8

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

N:o 62.

Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
försäljning af kronolägenheten Nykrogen samt delar af
förra militiebostället 1± mantal Erfvinge n:o 3 i Stockholms
län.

(I. A.)

I en af styrelsen för Axel och Sofia Alms stiftelse gjord ansökning
hade, enligt hvad i en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 56) af den
24 sistlidne februari meddelas, styrelsen, med åberopande af stiftelsens
samhällsnyttiga verksamhet, afseende uppfostran och handledning af
barn, hvilka vore i saknad af omvårdnad, anhållit, att, enär stiftelsen
för denna verksamhets bedrifvande vore i oafvisligt behof af vissa
egoområden, stiftelsen måtte få inköpa dels kronolägenheten Nykrogen
i Solna socken och Danderyds skeppslag af Stockholms län, dels ock
två områden om tillsammans 6 har 50,2 ar af förra regementsskrifvarebostället
Erfvinge n:o 3 i Spånga socken och Sollentuna härad af
nämnda län, mot köpeskilling bestämd genom uppskattning, i den
ordning Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva, att af stiftelsen
erläggas vid tillträdet den 14 mars 1901 eller å dag derförinnan, som
kund6 varda bestämd.

Jemte meddelande att, jemlikt föreskrifterna i § 2 af de för
stiftelsen genom Kongl. Maj:ts resolution den 26 februari 1877 faststälda
stadgar, styrelsen inköpt lägenheten Rådan i Spånga socken
samt att styrelsen dessutom öfvertagit dels arrenderätten till den Rådan

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

9

angränsande lägenheten Nykrogen, dels ock den på krigskollegii resolution
den 12 oktober 1860 grundade rätt till frihetsår intill år 1911 å
ofvanberörda två områden af hemmanet Erfvinge n:o 3, hade styrelsen
till stöd för ansökningen anfört, att styrelsen genom det nu ifrågasatta
inköpet skulle befrias från skyldigheten att före löpande arrendeperiods
slut förse lägenheten Nykrogen med åbyggnader, som nu derå
saknades, att å Nykrogens område funnes en källa, som i rörledning
genom sjelftryck försåge barnhuset och ekonomibyggnaderna vid Rådan
med vatten, samt att den å sistnämnda ställe nyligen uppförda koladugården
tilltagits större, äu behofvet vid Rådan påkallade, under förhoppning
att stiftelsen icke skulle förvägras att köpa den jord, stiftelsen
nu önskade förvärfva.

Öfver denna af öfverstyrelsen för Axel och Sofia Alms stiftelse
med förordande af bifall till Kongl. Maj:t öfverlemnade ansökning
hade yttranden afgifvits af domänintendenten och Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet, hvarjemte domänstyrelsen afgifvit infordradt
utlåtande.

Domänintendenten hade anfört, bland annat, att den till lägenheten
Nykrogen hörande åkerjorden, som gränsade intill stiftelsens
egendom Rådan, blifvit i sammanhang med denna egendoms åkerjord
fältlagd och täckdikad. Inom lägenhetens område funnes en vattenrik
källa, som försåge stiftelsens samtliga lokaler och trädgård med dess
vattenbehof. På grund häraf vore lägenheten på sådant sätt införlifvad
med egendomen Rådan, att dess skiljande derifrån skulle för sagda
egendom medföra olägenhet. Med hänsyn härtill och till stiftelsens
välgörande verksamhet funne domänintendenten för sin del ej något
att erinra mot försäljning af lägenheten Nykrogen till stiftelsen på
sätt stiftelsens styrelse föreslagit. Beträffande de till hemmanet Erfvinge
n:o 3 hörande, nu ifrågavarande egolotterna, vore desamma genom
egendom, tillhörig • enskilda personer, afskilda från stamhemmanets
öfriga egor och belägna omkring 3 kilometer från Erfvinge gård samt
i öfrigt skilda dels från hvarandra genom egor, hörande till egendomen
Silfverdal, dels ock från öfriga af stiftelsen disponerade egor
genom allmänna landsvägen. Med egendoinarne Rådan och Nykrogen
hade de icke heller annat samband, än att de under en lång följd af
år brukats i samband med dessa egendomar. Enligt domänintendentens
åsigt borde afseende icke fästas vid de skäl, som af stiftelsens styrelse
anförts för inköpen af berörda egolotter, och då anledning i öfrigt icke
förelåge för kronan att i förtid afhända sig eganderätten till samma
Bill. till Itiksd. Prot. ISO!). I Sami 1 Afd. 66 Hult. 13

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 62-

lotter, hade domänintendenten, som emellertid vitsordat, att lotterna
till följd af sin aflägsna belägenhet från Erfvinge utan olägenhet för
stamheromanet och till fördel för kronan kunde afsöndras och särskildt
försäljas, hemstält, att ansökningen, i hvad den afsåge förvärfvande af
eganderätt för stiftelsen till dessa lotter, för närvarande icke måtte
föranleda till någon åtgärd.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade, med hänsyn till stiftelsens
samhällsnyttiga ändamål och då det syntes vara af vigt för stiftelsen
att i tid få frågan om förvärfvande af eganderätten till lägenheten
Nykrogen och berörda egolotter af hemmanet Erfvinge n:o 3 reglerad
samt någon skada eller förlust icke syntes kunna för kronan uppkomma
genom fastigheternas försäljande i den af stiftelsens styrelse föreslagna
ordning, tillstyrkt bifall till ansökningen.

För egen del hade domänstyrelsen meddelat, att i instrumentet
öfver eu under år 1734 förrättad skattläggning af de under Ulriksdals
kungsgård lydande hemmanen Öfver-Jerfva, Neder-Jerfva och Bergshamra
i Solna socken samt Kymlinge och Råsta i Spånga socken
lägenheten Nykrogen upptoges såsom torp, beläget på det egoområde,
som tillhörde hemmanen Kymlinge n:is 2 och 3 om tillsammans l1/*
mantal, hvilka hemman sedermera till statsverket indragits och för
dess räkning för närvarande vore under gemensamt arrende upplåtna.
De till Nykrogen hörande egor hade emellertid icke under hemmanens
ränta eller mantal inbegripits af den anledning, att dagsverken derifrån
utgjordes omedelbart till kungsgården. Enligt kammarkollegii skrifvelse
den 22 maj 1744 till dåvarande landshöfdingen i Stockholms
län hade detta tillvägagående vunnit kollegii fastställelse, och hade
Nykrogen sedermera i kronans jordeböcker upptagits såsom oskattlagdt
torp. I den år 1871 faststälda jordeboken för Solna socken
funnes lägenheten Nykrogen införd under rubriken kronoegendomar,
allmän disposition, jordlägenhet med beteckning n:o 1, samt anteckning,
att lägenheten blifvit enligt den 10 oktober 1848 faststäld roteringslängd
ordinarie roterad vid Södra Roslags 2:a båtsmanskompani för
Vi6 mantal till V32 andel i roten n:o 2.

Kronolägenheten Nykrogen vore numera, jemte åtskilliga andra
till Ulriksdals kungsgård hörande hemman och lägenheter, till statsverket
indragen samt hade senast för dess räkning genom kammarkollegii
kontrakt den 14 juli 1880 utarrenderats under tjugu års tid
från den 14 mars 1881, livilket kontrakt genom domänstyrelsens resolution
den 11 december 1885 öfverlåtits på Axel och Sofia Alms stiftelse.
I afseende å byggnad och underhåll af hus funnes i kontraktet intaget

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

11

följande stadgande: »Åbyggnaderne vid torpet så i man- som ladugården
mottager arrendatorn sådane de vid nuvarande arrendets slut
enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 31 januari 1856 böra befinnas, och
åligger arrendatorn att ansvara ej mindre för årliga reparationer och
underhållet af busen, än äfven för nybyggnadsskyldigheten, enligt lag
och författningar samt de föreskrifter, som till verkställighet deraf vid
blifvande laga syner meddelas, och att alla husen i fullgodt skick vid
egendomens afträdande från sig lemna». För närvarande funnes å
lägenheten icke några åbyggnader, men enligt detta kontraktsstadgande,
jemfördt med ett i omförmälda kongl. bref den 31 januari 1856 åberopadt
synerättsbeslut den 11 juli 1851, ålåge det arrendatorn att före
löpande arrendeperiods slut hafva å lägenheten uppfört:

l:o) manbyggnad, 14 alnar lång, 8 alnar bred och 5 alnar hög
af timmer under tak af fogstruket tegel på läkt, innehållande stuga
med två fönsterlufter, kammare med ett fönster och förstuga inomhus
samt visthusrum på vinden eller löftet;

2:o) stall, fähus med foderskulle och svinhus, sammanbyggda i
ett enda hus, 13 alnar långt, 8 alnar bredt och 14 hvarf högt, inredt
för en häst och två kor med svinhus i svalen; samt

3:o) loge med kista och ett golf, 13 alnar lång, 9 alnar bred
och 12 hvarf hög.

Som arrendet uppginge till endast 345 kronor och lägenheten
sålunda hörde till antalet af de mindre kronoegendomar, som under
vissa förutsättningar kunde vid löpande arrendeperiods slut försäljas,
hade under år 1897 derå förrättats arrende- och saluvärdering. Af
det dervid förda instrumentet inhemtades, bland annat, att lägenheten
vore belägen invid allmänna landsvägen 2 kilometer norr om Jerfva
jernvägsstation; att dess areal utgjorde 8 har 68,2 0 ar, deraf 8 har
58,3 0 ar åker och 9,9 0 ar impediment; att åkern, som bestode af dels
lerblandad sandjord, dels ock svartmylla, blifvit i sin helhet täckdikad
i samma dikningssystem med till Hädan hörande åkerfält; att lägenhetens
taxeringsvärde utgjorde 6,500 kronor; samt att uppskattningsmännen
beräknat lägenhetens arrendevärde till 400 kronor och dess
saluvärde till 10,000 kronor.

Förra regementsskrifvarebostället 17* mantal Erfvinge n:o 3 vore
för närvarande genom kammarkollegii kontrakt den 22 oktober 1879
utarrenderadt till den 14 mars 1900 mot årligt arrende af 1,520 kronor.
Från arrendet hade dock undantag^® en odlingslägenhet om 64 qvadratrcf
30 qvadratstänger, hvartill regementsskrifvaren J. O. Gripensvärd
genom krigskollegii resolution den 12 oktober 1860 erhållit 50 års

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

besittningsrätt, och vore det denna lägenhet, Axel och Sofia Alms
stiftelse i nn föreliggande ansökning afsåge att få inköpa. Å egendomen
hade under år 1897 afslutats arrendeuppskattning för dess förnyade
utarrendering, och inhemtades af uppskattningsinstrumentet, att
egendomens hela areal utgjorde 96 har 40,9 0 ar, deraf under arrende
häfdades 36 har 13,1 ar åker, 52,6 ar äng, 51 har 82 ar skogs- och
hagmark och 1 har 43 ar impediment eller tillsammans 89 har 90,7
ar; att den under frihetsår upplåtna marken utgjorde 4 har 91 ar åker,
1 har 47,1 ar skogs- och betesmark och 12,1 ar impediment eller tillsammans
6 har 50,2 ar; samt att såsom årligt arrende för egendomen
af uppskattningsmännen föreslagits, för tiden från den 14 mars 1900
till samma dag 1911 1,040 kronor och för tiden från sistnämnda dag,
då den s. k. frihetsjorden skulle återfalla till hemmanet, till arrendetidens
slut den 14 mars 1920 1,190 kronor.

Af domänstyrelsen hade vidare anförts, att, då lägenheten Nykrogen
icke kunde för skogsväsendets eller annat allmänt behof användas,
samt de i ansökningen anförda skäl för bifall till lägenhetens försäljande
synts styrelsen beaktansvärda, styrelsen lika med öfriga vederbörande
ansåge,. att ansökningen i denna del borde bifallas, desto hellre som
enligt 5 § i de af Kongl. Maj:t för Axel och Sofia Alms stiftelse den
26 februari 1877 faststälda stadgar stiftelsens samhällsnyttiga verksamhet
icke vore inskränkt till viss kommun, utan omfattade alla delar af riket;
dock borde, enligt domänstyrelsens förmenande, till köpeskillingen för
jorden jemväl läggas värdet af de byggnader, hvilka stiftelsen kontraktsenligt
vore skyldig att vid arrendetidens slut hafva å lägenheten uppfört.

Beträffande ansökningen, i hvad den afsåge inköp af den så
kallade frihetsj orden å Erfvinge, hade domänintendenten såsom hufvudsakligt
skäl för sitt afstyrkande af bifall till ansökningen i denna del
anfört, att inom frihetsårens slut förhållanden kunde uppstå, som medförde
förändringar beträffande så väl värdet å jorden som det sätt,
hvarpå den för kronans räkning lämpligen borde disponeras. Detta
skäl funne domänstyrelsen icke förtjena afseende. Visserligen kunde
det inträffa, att ifrågavarande jord vid frihetsårens slut komme att
erhålla högre värde än den nu hade, men ett motsatt förhållande kunde
äfven tänkas, och att inställa försäljning af en egendom på den grund,
att under en följd af år förhållanden kunde uppstå, som medförde
förändringar beträffande det sätt, hvarpå den för kronans räkning
lämpligen borde disponeras, skulle leda derhän, att i afvaktan på dessa
förändringars inträffande all försäljning af kronojord borde inställas.
Frihetsj ordens bibehållande i kronans ego vore, enligt domänstyrelsens

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

13

åsigt, icke, vare sig nu eller framdeles, för allmänt behof påkalladt,
och som jorden vore för stiftelsen behöflig och så belägen, att den
bäst lämpade sig för försäljning, ansåge styrelsen ansökningen böra
bifallas äfven i denna del, dock under förutsättning att kronan erhölle
en köpeskilling, som motsvarade jordens fulla värde.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, har Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att medgifva,

dels att Axel och Sofia Alms stiftelse finge till sig lösa såväl
kronolägenheten Nykrogen som ock omförmälda till hemmanet Erfvinge
n:o 3 hörande s. k. frihetsjord, mot det att stiftelsen på sätt och i den
ordning, som stadgades i kongl. förordningen angående jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, erlade lösen
icke allenast för jordområdena, utan äfven för de byggnader, hvilka
stiftelsen vore skyldig att inom den 14 mars 1901 hafva å Nykrogen
uppfört, med tillträdesrätt sistnämnda dag, då löseskillingen jemväl
borde i länets landtränteri inlevereras;

dels ock att denna löseskilling finge, på samma sätt som köpeskillingarne
för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp
för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Efter tagen kännedom om de till ärendet hörande handlingar
hemställer utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
föreslagit må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 21 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.