Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
39
■i.
na;
DT:o 54.
r^ r . . ; „ r < . ■ •
Ank. till Riksd. kansli den 14 april 1899, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse till statens jernvägar af kronolägenheten Ingenting
i Solna socken af Stockholms län med visst undantag.
; , '' .■= • 1 ■" " (L Al)
Under åberopande af bilagdt utdrag af protokoll öfver civilärenden
har Kongl. Maj:t i en den 10 sistlidne februari till Riksdagen aflåten, till
statsutskottet remitterad propsition (n:o 41) föreslagit Riksdagen medgifva,
att kronolägenheten Ingenting i Solna socken af Stockholms län med
undantag af den till lägenheten hörande s. k. Vestra Skogen finge den
H mars 1900 af jernvägsstyrelsen öfvertagas för att disponeras för statens
jernvägars räkning, samt
att jernvägsstyrelsen måtte berättigas att med nuvarande arrendatorn
af lägenheten träffa aftal om inlösen för statens jernvägars räkning af
de arrendatorn enskildt tillhöriga, uti ett i statsrådsprotokollet omförmäldt
värderingsinstrument af den 22 december 1898 upptagna byggnader
för ett belopp, ej öfverstigande 20,000 kronor, att utgå af jernvägstrafikmedlen.
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
Uti ofvannämnda statsrådsprotokoll erinras, hurusom uti propositionen
till 1896 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof äskats
anslag för uppförande af en vagnreparationsverkstad för statens jernvägars
räkning vid Tomteboda med erforderlig spåranläggning och jordanskaffning.
Denna verkstad skulle hufvudsakligen förläggas å den invid Tomteboda
station belägna kronolägenheten Ingenting i Solna socken, beträffande
hvilken lägenhet uti det propositionen åtföljande statsrådsprotokollet öfver
civilärenden meddelats, att arrendet af densamma upphörde vid midfastan
1897.
I skrifvelse den 24 mars 1896 hade Riksdagen meddelat, att, då
Tomteboda erbjöde en synnerligen god terräng för anläggande af en verkstad,
Riksdagen så mycket hellre ansett tillfället vara inne att besluta
en verkstadsanläggning derstädes, som dåvarande kronoarrendatorns legotid
utginge vid midfastan år 1897. Och ehuru Riksdagen af anförda
skäl inskränkt det begärda anslaget till ett mindre belopp, afsedt för
ett mindre antal vagnsplatser än det föreslagna, hade Riksdagen likväl
betonat lämpligheten deraf, att, i sammanhang med uppförande af nämnda
verkstad, ett så stort område undantoges till statens jernvägar, att tillräckligt
utrymme funnes för framtida anläggningar för jern vägens behof.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, hade Kong]. Maj:t genom
bref den 18 december 1896 föreskrifva, att för anläggning af ifrågavarande
reparationsverkstad för vagnar vid Tomteboda för statens jernvägars
räkning finge från kronolägenheterna Ingenting och Ekelund i
Solna socken upplåtas dels för sjelfva verkstaden ett område af Ingenting
och två områden af Ekelund, dels ock, för anläggande af vattenledning
för verkstadens behof, jord från båda lägenheterna utefter en viss
linie till fyra meters bredd, hvilka samtliga områden tillsammans hölle
en areal af 11 hektar 69,21 ar, att af jernvägsstyrelsen från den 14
mars 1898 eller dessförinnan, derest öfverenskommelse mellan nämnda
styrelse och arrendatorerne af lägenheterna kunde träffas, öfvertagas,
under vilkor:
att det lägenheten Ingenting åsätta mantal skulle fördelas emellan
det från lägenheten för verkstadsanläggningen upplåtna området samt
lägenheten i öfrigt, äfvensom att upplåtelsen från lägenheten Ekelund
skulle behandlas såsom jordafsöndring, och de jordremsor, som upplätes
för Vattenledningen, fortfarande inräknas i stamlägenheternas areal och
dessa lägenheter betraktas såsom häftande för det servitut, hvilket innefattades
i vattenledningens framdragande genom dessa jordremsor;
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
41
att det upplåtna området med undantag af den del deraf, som upplätes
endast för vattenledningens anläggning, skulle inhägnas på jernvägsstyrelsens
bekostnad och i sammanhang dermed åt arrendatorn af lägenheten
Ingenting beredas lämpliga öfvergångar öfver jernvägens område
eller, om sådant icke läte sig göra, väg omkring det afsöndrade området
mellan egoskiftena af jernvägsstyrelsen anläggas;
att den mark, som afstodes för vattenledningens utförande, finge
fortfarande disponeras af vederbörande arrendatorer mot skyldighet för
dem att utan ersättning underkasta sig det intrång, som inom den för
ändamålet upplåtna jordremsan kunde uppkomma i följd af vattenledningens
anläggning, reparationer derå eller tillsyn öfver ledningen;
att, derest nuvarande brunnar och källor icke vidare finge af arrendatorerna
nyttjas och desse icke lemnades tillgång till vatten från ledningen,
det ålåge jernvägsstyrelsen upptaga nya brunnar;
att vattendraget från Rudsjön hölles öppet eller sjön bereddes annat
aflopp; samt
att jernvägsstyrelsen tillförbundes att, på sätt vid laga syn närmare
bestämdes, bekosta flyttning till annan plats af de kronan tillhöriga byggnader,
som funnes på de upplåtna områdena.
Uti skrifvelse till Kongl. Maj:t den 23 juni 1898 hade jernvägsstyrelsen
hemstält, att hela kronolägenheten Ingenting måtte, så snart ske
kunde, till statens jernvägar upplåtas, samt till stöd för denna framställning
anfört följande.
Den utgift, som jemlikt bestämmelserna i förberörda kongl. bref
skulle drabba statens jernvägar, derest den del af egendomen Ingenting,
hvilken från upplåtelsen nndantagits, fortfarande utarrenderades, skulle
enligt beräkning komma att utgöra:
flyttning af en ladugård af sten................................... 10,000 kr.
d:o » » loge ...................................................... 2,000 »
vägomläggning och stängselsättning.............................. 1,893 » och
landtmäteri in. in............................................................. 718 »
eller tillsammans 14,611 kronor.
Vid sådant förhållande och då påtagligt vore, att statsbanans område
vid Tomteboda inom snar framtid måste utvidgas dels för beredande
af utrymme för ytterligare behöfliga rangerings- och uppställningsspår,
dels ock för möjliggörande af nya banors anslutning, hade det synts
Bill. till Riksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 29 Iläft. G
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
vara med statens fördel förenligt att vid nuvarande arrendeperiods utgång
för nu närnndt ändamål afsätta hela kronolägenheten Ingenting,
inom hvilken derför lämplig mark funnes.
För den händelse styrelsens framställning vunne Kongl. Maj:ts bifall,
ansåge. sig jernvägsstyrelsen redan nu höra anmäla, att å egendomen
Ingenting funnes åtskilliga arrendatorn enskildt tillhöriga byggnader.
Ehuruväl det icke kunde lagligen åläggas jernvägsstyrelsen att vid
eventuelt öfvertagande af de områden, hvarå ifrågavarande byggnader
vore belägna, inlösa samma byggnader, syntes det dock vara med billighetens
fordringar förenligt att vid sådant fall öfvertaga jemväl dessa
byggnader, synnerligast som desamma kunde för jemförelsevis ringa kostnad
anordnas sa, att de blefve för statsbanan användbara och nyttiga; och
ansåge styrelsen lösningspriset kunna skäligen sättas till 20,000 kronor,
hvilken summa med allenast 5,389 kronor öfverstege det belopp, 14,611
kronor, som, enligt hvad ofvan angifvits, skulle drabba statens jernvägar
ensamt för husflyttningar m. m., i händelse qvarvarande området af lägenheten
Ingenting fortfarande utarrenderades.
Till följd af erhållen remiss å förevarande framställning hade domänstyrelsen
med eget utlåtande af den 28 oktober 1898 öfverlemnat dels
yttrande af innehafvaren af arrenderätten till lägenheten Ingenting, landtbrukaren
Hj. Alinroths enka Adéle Almroth, som, under anförande att,
da hennes aflidne man i afträde till föregående innehafvaren af arrendet
utgifvit 50,000 kronor och enkefru Almroth icke förverkat den henne
lagligen tillförsäkrade optionsrätt till nytt arrende, skälig ersättning borde
tillerkännas henne för de henne tillhöriga byggnader å lägenheten, och
under uppgift, att arliga afkomsten af de till inlösen ifrågasatta byggnaderna
uppgått till 2,800 kronor, anhållit, att lösesumman för samma
bygonader ej måtte sättas lägre än till 30,000 kronor, dels yttranden af
vederbörande domänintendent, hvilken, med förmälan att berörda byggnaders
uppgifna afkastningsförmåga, som på intet vis blifvit styrkt, såsom
beroende af konjunktur, icke vore en tillförlitlig måttstock på byggnadernas
verkliga värde, samt att den af jernvägsstyrelsen föreslagna lösesumman
under för handen varande förhållanden kunde anses utgöra en
skälig ersättning för ifrågavarande byggnader, tillstyrkt bifall till jernvägsstyrelsens
framställning, dels ock yttranden af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län, som, under anförande, att enkefru
Almroth, derest hon icke ansåge med sin fördel förenligt att för erbjudna
löseskillingen till statens jernvägar försälja byggnaderna, egde rätt öfver
Statsutskottets Utlåtande N:o 54,
43
dem förfoga på sätt hon funne lämpligast, samt att hon icke lagligen
kunde påfordra, att desamma skulle af jernvägsstyrelsen inlösas, hvadan
afseende ej borde fästas å hennes anspråk på högre ersättning, förklarat
sig icke hafva något att erinra vare sig mot hela egendomens upplåtande
till statens jernvägar eller i fråga om den föreslagna löseskillingen för de
arrendatorn enskildt tillhöriga byggnaderna.
För egen del hade domänstyrelsen meddelat, att lägenheten Ingenting
med beteshagen Vestra Skogen, hvilka förut utgjort delar af Karlbergs
kungsgård, genom kammarkollegii beslut den 8 februari 1820
blifvit till efterrättelse vid oneras utgörande åsatt 1 ®/8 mantal, deraf
Ingenting 1 15/3S mantal och Vestra Skogen 6/33 mantal; att enligt instrumentet
öfver en den 27 augusti 1894 förrättad uppskattning för lägenhetens
då förestående utarrendering de egoområden, som till egendomen
då brukats, utgjort 35 hektar 32,8 ar tomt, trädgård och åker, 1 hektar
23,1 ar ängsmark, 10 hektar 78,05 ar afrösningsjord samt 4 hektar 74,45
ar impediment, hvartill komme Vestra Skogen, 39 hektar 74 ar skogbärande
mark, 1 hektar 6 ar inegor och 3 hektar 32 ar impediment
derinom, eller sammanlagdt 96 hektar 20,4 ar; att denna egendom jemte
två dertill från äldre tider upplåtna upplagsplatser för ved och gödsel
vid stranden af Karlbergs så kallade djurgård numera, enligt af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län den 6 september 1897 uppgjordt
aftal, på arrende innehades för tiden från den 14 mars 1898 till
samma dag år 1899 af enkefru Almroth mot ett arrende af 1,500 kronor;
att enligt förenämnda arrendeuppskattningsinstrument, hvaruti de arrendatorn
enskildt tillhöriga byggnader icke noggrant uppgifvits, dessa byggnaders
brandförsäkringsvärde utgjorde 29,810 kronor; att enligt samma
instrument å egendomen funnes uppförda 9 stycken enskilda personer tillhörande
boningshus och andra byggnader, för hvilka arrendatorn uppbure
årlig afgäld; att uppskattningsinännen förordat dåvarande arrendatorn Hj.
Almroth till optionsrätts erhållande vid egendomens förnyade utarrendering;
samt att den genom kongl. brefvet den 18 december 1896 föreskrifna
fördelning af mantal mellan det från Ingenting för verkstadsanläggningen
upplåtna området och egendomen i öfrigt ännu icke blifvit verkstäld, då
för domänstyrelsen anmälts, att jernvägsstyrelsen haft för afsigt att hos
Kongl. Maj:t anhålla om ytterligare mark från egendomen än den då
medgifva.
Då jernvägsstyrelsen ansett egendomen i dess helhet vara för statens
jernvägars räkning behöflig, och domänstyrelsen icke kunnat finna något
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
hinder mot eller olägenhet af att egendomen till jernvägsstyrelsens disposition
öfverlemnades, hade domänstyrelsen tillstyrkt bifall till framställningen,
i hvad den afsåge egendomens öfvertagande.
Hvad slutligen anginge omförmälda ersättning för arrendatorn tillhöriga
byggnader, hade domänstyrelsen icke ansett det tillkomma styrelsen
att derom afgifva utlåtande; men hade styrelsen ansett sig böra i sammanhang
härmed likväl meddela, att i de om egendomen upprättade arrendekontrakten
icke funnes intaget direkt förbud för arrendatorn att derå
uppföra byggnader, samt att Almroth, hvilken innehaft arrenderätten till
egendomen sedan den 14 mars 1857, hvarken sökt eller erhållit tillstånd
att för egen räkning uppföra byggnader å egendomen eller medgifva
andra att, såsom skett, bebygga delar af egendomens område.
Sedan ärendet med anledning af behofvet af närmare uppgifter rörande
de till inlösning föreslagna byggnadernas värde m. m. remitterats
till jernvägsstyrelsen, hade nämnda styrelse med utlåtande den 22 december
1898 öfverlemnat instrument öfver en samma dag af vederbörande
domänintendent äfvensom af byggmästaren Alf. Johansson på styrelsens
anmodan förrättad besigtning och värdering af de vid lägenheten
Ingenting befintliga, arrendatorn tillhöriga byggnader, enligt hvilket instrument
nämnda byggnader, å en jernvägsstyrelsens utlåtande åtföljande
karta betecknade med siffrorna 1 —14, åsatts följande värden:
N:o 1. Corps de logis af sten under brutet tak af tegel
med källare ............................................................... kr. 10,000: —
» 2. Statbyggning af timmer under tegeltak, gammal,
i hjelpligt stånd......................................................... » 2,000: —
» 3. Boningshus vid ladugården af timmer under tegeltak,
i godt stånd ................................................ » 1,540: —
)) 4. Bageribyggnad af resvirke och tegel under tegeltak,
bristfällig............................................................ » 700: —
» 5. Stall invid n:o 4 af timmer under tegeltak, i
hjelpligt stånd............................................................ » 160: -—-
» 6. Mjölbod af resvirke under tegeltak ..................... » 135: —
» 7. Bod, mindre, af resvirke under brädtak ............ » 45: —
» 8. Uthusbyggnad, innehållande loge, fähus och lider
af dels timmer, dels resvirke och bräder under
Transport kr. 14,580: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
45
Transport kr. 14,580: —
tak dels af spån, dels af papp; taket bristfälligt
........................................................................... » 2,000: —
N:o 9. Afträdeshus af resvirke under spåntak ............... )) 20: —
» 10. D:o » » )) tegeltak............... )) 50: —
» 11. Smedja med slöjdverkstad af resvirke och bräder
under tegeltak, nybyggd................................. » 900: —
» 12. Trädgårdsbod af resvirke och bräder under tak
af tegel på rör ........................... » 100: —
» 18. Växthus och drifbänkar .......................................... » 200: —
» 14. Boningshus vid Frötomta af timmer under papptak,
i hjelpligt skick................................................ »_900: —
Summa kronor 18,750: —
För egen del hade jernvägsstyrelsen, då nämnda värdering angåfve
husens sammanlagda värde till 18,750 kronor, ansett sig sakna anledning
ifrågasätta någon som helst förändring i det af styrelsen angifna belopp
för inlösen af dessa byggnader.
Tillika hade jernvägsstyrelsen i sitt berörda utlåtande på gifven anledning
förklarat, att, då den s. k. Vestra Skogen, så vidt nu kunde förutses,
icke komme att blifva för något jernvägens ändamål erforderlig,
styrelsen icke hade något att invända deremot, att Vestra Skogen vid
lägenhetens eventuella öfvertagande af styrelsen undantoges.
Emot den ifrågasatta upplåtelsen till jernvägsstyrelsen af kronolägenheten
Ingenting syntes chefen för civildepartementet ej vara något att
erinra, eftersom det vore af påtaglig vigt för statens jernvägar att vid verkstaden
och bangården vid Tomteboda disponera fullt tillräckliga utrymmen.
Om också lägenhetens hela areal icke genast komme till användning för
det nya ändamålet, vore det dock en gifven fördel att redan nu förlägga
hela området till jernvägen. Man kunde nemligen icke gerna för
någon längre tid fortsätta med den nu pågående utarrenderingen för endast
ett år i sänder; och ett utarrenderande för längre tid af hvad som
nu icke för ögonblicket behöfdes skulle utgöra ett hinder för vidare utvidgning
i det rätta ögonblicket, hvartill komme, att lägenhetens åbyggnader
vore belägna alldeles intill det område, som redan tagits i anspråk.
Vid upplåtelsen borde dock, såsom jernvägsstyrelsen i sitt utlåtande den
22 december 1898 föreslagit, undantagas den till lägenheten hörande
s. k. Vestra Skogen, hvilket så mycket lättare läte sig göra, som denna
Bih. till Iliksd. Prat. 1899. 4 Samt. 1 Afd. Band Höft. 7
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
skogspark, enligt hvad förut meddelats, redan vore åsatt särskildt
mantal.
Ehuru någon skyldighet för jernvägsstyrelsen ej förefunnes att inlösa
de å lägenheten befintliga, nuvarande arrendatorn enskildt tillhöriga byggnaderna,
ansåge departementschefen det dock vara fördelaktigt för jernvägen
att nu komma i besittning af dessa byggnader, hvilka, enligt hvad
jernvägsstyrelsen upplyst, med jemförelsevis ringa kostnad kunde göras
för statens jernvägar användbara hufvudsakligen till bostäder för personalen.
- Emot den af jernvägsstyrelsen föreslagna lösningssumman, 20,000
kronor, hvilket belopp lämpligen borde utgå af jernvägstrafikmedlen,
hade departementschefen ej något att erinra. Vid bedömandet af denna
fråga borde ock någon hänsyn tagas dertill, att genom en sådan inlösen
af arrendatorns hus någon godtgörelse skulle beredas henne för den förlust,
som tillskyndades henne derigenom att, då lägenheten erfordrades
för annat statsändamål, någon optionsrätt till nytt arrende icke ifragakomme.
Då frågan om upplåtelsen af lägenheten icke kunde hinna afgöras
före utgången af nu löpande arrendeperiod, den 14 mars innevarande år,
ansåge departementschefen tidpunkten för jernvägsstyrelsens öfvertagande
af lägenheten böra bestämmas till den 14 mars 1900; och borde, i enlighet
med hvad jernvägsstyrelsen i särskild skrifvelse hemstält, domänstyrelsen
erhålla Kongl. Maj:ts bemyndigande att på de för kronan fördelaktigaste
vilkor ombesörja lägenhetens skötsel och vård under tiden
från och med den 14 mars 1899 till den 14 mars 1900.
På grund häraf och efter samråd med chefen för finansdepartementet
hemstälde departementschefen om aflåtande till Riksdagen af det förslag,
omförmälda proposition innefattar.
Utskottet, som icke haft något att mot Kongl. Maj:ts förevarande
framställning erinra, hemställer alltså,
att hvad Kongl. Maj:t i omförmälda hänseende
4 föreslagit må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 14 april 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag 1899.