30
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
ST:© 53.
■ ; • | tJ
Ank. till Eiksd. kansli den 14 april 1899, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse till landtförsvaret af ett till indragna furirsbostället
Mjölby n:o 15 Södergården hörande område.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden
har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 49)
af den 10 sistlidne februari föreslagit Riksdagen medgifva, att för anläggande
af ett trängförråd i II arméfördelningen finge från indragna furirsbostället
Mjölby n:o 15 Södergården till landtförsvaret öfverlåtas ett å en
i statsrådsprotokollet omförmäld kartcroquis med Bj betecknadt område att
tillträdas den 14 mars 1900 med rätt för arrendatorn af bostället att derefter
under den aftalade arrendetiden njuta ett årligt afdrag å arrendet
af 300 kronor.
Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har departementschefen erinrat,
hurusom Kongl. Ma:jt i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
31
under fjerde hufvudtiteln p. [30.] af Riksdagen äskat anslag till anläggande
af trängförråd i, bland andra, II arméfördelningen, och hade departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 13 sistlidne
januari rörande detta ärende nämnt, att detta trängförråd vore afsedt att
anläggas vid Mjölby jernvägsstation å ett område, tillhörande ett till statsverket
indraget militieboställe, och att framställning om detta områdes
upplåtande till landtförsvaret i sinom tid borde göras hos Riksdagen. Det
vore till denna framställning, han nu anhölle att få återkomma.
Sedan fråga blifvit väckt om anläggande af ifrågavarande trängförråd,
hade genom verkstälda undersökningar blifvit utredt, att en synnerligen
lämplig plats för trängförrådet skulle kunna erhållas strax söder
om Mjölby jernvägsstation. Det område, som för trängförrådet skulle behöfva
tagas i anspråk, utgjordes af dels en del af det till statsverket indragna
furirsbostället Mjölby n:o 15 Södergården, dels ock derintill gränsande,
i enskild ego befintlig mark.
Enligt hvad domänstyrelsen i afgifvet utlåtande meddelat, vore bostället
af domänstyrelsen utarrenderadt på 20 år från den 14 mars 1894
mot ett årligt arrende af 640 kronor med skyldighet för arrendatorn
att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordrades,
afstå egendomen tillhörig mark mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften,
motsvarande den förlust, honom tillskyndades. Enligt karta och
beskrifning, upprättade vid laga skifte 1828, omfattade bostället en areal
af 35 tunnland 76/8 kappland; af denna areal, hvari inginge den sedermera
för östra stambanan exproprierade mark, utgjordes återstoden af
10 hektar 44,2 ar tomter och åker samt 30,5 ar äng och i öfrigt af
skoglöst hagbete.
I skrifvelse den 17 april 1897 hade chefen för II arméfördelningen
meddelat, att af detta boställe skulle för trängförrådet behöfva tagas i
anspråk ett område, som å en skrifvelsen bifogad kartcroquis betecknats
med Bx och innehölle i areal omkring 8,5 hektar eller 17 tunnland,
hvaraf hälften bestode af högt liggande åkerjord och återstoden af lågländ
ängsmark. Arrendatorn hade förklarat sig villig att till kronan afstå
nyttjanderätten till området mot en årlig ersättning af 300 kronor
jemte lösen för en å området belägen bostadsbyggnad med uthus, hvilken
arméfördelningschefen ansåge väl lämpa sig för inqvartering af personalen
vid trängförrådet, och under vilkor för öfrigt, att erforderlig utfartsväg
lemnades för återstående delen af egendomen, och att på jorden hvilande
32
Statsutskottets Utlåtande N-.o 52.
onera fördelades emellan kronan och arrendatorn efter värdet af de delar
af egendomen, hvar och eu komme att innehafva.
Af mark i enskild ego behöfdes för trängförrådet och för beredande
af nödig utfartsväg, enligt hvad arméfördelningschefen vidare anfört,
ett emellan nyssnämnda område och Mjölby jernvägsstation beläget
mindre område, tillhörande en från 1/i mantal kronoskatte Klostergården
afsöndrad lägenhet, Klosterjorden, å en skrifvelsen bifogad karta betecknadt
med B, C—C och D. Det vore af vigt, att detta område förvärfvades,
på det att trängförrådet komme i omedelbar förbindelse med jernvägsstationen,
och vore detta område för öfrigt afsedt till plats för det
militärbageri, om hvars anläggande arméfördelningschefen i annat ärende
gjort framställning hos Kongl. Maj:t och till hvilket anslag äfven äskats
i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag under fjerde hufvudtiteln
p. [33.]. Egaren af detta område hade förbundit sig att till
kronan försälja delarne B och D, omkring 0,2 hektar eller 0,4 tunnland,
mot en köpeskilling af 1,100 kronor och att i sammanhang härmed kostnadsfritt
upplåta området C—C till utfartsväg under förbehåll, att ett
jernvägsstationen tillhörigt område A jemväl för samma ändamål upplätes;
och hade jern vägsstyrelsen förklarat sig villig afstå sistnämnda område
mot erhållande i dess ställe af det ungefär lika stora området B.
Arméförvaltningen å intendents- och civila departementen hade i afgifvet
utlåtande förmält sig icke hafva något att erinra mot arméfördelningschefens
ofvanberörda framställning samt föreslagit, att deraf föranledda
kostnader måtte bestridas af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.
T. f. domänintendenten i länet hade i infordradt yttrande förklarat
sig anse den af arrendatorn af bostället fordrade ersättningen för området
Bj, hvilket vore väl häfdadt, icke vara för hög; hvarjemte Kongl. Maj:ts
befallningshafvande förmält sig icke hafva något att erinra mot bifall till
arméfördelningschefens framställning.
Domänstyrelsen, hvars utlåtande, såsom ofvan nämnts, jemväl inhemtats,
hade förklarat området kunna frånskiljas bostället utan att
brukningen af återstoden derigenom försvårades, i synnerhet som arrendatorn,
såsom han påyrkat, kunde erhålla rätt till utfartsväg öfver området.
De fordringar i öfrigt, arrendatorn framstäf, syntes domänstyrelsen
icke vara öfverdrifna, äfven om hänsyn toges dertill, att den del af
området, som ej utgjordes af åker, möjligen med undantag af någon obetydlig
del, borde hänföras till betesmark och ej, såsom i arméfördelnings
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
33
chefens skrifvelse uppgifvits, till ängsmark. Om arrendatorns vilkor antoges,
borde för verkställande af den utaf honom påyrkade fördelningen
af de på egendomen hvilande onera egostyckning ega rum enligt lagen
den 27 juni 1896. Beträffande sättet, huru arrendatorn skulle beredas
godtgörelse för den ifrågavarande markens afstående, ansåge domänstyrelsen
enklast och lämpligast, att han erhölle afdrag å arrendet, motsvarande
den beräknade förlusten, eller med 800 kronor om året, räknadt
från den fardag, då marken af honom till landtförsvarets disposition
afträddes.
I sin ofvannämnda skifvelse den 17 april 1897 hade arméfördelningschefen
slutligen framhållit önskvärdheten deraf, att till de sålunda
för trängförrådet afsedda områdena framdeles kunde läggas ytterligare
ett till bostället hörande stycke mark, å förenämnda kartcroquis betecknadt
med B3, jemte annan derintill gränsande, enskilda personer tillhörig
jord, för att derigenom erhålla erforderligt utrymme för uppställande och
utrustning vid mobilisering af fördelningens hela allmänna träng med
dertill hörande hästar och fordon äfvensom för ett fullständigt trängetablissement,
då i en framtid trängförrådet sannolikt behöfde ersättas
med en trängbataljon.
Arméfördelningschefens framställning rörande ett framtida förvärfvande
af området Bs jemte angränsande jord för landtförsvarets räkning
ansåge departementschefen icke för närvarande påkalla någon Kongl. Maj:ts
åtgärd; beträffande arméfördelningchefens förslag i öfrigt, ansåge han den
ifrågasatta platsen för anläggande af ett trängförråd i fördelningen vara
synnerligen lyckligt vald. Den utgift, som erfordrades för inköp af den
härför behöfliga, i enskild ego befintliga marken, vore icke större, än att
den kunde bestridas från de allmänna besparingarna under fjerde hufvudtiteln.
För upplåtelse till landtförsvaret af det till bostället hörande
området B: erfordrades emellertid Riksdagens medgifvande.
På grund häraf och under åberopande af hvad i ärendet hörda
myndigheter anfört, hemstälde departementschefen, att Kongl. Maj:t måtte
till Riksdagen göra den framställning, förevarande proposition innefattar.
Under erinran, att Kongl. Majt:s till innevarande års Riksdag afgifna
förslag om anvisande af medel för ardäggande af trängförråd blifva,
hvad II arméfördelningen beträffar, af Riksdagen bifallet, får utskottet
hemställa,
Bill. till Riksd. Prut. 1899. 4 Samt. 1 Afd. 29 Iläft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas.
ti;
Stockholm den 14 april 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
\l tv.'', wUiifHi;
X
T