Statsutskottets Memorial N:o 57.

1

N:o 37.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1899, kl. 1. e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas
i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det
nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets föremål;
riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda
eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; på riksgäldskontoret
anvisade kreditiv; redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående
medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; fullmäktige
tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; betjeningen vid riksgäldskontoret;
lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. in.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjening; äfvensom
förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets tjenstemän och vaktbetjening samt
indragnings- och pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Ur gällande reglemente hafva uteslutits §§ 4, 11, 13, 16 och 17, som innehålla
uppdrag, hvilka blifvit fullgjorda.

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 82 Höft. (N:o 57).

1

2

Statsutskottets Memorial N:o 57.

De föreslagna §§ 19, 20 och 21 grunda sig på Riksdagens bifall till statsutskottets
memorial n:o 40, och tillägget till § 79 på bifall till utskottets
memorial n:o 12.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena äfvensom staterna af lika innehåll
med motsvarande stadganden och stater i gällande reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning få
ändra paragrafernas nummerordning, om sådant skulle erfordras, hemställer
utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt
aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

Chr. Lundelberg.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret liar till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

3

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, höra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos
enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontrakts enligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med''minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

4

Statsutskottets Memorial N:o 57.

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 5.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896
årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å
1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå
på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock
att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

5

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 9-

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

6

Statsutskottets Memorial N:o 57.

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 10.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 11.

Riksdagen har år 1898 beslutit, att till odlingslånefonden må under hvart
af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å
odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte de till fonden
ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen,
samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift,
som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så,
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostuadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

Statsutskottets Memorial N:o 57.

7

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt bos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, somjemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller
tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna
å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar;
skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med
§ 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för
afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän
trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

8

Statsutskottets Memorial N:o 57.

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och Dödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 13.

Till påbörjande af en statsbana från Géllivare titt riksgränsen har 1898
års Riksdag för år 1899 beviljat ett anslag af 5,400,000 kronor och deraf till
utgående från Riksgäldskontoret anvisat 4,650,000 kronor att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 18-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

Statsutskottets Memorial N:o 57.

9

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 19.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af sju millioner
fem hundra tusen kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han
Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna
summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifviti allmänna tidningarne kungjord.

§ 20.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till sju millioner fem hundra tusen kronor.

§ 21.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
ogande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 22.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsen liga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

Rih. till Riksd, Prof. 18!)!). 4 Sami. 1 Afl. !)2 Håll. 2

Statsutskottets Memorial N:o 57.

10

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra
femtio tusen kronor.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna uppsluta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

11

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 51.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att om -

12

Statsutskottets Memorial N:o 57.

sorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
nti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 64 innehåller, två
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska 1 iqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

Fn af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges
nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

Statsutskottets Memorial N:o 57.

13

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bcvisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

14

Statsutskottets Memorial N:o 57.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjeustemän
eller andra enskilda personer, egen den eller de, på bvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter del -

Statsutskottets Memorial N:o 57. 15

fåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 67.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtast för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom ki’onans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; agande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse före -

16

Statsutskottets Memorial N:o 57.

skrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1880, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 70

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras
för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen
m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter,
som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen
meddelade.

§ 71.

Då Bevisorcrne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fidlmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Statsutskottds Memorial N:o 57.

17

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan Revisorerne
sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige
ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På
enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning
med allmänna tidningarne af Revisorernes öfver revisionen af statsverket
och Riksgäldskontor afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill
hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till
näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För ofri g t ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontor^ tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom rrforder Bih.

till Rilcsd. Prof. 1859. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft.

§ 72.

73.

§ 74.

3

18

Statsutskottets Memorial N:o 57.

liga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsliolms nya kanalbolag den 27 april
1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 april 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jemn ägs anläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 78.

P

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens
styrelse.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

19

§ 79.

Sedan Riksdagen av 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne
fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär
och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,
utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt
register till Kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867
samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript
fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader
tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen
år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af
ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom
återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register till kamrarnes protokoll
med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets bindning m. m.,
af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren 1898—1900 i mån af behof
använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att det fullbordade
registerverket skall utan afgift tillhandahållas de embetsmyndigheter, bibliotek
m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom
efter Fullmäktiges bestämmande personer, som med registrets upprättande haft
befattning, samt att försäljningspriset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor
50 öre för ledamot af Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.

1899 års Riksdag har beslutit, att registret till kamrarnes protokoll med
bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riksdagarna 1897
—1899, äfvensom bemyndigat fullmägtige i riksgäldskontoret att, till bestridande
af kostnaderna för upprättande af återstående delar af det sålunda utvidgade
registerverket samt för detsammas tryckning och bindning m. m., i mån af behof
använda ej mindre den af 1898 års Riksdag för tryckning och bindning m. m.
af förenämnda register anvisade summa af 50,000 kronor än äfven derutöfver
ett belopp af 5,000 kronor att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
skolande de af Riksdagen år 1898 meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning
af registret lända till efterrättelse jemväl med afseende å registerverket
i dess utvidgade omfattning.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret;
och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den
närmaste tillsynen öfver biblioteket.

20

Statsutskottets Memorial N:o 57.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskonlorets Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 83.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande;
en sekreterare och ombudsman;
en kamrerare;

Statsutskottets Memorial N:o 57.

21

en kassör;
en revisor;
en kassabokhållare;
eu länsbokhållare;
eu registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

§ 84.

Vaktbetjeningen utgores af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande.

§ 85.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

22

Statsutskottets Memorial 1V:o 57.

§ 86.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid, tjenstledigheten fortfar.

§ 87.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesältes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 88.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 89.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga fenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

23

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. m.

§ 90.

Om någon Biksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefverne!
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 91.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 92.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 93.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.

§ 94.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

24

Statsutskottets Memorial N:o 57.

skiljes från tjensten, bor, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, -som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 95.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen åt* Riksgäldskontorets betjening.

§ 96.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 97.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 98.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

Statsutskottets Memorial N:o 57.

25

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 99.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

Bih. till Riksd. Prof. 1899. d Sami. 1 Afd. 32 Höft.

4

26

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1866

5

Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr

1880

38

Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopaKr. 119,790,000, mot-svarande £ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000 ...............

1886

42

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Er. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
60,673,333,88 Er. eller
68,257,500 Rmk..................

1887

40

Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att af Riksgälds-

Tiden, då förindelserna

vit utfärdade.

1860 d. Vs

1880 d. >/,

1886 d. Vs

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1898.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Thlr

4,000

(Er.

8,888: 89)

(Er.

100,296,900

)£ St.

5,526,000

IFrcs

139,255,200

[Rmk

112,730,400

3V*

/Kr. 58,428,444: 44
\Rmk 65,732,000

Statsutskottets Memorial N:o 57.

27

en

tets

Återstående kapitalskuld
Tiden, då för- 1898.

bindelserna blif- Bäntefot.
vit utfärdade.

Fonderad skuld.

kontoret infrias efter sex
månaders föregången uppsägning,
å 50,000,000 Kr.,
hvaraf till 1898 års slu
blifvit utlemnade obligationer
å .............................. 1887 d. 30/i2 3 o/io % Kr. 48,799,000

1888 40 ObligationeråRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehafvarens
sida, men stälda a
af Riksgäldskontoret infri
efter minst tre månaders
regången uppsägning ......... 1888 d. Vs

B %

1890 39 Obligationer för 1890 års
jernvägslån å Kr. 35,555,555
*/g, motsvarande 40,000,

Rmk, 1,960,000 £ St. eller
49,360,000 Francs............... 1890 d. >/s

3 Va *

1894 42 Obligationer för 1894 års
jernvägslån åKr. 36,000,000
motsvarande 50,000,
francs, 1,980,000 £ St. eller

40.400.000 Rmk., hvarå
blifvit utlemnade obliga
tioner å till hopa 18,000,

Kr., motsvarande 25,000,
francs, 990,000 £ St. elle

20.200.000 Rmk................... 1894 d. ,6/lo

1866 13 Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, elle
det s. k. gamla lånet ......

j 1798 d. •/*

[1811 d. ,0/i2

3 %

5 %

Kr. 25,lll,lll:n
Rmk 28,250,000
£ St. 1,384,250
Frcs 34,860,500

[Kr. 33,098,666:67
|Rmk 37,236,000
\£ St. 1,824,564
[Frcs 45,949,224

Kr.

18,000,000

Frcs

25,000,000

£ St.

990,000

Rmk

20,200,000

den 31 December

Icke fonderad
skuld.

Kr. 10,125

28

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglementets -

Årtal. §.

1890

14

1866

1866

1866

1866

1866

15

16

17

18

20

Obligationer, ouppsägbara
från innebafvarens sida,
utfärdade såsom grundfond
för Sveriges allmänna hypoteksbank,
bokförda inom
linien med Kr. 30,000,000

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88.................

Årliga anslaget till H. M.
Konungen300,000 R:dr(icke
kapitaliseradt)..................

Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mtl50,000
R:dr ..................................

as :,oi

Innestående fond för Göta
kanals underhållande...

Af Kongl. Statskontoret till
Riksgäldskontorets förvaltning
-3- 1 1

öfverlemnade

kassa -

behållning^ ,.....

Öfriga i diverse skulder.........

Fondför Hjelmare kanals och!
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)...

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

1815 d. "/„

1890 d. 18/5 3 Vi

1750 d. Va 6

1778 5 %

1833 d. 31/n 5 %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1898.

Räntefot.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

000,000,08

.iMå anlag

•v fao i.

,000,00

ebiiB

slom

‘»do .f8

ooo,ose, I ,

orrsil

BIBVrf

röTH 000,

01,04

ngildo ebsacaeliif

ivlild

,000,«+-

npod Ilil i;

Dill

,000,öS

el) anis val

>

allo J3 å

ooo,oee ,

o amf

.jfmfl 000

os,OS

. 43,000,000
»,6,208,556:90

$ c i h 8eTIi

ti\° -b 11811

os i oiml
elohviÅirio nia HiJ
allo ,SBgägqqn Bana oåoi
...... isflål alrun g .sl iob

Statsutskottets Memorial N:o 57.

29

Reglemem

tets

Årtal. §.

1866

1882

1866

1866

1869

21

3

22

25

77

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito).........................

D:o för So dertelje kanals (d:o)
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: i6
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller).
.................................

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1898.

Fonderad skuld.

Inom

000,81

1 220.38

Qgjsog.n

24074,0?

Summa Kr.

-o

linien balanserade skulder Kr........ 30,2 5 4,3 1 4:04.

-JUOGj-iG ] 3C G . Upori 1—■

I 8 I 1*00 1

000,82

900,021

203 r

283,743,011;n.

lilehH i njlipl ''(a In ab
................................ mund

loke fonderad
skuld.

,aihp[mob aåiolaaV llil rnV
aoitmnq9T eexrrningaab t Öl
",§niqöiaöT. na balg llij alu
(in sob&lsioh sbnxriölqqn -xöl
-ola iöl emioiisi il^n Ilo

..................isihavcriiihxiJnani

-oiaioog-o-injlaloqA flit alu
na In obxnnölqqt; oöl ,09l
ndgilijoonams''! lå bnnggvd
..............................lalolilaoi

hoqsuaiT

84

08

1:00;

30

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1898 års

Årtal.

§•

a) Byggnadslån.

1866

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ...................................

(18491

\1854J

( .8*1
; jemte >
l ränta. J

3 %

37,500

2,250

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

»

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................

1861

5 %

4 %

120,000

38,022

43

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
institutet..............................

1862

»

50,000

11,202

99

Transport

—''

—

—

79,475

42

Statsutskottets Memorial N:o 57. 81

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet,
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Eapitalåterstod
vid 1898 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

79,475

42

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för
Umeå läroverk...

1864

5 %

4 %

25,000

11,721

35

»

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes

1864

»

»

40,000

18,808

84

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro-verksbus derstädes

1865

»

12,000

5,605

85

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar-läroverk derstädes .

1866

25,000

13,206

14

»

»

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny bygg-nad för läroverket i Kalmar

1866

»

40,000

22,206

05

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

»

T>

40,000

22,318

09

»

1482)

Lån till staden Vestervik, för

uppförande af ny byggnad
åt elementarläroverket der-städes

1867, 1868

T>

T>

20,000

11,382

13

1483)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg-

.

Transport

—

—

—

—

—

184,723

87

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 16 mom. l|i 1867 års Reglemente.

32 Statsutskottets Memorial -N:o 57.

Reglemen-

tets

liden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1898 års
slut.

Årtal.

§•

Transport

— ■

—

—

184,723

87

nåd för högre elementar-läroverket derstädes............

1867, 1868

5 %

4 %

140,000

79,588

42

1866

OO

rH

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......

1868

»

40,000

23,410

98

1482)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes...........

1868, 1869

7>

40,000

—

32,344

13

1866

1483)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes....................................

1873, 1875

»

20,000

14,492

91

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-

80

narium .................................

1875

59,000

—

37,395

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........

1883

30,000

24,050

55

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som
uppkommit i den beräknade

Transport

—

—

—

—

396,006

66

») Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års’Reglemente.
a) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

8) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

33

Reglemen tets Årtal.

§.

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

tefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1898 års
slut.

Transpo --

kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka
jemte dermed i samman-

—

1

—

396,006 66

hang stående arbeten.........

1888

5 %

I 4 %

30,000

—

26,398

1892

17

Lån till Skara domkyrka,
för fullbordande afrestau-

rationsarbetet å densamma

1893

40,000

—

37,867

1896

16

Lån till Hernösands dom-

1898

17

kapitel för uppförande a
ny byggnad för allmänna
läroverket i Östersund ......

Lån till Vadstena och S:t
Pers församlingar för full-bordande af Vadstena

1897

Lånet
åter-betalas
med
600 kr.
årligen
under
30 år.

Lånet

åter-

•

1 ■

15,000

—

14,500

1

klosterkyrkas restaurering
= 490,773: 57

1898

betalas
fr. 0. m.
år 1909
med

16,000

16,000

i

b) Tomtregleringslån.

minst
.‘/»o årl.

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda...............

1872

6%

4 %

30,000

8,029 26

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda...............

1878

5 »

50,000

42,041 44

1877

8

Lån till staden Söderhamn,

1878

6

för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............

1878, 1879

»

»

200,000

152,685 02

1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

1881

10

för ny tomtreglering efter

Transport

—

|

—

693,529

29

*) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Bih.-till Riksd. Prof. 1899. 4 Sand. 1 Afd. 32 Häft.

5

34

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1898 års

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

693,529

29

1878 och 1879 årens elds-vådor ......... . . . .

1881, 1882

6 <3K

5 %

200,000

164,574

04

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887
års eldsvåda.........

1889

4 %

100,000

93,367

03

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

a TV

regleringiföljdafden staden
år 1888 öfvergångna brand

1890

»

200,000

189,167

35

1896

15

Lån till staden Mariestad

för ny reglering af viss del
deraf i följd af den staden
år 1895 öfvergångna brand

1897

&

O

SO

''"''t

3 6/10 %

150,000

150,000

= 799,864: 14

c) Lån till kanal- och

slussanläggningar.

1866

931)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee

1865, 1867

5 %

3 %

800,000

232,118

73

942)

Lån till Kinda kanalaktiebo-

»

118

lag, för utsträckning af Kin-

143

da båtled medelst kanalise-

Transport

—

—

—

—

—! 1,522,756 44

*) Se vidare § 13é mom. 13 i 1863 års Reglemente,
a) Se vidare § 134 mom. 14r i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 o^ch § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

35

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod
vid 1898 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

—

—

—

—

—

1,522,756

44

ring af Stångån från sjön
Rengen till Linköpingshamn

= 591,810: 78

f 1865 \

\1867-1870/

5 %

3 %

437,500

—

359,692

05

d) Lån till jernvägs-anläggningar.

1866

79

Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga...........................

1862, 1863

1864, 1865

4 %

1,377,055

1,100,000

720,000

24

288,902

441,031

260,590

07

»

80

Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeb erga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup..............................

03

»

»

Lån till Kristianstad—Hess-leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................

1864, 1865

14

»

»

Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-

Transport

—

—

—

2,872,971

73

36

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåtersto d
vid 1898 års
slut.

Årtal.

§-

Transport

2,872,971

73

ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba-

nan till Ystad................

1864—1866

i. 0/.

2,450,000

1,001,181

62

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra stambanan

1864—1866

1,200,000

_

483,141

94

i *

821

Lån till Uddevalla—Veners-

\1897

13}

borg—Herrljunga jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Udde-

valla samt jernvägens om-

11865-1867}

>)

byggnad till normalspårig

} 1898 )

y>

»

2,600,000

—

2,567,933

33

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

118721

städerna Karlskrona och

{1873}

Vexiö....................................

(l 8 74j

» 2)

4*/i %

2,600,000

—

1,917,414

72

>

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

}1872|

Krylbo och Norberg .........

}1873j

6 %

5 %

406,000

—

249,668

80

»

Lån till Upsala—Margrete-

hillsjernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

1873

500,000

—

321,403

73

Transport

—

—

—

--

—

9,413,715

87

'') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning
jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,
kr, hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,
kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
s) Se § 3 af 1886 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

37

Reglemen tets -

Årtal. §.

den, då lån
utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1898 års
slut.

Transport

--- 9,413,715 87

1871 31

1878 11

1891 7

1876 5

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Ludvika
till Kil, mot skuldförbindelse
..............................

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obligationer
å nominelt 5,988,600

Kr., efter 90 %..................

Samma bolags obligationer
af den S1/i2 1891 för inlösen
af utelöpande oinfriade
kuponger tillhörande
ofvannämnda obligationslån
af den ls/i 1874 .........

Lån till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbojernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvidaberg
till Bersbo, med bibana
till Storsjön...............

Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Hultsfred och Jenny med

(1874)

<1875> 5Va %'' 5 % 5,000,000

(l 8 7 6j

2)

1878, 1879 — » 6,078,24 —

1891 — 4 % 1,707,800 —

(18771

1878} 5 %3) 4*/a % 1,865,000 —

(1879J

4,245,020 34

5,389,740 —

1,707,800 —

1,653,186 98

Transport

— 22,409,463 19

'') Se § 3 af 1883 års Reglemente.

a) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600,
") Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen,

38

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig

beloppet.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

bibana till sjön Yxern, sido-

1877]

.

spår till Ankarsrum och <

1878

5 %x)

4 Vs %

1,750,000

hamnspår vid Verkebäck...

1879

1876

5

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

[1877]

» *)

785,000

sjön Bolmen.......................

1878

Lån till Gotlands jern vägs-

aktiebolag, för anläggning

[1877]

af jernväg från Visby till

1878

* '')

500,000

•

Hemse kyrka.......................

1879

{ *

* 1

Lån till Södra Dalarnes jern-

\1879

13/

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He-demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsak-

1879

tiebolags jernväg jemte bi-

1880

V 1)

2,375,000

bana till Bispbergs grufve-

1881

fält ......................................

1882

1876

5

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för an-

(1879

läggning af jernväg öfver

1880

» l)

2,600,000

Fritsla till Borås...............

1881

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an-

Transport|

—

—

—

’) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen,

Kapitalåterstod

vid 1898 års

slut,

22,409,463 1
1,568,179 7

768,299 1

438,158 2

2,150,080 5

2,353,772 3

129,687,953 1

Statsutskottets Memorial N:o 57.

39

Reglemen tets -

Årtal. §.

1881

Transport

läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
Lenna jernväg och Norrtelje
.................................

15 Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne..

Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för an>
läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana
.

Lån för anläggning af
jernväg från Finspong
till Norsholm (numera öfvertaget
af Norra Östergötlands
jernvägsaktiebo!ag)
.................................

Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från

Tiden, då lånet
utbetalts.

1883

1884

1885

1886

Annuitet.

1883—rl 886

[1883]

1885

11886^

1883—1886

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

746,197

94

950,000 —

300,000

500,000

Kapitalåterstod
vid 1898 års
slut.

29,687,953

746,197

15

94

905,444

283,796

465,397

94

83

04

Transport) --- — — - — 32,088,789 90

*) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rätgbet
att utbekomma.

40

Statsutskottets Meritor ial N:o 57.

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1881

15

1886

16

»

)

»

>

>

1

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

Stockholm till Rimbo gäst

gifvare gård .......................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag
för anlägg
ning af jernväg mellan Borås
och Svenljunga......

Lån till Skara—Kinnekulle
—Yenerns jernvägsaktiebolag
för anläggning af
jernväg från Skara till
Kinnekulle och Yenern
Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehedm.m.
Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen ......

Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeshögs jernvägsaktiebolag
för anläggning af
jernväg mellan Fogelsta
och Vadstena till Ödeshög
Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag för jern
vägsanläggning från Karlshamn
till Ronneby och
Gullbärna .....................

Transport

11883-1885}
} 1887 j

/1884|

}1887j

fl 8871

}1 888J

/1887}

11888/

(1887}

(1888/

1888

18881

1889(

1890

1893

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

41/* % 500,000

500,000

» 324,000

» 341,000 —

» 824,915 —

300,000

2)

» 1,102,250

*) Enligt K. Br. af d. ”/a 1888 är statslånets belopp nedsatt med bo n.ronor.

2) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bar bolaget forklaiat sig let

Kapitalåterstod

vid 1898 års

slut.

32,088,789 90
469,279 46

472,994 70

308,804 38

341,000 —

791,839 40

287,971 27

1,058,061 51
[35,818,740 62

3 komma att lyfta.

Statsutskottets Memorial N;o 57.

41

Eeglemen teta -

Årtal. §.

Tiden, d& lånet
utbetalta.

Annuitet. Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Transport

1886 16 Lån till Mora—Venernsjernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

[18891

Östra Vermlands jernväg

t

1892}

med bibana..............

1893]

5 %

4>/2 %

1,000,000

>

Lån till Mariestad—Sinne-

kulle jernvägsaktiebolagför

anläggning af jernväg från

Mariestads jern vägsstation

till Gössäters jernvägssta-

tion med bispår...........

1890

>

305,000

>

Lån för anläggning af jern-

väg mellan Vittsjö och

>.....

Hessleholm (numera öfver-

taget af Hessleholm—Mar-

1

1890{

karyds jernvägsaktiebolag)

i

1892/

404,000

>

>

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag för an-

läggning af jernväg mellan

Björndalsbron och Munk-

Jl891|

fors.......................

}1892|

>

>

90,835

»

>

Lån för anläggning af jern-

väg från Klippan till Röst-

ånga (numera öfvertaget

af Helsingborg—Hessle-

|1892(

holma jernvägsaktiebolag...

Il 893/

»

>

290,000

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag för an-

läggning af jernväg från

Transport

— —

Kapitalåterstod
yid 1898 åra
slut. _

35,818,740 62

978,609 04

296,657 16

392,949 16

88,891 95

285,451 31

37,861,299 24

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft.

6

42

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

ultet.

Årtal.

§•

1891

18

Transport

Malmö öfver Staffanstorps

station till Tomelilla.........

Lån till Norra Södermanlands
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Ny-by bruk till Södertelje med
bibanor till Åkers stycke-bruk, Strengnäs, Mariefred
och Igelstaviken ...............

(1892,1893^
11894,18961

1892—1896

5 %

«

>

>

19

Lån till Hernösands—Sol-lefteå jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernväg
från Hernösand till Sollef-teå .......................................

(1892,18931
i 1895 |

>

■»

18

Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping
m. m, .................................

1893—1895

»

»

Lån till Uddevalla—Lelån-gens jernvägsaktiebolag för
anläggning af jernväg mel-lan Uddevalla och sjönLe-lången .................................

1895—1896

, 1890

14

Lån till Östra Blekinge jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Gull-bärna station till Thorsås

\ 897\

\ 898

>

—

—

Ursprunglig»

beloppet.

4’/b %

1,300

1,800

2,350,000

653,00

1,247,000

537

K ap i tal återstod

rid 1898 års

slut.

37,861,299 24

1.300.000 —

1.791.000 —

2.350.000 —

649,735

1,247,00

358,333 33
45,557,367157

'') Hvaraf vid 1898 års slut återstodo ej lyffade kr. 179,166: 67.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

43

Reglemen tets Årtal.

§.

J | {!

Tiden, då lånet , ... , , Ursprungliga ‘ KapitalåterstQd

utbetalts. Annuitet. Räntefot. b^oppgetg Tid 1898 år.

1896 14 Lån till Klintehamn—Ro

rnvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Klintehamn till Roma station.
.....................................

» Lån till Markaryd—Yeinge
jernvägsaktiebolag för an
läggning af jernväg från
Markaryd s station till Yeinge
station .......................

= 44,189'',919: 08

1897

|1897\

jl898j

beloppet

Transport--- —*

Summa --

— , ,367 57

4 Vs %

’)

214,060— 140,000

s)

563,000

—i 375,000

1) Hvaraf vid 1898 års slut återstodo ej lyftade kr. 74,000: —.
s) D:o vid d:o d:o kr. 188,000: —.

46,072,367

1 r

- - fl''

tiV
‘I t<:f

i, .mi. i. *ii

v t i \
l»> ’ ’ t. >;j

«t r i''

44

Statstitslcottets Memorial N:o 57,

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

vaktbetjening.

Lön.

Tjonst-

görings-

ponningsr.

Arfvoden
och miss-råknings-penningar.

Summa.

Sekreterare .....................

4,400

*1,600

1 fi zion

och ombudsman

400

Kamrerare.......................

4,000

1,600

400

6,000

Kassör ...........................

3,500

1,200

800

5,500

Revisor...........................

2,500

800

—

3,300

Kassabokhållare ...........

2,500

800

—

3,300

Lånebokhållare..............

2,000

800

—

2,800

Registrator och Kanslist

1,500

900

—

2,400

Kammarskrifvare............

1,500

600

—

2,100

Förste Vaktmästare

700

100

—

800

Vaktmästare ..................

600

100

—

700

Vaktmästare .................

1,200

200

—

1,400

Summa| 24,400

8,700

O

O

O

34,700

Ålderstillägg

(Efter fem års tjenstgöring
inom graden kan lönen höj as
/ med 600 kronor och efter
tio års tjenstgöring med
ytterligare 600 kronor.

Efter fem års tjenstgöring
kan lönen höjas med 500
kronor.

Efter fem års tjenstgöring
kan lönen höjas med 100
kronor och tjenstgöringspenningarne
med 100 kr.

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästare eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf. •

• Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så, att, rid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, skår för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

Statsutskottets Memorial N:o 57.

45

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Eiksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsst.it

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg................................. kronor

l,500j

Pensionsstat vid liiksgäldskontoret.

Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin ....

4,400

Förre Kamreraren August Leonard Stuart...........

4,000

—

Förre Ombudsmannen Lemtius Hallman ......

1,500

—

Förre Notarien August Neijber ....................................

3,000

—

Summa kronor

12,900

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas*utgående stadgade vilkor
upphöra.

Bill. till Riksd. Prot. 1809. 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft.

7