Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
1
H:o 38.
Ank. till Riksd. kansli den 23 mars 1899, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om utredning dels i
fråga om anläggande af nya statsbanor och inköp till
staten af vissa privatbanor, dels ock beträffande Göta
kanals öfvertagande af statsverket.
l:o.
(R. A.)
Uti en i Andra Kammaren väckt motion (n:o 211) har herr A. V.
Ljungman hemstält, det Riksdagen måtte dels i skrifvelse till Ivongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta genom sakkunnige män utreda i
hvilken omfattning, för vinnandet af ett så vidt möjligt hela riket tillgodoseende
statsbanesystem, nya jernvägslinier borde såsom statsbanor
anläo-gas och redan befintliga privatbanor i samband dermed till staten
inlösas, dels för sagda ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett
förslagsanslag, hvars belopp statsutskottet behagade föreslå.
Motionären har redan förut, nemligen vid 1885 och 1897 års riks.
datrar, framstält enahanda förslag, och vid båda dessa tillfällen har för.
* Bill. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. (N:is 38—40) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
slaget i enlighet med statsutskottets hemställan blifvit af Riksdagens båda
kamrar afslaget. Med afseende härå och då motionären till stöd för sin
förevarande framställning ej anfört något nytt motiv annat än de under
senare åren uppkomna öfverskotten i statskassan, finner sig utskottet, som
ej kan tillmäta sistnämnda omständighet afgörande betydelse för nu förevarande
fråga, icke hafva anledning frångå den ståndpunkt, utskottet intagit
med afseende å motionärens tidigare framställningar i ämnet. I
enlighet härmed kan utskottet icke finna det vara lämpligt, att en omfattande
plan uppgöres rörande statsbanesystemets utvidgande, helst upprättandet
och godkännandet af en sådan plan säkerligen skulle i många
fall öka svårigheterna att hålla statsbanebyggnaderna inom tillbörliga
gränser. Enligt utskottets mening torde det vara ändamålsenligare att,
såsom hittills förfarits, i hvarje särskildt fall med hänsyn till det allmännas
fördel pröfva, så väl om en ny linie skall af staten byggas, som äfven
om enskild jernväg bör upptagas i statsbanenätet.
Utskottet hemställer,
att herr Ljungmans förevarande motion icke må
af Riksdagen bifallas.
2:o.
Uti en i Första Kammaren väckt motion (n:o 21) har herr C. P. af
Buren — jemte hemställan att Riksdagen ville besluta, att nedan omförmälda
jernväg af staten byggdes såsom stambana — föreslagit, att Riksdagen
ville nu bevilja ett förslagsanslag af 25,000 kronor för undersökning
samt uppgörande af ritningar och kostnadsförslag, så fort ske kunde,
genom jernvägsstyrelsens försorg, för jernväg från Norrköping eller trakten
deraf till någon punkt söder om sjön Jernlunden och vidare derifrån till
Emmaboda station å Karlskrona—Vexiö-banan, hvarefter det sålunda uppgjorda
förslaget borde föreläggas nästa Riksdag till vidare pröfning.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
herr E. Svensson i Karlskrona inom Andra Kammaren väckt motion (n:o
194), deruti föreslagits, att Riksdagen ville för uppgörande till nästa
lagtima Riksdag af fullständiga ritningar och kostnadsförslag till eu
normalspårig jernväg från Linköping till Emmaboda ställa till jernvägsstyrelsens
förfogande ett förslagsanslag af 20,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
3
Båda motionärerna hafva framhållit behofvet och vigten af att Karlskrona
och andra orter i sydöstra Sverige erhölle en så vidt möjligt direkt
och snabb jernvägsförbindelse med Stockholm samt mellersta och
norra Sverige. En förbindelseled i väsentligen samma rigtning, som af motionärerna
förordats, syntes visserligen kunna under den närmaste tiden komma
till stånd genom enskild företagsamhet, i det att koncession för mer än ett
år sedan meddelats å anläggning af en normalspårig jernväg från Linköping
till Vimmerby samt förberedande åtgärder vidtagits för åvägabringande
af dylik jernväg från Emmaboda å Karlskrona—Yexiö-banan till Mörlunda,
som redan genom normalspårig jernväg stode i förbindelse med förstnämnda
jernvägs slutpunkt i Vimmerby. Då emellertid dessa enskilda
jernvägar hvarken komme att framdragas i så rak linie eller i öfrigt
byggas med den soliditet, som en stambana kräfde, skulle enligt motionärernas
mening det ofvan framhållna behofvet icke derigenom blifva i
tillräcklig grad tillgodosedt, utan syntes detta kunna ske endast om hela
förbindelsesträckan mellan Emmaboda och Linköping, alternativt Norrköping,
anlades af staten, som, enligt hvad motionärerna sökt ådagalägga,
skulle vinna stor fördel genom besittningen af denna jernväg.
Körande betydelsen för staten af en stambana i den af motionärerna
antydda rigtningen tilltror sig utskottet icke att endast på de
uppgifter, som nu föreligga, fälla ett bestämdt omdöme och anser sig
derför ej heller böra tillråda, att Riksdagen i anledning af motionerna
fattar något beslut, som kan synas innebära ett uttalande till förmån för
en dylik banas anläggning för statens räkning. En Riksdagens åtgärd i
sådant syfte torde under alla förhållanden böra grundas på en mera allallsidig
och tillfyllestgörande utredning än den, som kan åstadkommas
genom enskildes försorg; och särskild! vid närvarande tidpunkt, då betydande
statsbanebyggnader pågå i skilda delar af landet och i väsentlig
grad medverka till den allt mera kännbara bristen på arbetskrafter för
jordbrukets och näringarnas behof, synes största varsamhet böra iakttagas
för att så vidt möjligt undgå ett utvidgande af statens verksamhet på
förenämnda område.
På grund häraf får utskottet hemställa,
a) att herr af Burens förevarande motion icke
må vinna Riksdagens bifall; och
b) att ej heller herr Svenssons i ämnet väckta
motion må af Riksdagen bifallas.
4
Statsutskottets Utlåtande 2V:o 38.
3:o.
Herr E. A. Zotterman har uti eu i Andra Kammaren väckt motion
(n:o 104) föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla om utredning, huruvida och på hvilka vilkor Göta kanal med
alla dess tillhörigheter och anläggningar må af statsverket öfvertagas,
samt om sådant förslag, hvartill utredningen kan föranleda.
Med förmälan att stora reparations- och utvddgniugsarbeten vore nödvändiga
för att försätta Göta kanal i det stånd, att den blefve lämplig
för nutidens fartyg, har motionären till stöd för sitt förslag, bland annat,
anfört, att det allmänna intresset syntes kräfva, att berörda arbeten företoges
med en hänsyn till ej blott samtida men framtida kraf, som endast
staten kunde i fullt mått besörja. Beträffande behofvet af kanalens ombyggnad
har motionären emellertid icke lemnat någon som helst utredning,
och då ej heller de af motionären i öfrigt anförda omständigheter
synas utskottet gifva grundad anledning att föranstalta en undersökning
samt taga under ompröfning, huruvida statsverket borde inlåta sig på
ett så vidtutseende företag, som kanalens förvärfvande skulle innebära,
hemställer utskottet,
att herr Zottermans ifrågavarande motion ej må
till någon Riksdagens åtgärd föraideda.
Stockholm den 23 mars 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.