missförhållandena vid det nuvarande akademiska sjukhuset, som ensamt
förmått fakulteten att framlägga behofvet af förbättringar och
utvidgningar af detsamma, utan hade den i första hand härtill föranledts
af den kliniska undervisningens kraf på utvidgade lokaler och ökadt
material. I afseende härå hade fakulteten anfört: under den tid af 30
år, som förflutit, sedan det nuvarande akademiska sjukhuset öppnades
för undervisningen, hade den praktiska medicinens olika grenar nått en
betydande utveckling, som särskildt yttrat sig genom inrättande vid de
medicinska läroanstalterna af särskilda lärostolar för specialfack. Visserligen
hade vid Upsala medicinska fakultet blott en verkligen ny klinisk
lärostol upprättats, nemligen professuren i gynekologi och obstetrik,
men genom ändring af två af de gamla adjunkturerna hade fakulteten

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

vunnit två nya extra ordinarie professurer, som uteslutande afsåge den
kliniska undervisningen, och egde sålunda för närvarande, förutom en
lärostol i psykiatri, tre ordinarie professurer — i kirurgi, medicin samt
gynekologi och obstetrik — och två extra ordinarie professurer — i
pediatrik och praktisk medicin samt i oftalmiatrik. Fakulteten förfogade
sålunda öfver lärostolar i alla den praktiska medicinens hufvudsakliga
grenar. Derest undervisningen och läkarevetenskapen skulle kunna af
dessa krafter hafva tillbörligt gagn, vore det af nöden, att alla dessa
lärare finge tillfälle att å egna kliniska afdelningar utbilda både sig
sjelfva och sina lärjungar.

Fakulteten ansåge ej nödigt att vidlyftigare orda om eller utreda
nödvändigheten af att undervisningen i medicinens praktiska grenar meddelades
vid sielfva sjuksängen och att de kliniska lärarne finge tillfälle
att såsom sjukhusläkare, sjelfständiga hvar på sin afdelning, sjelfva
vinna den erfarenhet om sjukdomarnes gång och behandling, som de
sedan skulle meddela åt sina lärjungar, enär det numera i hela den
civiliserade verlden gälde såsom en sjelfklar sanning, att eu blott teoretisk
undervisning i praktisk medicin saknade värde.

Deremot ansåge sig fakulteten böra med några ord motivera, hvarför
denna undervisning ej kunde meddelas å det nuvarande sjukhuset,
så att nybyggnader vore af nöden.

Det nuvarande sjukhuset bestode af tre afdelningar, en för invertes
sjuka, en för utvertes sjuka och eu för veneriskt smittade. Afdelningarna
för medicin och kirurgi bildade på grund af sin anordning hvar
för sig ett slutet helt, som ej kunde utan svåra olägenheter fördelas i
två eller flera afdelningar. Sköterskerummens, de enskilda rummens
och tekökens antal och belägenhet, operationssalarnes anordning samt
sköterskepersonalens antal och fördelning omöjliggjorde en delning; och
äfven om en sådan kunde tänkas försiggå, vore den ur undervisningens
och den vetenskapliga forskningens synpunkter ingalunda önskvärd, i ty
att det kliniska materialet icke vore så rikligt, att eu nöjaktig klinisk
undervisning kunde af de ordinarie professorerna bedrifvas, derest afdelningarna
delades mellan två lärare. Redan nu vårdades i den medicinska
afdelningen en hel del kroniska, för undervisningen föga lärorika
fall, och materialets beskaffenhet vore följaktligen sådant, att den ordinarie
professorn ej kunde med framgång undervisa, om hans afdelning
delades och materialet sålunda för honom minskades. A den kirurgiska
afdelningen förefunnes samma hinder äfvensom svårigheter med
afseende å operationssalarne af den art, att hvarken professorn i
gynekologi och obstetrik eller extra ordinarie professorn i oftal -

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

15

miatrik der kunde finna plats för egen klinik eller undervisning i dessa
ämnen. A kurafdelningen funnes ej heller plats för någon ny klinik.

Fakulteten hade vidare tagit i öfvervägande, huruvida undervisningen
skulle kunna så fördelas, att dessa lärare undervisade alternerande
skilda månader å de nu befintliga kliniska afdelningarna. Men detta
hade i töjd af undervisningens natur visat sig outförbart.

Det återstode sålunda ingen annan utväg än att genom nybyggnad
åstadkomma nya sjelfständiga kliniker åt de tre lärare, som deraf vore
i saknad. Att behofvet af dylika kliniker i sanning vore trängande,
framginge enligt fakultetens åsigt måhända bäst af den osparda möda,
hvarmed den medicinska fakulteten under de gångna åren uppsökt alla
utvägar för att lösa sjukhusfrågan. Då hittills hos Kongl. Maj:t gjorda
framställningar samt hänvändanden såväl till landstinget som till stadsfullmägtige
i i Upsala ej ledt till målet, hade fakulteten gripit till nödfallsutvägen
att i privathus i staden inrätta provisoriska sjukafdelningar,
nemligen en åt extra ordinarie professorn i pediatrik och praktisk medicin
samt en för professorn i obstetrik och gynekologi.

Extra ordinarie professorn i pediatrik och praktisk medicin hade
alltifrån sin utnämning år 1884 meddelat undervisning i fysikalisk diagnostik
å den ordinarie professorns kliniska afdelning och följaktligen
varit hänvisad att demonstrera och undervisa vid sin praktiska kurs å
samma sjuka, som för öfrigt demonstrerats och behandlats af ordinarie
professorn. Huru ogynsam denne lärares ställning i följd häraf varit,
vore lätt att inse. Ehuru sjelfständig lärare, hade han ej haft någon
sjelfständig ställning såsom ordinerande läkare. Tydligt vore äfven, att
denna anordning, enligt hvilken två lärare undervisade och demonstrerade
å samma sjukafdelning, måste för de sjuka blifva tröttande och
obehaglig, i synnerhet som dessa sjuka dessutom dagligen undersöktes,
utom af ordinarie professorn jemte underläkaren, äfven af de yngre
medicine kandidater, åt hvilka de blifvit af ordinarie professorn anförtrodda
för undersökning. Också hade det inträffat mer än en gång,
att extra ordinarie professorn vid sina demonstrationer mötts af motstånd
från de sjuka och att han måste utbyta eller ändra sin föreläsning,
hvarigenom planen för hans undervisning rubbats. Huru trängande
extra ordinarie professorn i anledning af dessa förhållanden känt behofvet
af att för undervisningen disponera en egen sjukafdelning, framginge
deraf, att han, efter flera års fåfäng väntan att se sina önskningar
förverkligade, beslutit sig för att, då lokal för en klinisk afdelning för
bröstsjuka ej kunde få hyras i staden, på egen risk inköpa och inreda
lokal för sagda ändamål. Med tillåtelse af universitetets kansler hade

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

alltså eu provisorisk klinik för bröstsjuka den 1 september 1897 öppnats
i det hittills s. k. gymnastiska institutet — en envåningsbyggnad
af trä, som extra ordinarie professorn O. V. Petersson inköpt jemte
tomt, och som, sedan den på hans bekostnad inredts, skulle mot låg
ränta uthyras åt universitetet till klinisk afdelning. I denna provisoriska
afdelning skulle plats beredas för 24 sjuksängar.

Ehuru fakulteten hade all anledning att vara ifrågavarande lärare
tacksam för denna hans offervillighet, kunde fakulteten dock ej underlåta
att framhålla dels det otillfredsställande förhållandet, att en af universitets
lärare skulle, i följd af bristande tillgång till kliniska lokaler
för undervisningens bedrifvande, se sig tvungen att uppoffra egna medel
för anskaffande af dylika, dels ock att i anskaffandet af denna lokal
ingalunda läge någon garanti för att den ifrågavarande undervisningen
komme att derstädes fortfara någon längre tid, enär bemälde lärare icke
kunde förbindas att för framtiden upplåta lokalen för nämnda ändamål,
och omständigheter lätt kunde inträffa, hvarigenom den ej mer blefve
tillgänglig, helst anslag till uppehållande af denna kliniska afdelning af
universitetet lemnats endast under uttryckligt förklarande, att berörda
afdelning komme att upprätthållas endast så länge kostnaderna för densamma
kunde bestridas af sjukhusets medel, och att för ändamålet icke
vore att påräkna bidrag från universitetets reservfond.

I följd häraf funnes ingen garanti för att den nu vidtagna, förbättrade
anordningen af den propedeutiska undervisningen i fysikalisk
diagnostik, som med nödvändighet inginge i den undervisning, hvilken
enligt kongl. stadgan af den 13 november 1874 vore obligatorisk för
inträde å klinikerna vid serafimerlasarettet och hvilken för den praktiske
läkarens hela framtida verksamhet vore grundläggande, komme att
blifva bestående.

Garanti för ett fortsatt, ändamålsenligt bedrifvande af denna propedeutiska
undervisning kunde endast erhållas genom att staten sjelf inrättade
en klinisk afdelning för ifrågavarande extra ordinarie professor.
Endast genom en sådan anordning kunde ock universitetet hoppas att
vid sig binda dugliga lärare.

Till följd deraf ville fakulteten — som från trädde sina förut gjorda
framställningar om sjukhusets tillbyggnad med en flygel — föreslå, att
en särskild paviljong för bröstsjuka, afsedd för 32 patienter, blefve inrättad,
dervid betonande vigten af att den nya byggnaden, med hänsyn
till sitt ändamål, ej sammanbyggdes med andra sjukhusbyggnader.

Ifrågavarande paviljong vore afsedd att byggas af sten, i två våningar,
af hvilka den nedre, som uteslutande vore ämnad för lungsotspatienter,

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

17

skulle innehålla 4 sjuksalar med ett sängantal af 4 i hvarje samt 2 mindre
sjukrum för 2 patienter i hvartdera jemte demonstrationsrum och amanuensrum,
tekök, badrum och klosetter, förrådsrum och ett rum för en manlig
tjenare. Den öfre våningen åter skulle innehålla, jemte nödiga klosett-,
bad- och snyggningsrum, rum för öfverläkaren, laboratorium, tekök och
förrådsrum, 2 sjuksalar med plats för 4 patienter i hvardera samt 2
mindre sjukrum för 2 patienter i hvartdera. Å vinden skulle ett sjuksköterskerum
inredas. I hela paviljongen skulle således beredas plats
för 32 sjuka, hvaraf 20 tuberkulöst sjuka i nedre våningen och 12
andra bröst- och hjertsjuka i den öfre.

Längs byggnadens södra fasad skulle anordnas veranda, till hvilken
de lungsotssjuka hade särskild utgång från sina sjuksalar på nedre
botten, och en dylik veranda skulle äfven finnas i öfre våningen såsom
en öfverbyggd balkong, till hvilken den sistnämnda våningens sjukrum
hade utgång. Denna anordning hade föreslagits särskilt med hänsyn
till den friluftsbehandling, som numera så högt uppskattades för alla
lungsjuka, i synnerhet de tuberkulösa. Sjuksalarna skulle hafva en

bredd af 5 meter och en längd af 6,4 meter.

Det hithörande kostnadsförslaget upptoge:

för sjelfva paviljongens uppförande...................................... kr. 63,776: 69

)) uppvärmning och ventilation........................................... » 7,800: —

» gas-, vatten- och kloakledningar.................................... » 5,187: —

» utredningen af paviljongen.............................................. » 8,257: 42

» arbetsritningar in. m.......................................................... » 1,736: 31

Hela kostnadsförslaget belöpte sig alltså till en summa af kr. 86,757: 42

Vidare hade medicinska fakulteten meddelat, att densamma med
kanslerns tillåtelse förhyrt lokal, der eu gynekologisk klinik nödtorfteligen
inrättats. En kortfattad redogörelse för denna klinik hade redan
lemnats vid anmälan inför Kongl. Maj:t den 14 januari 1898 om behofvet
af anslag för universitetet i Upsala. Här ville departementschefen
blott nämna, hurusom fakulteten angifvit åtskilliga, mycket stora
olägenheter, som varit förknippade med denna klinik såväl från sjukvårdens
som undervisningens och administrationens synpunkt, hvarjemte
fakulteten framhållit, att klinisk undervisning ej borde i längden bedrifvas
i en dylik, för sitt nuvarande ändamål naturligen mindre ändamålsenlig
lokal.

Fakulteten hade derför föreslagit inrättandet af en ny gynekologisk
afdelning och ansett, att denna för besparings skull kunde anordnas i
samma paviljong som barnbördsafdelningen och den oftalmiatriska kliBih.
till Blind. Brot. 18111). 4 Sami. 1 Afd. 45 Haft. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

niken. Enligt den upprättade planen skulle den gjmekologiska afdelningen
intaga mellersta våningen i paviljongen med egen trappuppgång,
skild från barnbördsanstaltens ingång. Den vore beräknad att i 4 rum,
deraf ett enskildt, innehålla 15 —16 sängar, hvilket antal kunde anses
utgöra ett minimum för en för undervisning afsedd afdelning. A
andra sidan funnes god utsigt att få den fullt belagd. I sjukrummen
vore för hvarje säng beräknad en golfyta om 8 qvadratmeter och en
luftrymd af 30 kubikmeter. Afdelningen skulle dessutom innehålla ett
rum för sköterska, ett för en operationssköterska, badrum, tekök,
klosettrum samt en operationssal med steriliseringsrum jemte rum för
professorn och underläkaren.

Utom nu nämnda två kliniska afdelningar behöfdes en förlossningsanstalt
och en ögonafdelning.

Beträffande den nuvarande barnbördsafdelningen hade fakulteten
anmärkt:

1) att rummen vore små;

2) att en del af rummen läge under markens nivå och så lågt,
att utanför gående med lätthet kunde skåda in i rummen;

3) att för de särskilda rummen skilda utgångar saknades;

4) att förlossningsrummet sammanhängde med de öfriga och ej
kunde isoleras vid fall af barnsängsfeber;

5) att isoleringsrum ej funnes;

6) att badrum och

7) lämpligt desinfektionsrum för tjenstgörande äfven saknades;

8) att afskeda klosettrum ej funnes, i ty att klosetten vore inrymd
i en mörk garderob;

9) att till förvaringsrum af linne och smutsiga kläder likaså brukades
en mörk skrubb;

10) att både föreläsningsrum och arbetsrum för professor och
tjenstgörande alldeles saknades; samt slutligen

11) att särskild ventilering saknades.

I följd af dessa missförhållanden vore, hade fakulteten yttrat, de
nämnda rummen mycket olämpliga till sjuk- och förlossningsrum, i synnerhet
som tillfällen till isolering af febersjuka saknades. Dylika hade
derför stundom förflyttats till medicinska eller kirurgiska kliniken, der
de utgjort en fara för öfriga patienter.

Nyssnämnda olägenheter kunde ej afhjelpas genom ändrad inredning
af den nuvarande lokalen, utan blott genom nybyggnad. I afseende
å sängantalet borde, på grund af erfarenheten från den provisoriska
kliniken, den nya afdelningen beräknas för minst 12 sängar,

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

19

hvarjemte afdelningen borde erhålla nödiga lokaler för sjukvårdens och
undervisningens tidsenliga ordnande.

Enligt det uppgjorda förslaget skulle den nya barnbördsanstalten, såsom
redan nämnts, förläggas till samma paviljong som den gynekologiska
afdelningen och i denna paviljong intaga bottenvåningen. Barnbördsanstaltens
anordning framginge i någon mån af följande redogörelse för
dess lokaler, livilka skulle omfatta:

1) 2 förlossningsrum, ett för aseptiska och ett för eventuelt med
feber behäftade barnsängsqvinnor;

2) 3 sjuksalar;

3) ett isoleringsrum;

4) ett tekök och 2 badrum;

5) ett rum för barnmorskan;

6) ett större rum med utbygdt fönster, afsedt både till undersöknings-
och föreläsningsrum samt till förvaringsrum för klinikens bokförråd
och samlingar af planscher och instrument;

7) linne- och förrådsrum; samt

8) kapp- och tvättrum för de tjenstgörande.

Beträffande behofvet af en oftalmiatrisk klinisk afdelning vore att
framhålla, att undervisningen i oftalmiatrik vid universitetet i Upsala
ännu kämpade med stora svårigheter i följd af brist på lämplig lokal.
Detta gälde mindre sådana ögonsjukdomar, som kunde behandlas å poliklinik,
utan förnämligast sådana, som måste behandlas å sjukhus. Dylika
fall måste för närvarande intagas å den kirurgiska afdelningen, spridda
öfver densamma, och den vård af dessa fall, som genom särskild öfverenskommelse
med kirurgie professorn öfverlemnats åt professorn i oftalmiatrik,
vore i följd af nyssberörda förhållande förenad med olägenheter
af mångahanda slag. Vissa delar af den oftalmiatriska undervisningen
vore dessutom, i följd af brist på rum för nödigt förarbete å laboratorium,
alldeles uteslutna.’ Så t. ex. kunde undervisning ej lemnas i
de bakteriologiska ögonundersökningarna, hvilka likväl blefve allt mer
värdefulla och oundgängliga.

Den nu föreslagna oftalmiatriska afdelningen, hvilken skulle förläggas
2 trappor upp i nyssnämnda paviljong, vore afsedd att omfatta
två sjuksalar, hvardera för 4—5 patienter, samt ett mindre sjukrum för
1—2 patienter jemte erforderliga bad-, klosett- och sköljrum, tekök,
förrådsrum och rum för sköterska. Vidare skulle der inrättas en föreläsningssal,
ämnad att användas äfven såsom undersökningsrum och
arbetsrum för de tjenstgörande, ett mörkt undersökningsrum, ett operationsrum,
ett arbetsrum för professorns laboratoriearbeten samt ett bo -

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

stadsrum för amanuensen, förutom två mindre rum, af hvilka det ena
vore afsedt för sterilisering, det andra för expedition samt urinundersökningar
m. in. och förvaring af medicin. Möjlighet vore äfven beredd
att, om så skulle erfordras, meddela poliklinisk undervisning å afdelningen.

Kostnaden för hela den nu ifrågavarande paviljongen skulle utgöra:

för husets uppförande............................................................. kr. 113,500: —

» inredning af barnbördsafdelningen............................... » 2,172: 25

» inredning af gynekologiska afdelningen................... » 1,270: 09

» inredning af oftalmiatriska afdelningen .................. » 6,670: —

Summa kr. 123,612: 34

Ytterligare upptoge det af medicinska fakulteten framlagda förslaget
en isoleringsafdelning för smittosamma sjukdomar. I fråga härom hade
fakulteten yttrat: »Behofvet af en isoleringslokal har länge varit kändt,
och öfverläkaren å medicinska afdelningen har sett sig föranlåten att i
skrifvelse af den 12 november 1890 hos länets lasarettsdirektion påpeka,
att i följd af öfverbefolkningen å sjukhuset och bristande isoleringslokal
sjuka, behäftade med smittosamma sjukdomar, vanligtvis, då utrymmet
det tillåtit, måst inläggas å de enskilda rummen, och att det oaktadt
tyvärr tid efter annan åtskilliga fall af nosokomial smitta af nervfeber,
halsåkommor, rödsotsartade diarréer, rosfebrar och dylikt inträffat, hvilka
sannolikt kunnat undvikas, om sjukhuset varit försedt med tidsenliga
isoleringsrum.)) Hvarje nyare länslasarett vore också, enligt hvad fakulteten
antoge, försedt med lämplig isoleringsafdelning, något som för
det såsom länslasarett begagnade akademiska sjukhuset vore desto mera
nödvändigt, som sjuka, behäftade med smittosamma sjukdomar, af humanitetsskäl
icke kunde nekas inträde å sjukhuset, sedan de införts
den ofta långa vägen från hemmet å landsbygden till staden.

Uppbyggande af isoleringspaviljong hade ock enhälligt förordats af
de komitéer, som nedsatts af landstinget och universitetet, och landstinget
hade såsom vilkor för sitt bidrag till nybyggnader vid sjukhuset
uppstält, att minst 14 sängar uppsattes i en isoleringsafdelning.

Beträffande kostnaden för isoleringsafdelningen, hvilken skulle komma
att förläggas till en paviljong, belägen afsides å sjukhusets tomt, och i
två skilda afdelningar innehålla 6 sjukrum med 14 sjukplatser, skulle
densamma utgöra 26,422 kronor 14 öre, enligt följande beräkning:

Statsutskottets Utlåtande N:o 75. 21

paviljongens uppförande ......................................................... kr. 21,540: —

gas-, vatten- och afloppsledningar......................................... » 1,521: —

inredningen ........................................................................... » 3,361: 14

Summa kr. 26,422: 14

Efter den utvidgning af sjukhuset, som nu föreslagits, skulle sjukhuset
komma att innehålla:

i nuvarande sjukhuset:

12 salar å medicinska och kirurgiska afdelningarna

med tillsammans .................................................... 120 sängar

4 halfenskilda rum med 2 sängar hvartdera............ 8 »

i kurhusafdelningen 7 rum med tillsammans 34 å 36 »

11 enskilda rum med tillsammans ................................. 15 »

i paviljongen för bröstsjuka ............... 32 »

i paviljongen för barnbörds- och gynekologiska
samt oftalmiatriska afdelningarna:

i barnbördsafdelningen .................................................... 12 »

i gynekologiska afdelningen ............................................. 15 å 16 »

i oftalmiatriska afdelningen .................... 12 »

samt i isolering saf delning en............................................... 14 »

Inalles 262 å 265 sängar.

Ett sammandrag af de af fakulteten framlagda kostnadsförslagen
för de tilltänkta nybyggnaderna och förändringarna samt i samband
med dem nu afsedda arbeten utvisade följande poster:

ekonomibyggnaden .....................................

kr.

113,333:

60

gamla sjukhuset ...........................................

»

66,669:

50

paviljongen för bröstsjuka ........................

»

86,757:

42

» » oftalmiatriska och gyneko-

logiska afdelningarna..........................

)>

123,612:

34

isoleringspaviljongen ...................................

)>

26,422:

14

416,795:

Gemensamma anordningar in. m.:

planering m. m..............................................

kr.

4,525:

30

rörledningar mellan paviljongerna .........

»

2,700:

—

Transport

kr.

7,225:

30

416,795:

22 Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Transport

kr.

7,225

30

416,795: —

ångpanneanläggniug ...................................

»

10,500

—

vedbod..........................................................

»

750

—

kolgård...............................................................

»

736

20

likkällare .......................................................

»

1,400

—

yttre kloakledning .....................................

»

485

—

åskledare ......................................................

»

674

—

oförutsedda utgifter jemte utgifter för
brandposter, vedskjul m. m. utöfver
hvad förut upptagits..........................

»

6,434

50

28,205: —

Angående förslaget i dess helhet

hade

Summa kr.

fakulteten

445,000: —

yttrat: »Vid

utarbetandet af det förslag, som nu framlägges, har fakulteten å ena
sidan ansett för sin pligt att göra detta förslag till förbättring och
utvidgning af de kliniska anstalterna så fullständigt, att det kan sägas
fylla de oundgänliga kraf, som den kliniska undervisningen och forskningen
samt en tidsenlig sjukvård och ekonomisk administration ställa
på en sjukvårdsanstalt sådan som denna, men å andra sidan har fakulteten
sökt reducera alla sina fordringar till ett minimum, under hvilket
fakulteten icke kan gå utan att äfventyra, att derigenom de föreslagna
byggnaderna på ett felaktigt och mindre tillfredsställande sätt fylla de
anspråk, som på dem måste ställas.»

»Genom erfarenhet, samlad under hela den tid af 30 år det
nuvarande sjukhuset fungerat och särskildt under den tid af 15 år,
under hvilken fakulteten oaflåtligen varit sysselsatt med lösningen af
denna sjukhusfråga, har fakulteten vunnit den öfvertygelsen, att denna
fråga, i hvilken sjukvårdens, undervisningens och forskningens likasom
universitetets och länets intressen äro nära med hvarandra förbundna,
ej kan lösas med mindre uppoffring af penningmedel än som beräknats.
I detta hänseende har ock det fleråriga arbete, som utförts af
skilda komitéer, tillsatta än af fakulteten, än af landstinget och universitetet,
varit lika lärorikt som mödosamt. De af dessa komitéer
utarbetade olika förslagen visa till fyllest, att fakulteten sökt genom
mindre omfattande och billigare förslag än det nu framlagda lösa sjukhusfrågan,
men att mot hvarje af dessa så vigtiga anmärkningar, än
ur sjukvårdens än ur undervisningens eller administrationens synpunkter,
framstälts, att de måst falla och gifva plats för bättre och följaktligen
dyrare förslag. Särskildt hafva de gjorda förslagen att i sjukhusets

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

bottenvåning inrymma sjukafdelningar visat sig så litet tillfredsställande,
att de måst öfvergifvas.»

»En lycklig lösning af frågan, huru sjukhusets bottenvåning lämpligen
skall användas, så att omkostnaderna derigenom nedbringas, synes
det nu framlagda förslaget innebära, då ena delen af denna våninganordnas
till bostadsrum åt sköterskor och betjening och den andra
till badrum och laboratorier, gemensamma för hela sjukhuskomplexen
och afsedda för vetenskaplig forskning. Genom denna anordning har
man kurmat undvika särskild nybyggnad till bostäder för betjening
och för vetenskapliga laboratorier».

»Det nuvarande sjukhusets historia visar för öfrigt, hvart det
leder, om man af brist på medel nödgas från början acceptera en
mindre lämplig plan. Derest nemligen från början en särskild ekonomibyggnad
blifvit i enlighet med den ursprungliga planen uppförd, så
hade säkerligen ej så snart berättigade klagomål öfver sjukhuset hörts,
och de nu föreslagna dyrbara förändringarna till en betydlig del kunnat
undvikas.»

»Skulle fakulteten i det nuvarande förslaget hafva sökt ytterligare
minska kostnaderna genom indragning af den ena eller andra posten,
så komme utan tvifvel sjukhusets årliga förvaltningsomkostnader att stiga,
och ej många år skulle gå, innan universitetet måste inkomma till Kong].
Maj:t med begäran om ökade anslag till förbättringar och utvidgning».

»Det är af dessa skäl och särskild!, för att minska förvaltningsomkostnaderna,
som fakulteten ansett sig böra begära anläggande af tvättinrättning,
hvarigenom de årliga utgifterna för tvätten kunna till ett minimum
nedbringas, samt af elektrisk belysning, som är billigare och mer sanitär
än den nuvarande med gas och fotogenlampor».

»I afseende å bostäder och köksafdelning- har endast begärts det
oundgängligen nödvändigaste. I afseende å sjuksängar har fakulteten
varit bunden dels af de anspråk på 170 sängar, som landstinget uppstält
såsom vilkor för sitt bidrag, dels af den kliniska undervisningens
kraf. Undervisningslokaler och laboratorier hafva så anordnats, att de
skola under en längre följd af år kunna fylla sitt ändamål.»

Fakulteten hade derefter gjort en jemförelse mellan föregående
förslag och det nu framlagda och dervid ansett sig kunna, med förklaring
att de brister, som vidlådit, föregående förslag, vore afhjelpta i
det nya, beteckna det sistnämnda såsom för våra förhållanden tidsenligt
och tillfredsställande både ur sanitära och administrativa synpunkter
samt med afseende å undervisningens kraf. Fakulteten trodde sig ock
kunna uttala, att, om detta förslag realiserades, de föreslagna nybygg -

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

naderna skulle under en längre följd af år visa sig fylla alla billiga
kraf, som kunde ställas på universitetets kliniska anstalter.

Sammanlagda kostnaderna för det ifrågavarande förslagets utförande
hade, såsom förut blifvit nämndt, af fakulteten upptagits till 445,000
kronor.

Till täckande af denna summa hade fakulteten i första rummet
beräknat det af landstinget under vissa vilkor utfästa räntefria lånet å
107,353 kronor 64 öre. Vidare hade fakulteten påräknat ett anslag af
50,000 kronor ur den s. k. Regnellska fonden, med afseende hvarå
fakulteten åberopat utdrag af protokoll, hållet vid Regnellska donationsnämndens
sammanträde den 15 maj 1897, enligt hvilket nämnden medgifvit,
att en summa af 50,000 kronor finge med minst 5,000 kronor i
början af hvarje kalenderår från och med år 1899 utgå såsom bidragtill
utförande af byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i öfverensstämmelse
med det af medicinska fakulteten utarbetade förslag.

Med frånräknande af nyssberörda belopp hade fakulteten funnit, att
en summa af 287,646 kronor 36 öre skulle ytterligare erfordras, hvilken
summa, med afdrag för hvad universitetet kunde af egna medel skaffa,
fakulteten ansåge böra äskas hos Riksdagen.

Fakulteten hade härefter öfvergått till frågan om driftkostnaderna
för det akademiska sjukhuset och hela den af fakulteten nu föreslagna
sjukhuskomplexen, hvilken fråga, såsom fakulteten anmärkt, nära sammanhängde
med den om sjukhusets förhållande till länet i afseende å
sjukvården. Fakulteten hade dervid redogjort för huru den blifvande
sjukhuskomplexens ekonomi skulle kunna på billigaste sätt ordnas. Först
hade fakulteten erinrat om bestämmelserna i den år 1868 mellan länet
och akademien träffade öfverenskommelse, hvilken fakulteten funnit
hafva inneburit ganska hårda vilkor för universitetet, helst med hänsyn
till de under årens lopp stegrade fordringarna på sjukvårdens beskaffenhet.
I afseeende härå hade fakulteten åberopat en vid dess skrifvelse
fogad bilaga, hvaraf framginge, att dagkostnaden redan under perioden
1869—1879 stegrats från 90,9 öre för hela riket och 112 öre för det
akademiska sjukhuset till 143 öre för hela riket och 161 öre för
nämnda sjukhus.

1 följd häraf hade ock tid efter annan landstingets ersättningsskyldighet
reglerats; och hade densamma under de senare åren utgjorts i
nära öfverensstämmelse med förut omförmälda med 1895 års landsting
preliminärt upprättade nya kontrakt, som skulle träda i kraft året efter
det de ifrågasatta nybyggnaderna och förändringarna blifvit genomförda.

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

26

Fakulteten, som af konsistoriet fått i uppdrag att på grundvalen af
det nya kontraktet uppgöra förslag i sjukhusfrågan, hade derför till
grund för beräkningarna öfver förvaltningskostnaderna för den nu af
fakulteten föreslagna sjukhuskomplexen lagt hufvudsakligen det förslag,
som 1895 års landsting för sin del antagit, hvarjemte fakulteten —
med framhållande att dess beräkningar till följd af möjlig stegring i
sjukvårdsutgifterna ej kunde afse en längre följd af år — utgått dels
från den senast upprättade staten för sjukhuset, dels i allmänhet från
medeltalen för utgifterna under åren 1891—1895.

Såsom inkomster hade fakulteten upptagit nuvarande årsanslaget från
universitetet, 5,000 kronor, statsanslaget för vård af sjuka från främmande
län, 2,500 kronor, samt räntan af särskilda fonder likasom af
fonderna till frisängar, vidare studentcorpsens bidrag enligt bestämmelserna
för år 1897 samt det från universitetet nu utgående anslaget å
indragningsstat, 2,000 kronor, hvilket beräknats komma att permanent
utgå.

I afseende å antalet sjuka och sjukdagar hade för akademiens
sjukvård begagnats medeltalet för åren 1891 —1895, medan i afseende å
länslasarettets sjuka sjukdagarna med hänsyn till det ökade antalet
sjuksängar måst höjas och ansetts kunna beräknas till 55,000. Hela
årsinkomsten hade sålunda beräknats skola uppgå till 106,699 kronor
75 öre.

Beträffande utgifterna hade den föreslagna utvidgningen i hela dess
omfattning lagts till grund för beräkningen, och enligt den närmare redogörelse,
som fakulteten i sin skrifvelse och åtskilliga bilagor till densamma
med afseende härå lemnat, skulle de årliga utgifterna komma
att ställa sig sålunda:

till aflöningsstaten ................................................................... kr. 26,095: —

» utspisning .............................................................................. » 46,976: 60

)> bränsle, lyse och tvätt..................................................... » 14,630: —

» medikamenter ..................................................................... » 6,402: —

» instrumenter ........................................................................• » 1,637: —

» förbrukningsartiklar......................................................... » 10,250: —

» inventariers underhåll......................................................... » 4,246: —

» linne-, gång och sängkläder .......................................... » 4,000: —

» skri!- och tryckningskostnader...................................... » 1,456: —

» lägerhalm ............................................................................. » 179: —

)> byggnaders och planteringars underhåll..................... » 3,197: —

Transport kr. 119,068: 60

Bih. till Bifall. Blot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 45 ffäft. 4

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

till

onera ................................................................

Transport kr.

.............. B

119,068

302

60

))

särskildt biträde och handräckning........

..................... ))

1,333

—

»

diverse utgifter................................................

..................... ))

1,904

—

»

ersättning för skurning och rengöring..

................... ))

1,500

—

Summa kr.

124,107

60

Droges från denna utgiftssumma summan af de beräknade
inkomsterna.............................................................. kr. 106,699: 75

uppstode en brist af........................................................... kr. 17,407: 85

Under framhållande dels deraf, att de gjorda beräkningarna blott
afsåge de närmaste åren, dels af nödvändigheten att sjukhusets ekonomi
så ordnades, att ingen verklig fara för brist vid sjukhusets förvaltning
måtte uppstå, i hvilket fall nya svårigheter skulle uppkomma, hade fakulteten,
på samma gång som den framstält förslag om nybyggnader
och förbättringar vid sjukhuset, funnit sig böra anhålla om ett årsanslag
af 17,500 kronor för sjukhusets driftkostnader, att af statsmedel
utgå från den tid, de föreslagna anstalterna öppnades.

Sin vidlyftiga framställning hade fakulteten afslutat med att framhålla
den trängande nödvändigheten af att dess begäran om förbättrade
och utvidgade kliniska anstalter ofördröjligen framlades för Riksdagen,
och i sammanhang dermed påpekat, att den kliniska undervisningen och
forskningen vid Upsala medicinska fakultet arbetade med svårigheter,
som måhända ingen annan af universitets fakulteter och få medicinska
läroverk i utlandet erfore. För bedrifvande af eu tidsenlig undervisning
och forskning inom den praktiska medicinen fordrades icke blott
skicklighet och energiskt arbete af fakultetens lärare i de praktiska
ämnena; dertill erfordrades äfven ett tillräckligt kliniskt material och
sanitära sjukvårdsanstalter. Det kliniska materialet vore den reella
grundval, på hvilken all verkligt god klinisk undervisning måste hvila,
och från samma källa skulle forskningen hemta sin näring. Den unge
i lifvet utgående läkaren borde ej och kunde ej med framgång uppfostras
till sitt kall å ett både ur klinisk och sanitär synpunkt otillfredsställande
sjukhus. Renlighet och ordning vore hufvudgrunder och
hufvudvilkor för den allmänna och enskilda helsovården, inom den invärtes
medicinen såväl som inom kirurgiens alla grenar, och skulle det
lyckas den unge läkaren att genomföra dessa helsovårdens vilkor inom
sitt blifvande verksamhetsområde, så måste han ock vara uppfostrad å

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

27

en anstalt, der han sett, huru renlighet och ordning tillämpades, och
hvilka resultat derur framgått.

Det vore till följd af detta inre sammanhang mellan undervisning
och uppfostran af de unga läkarne å ena sidan samt helso- och sjukvård
å den andra, som fakulteten ansåge den nu föreslagna utvidgningen
af sjukvårdslokalerna och det nuvarande sjukhusets försättande i
tidsenligt sanitärt skick vara af vital betydelse för hela den medicinska
undervisningen och för fakultetens framtid.

Öfver det af medicinska fakulteten sålunda afgifna förslaget hade
direktionen öfver akademiska sjukhuset anmodats att yttra sig. I anledning
deraf hade direktionen vitsordat det stora behofvet af förändringar,
förbättringar och tillbyggnader vid akademiska sjukhuset samt
lifligt förordat fakultetens framställningar, under framhållande att de
ökade kostnader, som det nu framlagda förslaget innebure i jemförelse
med dem, som förut varit å bane, hufvudsakligen föranleddes af den
kliniska undervisningens flerfaldigt behof, i det att dels särskilda grenar
af denna undervisning under senaste tiden vunnit den ökade vigt
och betydelse, att för dem måste beredas ändamålsenliga undervisningslokaler,
och dels för en tidsenlig undervisning och för det vetenskapliga
arbete, som derför förutsattes, inrättande af laboratorier måste anses
oundgängligt. Särskildt hade direktionen påpekat, att man vid en
sådan undervisningsanstalt som det akademiska sjukhuset icke längre
kunde uppskjuta vidtagande af åtgärder för tuberkelsjukas afskiljande
från öfriga sjuka.

Vidare hade fakultetens förslag remitterats till universitetets drätselnämnd.
Då ärendet behandlats hos denna myndighet, hade erinrats,
att man vid föregående förslag ansett sig kunna beräkna bidrag från
universitetet för en gång till belopp af omkring 60,000 kronor och utgått
derifrån, att driftkostnaden efter sjukhusets utvidgning åtminstone
under de första åren skulle betäckas med universitetets medel, hvilket
antagande ytterligare utredning dock visat ohållbart.

Universitetets reservfond — den enda universitetet tillhöriga fond,
hvarifrån anslag för de ifrågasatta nybyggnaderna och förändringarna
kunde tagas — hade sjunkit från en behållning vid 1895 års utgång
af 108,848 kronor 88 öre till en behållning vid 1896 års utgång af
65,654 kronor 45 öre, hvilken sänkning dock delvis uppkommit genom
afskrifningar dels å extra-utgifts-kontot med 5,472 kronor 76 öre, dels
å hemmansförsäljnings- och inköpskontot med 26,647 kronor 37 öre,
dels å akademiska sjukhusets fastighets-värdes-konto med 20,000 kronor.
Drätselnämnden hade redogjort lör anledningarna till berörda afskrif -

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

ningar och dervid i fråga om tredje posten yttrat, bland annat, att
denna afskrifning, utan att egentligen kunna anses nödvändig, föranledts
af önskan att småningom och efter förnyade afskrifningar ur räkenskapen
aflägsna ett konto, som endast kunde anses såsom förvillande
för öfverskådligheten af universitetets tillgångar.

Hvad anginge reservfondens nyss omförmälda behållning vid 1896
års utgång, hade drätselnämnden förklarat, att nämnden måst under år
1897 begära tillstånd att, med anlitande af reservfonden helt och hållet
eller åtminstone delvis, afskrifva brister, som under år 1896 uppstått
å »extra utgiftstiteln» och å »landtmäterititeln» till sammanlagdt belopp
af 20,008 kronor 92 öre, samt att reservfonden komme att i sista hand
drabbas af utgifter under år 1897 till belopp af minst 20,000 kronor
för de språkliga seminariernas flyttning och inrymmande i f. d. länslasarettsgården
samt för en af universitetet utgifven festskrift. Det
vore vidare att märka, att under år 1897 drätselnämndens uppmärksamhet
fästs på nödvändigheten att genom en öfverföring från reservfonden
rätta en på det vederbörligen faststälda formuläret för hufvudboken
beroende oegentlighet, hvarigenom hufvudboken i sitt utgående
balanskonto kommit att utvisa universitetets tillgångar vara 33,198
kronor 33 öre större än vederborde, bestående nyssberörda oegentlighet
i sättet för bokförandet af vissa fonder. Ytterligare hade drätselnämnden
velat påpeka, att i följd af räntesänkningar reservfondens förnämsta
inkomstpost, öfverskottet från hufvudbokens generalkonto, under de
senare åren visat ett fallande, såsom från 45,295 kronor 14 öre år
1894 till 18,053 kronor 97 öre år 1895 och 11,109 kronor 42 öre
år 1896.

Till följd af samtliga nu anförda förhållanden hade drätselnämnden
funnit sig icke kunna tillstyrka bidrag från universitetets sida för
sjelfva byggnadsföretaget på långt när till det belopp, hvarom förut
varit fråga. Men då förut omförmälda, i universitetets räkenskaper förekommande
»akademiska sjukhusets fastighets-värdes-konto» tillkommit
för att i räkenskaperna balansera mot den ansvarighet, som universitetet
vid sjukhusets uppförande åtagit sig gent emot Upsala läns landsting
och Upsala stad för deras till sjukhusbyggnaden lemnade kontanta bidrag
— i det att, på samma gång som på »diverse skulders konto»
uppförts såsom en universitetets skuld det belopp af 82,535 kronor 20
öre, för hvilket till landstingets och stadens säkerhet inteckning vid
den tiden faststälts i sjukhuset, jemväl sagda fastighetsvärdes konto
upplagts med ett alldeles lika stort belopp af sjukhusets värde, upptaget
såsom en universitetets tillgång — ansåge drätselnämnden, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

29

utväg för åstadkommande af åtminstone något bidrag för en gång af
universitetets medel till sjelfva byggnadsföretaget vid akademiska sjukhuset
lämpligen kunde beredas genom höjande å nyo af akademiska
sjukhusets fastighets-värdes-konto från dess nuvarande tillgång af 62,535
kronor 20 öre till dess ursprungliga belopp af 82,535 kronor 20 öre,
hvarigenom reservfonden åter tillfördes ett belopp af 20,000 kronor, som,
på sätt omförmälts, under år 1896 afförts från fonden för verkställande
af motsvarande afskrifning å nämnda fastighets-värdes-konto.

Hvad deremot beträffade den förökade årliga kostnaden för sjelfva
sjukhusdriften hade drätselnämnden ansett, att universitetet icke vore
i tillfälle att åtaga sig någon ansvarighet härutinnan. I afseende härå
hade nämnden velat erinra, att universitetet för att vara beredt att vid
kontraktstidens slut kunna återbetala skulden till landstinget, 150,000
kronor, borde under 40 år afsätta årligen ett amorteringsbelopp af 1,733
kronor 44 öre, hvarjemte vore att märka, att det nu föreliggande förslaget
skulle för universitetet medföra en betydligt drygare underhållsoch
reparationskostnad, än hvad universitetet hittills fått vidkännas
för sjukhuset och de förut uppgjorda, mindre omfattande förslagen
skulle medfört. Redan under nuvarande förhållanden hade akademiska
sjukhusets underhållskostnad, i medeltal för de sista tio åren räknadt,
utgjort 3,329 kronor 17 öre för år.

I fråga om det af Regnellska fonden utfästa anslag hade drätselnämnden
låtit uträkna det verkliga belopp, hvartill detta anslag kunde
anses uppgå, kapitaliseradt på en gång; och hade dervid befunnits, att
anslaget motsvarade ett belopp af 41,000 kronor.

Drätselnämnden hade alltså tillstyrkt, att en summa af 20,000
kronor anvisades af universitetets medel att för en gång utgå för nybyggnads-
och förändringsarbetena, men att hvad derutöfver erfordrades,
såväl för dessa arbeten som för betäckande af den förökade årliga
driftkostnaden, måtte begäras i statsanslag. Den summa, som enligt
nämndens mening borde begäras i statsanslag för en gång, blefve alltså,
efter afdrag från totalkostnaden åt förutnämnda belopp af 41,000 och
20,000 kronor, 276,646 kronor 36 öre, hvarvid drätselnämnden dock
velat upplysa, att nämnden vid granskning af kostnadsberäkningarna
trott sig finna anslagssummorna för oförutsedda utgifter nog lågt beräknade.

Med anledning af sistborörda anmärkning hade yttrande infordrats
från arkitekten A. Kumlien, hvilken uppgjort vissa af kostnadsberäkningarna
och som nu förordade, att kostnadsförslaget måtte höjas med

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

10,000 kronor på grund af den prisstegring, som efter förslagets utarbelände
egt rum.

Härefter hade det större akademiska konsistoriet ingått till kanslern
för rikets universitet med en skrifvelse i ämnet, afseende framställning
om statsanslag till belopp, som medicinska fakultetens och drätselnämndens
yttranden angifvit såsom erforderliga, med tillägg af nyssberörda
belopp af 10,000 kronor.

Till stöd för denna sin framställning hade konsistoriet anfört, att,
om den nu förberedda öfverenskommelsen mellan landstinget och universitetet
komme att träda i kraft, landstinget iklädde sig uppoffringar
och förpligtelse!'', som ungefärligen motsvarade de fördelar för dess
sjukvård, som landstinget kunde genom sjukhusets utvidgande och ombyggande
vinna. De förslag till sjukvårdsanstaltens utvidgning och
förändring, som förut varit å bane, hade visat sig icke kunna lemna
tillfredsställande resultat; framför allt hade någon hänsyn icke kunnat
tagas till behofvet af kliniska laboratorier, hvilket dock i fråga om en
sådan institution som det akademiska sjukhuset måste anses oafvisligt.
För att rätt tillvarataga den kliniska undervisningens och den medicinskt
vetenskapliga forskningens intressen hade den medicinska fakulteten
vid sitt nya förslag något utvidgat programmet för sjukhusets
tillökande och förbättrande, på det att alla de redan insedda behofven
måtte blifva tillgodosedda på bästa möjliga sätt och arbetena kunna
utföras i ett sammanhang, hvarigenom de måste falla sig jemförelsevis
billigare. Beträffande de nuvarande sjukhuslokalernas otillräcklighet och
bristfällighet i synnerhet med hänsyn till den kliniska undervisningens
och det vetenskapliga forskningsarbetets kraf ville konsistoriet i allo instämma
i de af medicinska fakulteten och sjukhusdirektionen gjorda
uttalanden.

Konsistoriet ville tillika erinra, att statsverket tillförene icke lemnat
något byggnadsanslag till ifrågavarande vigtiga universitetsinstitution,
medan betydande statsanslag beviljats för ombyggande af det med akademiska
sjukhuset i många afseenden jemförliga serafimerlasarettet, samt
att det nu äskade anslaget visserligen kunde förefalla stort, men att,
derest de nu föreslagna om- och tillbyggnaderna vid sjukhuset icke
kunde åstadkommas, i alla händelser särskilda byggnader för inrymmande
af kliniska undervisningslokaler snarligen blefve alldeles oundgängliga,
om den kliniska undervisningen och forskningen vid Upsala
universitet skulle kunna upprätthållas, och att de häraf föranledda kostnaderna
säkerligen ej skulle understiga det nu begärda anslaget.

31

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Då enligt de nu framlagda förslagen icke blott sjukhuset skulle
komma i ett vida bättre skick än landstinget år 1895 vid antagandet
af förslaget till kontrakt mellan landstinget och universitetet kunde beräkna,
utan äfven universitetet funnit sig nödsakadt att äska särskild!''
statsanslag för driftkostnaderna, ansåge sig konsistoriet förpligtadt föreslå,
. att det äskade statsanslaget till driftkostnader vid sjukhusets för
klinisk undervisning afsedda afdelningar måtte beviljas under vilkor att
§ 13 i kontraktet — motsvarande § 14 i förslaget — erhölle det af
landstinget uteslutna tillägget.

Konsistoriet ville till sist uttala, att det ansåge de ifrågavarande
universitetsbehofven vara af den art, att deras tillgodoseende vore ett
verkligt lifsintresse för universitetets medicinska fakultet och sålunda
för universitetet sjelft, samt derjemte så trängande, att hvarje uppskof
med deras fyllande ovilkorligen måste vålla den medicinska undervisningen
oberäknelig skada.

Vid öfverlemnande till Kongl. Maj:t af medicinska fakultetens och
det större akademiska konsistoriets ifrågavarande framställningar samt
öfriga handlingar i ärendet hade kanslern för rikets universitet i skrifvelse
den 4 december 1897 förklarat sig, med kännedom om de nuvarande
förhållandena vid det akademiska sjukhuset, för egen del kunna
vitsorda giltigheten af de utaf vederbörande anförda skälen för de begärda
anslagens behöflighet. Kanslern hade alltså på det lifligaste tillstyrkt
konsistoriets framställning och hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen göra proposition om statsanslag dels af 286,646 kronor
36 öre till fyllnad i den summa, som beräknats behöflig för till- och
ombyggnader samt dermed förbundna förbättringar vid Upsala universitets
akademiska sjukhus, och som till öfriga delar skulle åstadkommas
genom . bidrag af Upsala läns landsting och af medel, öfver hvilka
universitetet kunde för ändamålet förfoga, dels af 17,500 kronor årligen
till bestridande af driftkostnaderna vid sjukhusets för klinisk undervisning
afsedda afdelningar, att utgå från den tid, då de föreslagna
anstalterna öppnades.

Sedan medicinalstyrelsens yttrande i ärendet infordrats, hade styrelsen
i skrifvelse till Kongl. Maj: t den 22 december 1897 hufvudsakligen
anfört: på grund af bristande medel vid uppförandet vore det nuvarande
akademiska sjukhuset, oaktadt under årens lopp vidtagna mindre förändringar,
behäftadt med många för sjukvården mycket ofördelaktiga
anordningar. Styrelsen afsåge, bland annat, ventilationens otillräcklighet,
klosetternas förläggning och den låga bottenvåningens användning.
Bristerna vore numera så stora, att de måste afhjelpas. De under

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

senare år uppförda länslasaretten öfverträffade, i fråga om resurserna
för en god sjukvård, vida det numera icke tidsenliga akademiska sjukhuset
i Upsala.

Enligt förslaget skulle de sjukhuset nu vidlåtande bristerna afhjelpas.
Beträffande de föreslagna nybyggnaderna hade styrelsen ej annat
att anmärka, än att verandorna å paviljongen för bröstsjuka syntes
komma att, särskilt under vintern, beröfva sjuksalarna en del för dessa
lägenheter väl behöflig! ljus. Hvad anginge ett från det egentliga
sjukhuset skildt ekonomihus, hade en dylik anordning visat sig nödvändig
vid uppförandet af nyare länslasarett och större förändringar af
äldre sjukhus.

Medicinalstyrelsen ansåge alltså, att genomgående förändringar och
nybyggnader vid akademiska sjukhuset vore nödvändiga för att bereda
en utvidgad sjukvård och än mer af behofvet påkallade, derest en tidsenlig
och tillräckligt omfattande undervisning skulle kunna lemnas åt
vid sjukhuset tjenstgörande unge läkare, på sätt afsedt varit med de
af Riksdagen under senare år beviljade anslag till nya lärareplatser
inom medicinska fakulteten i Upsala. Medicinalstyrelsen hade derför
tillstyrkt framställning i ämnet till Riksdagen.

Härefter hade yttrande infordrats från öfverintendentsembetet, som
i skrifvelse den 5 januari 1898 meddelat, att embetet för sin del icke
funnit något att mot de i ärendet företedda ritningarna erinra, dock
att embetet, i anledning af hvad medicinalstyrelsen anfört beträffande
paviljongen för bröstsjuka, ville såsom sin åsigt uttala, att, derest vid
arbetets utförande glasytorna i bottenvåningens fönster på lämpligt
sätt ökades, den fyra meter höga verandan icke — då den sida af
byggnaden, hvarå densamma vore afsedd att anbringas, vette mot fii
plats åt söder — skulle medföra någon'' nämnvärd olägenhet i det af
medicinalstyrelsen antydda afseende. Hvad anginge kostnadsförslagen,
ansåge embetet, att de redan den 1 juni 1895 upprättade förslagen
rörande ekonomibyggnaden och isoleringspaviljongen skäligen borde, i
betraktande af de under senare tider inträffade prisstegringar, höjas
med minst 12 procent, men att kostnadsberäkningarna af den 11 maj
1897 öfver arbetena å nuvarande sjukhusbyggnaden samt med uppförande
af obstetriska och bröstsjukpaviljongerna, ökade, såsom nämnts,
med 10,000 kronor, icke från embetets sida gåfve anledning till anmärkning.
Embetet ville emellertid påpeka, att embetet, i saknad. af
ritningar jemte beskrifningar öfver de tilltänkta ventilationsanoidningarna
i gamla sjukhusbyggnaden, icke kunnat föranstalta om någon

Statsutskottets Utlåtande N:o 75. 33

granskning af lämpligheten af sagda anordningar eller den derför beräknade
kostnad.

Sedan ärendet härefter remitterats till universitetskanslern med befallning
att efter vederbörandens hörande till Kongl. Maj:t afgifva utlåtande
i anledning af hvad öfverintendentsembetet i ärendet anfört,
hade kanslern med egna utlåtanden af den 27 januari och den 5 februari
1898 till Kongl. Maj:t öfverlemnat yttranden från det större akademiska
konsistoriet jemte ritningar, kostnadsförslag och beskrifning öfver de
tilltänkta ventilationsanordningarna i gamla sjukhusbyggnaden, Af nyssberörda
yttranden och utlåtanden inhemtades, att den af öfverintendentsembetet
föreslagna ändrade anordningen af fönstren å paviljongen för
bröstsjuka ej föranledt någon erinran och ansetts kunna vidtagas utan
förhöjning i den ursprungligen beräknade kostnaden; att den af öfverintendentsembetet
påyrkade förhöjningen i vissa delar af kostnadsberäkningen
jemväl ansetts af behofvet påkallad; att den nödiga förhöjningen
beräknats utgöra 7,188 kronor; samt att, då universitetet fortfarande
vore urståndsatt att till byggnadsföretaget lemna större bidrag än förutnämnda
belopp, 61,000 kronor, och universitetet således saknade tillgång
att af egna medel bestrida nyssberörda tillskott å 7,188 kronor,
ett statsanslag å 293,834 kronor 36 öre numera visade sig vara af
nöden till fyllande af den summa, som beräknats vara behöflig för tilloch
ombyggnader samt dermed förbundna förbättringar vid det akademiska
sjukhuset; och hade kanslern fördenskull anhållit om proposition
till Riksdagen angående beviljande af sagda belopp.

Vidare hade öfverintendentsembetet i förnyadt utlåtande den 15
februari 1898 anmält, att embetet, efter skedd granskning af förslaget
till uppvärmning och ventilation i gamla sjukhusbyggnaden samt efter
erhållna upplysningar i vissa delar från förslagets författare, ingeniören
H. Theorell, för sin del icke funnit något att erinra vare sig mot sjelfva
förslaget eller mot den för densammas utförande beräknade kostnad.

Efter att sålunda hafva redogjort för hvad tillförene i ärendet
förekommit har departementschefen öfvergått till den senast gjorda
framställningen i ämnet och dervid meddelat, hurusom i såväl det akademiska
konsistoriets yttrande som kanslersembetets den 8 oktober nästlidna
år till Kong]. Maj:t aflåtna skrifvelse framhållits väsentligen enahanda
synpunkter, som förut gjorts gällande, samt än ytterligare påpekats
den stora fördel, särskilt, med hänsyn till den kliniska undervisningen,
förslagets förverkligande innebure. Konsistoriet hade tillika
tillkännagifvit, att Upsala läns landsting den 20 september 1898 förklarat
det af landstinget genom beslut den 18 september 1895 gjorda,
Bih. till Riksd. Prot. 4 Rami. 1 Afä. 45 lläft. 3

.34

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

förut omförmälda anbud tills vidare bestå, dock med vilkor att svar
derå af universitetet afgåfves till landstinget sist före den 1 juli 1899,
hvarjemte landstinget på derom af konsistoriet gjord hemställan medgift,
bland annat, att det af landstinget uteslutna momentet i § 13
af det uppgjorda förslagskontraktet mellan landstinget och universitetet
finge i paragrafen qvarstå.

För egen del har departementschefen anfört:

De sakkunniges yttranden syntes lemna utan tvifvel, att de ifrågasatta
nybyggnaderna och förändringarna vid akademiska sjukhuset i
Upsala vore af stort behof påkallade, framför allt med hänsyn till den
kliniska undervisningen. Af nämnda yttranden framginge ock, enligt
departementschefens åsigt, att de framstälda förslagen vore väl genomtänkta
och egnade att afhjelpa de bestående missförhållandena samt
tillika motsvarade nutidens berättigade fordringar på en rationel sjukvård.
Hvad anginge Upsala läns landstings bidrag till sjukhusets
utvidgande och förbättring ansåge departementschefen detsamma vara
afvägdt efter hvad förhållandena kräfde och medgåfve. Då det tillika
syntes vara omöjligt för universitetet att lemna vidare bidrag än som
nu afsetts, funne departementschefen sig böra understödja de gjorda
framställningarna om statsanslag för ifrågavarande ändamål. Då emellertid
förhöjningen i årsanslaget först blefve erforderlig, sedan de ifrågasatta
byggnadsarbetena fullbordats, ansåge departementschefen framställning
derom icke för närvarande böra göras; och då hela det ifrågasatta
byggnadsanslaget, 293,834 kronor 36 öre, hvilket borde afrundas
till 293,835 kronor, icke syntes komma till användning under nästkommande
år, ansåge departementschefen det utan olägenhet kunna
fördelas på två år.

På grund af hvad sålunda anförts, tillstyrkte departementschefen,
att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande framställning.

Utskottet har vid pröfning af Kongl. Maj:ts förevarande'' framställning
funnit den ifrågasatta till- och ombyggnaden af akademiska
sjukhuset i Upsala vara af behofvet påkallad; och den i statsrådsprotokollet
framlagda planen för dessa arbetens verkställande har icke
gifvit utskottet anledning till någon erinran. Beträffande åter de
grunder, efter hvilka kostnaderna skulle emellan staten och Upsala län
fördelas, har utskottet, i betraktande af de kostnader, som länen i allmänhet
måste vidkännas för uppförande och underhåll af sjukhus, ansett
billigheten fordra, att, derest Upsala akademiska sjukhus fortfarande

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

35

såsom hittills tillika skall vara Upsala läns sjukhus, länet i väsentligen
högre grad än som nu föreslagits bör deltaga i kostnaderna för dess
utvidgning. Vid sådant förhållande och då det kan synas vara ovisst,
huruvida från Upsala läns landsting kan förväntas större bidrag än de
af landstinget redan utfästa, har utskottet ansett det kunna ifrågasättas,
huruvida sambandet mellan den kliniska undervisningen vid universitetet
och länets sjukvård bör fasthållas i sin nuvarande form. Men då
utskottet funnit, att genom upplösning af nämnda samband stora svårigheter
skulle uppkomma för landstingsområdet och att äfven för den
akademiska undervisningen olägenheter häraf möjligen kunde vara att
befara, har utskottet icke velat föreslå en sådan åtgärd, åtminstone
icke utan att landstinget först blifvit satt i tillfälle att taga frågan om
bidrag till sjukhuset under förnyadt öfvervägande.

För sådant ändamål har utskottet ansett sig böra för Riksdagen
framlägga förslag till beviljande af visst statsanslag för sjukhusets utvidgning
och ^undsättande under förutsättning af dess fortfarande
användande såsom länssjukhus, hvilket anslag emellertid bör utgå
endast under den förutsättning, att i öfrigt erforderliga kostnader komme
att af landstingsområdet bestridas. I sammanhang härmed har utskottet
med afseende å sjukhusets årliga driftkostnader ansett, sig böra föreslå
vissa förändringar i det i statsrådsprotokollet delvis intagna, af landstinget
för dess del antagna kontrakt emellan landstinget och universitetet;
och har utskottet ansett jemväl dessa förändringar böra uppställas
såsom vilkor för statsanslaget.

Kostnaderna för de ifrågavarande arbetena hafva beräknats till
462,188 kronor. Från universitetets sida har såsom bidrag härtill
erbjudits dels al de s. k. Regnellska donationsmedlen 41,000 kronor
och dels af universitetets egna medel 20,000 kronor. Sedan dessa
medel tagits i anspråk återstår sålunda till fördelning emellan staten
och landstingsområdet en kostnad af 401,188 kronor. Då den af 1894
års landsting tillsatta, i statsrådsprotokollet omförmälda komité hemstält
att landstinget till den af nämnda komité föreslagna, till en kostnad
af 200,000 kronor beräknade utvidgningen af sjukhuset, hvarigenom
för landstingets räkning skulle kunna der inrymmas 120 sjuksängar,
skulle bidraga med ett räntefritt lån å 157,353 kronor 64 öre, har
utskottet ansett någon invändning icke skäligen kunna från landstingets
sida framställas deremot att landstinget till den nu ifrågavarande utvidgningen,
för hvars genomförande landstinget förbehållit sig dispositionsrätt
till 170 sängplatser, lemnade ungefär samma bidrag som staten
eller i jemnadt tal 200,000 kronor. Beträffande detta landstingets bi -

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

drag har utskottet emellertid ansett, att, derest så skulle befinnas mera
önskvärd! för landstinget, det bör medgifvas landstinget att efter derom
med Upsala universitet träffad öfverenskommelse tillhandahålla bidraget
i form af räntefritt lån. Kraf på uppoffringar i detta fall från landstingets
sida synes kunna med så mycket större fog framställas, som,
i händelse landstinget skulle på annat sätt fullgöra sina skyldigheter
i fråga om sjukvården, kostnaderna för uppförande af sjukhus otvifvelaktigt
skulle väsentligen öfverstiga sistnämnda belopp, och det af
utskottet gjorda förslaget sålunda måste anses vara för landstinget synnerligen
fördelaktigt. Statens bidrag skulle härigenom komma att
uppgå till 201,188 kronor, hvaraf synes böra för år 1900 anvisas lika
stort belopp som Kongl. Maj:t äskat eller 150,000 kronor.

De årliga omkostnaderna för sjukhusets förvaltning bestridas, enligt
hvad i statsrådsprotokollet upplyses, till hufvudsakligaste delen genom
patientaf gifter.

Enligt § 4 af det af landstinget antagna kontraktsförslaget skall
ersättning af länet utgå med endast 1 krona 35 öre för hvarje inom
antalet 33,000 fallande sjukdag samt 1 krona 50 öre för hvarje sjukdag
som öfverskjuter nämnda antal. Utskottet har dock erhållit upplysning
derom, att den verkliga kostnaden ej oväsentligt öfverskrider äfven det
sist nämnda beloppet. Ehuru det utan obillighet synes kunnat påfördras,
att landstinget för sina sjuka betalte hela den verkliga kostnaden, har
likväl utskottet med hänsyn dertill, att å sjukhuset meddelas klinisk
undervisning, ansett sig endast böra hemställa, att sedan för sjukvården
användts dels de inkomster, öfver hvilka sjukhuset nu disponerar, och
dels de afgifter, som landstingsområdet enligt omförmälda kontrakt är
skyldigt erlägga, staten och landstinget till täckande af derutöfver
gående kostnader för vården af sjuke från landstingsområdet bidraga
med hälften hvardera.

Såsom vilkor för statsanslags beviljande anser utskottet slutligen
äfven böra uppställas v att, på sätt 1894 års landstingskomité i § 6 af
sitt kontraktsförslag ifrågasatt, landstinget skulle till byggnadernas
underhåll bidraga med 1,000 kronor årligen.

Derest emellertid landstinget skulle, på sätt utskottet nu föreslagit,
tillförbindas att till väsentlig del såväl bekosta sjukhusets byggnader
och deras underhåll som ock deltaga i sjukhusets driftkostnader, synes
billigheten jemväl fordra, att landstinget tillerkännes rättighet att genom
insättande i sjukhusets direktion af halfva antalet direktionsledamöter
öfva inflytande på sjukhusets förvaltning.

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

37

*

På grund af livad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må såsom bidrag till kostnaderna
för till- och ombyggnader samt dermed förbundna
förbättringar vid akademiska sjukhuset i Upsala,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet
om förmälda ritningar och förslag, bevilja
ett anslag af 201,188 kronor och deraf på extra
stat för år 1900 anvisa ett belopp af 150,000 kronor;
dock under vilkor

att från Upsala läns landstingsområde för enahanda
ändamål beviljas 200,000 kronor antingen såsom
anslag eller, efter öfverenskommelse med Upsala
universitet, i form af räntefritt lån;

att sedan för sjukvården användts dels de inkomster,
öfver hvilka sjukhuset nu disponerar och
dels de afgifter, som landstingsområdet enligt gällande
kontrakt är skyldigt erlägga, staten och landstinget
till täckande af derutöfver gående kostnader för vården
af sjuke från landstingsområdet bidraga med hälften
hvardera; samt

att landstinget för underhåll af sjukhusets byggnader
lemnar ett årligt bidrag af 1,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation

af herr K. A. Kihlberg, som ansett, att utskottet bort hemställa
om bifall till Kongl. Maj:ts i förevarande ämne gjorda framställning.

(i

Bih. till Ri/csd. Piot. 1809. 4 Rami. 1 Åfd. 45 Haft.