Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 14 februari 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å regleringen af utgifterna under denna hufvud- Angående
titel för år 1900 har Kongl. Maj:t, med hänvisning till det vid den kongl.
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof fogade statsråds- [1-9.]
protokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 13 januari innevarande år,
föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag måtte af Riksdagen anvisas att
utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras
användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena................................................ kronor

2. ] utrikesdepartementet ..................... »

3. ] ministerstaten ................................. »

4. ] militärattachéer .............................. »

5. ] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter.................................................................. »

24,000: —

32,365: —

337,941: —

8,471: —

63,523: 466,300: —

Transport kronor 466,300: —

Bill. till Riksd. Vrot. 18!) 9. 4 Sami. 1 Afd. 4 Haft. (N:o 4.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Transport kronor 466,300: —

Konsul skassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet... kronor 8,923: —

[7.] konsulsstaten ............... » 231,198: —

[8.] skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter .................. > 15,399: — 255,520: —

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas
kunna bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter................................................... 95,520: — 160,000:_

summa kronor 626,300: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris.......................................... » 2,950: —

tillsammans kronor 629,250: —

Vid jemförelse mellan denfför år 1899 gällande riksstaten och de af
Kongl. Maj:t nu äskade anslagen framgår, att en ökning i anslagen till
Jcabinettskassans utgifter af 22,500 kronor blifvit föreslagen. Af denna
ökning belöper sig på anslaget till utrikesdepartementet 4,870 kronor och på
anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 17,630 kronor.

I afseende å anslagen till konsulskassans utgifter har föreslagits en
ökning af 1,540 kronor, men som de inkomster, hvilka inflyta genom konsulatoch
expeditionsafgifter för svenska fartyg i utländska hamnar, och med hvilka
bestridas utgifter å konsulskassan, för år 1900 beräknats till 1,540 kronor
högre än för år 1899, förändras härigenom icke slutsumman af denna kassas
utgifter.

I de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har icke
ifrågasatts någon förändring.

VK ,2''". > ...... . .. to ce) <! ''■.’ ?rii:;

Den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen i anslaget till kabinettskassans
utgifter till utrikesdepartementet är beroende på ifrågasatt inrättande
af tre nya tjenstebefattningar i departementet. Till protokollet i sammansatt
statsråd den 9 december 1898 (sid. 9) har ministern för utrikes ärendena i
denna fråga anfört följande:

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

I den stat för utrikesdepartementet, som vid departementets omorganisation
år 1853 faststäldes, upptogos följande embets- och tjensteman samt vaktbetjente,
nemligen: 1 kabinettssekreterare, 3 afdelningschefer, 1 arkivarie,
1 förste sekreterare, 4 andre sekreterare i högre lönegraden och 3 andre
sekreterare i lägre lönegraden, hvarjemte såsom till utrikesdepartementet
hörande upptogos 1 introduktör för främmande sändebud och 1 skönskrifvare.
Den organisation, som departementet sålunda erhöll, hade alltsedan bibehållits
endast med den skilnaden, att enligt nu gällande stat af den 16 november
1883, jemte det att skönskrifvarebefattningen borttagits, antalet andre sekreterare
i högre lönegraden vore nedsatt till 3.

Under det sålunda utrikesdepartementets personal under de sista 40
åren icke blott icke ökats, utan i stället minskats, hade departementets göromål
under samma tidsperiod flerdubblats. Detta framginge bäst af den ökning,
som egt rum i antalet af de till departementet inkommande och de derifrån
afgående skrifvelserna. Enligt utrikesdepartementets diarier utgjorde dessa
under åren 1858, 1880 och 1897:

1858. 1880. 1897.

inkommande skrivelser............ 1,734 4,478 8,737

afgående » ............ 1,589 3,559 6,615

Under sådana förhållanden vore det naturligt, att behofvet af ökade
arbetskrafter under årens lopp med allt större styrka gjort sig gällande.
I närvarande stund vore detta behofs fyllande oafvisligt, för så vidt utrikesdepartementet
skulle kunna på ett tillfredsställande sätt tillvarataga de störa
och vigtiga intressen af allmän och enskild natur, som vore anförtrodda åt
detsamma. Departementschefen ansåge det derför vara sin pligt att nu för
Kongl. Maj:t framlägga förslag till inrättande af nya tjenstebefattningar i
departementet.

Då de ärenden, hvilka till stor del föranledt ofvannämnda ökning i
antalet af de inkommande och utgående skrifvelserna, vore af juridisk natur,
hade departementschefen helst velat föreslå inrättandet af en ny afdelning
i departementet för handläggning särskildt af dylika ärenden. Bland hithörande
ärenden intoge de talrika arfsmålen, särskildt beträffande utbekommande
för härvarande arfvingars räkning af qvarlåtenskap efter i Amerika
aflidna emigranter, ett framstående rum. Upprättandet af de ofta ganska
invecklade utländska legala handlingar af flera slag, som vid de främmande
domstolarne vore erforderliga för bevakande af de utländska arfvingarnes
rätt, skedde i allmänhet i departementet utan någon som helst särskild kostnad
för sökandena. Härtill komme, att införskaffandet af de för dessa artshandlingars
upprättande nödiga uppgifter förorsakade eu vidlyftig skriftvexling

4

Statsutskottets Utlåtande N:o i.

med såväl myndigheter som enskilda, och ensamt handläggningen af de amerikanska
arfsmålen toge i anspråk åtminstone en af departementets tjenstemäns
fulla tid och arbete.

Huru önskvärdt det än sålunda skulle hafva varit, att en särskild afdelning
fått öfvertaga dessa och öfriga ärenden af mera juridisk beskaffenhet,
hade departementschefen emellertid, på grund af den större kostnaden, en dylik
anordning skulle medföra, ansett sig böra afstå derifrån, under förutsättning
att ökadt arbetsbiträde bereddes åt de tre redan befintliga afdelningarna.
Departementschefen föresloge derför, att för detta ändamål i departementet
måtte anställas ytterligare en förste sekreterare och en andre sekreterare.
Lönen för den förre skulle blifva lika med den nuvarande förste sekreterarens,
eller kronor 4,000 med två ålderstillägg, hvardera å kronor 500, att utgå
det första efter 5 års tjenstgöring och det andra efter 10 års tjenstgöring.
Den nye andre sekreteraren ansåge departementschefen böra uppbära
lön i högre lönegraden, eller kronor 3,000. Derigenom skulle antalet
andre sekreterare komma att återföras till det i 1858 års stat uppförda, eller
4 i högre lönegraden och 3 i lägre lönegraden.

De arkivarien i utrikesdepartementet åliggande göromålen, hvilka i § 8
af den för departementet gällande instruktion af den 8 november 1878 funnes
uppräknade under 14 särskilda punkter, vore dels egentliga arkivgöromål,
d. v. s. vårdandet af departementets arkiv jemte dermed i samband stående
åligganden, dels ock registratorsgöromål, bestående i att mottaga de till
departementet inkommande handlingar, hålla anteckningsböcker öfver inkommande
och utgående skrivelser samt upprätta register till dessa böcker etc.
Att det förra slaget af göromål alltjemt ökade sig, läge i sakens natur, då
utrikesdepartementet icke, såsom de andra statsdepartementen, kunde tid efter
annan aflemna sina äldre handlingar till riksarkivet och i sitt eget arkiv
behålla endast akterna för de närmast föregående åren, utan, jemlikt utrikesdepartementets
instruktion, vore förpligtadt att i sitt arkiv fortfarande bibehålla
alla handlingar för tiden från och med 1814. Och hvad anginge de
arkivarien åliggande registratorsgöromålen, så syntes annat bevis för deras
tillväxt icke behöfva anföras än det, som kunde hemtas från ofvannämnda
siffror angående ökningen af numerären af de till departementet inkommande
och de derifrån afgående skrifvelserna. Till följd af denna ökning
af arbetet på arkivet vore af nöden, att arkivarien, för att kunna hålla
arkivet i ett tillfredsställande skick och samtidigt sköta öfriga med befattningen
förenade göromål, erhölle biträde af en i arkivarbeten erfaren person.
För att lemna detta biträde borde i departementet anställas en andre arkivarie,
hvilkens lön lämpligen kunde sättas till samma belopp som den, hvilken
tillkomme andre sekreterare i högre lönegraden eller kronor 3,000.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

Derjemte och då önskligt vore, att innehafvare!! af ifrågavarande andra
arkivariebefattning, med afseende å den noggranna kunskap om arkivet, af
hvilken han borde vara i besittning, under längre tid qvarstannade i sin
befattning, ansåge departementschefen, att han borde komma i åtnjutande af
ålderstillägg, som syntes böra bestämmas till samma belopp som de, hvilka
tillkomme departementets arkivarie och förste sekreterare, eller kronor 500
efter 5 års tjenstgöring och ytterligare kronor 500 efter 10 års tjenstgöring.
Den utgift, som inrättandet af andre arkivarietjensten skulle förorsaka, eller
3 å 4,000 kronor om året, blefve dock i sjelfva verket icke så stor, enär
under de sista åren, på grund af omöjligheten för den ordinarie arkivarien
att medhinna de dagliga registratur- och arkivgöromålen, extra biträde årligen
fått anlitas, samt till detta ändamål ur kabinettskassans anslag till
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter enligt särskilda kongl. beslut
årligen anvisats kronor 2,000, en utgift, som genom tillsättandet af en andre
arkivarie skulle komma att upphöra.

Den ökning af staten för utrikesdepartementet, hvilken skulle ega rum
genom inrättandet af de nu föreslagna nya tjensterna, komme sålunda att
utgöra kronor 10,000 och slutsumman af staten att ökas från kronor 56,450 till
kronor 66,450. Denna ökade utgift borde fördelas emellan kabinetts- och
konsulskassorna efter samma proportion, enligt hvilken den nu gällande staten
för utrikesdepartementet blifvit bestämd att från de båda kassorna utgå;
och skulle enligt denna proportion af den nya statens slutsumma kronor 45,850
utgå från kabinettskassan och kronor 20,600 från konsulskassan.

Enligt vedertagen proportion vid fördelning mellan Sverige och Norge
af anslagen till utrikesdepartementet skulle på Sverige belöpa 32,365 kronor
eller i2/v af den från kabinettskassan utgående andelen samt 8,923 kronor
eller 43,3158 procent af det från konsulskassan utgående gemensamma bidraget.

Till protokollet i sammansatt statsråd den 13 januari innevarande år
har ministern för utrikes ärendena meddelat (sid. 36), att Kongl. Norska Regeringens
Departement för det inre i det utlåtande, som läge till grund för nämnda
Regerings den 3 januari 1899 afgifna betänkande öfver förslaget till de Förenade
Rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1900 anmärkt, att departementet
funne sig icke böra uttala sig mot ifrågavarande förhöjning, ehuruväl det
icke undgått departementets uppmärksamhet, att behofvet af förökad arbetshjelp
i väsentlig grad vore orsakad af utrikesdepartementets befattning med
svenska arfssaker; tilläggande departementet, att de motsvarande norska ärendena
behandlades — med utgift särskildt för den norska statskassan —
i Departementet för det inre.

Angående den föreslagna förhöjningen i kabinettskassans anslag till

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter har ministern för utrikes ärendena
till protokollet i sammansatt statsråd för den 9 december 1898 (sid. 13)
anfört följande:

Till kabinettskassans utgiftsrubrik skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter hade i utrikesbudgetsförslagen alltsedan år 1882 varit upptaget ett
belopp af kronor 75,000 med undantag för åren 1897, 1898 och 1899, då
den på Norge belöpande andelen af det till kronor 14,000 beräknade
anslaget till hemliga utgifter, eller kronor 4,100, icke af Stortinget äskats
och derför slutsumman af ifrågavarande hufvudrubrik utgjort kronor 70,900.
Härtill komme, att Norges anslag till hemliga utgifter jemväl för norska
budgetåren 1893—97 icke utgått, enär det för åren 1893—94 och 1894—95
blifvit af Stortinget vägradt och för åren 1895—96 och 1896—97 beviljats
allenast under vilkor, som icke blifvit uppfyldt. De hemliga utgifterna
hade efter uteblifvandet af Norges anslag inskränkts till ett belopp, ej
öfverskridande - det svenska anslaget till samma utgifter, eller kronor 9,900.
Det till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknade beloppet hade
emellertid sedan länge visat sig otillräckligt. Medeltalet under 5-årsperioden
1893—1897 af de utgifter, till hvilkas bestridande det ifrågavarande anslaget
vore afsedt, hade utgjort cirka kr. 91,000, eller cirka kronor 19,000 mer än
det beräknade beloppet. Det öfverskjutande beloppet hade årligen bestridts
med Sveriges andel i kabinettskassans besparingar och Norges anslag till
tillfälliga och oförutsedda utgifter. De svenska besparingarna hade emellertid
härigenom allt mer och mer nedgått och vore numera så ringa, att de endast
för den närmaste framtiden försloge för betäckande af den på Sverige
belöpande andelen af uppkommande brist på utgiftsrubriken i fråga. Redan
på grund häraf ansåge departementschefen nödvändigt att i budgetsförslaget
för 1900 höja den för samma rubrik beräknade utgiftssumman, och vid det
förhållande, att de utgifter, hvilka borde bestridas med det för den ifrågavarande
utgiftsrubriken upptagna belopp, kunde med säkerhet antagas skola
allt framgent blifva förökade, borde en sådan höjning icke ske med mindre
belopp än kronor 25,000.

Af protokollet i sammansatt statsråd för den 13 nästlidne januari (sid.
39) inhemtas, att den nu af Kongl. Majit ifrågasatta förhöjningen af detta
anslag blifvit, i hvad anginge den på Norge belöpande andelen deraf, tillstyrkt
af Departementet för det inre.

Det för Sverige och Norge gemensamma anslaget till skrifmaterialier,
expenser och extra utgifter, hvilket för år 1899 är upptaget till 70,900
kronor, skulle alltså, enligt Kongl. Maj:ts förslag, för år 1900 komma att
utgå med 95,900 kronor, hvaraf på Sveriges andel skulle komma 1S|17 eller
63,523 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 161) har herr John Angående en
Olsson föreslagit) att Riksdagen måtte afslå den af Kongl. Maj:t under kammaren
rubriken »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter» begärda förhöjningen väckt motion.
å tredje hufvudtiteln, samt att Riksdagen matte besluta att nedsätta det af
Kongl. Maj:t till ministerstaten begärda anslag, 337,941 kronor, med 40,000
kronor.

Med afseende å de till stöd för denna framställning af motionären anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen.

Vidkommande Kongl. Maj:ts förslag i fråga om de till kahinettskassan
hörande anslag, uti hvilkas nuvarande belopp någon ändring icke hlifvit,
vare sig af Kongl. Maj:t eller af motionären, ifrågasatt, äfvensom beträffande
konsulskassans utgifter och anslaget till svenska kyrkan i Paris finner utskottet
ej anledning till erinran.

Då utskottet funnit ministern för utrikes ärendena hafva förebragt
giltiga skäl för inrättandet af de tre nya tjenstebefattningarna i utrikesdepartementet
och den deraf orsakade förhöjningen i anslaget till nämnda
departement, har utskottet ansett sig böra förorda Kongl. Maj:ts förslag
derutinnan.

Hvad derefter vidkommer anslaget till ministerstaten, hvaruti genom
ofvan omförmälda motion yrkats nedsättning, har utskottet icke lemnat obeaktadt,
att, Såsom motionären nu också erinrat, statsutskottet vid 1896 års
riksdag uti sitt då afgifna utlåtande öfver ett af samma motionär m. fl.
framstäldt förslag om nedsättning med 40,000 kronor i det då för ministerstaten
begärda anslag, anfört, bland annat, följande: »Ehuruväl utskottet

är öfverfygadt, att Riksdagen fortfarande vidhåller sin förut uttalade mening,
att minskning i anslagen under denna hufvudtitel bör kunna åstadkommas,
har utskottet dock, med anledning deraf, att den komité af svenske och norske
män, hvilken nyligen blifvit tillsatt för att utarbeta förslag till förändrade
bestämmelser i afseende å Sveriges och Korges förening, vid sitt uppdrags
utförande måste beröra förhållanden, som inverka på kostnaderna för den
utländska representationen, ansett Riksdagen tills vidare icke böra vidtaga
någon förändring i berörda anslag.» Visserligen har nämnda komité numera
afslutat sina arbeten utan att något resultat i den sålunda antydda rigtningen
åstadkommits, men dä utskottet är förvissadt, att Kongl. Maj:t, med
hänsyn särskildt till hvad som hos Riksdagen i denna fråga tid efter annan
förekommit, i allt fall icke lärer underlåta att, så snart lämpligen ske kan,
låta verkställa utredning i den af 1896 års statsutskott antydda rigtningen,
samt dessutom hänsyn måste tagas dertill, att representationen i utlandet är
gemensam för båda de förenade rikena, anser utskottet, med fasthållande vid

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

det af nämnda statsutskott gjorda uttalande i öfrigt, den ifrågavarande motionen
i hvad den rörer nedsättning i anslaget till ministerstaten icke höra föranleda
till någon särskild Riksdagens åtgärd och för ty samma anslag böra
uti riksstaten för år 1900 upptagas med det af Kongl. Maj:t äskade belopp.

Hvad slutligen vidkommer det under kabinettskassans utgifter upptagna
anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, så har, på sätt ofvan
anförts, Kongl. Maj:t för Sveriges del deruti föreslagit en höjning af 17,630
kronor, under det att i ofvanberörda motion yrkats, att Kongl. Maj:ts förslag
i fråga om denna höjning icke måtte vinna Riksdagens bifall. Utskottet
har visserligen funnit, att kabinettskassans besparingar, hvilka, enligt hvad
i statsrådsprotokollet upplysts, hittills användts till täckande af uppkommen
brist å ifrågavarande anslag, under år 1897 nedgått från 31,723 kronor
28 öre med allenast 9,121 kronor 4 öre, och att det följaktligen kunde
synas, som om den nu föreslagna höjningen uti samma anslag med ej mindre
än 17,630 kronor vore större, än behofvet kräfver, helst som, för den händelse
Kongl. Maj:ts af utskottet biträdda förslag om inrättande af tre nya
ordinarie befattningar inom utrikesdepartementet vinner Riksdagens bifall,
kabinettskassans besparingar icke längre torde behöfva tagas i anspråk för
vissa derifrån hittills bestridda utgifter, utan kunna i ökad grad blifva för nu
ifrågavarande ändamål disponibla. Likväl anser sig utskottet, med afseende
å hvad ministern för utrikes ärendena till stöd för förslaget om anslagshöjningen
anfört, samt i betraktande deraf, att förslaget blifvit jemväl från
Norska Regeringens sida biträdt, icke böra ifrågasätta någon minskning uti
det af Kongl. Maj:t nu äskade beloppet; och anser sig utskottet på grund
deraf böra, under afstyrkande af herr Olssons ofvanberörda motion, i hvad
den afser nu ifrågavarande expensanslag, förorda bifall till Kongl. Maj:ts
förslag beträffande samma anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, med afslag å herr Olssons ifrågavarande
motion, bifalla hvad Kongl. Maj:t i fråga om
regleringen af de ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln
föreslagit.

Extra anslag.

Angående
anslag till
»Sverige8
traktater>.

[10.]

2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kongl. Maj:t
jemväl för år 1900 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor

Statsutskottets Aflåtande N:o 4. 9

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 3) innehåller om
arbetets fortgång, hemställer utskottet,

att till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»
må för år 1900 anvisas ett extra anslag af 4,500 kronor.

3:o. Uti särskild till Riksdagen den 13 januari innevarande år aflåten
proposition (n:o 18) har Kongl. Maj :t föreslagit Riksdagen att medgifva, för.svenska
att af öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstantinopel inflytande p
hyresinkomster måtte för svenska kyrkan i Paris få användas dels under fem del af hyresår
från och med år 1900 ett belopp af 1,169 kronor årligen att utgå såsom
lönetillökning för pastor vid nämnda kyrka, dels ock för år 1900 ett belopp fastighet i
af 2,210 kronor för en gång till betäckande af kyrkans skuld samt till be- Ko^ta^tl''
stridande af kostnaden för reparation af kyrkobyggnaden.

Till statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 13 januari
1899 har herr ministern för utrikes ärendena beträffande denna fråga anfört
följande.

Sedan Kongl. Maj:t till 1894 års riksdag gjort framställning om Riksdagens
medgifvande, att af öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstantinopel
inflytande hyresinkomster finge från och med år 1895 och tillsvidare,
så länge Kongl. Maj:t funne sådant behöfligt, för svenska kyrkan i t

Paris användas kronor 864 årligen att utgå såsom lönetillökning för pastor vid
nämnda kyrka, hade Riksdagen i skrifvelse den 2 maj 1894 anmält, att
Riksdagen, som ansett, att frågan om användande på föreslaget sätt af viss
del af nämnda hyresinkomster åter borde efter förloppet af någon tid underställas
Riksdagens pröfning, medgifvit, att åt öfverskotten å de från kronans
fastighet i Konstantinopel inflytande hyresinkomster finge från och med år
1895 tills vidare, så länge Kongl. Maj:t funne anslaget behöfligt, dock under
högst fem år, för svenska kyrkan i Paris användas kronor 864 årligen att
utgå såsom lönetillökning för pastor vid nämnda kyrka.

Då den 5-årsperiod, för hvilken det ifrågavarande anslaget blifvit beviljadt,
utginge med år 1899, hade svenska församlingen i Paris genom dess
kyrkoråd i skrifvelse den 20 september 1898 inkommit med förnyad ansökning
om understöd från förutnämnda hyresmedel, i hvilket afseende kyrkorådet
anhållit, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition, att
svenska församlingen i Paris måtte för en tid af fem år få åtnjuta ett extra
anslag af francs 1,625, motsvarande kronor 1,169, till pastorslönens höjande,
samt att till betäckande af kyrkans iråkade skuld och en omedelbart förestående
reparation måtte anslås francs 3,070, motsvarande kronor 2,210.

Bih. till liilcsd. Frot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 4 Haft.

2

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Denna ansökning, hvilken insäpdts af Kongl. Maj:ts minister i Paris,
hade ministern beledsagat med sitt varmaste förord, dervid meddelande, att
de utsigter till understöd från privata personer, som kyrkan förut haft, efter
hand minskats, och särskildt framhållande, hurusom kyrkan i numera aflidne
ingeniören Alfred Nobel förlorat ett mägtigt ekonomiskt stöd, hvarpå densamma
hittills kunnat göra räkning.

Jemväl erkebiskopen hade i öfver ansökningen afgifvet utlåtande på
det varmaste tillstyrkt bifall till densamma.

Herr ministern för utrikes ärendena förklarade sig vara för sin egen
del lifligt öfvertygad om den svenska kyrkans i Paris gagnrika verksamhet
samt ansåge församlingens förevarande ansökning om fortsatt samt i viss mån
ökadt statsunderstöd till kyrkan synnerligen beaktandsvärd.

Han tilläte sig påminna om hvad hans företrädare i embetet anfört,
då denna sak förekommit till behandling den 10 februari 1893, nemligen att
betänkligheter syntes desto mindre böra möta mot att bevilja ett dylikt bidrag,
som detsamma icke behöfde belasta statsbudgeten utan med skäl borde
kunna, på sätt som föreslagits i den kongl. propositionen till 1892 års riksdag,
anvisas till utgående från öfverskottet å de från kronans fastighet i Kojistantinopel
inflytande hyresinkomster; att sistberörda fastighet förvärfvats i
ett syfte, som läge mycket nära det ändamål, för hvilket den svenska kyrkoförsamlingen
i Paris blifvit bildad, i det man i båda fallen afsett att å främmande
ort bereda tryggadt tillfälle till luthersk religionsutöfning och religionsvård;
att öfverskotten å hyresafkastningen af fastigheten i Konstantinopel
alltså måste anses erhålla en med det ursprungliga syftet för fastighetsköpet
närmare öfverensstämmande användning, om deraf anvisades medel för den
lutherska kyrkan äfven å andra orter, än om dessa öfverskott skulle tagas
i anspråk för andra statsändamål, samt att afkastningen af fastigheten i
Konstantinopel vore tillräckligt stor för att, äfven med afdrag af det belopp,
som ifrågasattes för kyrkan i Paris, lemna tillgång till anställande af en
svensk prest vid legationen i Konstantinopel, om och när det kunde visa sig
lämpligt och möjligt att ånyo der upprätta en dylik befattning.

Slutligen meddelades till statsrådsprotokollet, att det i Sveriges riksbank
på särskild räkning deponerade öfverskottet å de från kronans fastighet
i Konstantinopel influtna hyresmedel vid utgången af lista halfåret 1898
utgjorde omkring kr. 53,000, placerade i svenska statsobligationer.

Den i statsrådsprotokollet åberopade skrifvelsen från svenska församlingens
i Paris kyrkoråd är af följande lydelse:

»Då den svenska kyrkan i Paris år 1899 för sista gången åtnjuter
det af 1894 års Riksdag för en tid af högst fem år beviljade extra anslaget

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

af 1,200 francs = 864 kronor till höjande af pastors lön, ser sig kyrkorådet
i följd af kyrkans brydsamma ekonomiska belägenhet nödsakadt att i och för
kyrkogerningens ostörda fortgång hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta nådig proposition,
att församlingen måtte för en tid af fem år få åtnjuta ett extra
anslag af 1,625 francs = kronor 1,169, till pastorslönens höjande, samt att
till betäckande af kyrkans iråkade skuld och en omedelbart förestående reparation
måtte anslås 3,070 francs = kronor 2,210.

Kyrkorådet får härvid först i underdånighet erinra om detta ärendes
senaste historia.

I enlighet med kyrkorådets underdåniga skrifvelse af oktober 1891
täcktes Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen i nådig skrifvelse af 13 januari

1892 aflåta proposition om ett årligt anslag af ytterligare 3,050 kronor till
kyrkan i Paris, i anledning hvaraf Riksdagen beviljade för år 1893 kronor
864 eller deri del af det begärda anslaget, som var afsedd för höjande af
pastorslönén. Samma summa till samma ändamål beviljades af 1893 års
riksdag för år 1894 i1 följd af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om ett årligt
anslag af 2,700 kronor till'' vår kyrka. Och 1894 års riksdag beslutade
samma lönetillökningsmödel i anledning af nådig kongl. proposition, föranledd
af kyrkorådets förnyade underdåniga skrifvelse af 20 november 1893 med
förnyad begäran om'' 2,700 kronor årligen, deraf 864 kronor såsom lönetillägg
åt pastor, till att utgåcså länge Kongl. Maj:t finner nödigt, dock för
en tid af högst fem år. År 1893 inträdde sålunda i följd af 1892 års
riksdags anslag den af behofvet påkallade förhöjningen af pastorslönén till
att jemte de till sjömanspresten i Calais m. fl. nordfranska hamnar utgående
statsmedlen utgöra omkring 10,000 francs, eller utom dessa statsmedel 7,200
francs. Men i följd af afslag å det begärda anslagets öfriga belopp — år

1893 hade dock statsutskottet hemstält om ett anslag af 2,000 kronor, och
den majoritet i Andra Kammaren, som röstade för endast löneförhöjningen
till pastor, var endast med 9 röster öfverlägsen den gentemot vår kyrkas
behof ännu gunstigare stämda minoriteten — och då kyrkogerningens fortgång
icke är betryggad endast derméd, att pastor har tillräckligt att lefva af,
blef kyrkans ekonomi trots uppskjutande af alla utom de mest nödtorftiga
reparationerna å kyrkobyggnaden och trots betydande mellankomst af en
afliden svensk kapitalist samt annan enskild hjelp sådan, att kyrkorådet vid
pastorstjenstens ledigblifvande såg sig nödsakadt att använda medlen till
kyrkans öfriga budget med sänkande af pastorslönén med 2,000 francs från
och med den 1 maj 1894. Under sådana förhållanden ansåg sig kyrkorådet
endast kunna förorda platsens besättande med extra ordinarie innehafvare.
I augusti 1896, då pastorstjensten besattes med ordinarie, höjdes pastors -

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

lönen med 1,000 francs, en förhöjning, som redan den, enligt Kongl. Maj:ts
ministers yttrande till protokollet vid kyrkostämman den 23 februari 1896,
kan vidmagthållas endast under förutsättning af det år 1899 för sista gången
utgående anslagets förlängning. Någon ytterligare utredning rörande nödvändigheten
af lönemedlens ytterligare höjande till 10,000 francs, för att
pastor må kunna utan ekonomiska svårigheter och utan att behöfva uppsöka
extra inkomstkällor, ostördt och helt egna sig åt pastorstjenstens många uppgifter
och fylla rättmätiga anspråk, anser sig kyrkorådet icke behöfva lemna,
då det alltsedan lönens nödtvungna sänkande år 1886 från det ursprungliga
beloppet af 12,000 francs flere gånger framhållits vid frågans föregående
behandling såväl af kyrkorådet som af h. h. erkebiskopen och andra sakkunnige,
och då isynnerhet Riksdagen sjelf genom sina beslut åren 1892, 1893,
1894 afsett tryggande af kyrkogerningens fortbestånd genom medels anslående
till det behöfliga lönebeloppets ernående.

Att emellertid i den ställning, kyrkan befinner sig, minst 1,625 francs
årligen, d. v. s. det nu utgående beloppet jemte dertill kommande francs 425,
äro behöfliga för det af Riksdagen afsedda ändamålet, framgår af följande
öfverblick öfver kyrkans budget, sådan den bör te sig med bortseende från
skulder och extra kostnader:

Inkomster.

Statsanslag...........................tres 4,100.

Årsafgifter........................... » 800.

Hyror.................................... » 3,500.

Kollekter.............................. * 250.

fres 8,650.

Begärdt anslag.................. » 1,625.

Summa tres 10,275. I

Utgifter.

Pastors lön...........................tres 7,200.

Orgelnisten........................... » 375.

Kantor................................. » 375.

Kyrkovaktaren .................. » 500.

Orgeltramparen.................. » 75.

Orgelns underhåll............... > 80.

Bränsle och ljus ............... » 425.

Reparationer och underhåll

af egendom..................... * 800.

Brandförsäkring.................. » 80.

Vatten ................................. » 50.

Vin och oblater.................. » 15.

Expeditionskostnader......... > 300.

Summa tres 10,275.

I denna tablå upptagas kyrkans inkomster till högsta möjliga belopp,
i det att kyrkorådet beräknar att utom tomten få alltfort uthyra kyrka och
skolsal åt en fransk reformert församling och åtminstone delvis de trenne

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

återstående rummen dels till asyl, dels till möbelmagasin. Någon förhöjning
i detta inkomstbelopp kan ej beräknas förrän år 1905, då tomten enligt
kontrakt skall betinga 300 francs högre hyra, d. v. s. 1,800 i stället för
1,500 francs. Deremot kan väl befaras i följd af kyrkobyggnadens beskaffenhet,
att 800 francs ej skola befinnas tillräckliga för täckande af
löpande reparationskostnader. Sålunda torde framgå med otvetydig klarhet,
att kyrkoverksamheten för sin normala fortgång till och med år 1904, d. v. s.
under fem år, kräfver ett årligt extra understöd af minst 1,625 francs.

Men för att kyrkans budget skall få den jemnvigt, som ofvanstående
tablå uppvisar, måste bot rådas för den skuldsättning, som nu ökas år från
år och redan bragt vår budget i ett bekymmersamt läge. Till belysande af
kyrkans ekonomiska ställning meddelas här dels sammandrag af 1897 års
räkenskaper, dels det af kyrkostämman i november 1897 godkända budgetsförslaget
för innevarande år:

Sammandrag af 1897 års räkenskaper.

Inkomster.

Behållning från år 1896 frcs 1,044,95.

Statsanslag..................... » 5,286,95.

Arsafgifter..................... » 735,oo.

håfvor ........................... » 48,60.

Kollekter........................ » 328,55.

Hyra af franska församlingen
> l,890,oo.

» » herr Remise... » 1,500,oo.

» » U. F................ » 250,oo.

» » herr Norlin...... » 100,oo.

Ersättning för ljus och
bränsle af franska
församlingen............... » 441,50.

Ränta hos bankiren...... » 2,20.

Summa frcs 11,627,75.

Utgifter.

Pastors lön.....................frcs 6,200,00.

Kantor ........................... » 463,00.

Orgelnisten..................... » 3 9 7,00.

Kyrkovaktaren ............ » 580,00.

Orgeltramparen............ » 71,50.

Inventarier och reparationer.
.......................... » 2,286,40.

Bränsle och ljus ......... » 617,20.

Vin och oblater............ » 23,25.

Hos bankiren ränta...... > 39,90.

Expedition m. m.......... » 489,65.

Förbrukningspersedlar » 115,65.

Vatten ........................... » 14,40.

Öfverskott till år 1898 » 309,so.

Summa frcs 11,627,75.

Kyrkostämmans godkända budgetsförslag för år 1898.

Inkomster.

Äldre statsanslaget......... frcs 4,100.

Anslag till pastor ......... » 1,200.

Transport 5,300.

Utgifter.

Brist från år 1897 ...... frcs 175.

Pastors lön ..................... » 6,220.

Transport 6,395

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 4-

Transport frcä

5,300.

Transport

tres

6,395.

Årsafgifter....

.................... »

800.

Orgelnisten .....................

»

375.

Hyresmedel .

»

3,500.

Kantor..............“................

»

375.

Kollekter.......

»

250.

Kvrkovaktare..................

»

500.

Orgeltrampare..................

75.

Orgelns underhåll .........

»

80.

Bränsle och ljus............

i

425.

Underhåll af egendom...

800.

Ny kloakledning............

1,100.

Mitoyenneté.....................

600.

Brandförsäkring ............

»

80.

Vatten..............................

»

50.

Vih och oblater ............

»

15.

Kloakledning ..........

>

75.

Expedition........................

»

300.

Brist.............

»

2,395.

Tomtnivelleringert .........

»

1,000.

Summa tres

12,245.

Summa

tres

12,245.

Innevarande års räkenskaper hafva så till vida fält ett annat utseénde,
som året begyntés med en behållning af francs 309,so i stället för den beramade
bristen af 175 francs. Men å andra sidan hafva de nödvändiga
reparationerna och andra omkostnader för fastigheten icke kunnat hållas
inom det beräknade beloppet af 800 francs, utan uppgå redan till 1,062
francs, hvadan årets slutbalans kommer att någorlunda sammanfalla med den
beräknade, 2,395 francs. Inom församlingen hafva ansträngningar ej sparats
för täckande af bristen, och uppgår resultatet af gjorda insamlingar till francs
1,324,50, hvadan balansen bör beräknas till francs 1,070. Dertill kommer
den ännu efter årets slut qvarstående skulden af 1,000 francs å kostnaderna
för tomtens nivelering år 1890, samt en snart föreståendé förordning från
staden Paris om renovering af kyrkans och murens fasad, beräknad till omkring
1,000 francs. För att kunna möta dessa närmast tryckande extra
utgifter får kyrkorådet i underdånighet anhålla’, att Kolig!. Maj:t täcktes,
utom det äskade årliga anslaget, hos Riksdagen i nåder hemställa om francs
3,070 för gäldande af skulden och eu omedelbart förestående reparation. Så
länge skulden i stället för att betalas ökas hvarje år, minskas årligen den
förhoppning, kyrkorådet icke vill släppa, om en framtid för vår vigtiga
kyrkogerning utan det nedtryckande hinder, som ligger i en allt bekymmersammare
ekonomi.

Statsutskottets Utlåtande N;o 4. 15

När kyrkorådet ännu en gång ser sig nödsakadt att vända sig till
Eders^ Kongl. Maj:t med underdånig anhållan om ytterligare ekonomiskt stöd
för vår kyrka af allmänna medel, må ock i korthet påpekas vår församlings
säregna ställning.

l:o. Församlingen, som ej får identifieras med kolonien, består till sitt öfvervägande
antal af fattige handtverkare och tjenstflickor och andra personer
i mycket inskränkta ekonomiska vilkor.

2:o. För sin kyrkas byggnad har den år 1878 vidkänts den ansenliga
utgiften af omkring 120,000 kronor, samlade i Paris, och jemte norrmännen
har den insamlat omkring 55,000 kronor till sina fattiga.

3:o. Utom de ansenliga belopp, som genom den organiserade fattigvården
komma landsmän till godo, anlitas härvarande landsmän i större utsträckning,
än man hemma kan ana, af hjelpsökande personer från hemlandet.
4:o. Så väl kyrkogerningen — icke blott gudstjensterna i kyrkan utan
arbetet i allmänhet — som fattigmedlen komma svenskar tillgodo från
landets alla delar, och en ansenlig del af det kyrkliga arbetet består
i omvårdnad i en eller annan form om de talrika unge män och
qvinnor ur skilda samhällsklasser, som af en eller annan anledningströmma
till Paris från de mest skilda trakter af vårt land för längre
eller kortare tid. Yi påminna härvid om h. h. erkebiskop A. N.
Sundbergs ord i sitt med anledning af h. exc. herr ministerns för
utrikes ärendena remiss af ifrågavarande ärende afgifna utlåtande till
vårt kyrkoråds underdåniga skrifvelse af den 29 november 1892.
Han kallar vår kyrka för »en kyrklig missions^tation, från hvilken
både andlig och lekamlig hjelp kommer de många svenskar, synnerligast
af arbetsklassen, som under längre eller kortare tid uppehålla
sig i den stora hufvudstaden, till godo».

Och vi tillåta oss hänvisa till hosföljande tryckta utdrag ur 1895
och 1896 års embetsberättelse!- från pastor Söderblom.

5:o. Vår kyrka utgör ett ännu verksamt och lefvande minne från en aflägsen
tid, då den svenska kyrkan i Paris utöfvade samma beskydd, som den
svenska stormagten i stort utöfvade till förmån för vår tros bekännare.
6:o. Äfven kan påminnas om med oss i yttre hänseende jemnstälda länders
omsorger om sina kyrkor i Paris. Så erhåller den rumäniska kyrkan
i Paris i årligt statsunderstöd omkring 30,000 francs.

7:o. Äfven bör tagas i betraktande arten af de medel, af hvilka det nu
utgående extra anslaget tages och af hvilka kyrkorådet nu måste underdånigt
hemställa om förhöjdt ärligt extra anslag af 1,625 francs under
fem är, det vill säga till och med år 1904, och hjelp af francs 3,070,
till gäldande af skulden och omedelbart förestående reparation. H. h.

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

erkebiskopen yttrar derom i sitt redan nämnda utlåtande, att »det
ifrågavarande svenska ministerhotellet i Konstantinopel blifvit uppfördt
för medel, som på 1760-talet insamlades genom kyrkokollekter och
andra frivilliga bidrag ej blott i Sverige utan i hela det protestantiska
Europa, hvilka medel uppgingo till så stort belopp, att de förslogo
både till det ursprungliga ändamålet eller uppförandet af en svensk
kyrka såsom ett slags skyddshem för alla protestanter under dåvarande
muhammedanska förföljelser och till ett hotell såsom bostad åt den
svenska beskickningen.»

Och vågar kyrkorådet härtill foga den i kyrkorådets underdåniga
skrifvelse af den 20 november 1893 uttalade meningen, att den svenska
pariserkyrkans understödjande är ett syfte, som ligger nära det ändamål,
för hvilket dessa medel ursprungligen gåfvos.

Men första och sista skälet är vår dubbla erfarenhet af kyrkogerningens
betydelsefulla uppgift å ena sidan och vår kyrkas hämmande
ekonomiska betryck å andra sidan. Hoppet om en i det andra och
dermed ock i förra afseendet bekymmerfriare och lyckligare framtid
knyta vi vid den underdåniga anhållan, vi härmed förtröstansfullt frambära
till Eders Kongl. Maj:t.»

Det nu ifrågasatta bidraget för lönetillökning åt pastorn vid svenska
kyrkan i Paris af 1,169 kronor årligen under fem år öfverstiger med 305
kronor det bidrag, som under hvart och ett af åren 1893—1899 utgått för
samma ändamål. Af den utredning, som innehålles i kyrkorådets skrifvelse,
finner utskottet, som inhemtat, att nämnde pastor icke åtnjuter förmånen af
fri bostad, det vara till fullo ådagalagt att, i betraktande af den svenska
kyrkoförsamlingens i Paris jemförelsevis begränsade egna tillgångar, det nu
föreslagna beloppet lärer vara oundgängligen erforderligt för att en efter pastorns
embetsställning och magtpåliggande verksamhet samt de särskilda förhållandena
i Paris afpassad aflöning må kunna honom beredas. Då jemväl det
synnerligen önskvärda snara gäldandet af den på församlingen hvilande skuld
och dess inom den närmaste framtiden påräkneliga större utgifter svårligen
synas kunna ske utan statens mellankomst, finner utskottet, som icke haft
något att erinra emot Kongl. Maj:ts förslag beträffande omförmälda hyresmedels
användande till ifrågavarande ändamål, sig böra tillstyrka bifall till
Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning och hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att af öfverskotten å de
från kronans fastighet i Konstantinopel inflytande hyresinkomster
må för svenska kyrkan i Paris få användas

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

17

dels under fem år från och med år 1900 ett belopp af
1,169 kronor årligen att utgå såsom lönetillökning för pastorn
vid nämnda kyrka, dels ock för år 1900 ett belopp af
2,210 kronor för en gång till betäckande af kyrkans skuld
samt till bestridande af kostnaden för reparation af kyrkobyggnaden.

4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 13) har herr Angående en
E. Wavrinsky yrkat, att Riksdagen måtte till understöd af den organiserade kammaren
fredsverksamheten lemna bidrag för år 1900 med dels 750 kronor till den vackt motion.
internationella fredsbyrån i Bern och dels 500 kronor till den interparlamentariska
byrån dersammastädes.

Beträffande de upplysningar motionären lemnat angående berörda två
byråer samt de skäl han anfört till stöd för sin framställning om understöd
åt dem, tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen.

Vid 1898 års riksdag väcktes af samme motionär förslag om ett
anslag för samma år af 750 kronor till den internationella fredsbyrån i
Bern. Statsutskottet yttrade i sitt deröfver afgifna utlåtande, att motionen
berörde ett ämne, som enligt utskottets mening vore synnerligen behjertansvärdt,
nemligen sträfvandet för att fredssaken måtte vinna allt mera tillslutning
och tränga sig in i folkens så väl som den enskildes åskådningssätt,
ett mål väl värdt att understödja; men att detta mål skulle befordras genom
anslag till ifrågavarande fredsbyrå, hvilken vore af ganska ungt datum och,
efter hvad utskottet af de motionen bifogade handlingar inhemtat, icke genom
sin dittills utöfvade verksamhet kunnat anses förebringa tillräckligt skäl för
dylikt understöd, vågade utskottet betvifla. Då dessutom af de tre länder,
motionären uppgifvit hafva lemnat bidrag till fredsbyrån, Danmark gifvit sitt
en gång för alla och Schweiz sannolikt ej obetydligt påverkats deraf, att
byrån der hade sitt säte, syntes en så allmän anslutning från de europeiska
staterna saknas, att deruti skulle ligga ett skäl för Sverige att lemna bidrag.

På grund häraf hemstälde utskottet, att motionen icke måtte af Riksdagen
bifallas.

Emot detta utlåtande afgafs af tio af utskottets ledamöter en reservation,
åsyftande bifall till motionen, dock att bidraget skulle utgå först under
år 1899. Andra Kammaren biföll reservationen, hvaremot i gemensam votering
utskottets hemställan vann majoritet.

Af den framställning angående dessa byråers verksamhet, som dels af
motionären lemnats och dels innehållas uti åtskilliga motionen bifogade och ''
till utskottet öfverlemnade handlingar, har utskottet visserligen ej funnit anBih.
till Biksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

ledning att frångå sin år 1898 uttalade uppfattning. Motionärens dåvarande
förslag afsåg bidrag allenast till den s. k. internationella fredsbyrån, under
det att sådant bidrag nu föreslagits jemväl till den s. k. interpariamentariska
byrån. Utskottet kan emellertid ej finna annat än att dessa båda organisationer
äro hvarandra skäligen lika och arbeta för samma mål med endast en
jemförelsevis ringa skiljaktighet i arbetssättet. Af samma skäl som år
1898 kunde utskottet alltså äfven nu ställa sig afvisande mot motionen.
Men då allmänna uppmärksamheten för närvarande är mer än vanligt fästad vid
frågan om verldsfredens tryggande, har det synts utskottet, som om Riksdagen
under sådana förhållanden nu icke borde undandraga sig att bevilja begärdt
understöd till en verksamhet, hvilken, om ock till sin utveckling föga känd,
dock har till syfte arbete för fredssaken. Utskottet anser emellertid, att då,
såsom ofvan nämnts, de båda byråernas verksamhet är ganska likartad,
bidraget lämpligen bör begränsas till det af motionären år 1898 till den s. k.
fredsbyrån föreslagna och af Andra Kammaren då medgifna belopp 750 kronor,
och hemställer derför,

att Riksdagen må, med anledning af herr Wavrinskys
förevarande motion, å extra stat för år 1900 till den internationella
fredsbyrån i Bern bevilja ett bidrag af 750
kronor; samt

att det i samma motion framstälda förslag om bidrag
till den interpariamentariska byrån i Bern icke må af Riksdagen
bifallas.

Angående en 5:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 108) har herr

kammaren me(* Aere föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.

Ä=.Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t behagade snarast inleda förhandlingar angående
aftal mellan Sverige, Norge och Danmark om en samfäld deklaration
till öfriga magter, hvarigenom de tre skandinaviska länderna förklarade sig
för principielt och permanent neutrala, äfvensom att Riksdagen ville för ändamålet
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

Beträffande nu omförmälda motion kommer utskottet att framdeles
afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 14 februari 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERU.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

19

Reservation:

vid punkt 4:o (angående anslag till internationella fredsbyrån i Bern):

af herrar Chr. Lundeberg, friherre J. T. Gripenstedt, A. G. L.
Buding, K. Bohnstedt, 1. Wijk, grefve Ph. Rlingspor, E. Fränekel, H. P. P.
Tamm, N. Fosser och G. D. B. Tornerhjelm, hvilka ansett, att utskottet
bort hemställa, '' :

att herr Wawrinskys ifrågavarande motion icke måtte
af Riksdagen bifallas.

Det skulle här antecknas, att herr F. E. Pettersson icke deltagit i
förestående hufvudtitels slutbehandling inom utskottet.

- ......i/ ''<:> : .ii; Iiöi irrji*:ui.n U '' :XXUC

:..... . . i ] — ........*1 “ n

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
Tredje hufvudtitel.

1899 års
riksstat
anslår:

Anvisning
i kontant.

Kronor.

ö.

24,000

_

27,495

—

337,941

—

8,471

—

45,893

—

443,800

—

7,594

230,960

—

15,426

—

253,980

—

efter afdrag
af etc.

93,980

—

160,000

—

2,950

606,750

—

S:gr

S:gr

S:a

Förslag till
blifvande
riksstat :

Utrikesdepartementet.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena......

Utrikesdepartementet.........................................................

Ministerstaten.....................................................................

Militärattachéer..................................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................

S:gr

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet.................. 8,923: —

Konsulsstaten.............................. 231,198: —

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter ..................... 15,399: —

" 255,520: —

efter afdrag af hvad som häraf beräknas
kunna bestridas af inflytande konsulatoch
expeditionsafgifter........................... 95,520: —

S:gr

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket
allena.

Svenska kyrkan i Paris ,

Summa

Anvisning
i kontant.

Kronor

24,000

32,365

337,941

8,471

63,523

466,300

160,000

2,950

629,250

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

21

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens
Tredje liufvudtitel.

------—........

Kronor.

ö.

Utrikesdepartementet.

Till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»......................................

4,500

—

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern....................................

750

—

Summa

5,250

—

<

Bill. till lliksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

4

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. Litt. C.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för
närvarande utgående expektanslöner och pensioner.

Från Kabinettskassan.

Jeml. nådigt
beslut af den

Expektanslriner:

12 Juli 1895 Envoyén H. Åkerman

Kronor

6,000

Pensioner:

10 Juli 1884 F. d. Envoyén Herr O. M. Björnstjerna........................ 6,000

21 Juni 1889 » » F. T. Lindstrand....................................... 6,000

6 Sept. 1895 » Ministern C. Burenstam .......................................... 5,000

15 April 1869 » Ministerresidenten Frih. L. Wrede........................ 4,000

Summa kronor 27,000

Från Konsulskassan.

Jeml. nådigt T1

beslut af den Pensioner: Kronor

30 Dec. 1898 F. d. Generalkonsuln 0. Jublin-Dannfelt ........................ 4,000

24 April 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka .................................... 800

16 Okt. 1898 » 0. Falsens enka....................................... 800

9 Juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka................................................ 700

29 Maj 1874 Yicekonsuln Hambros enka................................................ 400

9 Juli 1896 » J. J. G. ''Nicolaysens enka........................... 400

6 Juli 1825 Aflidne Konsulatsekreteraren Frumeries dotter Anna

Carolina ............................................................................. 225

Summa kronor 7,325

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1899.