Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
1
iV:o 41.
Ank. till Riksd. kansli den 11 april 1899, kl. 3 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om höjd aflöning för
Riksdagens justitieombudsman.
(R. A.)
Uti eu i Andra Kammaren väckt motion (n:o 78) liar herr R.
Darin föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att den lön af 8,000
kronor, som justitieombudsmannen för närvarande åtnjuter, skall från
och med år 1900 utgå med ett till 10,000 kronor höjdt belopp.
Vidare har herr G. Eloivson i en inom samma kammare väckt
motion (n:o 149) hemstält, att den lön af 8,000 kronor, som Riksdagens
justitieombudsman för närvarande åtnjuter, måtte från och med år 1900
utgå med ett till 12,000 kronor höjdt belopp.
Fråga om förhöjning af justitieombudsmannens aflöning, hvilken
från och med år 1877 utgår med ett belopp af 8,000 kronor årligen,
har jemväl vid 1897 och 1898 års riksdagar genom särskilda motioner
varit föremål för pröfning, dervid emellertid de i sådant afseende framstälda
förslagen — åsyftande liksom de nu förevarande motionerna lönens
höjning antingen till 10,000 kronor eller ock till 12,000 kronor
— ej vunnit någondera kammarens bifall. Till stöd för en löneförhöjning
har hufvudsakligen anförts, att derigenom innehafvaren af detta
Riksdagens förtroendeuppdrag skulle blifva mindre benägen att, såsom
Bill. till TWcsd. Visit. 18!)!). 4 Sand. 1 Afd. Hd Höft. (N:is 41, 42). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
under de senare åren vid upprepade tillfällen egt rum, lemna denna
sin befattning för att tillträda ett honom erbjudet ordinarie embete i
statens tjenst. Den ifrågasatta löneförhöjningens verkan i detta syfte
torde emellertid icke böra skattas alltför högt. Då nemligen, på sätt
af statsutskottet vid nästlidne års riksdag framhållits, justitieombudsmannen,
som årligen är underkastad omval, sålunda icke har någon
säkerhet för varaktigheten af denna sin anställning, måste i allt fall
anbudet af en fast plats med högt anseende och tillfredsställande aflöning
för honom innefatta fördelar af den betydelse, att, äfven om han
genom antagande af anbudet skulle gå miste om någon del af sin förutvarande
inkomst, hau dock i många fall torde finna sig föranlåten att
öfvergå till den för framtiden fullt betryggande ställning, som blifvit
honom erbjuden. På grund häraf och då enligt utskottets mening
motionärerna icke gifvit giltiga skäl för påståendet, att justitieombudsmannens
nuvarande aflöning skulle vara alltför ringa i förhållande till
hans embetsställning och de honom åliggande göromål, anser sig utskottet
icke hafva anledning frångå sin vid föregående tillfällen i frågan
uttalade uppfattning, hvilken blifvit af Riksdagens båda kamrar biträdd.
Utskottet hemställer alltså,
. att herrar Darins och Elowsons ifrågavarande
motioner icke må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 11 april 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.