6
Statsutskottets Utlåtande N:o 107,
5T:« 107.
Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1899, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
angående upplåtelse af mark från förra landshöfdingebostället
kungsgården Noret i Kopparbergs län för utvidgning
af Falu stads område.
(I. A.)
Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 79) af den 24 mars
innevarande år meddelas, hurusom magistraten i Falun med skrifvelse den
9 januari innevarande år till Kongl. Maj:t öfverlemnat och till bifall förordat
en af stadsfullmägtige i Falun gjord ansökning, att staden måtte
få, för stadens utvidgande och förskönande, mot löseskilling, som borde
bestämmas efter de i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgade grunder, från
den till förra landshöfdingebostället kungsgården Noret hörande, inom
stadens område belägna mark inlösa ett med litt. B och C å en ansökningen
bilagd, af stadsbyggmästaren G. Skärm öfver en del af kungsgårdens
inom stadens område belägna mark upprättad karta betecknadt
område om tillsammans 24 hektar 85 ar 78 qvadratmeter samt, till utvidgande
af den under anläggning varande stadsparken, likaledes inlösa
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
7
ett område om 13 hektar 12 ar 97 qvadratmeter, å samma karta betecknadt
med litt. A, eller, derest hinder skulle möta för staden att förvärfva
begge dessa områden, att staden måtte få inlösa det område, som
å kartan betecknats med litt. B och C.
Vid ansökningen hade jemte sistberörda karta fogats en af stadsbyggmästaren
Skärm utarbetad och år 1886 utgifven karta öfver Fall!
stad samt en af förste landtmätaren C. O. Widmark år 1898 upprättad
karta öfver alla egorna till kungsgården Noret jemte beskrifning äfvensom
utdrag af stadsfullmägtiges i Falun protokoll den 7 sistlidne januari,
hvaraf inhemtades, att, sedan, med anledning af en inom stadsfullmägtige
väckt motion om vidtagande af lämpliga åtgärder för förvärfvande från
sagda kronodomän af erforderligt jordområde för den nya sydöstra stadsdelens
fortsättning och utsträckning åt söder, stadsfullmägtige uppdragit
åt sitt beredningsutskott, förstärkt med ordförandena i drätselkammaren
och byggnadsnämnden, att utreda, huru stora områden af ifrågavarande
mark vore behöfliga för en ny stadsdel in. m., det sålunda förstärkta beredningsutskottet
i ärendet afgifvit utlåtande af hufvudsakligen följande
innehåll.
Med den tillväxt i folkmängd, staden redan under de senaste åren
företett, vore en utvidgning af dess planlagda område af behofvet påkallad,
hvilket behof blefve rent af trängande inför den hastiga och storartade
tillväxt i folkmängd, staden inom de allra närmaste åren med
största sannolikhet ginge till mötes. Redan innevarande år komme en
fabrik för tillverkning af lokomotiv och jernvägsvagnar att uppföras i
stadens omedelbara närhet och delvis inom dess område, hvilken anläggning
skulle bereda stadens folkmängd en omedelbar tillökning af omkring
3,000 personer, förutom hvad den utveckling af handel och handtverkerier,
som af ej mindre berörda industriella aidäggning än äfven den sannolika
tillkomsten af två nya jernvägslinier, Falun—Vansbro och Falun—
Kilafors, framkallades, kunde medföra med afseende på ökad folkmängd.
Då staden mot söder begränsades af sjön Tisken, mot öster af en betydlig
höjdsträckning, mot norr af en genom sitt sänka läge för byggnadsverksamhet
otjenlig trakt och mot vester af en århundraden igenom af
kopparrök från Falu grufva förbränd och för all vegetation oemottaglig
ödemark, hänvisade det behof af väsentligt ökad tillgång på byggnadstomter,
som redan inom den närmaste tiden komme att på ett känbart
sätt göra sig gällande, staden att för stadsplanens utvidgning söka förvärfva
mark från den sydost om staden belägna kungsgården Noret.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
Det å omförmälda, af stadsbyggmästaren Skärm öfver en del af
kungsgårdens mark upprättade karta med litt. C betecknade område om 19
hektar 95 ar 95 qvadratmeter, utgörande kungsgårdens inom stadens område
belägna åkerjord jemte den del af dess skogsmark, som vid eventuelt
frånskiljande af denna åkerjord från kungsgårdens öfriga mark syntes
böra för vinnande af lämplig egogräns åtfölja åkerjorden, borde i första
rummet åt staden förvärfvas, enär detta område, gränsande intill det
sunda och tilltalande stadsplansområde, som under de sista åren bebyggts
i närheten af den s. k. promenaden, och beläget upp mot den under anläggning
varande stadsparken samt sträckande sig i sydostlig rigtning
efter landsvägen till Korsnäs, skulle medgifva icke blott den sist bebyggda
stadsdelens fortsättning och utvidgning åt sydost, utan jemväl, till stadens
förskönande, anläggning af en esplanad såsom en fortsättning af promenaden
och ledande till stadens nya begrafningsplats, hvarjemte vägen till
Korsnäs komme att såsom hufvudgata sträcka sig rakt genom den nya
stadsdelen. Härigenom skulle icke blott vägens nuvarande tvära krökningar
undvikas, utan äfven begrafningsplatsen komma att befrias från
den störande inverkan af liflig landsvägstrafik, hvarförutom, om ock den
sålunda tilltänkta nya stadsdelen komme att ligga något aflägsen från de
äldre stadsdelarne, den i stället blefve närbelägnare ej mindre södra jernvägsstationen,
der rörelsen vore i ständig ökning och dit de båda ifrågasatta
nya jernvägslinierna skulle inledas, än äfven den blifvande vagnfabriken,
till hvilken en öfvergång af slussen kunde bereda en kort förbindelseled
från det område af kungsgårdens mark, hvarom nu vore fråga.
Då emellertid, det med litt. C betecknade området icke ens för den
närmaste framtiden skulle fylla behofvet af byggnadsplatser, vore det
med litt. B å kartan betecknade området, innehållande 4 hektar 89 ar
88 qvadratmeter, äfven för ändamålet behöfligt, och skulle detta senare
område i följd af sitt högre, utmärkt sunda läge i skogens omedelbara
närhet utan tvifvel blifva synnerligen lämpligt och begärligt till tomtplatser.
Med fästadt afseende å de betydliga uppoffringar, som af samhället och
enskilde under de sista åren gjorts för anläggning af planteringar å skilda
platser inom staden samt af en stadspark, till nytta och trefnad i främsta
rummet för den arbetarebefolkning, som utgjorde största delen af stadens invånareantal,
och hvilken stadspark kunde vinna en välbehöflig utvidgning
genom kungsgårdens derintill gränsande skogsmark, hvarigenom ock den
tilltänkta nya stadsdelen sattes i omedelbar förbindelse med stadsparken,
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
9
syntes icke blott de nu nämnda områdena, som vore afsedda för stadsplanens
utvidgning och till bebyggande inom den närmaste framtiden,
utan äfven den inom stadens område liggande del af kungsgårdens skogsmark,
som å kartan betecknades med litt. A och omfattade 13 hektar 12
ar 97 qvadratmeter, böra åt staden förvärfvas.
Efter remiss hade domänstyrelsen den 24 sistlidne februari afgifvit
utlåtande öfver ansökningen; och hade styrelsen dervid öfverlemnat inhemtade
yttranden af domänintendenten och Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet, af hvilka myndigheter domänintendenten, under anförande
hufvudsakligen, att staden åtminstone för de närmaste femtio
åren knappast syntes vara i behof af det med litt. A å kartan betecknade
området, föreslagit, att Kongl. Maj:t måtte endast i så måtto bifalla ansökningen,
att staden finge inlösa de å kartan med litt. B och C betecknade
egoområdena, och Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält om bifall
till ansökningen i enlighet med domänintendentens förslag.
För egen del hade domänstyrelsen anfört, att kungsgården Noret
blifvit genom styrelsens kontrakt den 2 mars 1888 utarrenderad under
tolf års tid från den 14 mars 1889 mot ett årligt arrende af 1,100
kronor, deraf 100 kronor för fri disposition öfver skogsafkastningen; att
från egendomen förut exproprierats jord dels för Gefle—Dala jernväg,
dels af Falu stad för begrafningsplats och väg till densamma, så att
egendomens nuvarande område utgjorde 221 hektar 22 ar 95 qvadratmeter,
deruti likväl icke inginge vägar och arealen af ett omtvistadt
mindre område; att styrelsen för Gefle—Dala jern vägsaktiebolag jemväl
anhållit att för utvidgning af Falu jernvägsstation få från egendomens
nuvarande område ytterligare expropriera tillsammans 3 hektar 56 ar
6 qvadratmeter med derå uppförda byggnader; samt att, derest denna,
ansökning vunne bifall och Kongl. Maj:t jemväl bifölle Falu stads nu
ifrågavarande ansökning om expropriation af de å kartan med litt. A, B
och C betecknade områdena, af egendomen kom me att återstå, att för
statsverkets räkning förvaltas, 180 hektar 25 ar 0 qvadratmeter, men,
om, såsom af de lokala myndigheterna föreslagits, stadens ansökning, i
hvad den afsåga expropriation af det med litt. A betecknade området,
icke skulle bifallas, egendomens återstående areal komrne att utgöra 193
hektar 38 ar 57 qvadratmeter, deraf 9 hektar 97 ar 6 qvadratmeter
tomt och åker, 66 ar 3 qvadratmeter äng, 182 hektar 3 ar 27 qvadratmeter
afrösningsjord, hufvudsakligast skogsmark, och 71 ar 8 qvadratmeter
impediment; och hade styrelsen förklarat sig sakna anledning tillit.
till Riksd. Prot. 180.9. 4 Sami. 1 Afd. 63 Iläft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
styrka bifall till ansökningen, i hvad den afsåge rätt till expropriation
af det å kartan med litt. A betecknade området, men, enär ofvannämnda
med litt. B och C betecknade egoområden ostridigt vore för stadens utvidgning
behöfliga, hemstält, att ansökningen om expropriation af dessa
områden måtte bifallas, dervid styrelsen dock, jemte meddelande, att å
det med litt. C betecknade området funnes uppförda följande kronan
tillhöriga åbyggnader, nemligen en dagkarlsstuga med tre rum och förstuga
på nedra botten och två kammare på vinden, ett vedlider med bod,
ett svinhus och en bod, förklarat sig anse, att för rätten att expropriera
detta område borde fästas det vilkor, att staden förklarades skyldig ombesörja
nya byggnaders uppförande i stället för de nu befintliga äfvensom
dermed följande tomtplanering.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Ivongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att medgifva,
att af förra landshöfdingebostället kungsgården Noret finge till staden
Falun med eganderätt upplåtas de å ofvan omförmälda, af stadsbyggmästaren
Skarin öfver en del af kungsgårdens mark upprättade karta
med litt. B och C betecknade områden, tillsammans omfattande 24 hektar
85 ar 78 qvadratmeter, jemte derå växande skog, mot det att staden till
kronan för nämnda områden erlade lösen, som skulle bestämmas i den
ordning, som i kongl. förordningen den 14 april 1866 vore föreskrifven
i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt under
vilkor i öfrig!,
att områdena finge af staden tillträdas vid nu löpande arrendeperiods
utgång den 14 mars 1901,
att löseskillingen skulle erläggas vid tillträdet och af staden till
Ö Oo
landtränteri i länet inbetalas,
att staden före områdenas tillträdande å den i kronans ego bibehållna
delen af kungsgården å plats, som vid laga syn bestämdes, och enligt
de närmare föreskrifter, som dervid meddelades, ej mindre verkstälde erforderlig
planering af tomter för uppförande af nya byggnader i stället
för de å det med litt. C betecknade området nu befintliga än äfven, så
tidigt, att byggnaderna blefve till insyning färdiga före den 14 mars
1901, uppförde dylika, för egendomens skötsel tillräckliga byggnader, hvarefter
de äldre byggnaderna finge af staden fritt disponeras, samt
att staden uppsatte och för all framtid underhölle stängsel mellan
de upplåtna områdena och kronans angränsande mark;
och har Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva, att
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
11
löseskillingen för ifrågavarande jordområden finge tilläggas fonden för
anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden och för sådant
ändamål till statskontoret inlevereras.
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit
hänvisadt, far, efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar
och kartor, hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 9 maj 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.