Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1899, kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad tid för verkställande af val till riksdagman i
Andra Kammaren.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 33, har herr A. H. Göthberg föreslagit, att »Riksdagen
måtte till hvilande grundlagsenlig behandling antaga den ändring af riksdagsordningen,
att val af representanter i Riksdagens Andra Kammare för landsbygden
skola verkställas första måndagen i september månad näst före början
af de tre är, för hvilka valen skola gälla, samt för städerna någon af dagande
15—30 i samma månad»; och har motionären hemstält, att konstitutionsutskottet
ville i förslaget vidtaga de ändringar, som för frågans gynsamma
lösning ansåges lämpliga.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört bland annat följande.
De skäl, som talade för en dylik förändring, vore l:o) att deltagandet
i valen till Riksdagens Andra Kammare sannolikt blefve allmännare; 2:o)
att valagitationen hufvudsakligast komme att bedrifvas af inom valkretsen
boende och ej, som nu oftast vore fallet, af personer och tidningar utanför
densamma; 3:o) att kollision mellan dessa val och andra allmänna förrättningar
skulle kunna undvikas.
Det hufvudsakligaste skäl, som blifvit anfördt mot antagandet af en
gemensam valdag, vore svårigheten att linna en dag, som vore lämplig för så
Bill. till Riksd. Prof. 1899. 3 Samt. 2 Höft. (N:o 2). 1
2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
väl städerna som landsbygden, för landtmannen så väl som för industriidkare!!
och handtverkaren.
Af frågans föregående behandling framginge, att det ej funnes några
allmännare sympatier för att hafva en sådan valdag tidigt på året. År 1884
hade till hvilande antagits ett förslag om gemensam valdag för landsbygden
andra måndagen i juli månad, men detta förslag hade året derpå förkastats
bland annat af det skäl, att genom ett dylikt stadgande alla militärer skulle
blifva förhindrade att utöfva sin valrätt.
Då samma fråga vid 1897 års riksdag förelåg till behandling, föreslog
konstitutionsutskottet sista lördagen i september månad som gemensam valdag
för såväl stad som land. Häremot invändes bland annat, att det ej
vore lämpligt att utsätta andrakammarvalen så sent på året med hänsyn dels
dertill, att landstingen vanligen sammanträdde i midten af september, dels
dertill, att eventuella besvär öfver verkstälda val i flere fall måhända ej
skulle hinna afgöras före Riksdagens sammanträdande.
Hvad beträffade den månad, då valen lämpligast skulle kunna förrättas,
ansåge motionären september dervid hafva företrädet för så väl städerna
som landsbygden. Detta hade äfven visat sig i praktiken, ty oaktadt det
vore tillåtet att hålla valen tidigare, skedde som bekant de flesta val till Riksdagens
Andra Kammare just i den månaden. Hvad landsbygden beträffade,
skedde valen i allmänhet i förra hälften af september; senare hälften vore
derför mindre lämplig, bland annat på grund af att de s. k. höstmarknaderna
då toge sin början.
Beträffande valet af veckodag har motionären derpå anfört, att han
för sin del ej skulle hafva något emot att valet förrättades på en söndag,
helst som man på senare tiden börjat praktisera i sådan rigtning. Men då
det vore att befara, att en hel del valmän, på grund af religiösa betänkligheter,
under sådant förhållande ej skulle komma att deltaga i valen, ansåge
han det lämpligare att välja en annan dag, och torde då måndagen dernäst
böra komma i fråga, detta så mycket hellre, som konstitutionsutskottet
vid 1887 års lagtima riksdag framlagt ett liknande förslag.
Då det af frågans föregående behandling visat sig, att det vore svält
att komma öfverens om en gemensam valdag för så väl städer som landsbygd,
ansåge motionären lämpligt föreslå, att blott för landsbygden en gemensam valdag
antoges, samt att tiden för de här ifrågavarande valens hållande i städerna
bestämdes till senare hälften af september.
Samtidigt med de omedelbara valen torde val af elektorer företagas
i de valkretsar, der medelbart valsätt användes.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
B
Sedan, såsom motionären erinrat, förslag vid flere föregående riksdagar
framstälts om bestämmande af en för hela riket gemensam dag för anställande
af val till Riksdagens Andra Kammare, men dessa förslag hittills förfallit,
enär man ej inom Riksdagen kunnat enas om någon viss dag såsom lämplig
till valdag för hela riket, framlades af enskild motionär vid nästlidne riksdag,
såsom en medelväg, ett förslag om inskränkande af tiden, under hvilken
ifrågavarande val skulle verkställas, till en månad.
Konstitutionsutskottet yttrade deröfver (i utlåtande n:o 3) bland annat:
»Utskottet är visserligen i likhet med motionären af den mening, att
de fördelar, man önskar vinna, bäst skulle ernås, om man toge steget fullt
ut och bestämde en viss dag till gemensam valdag, men då det synes vara
tydligt, att man åtminstone för den närmaste tiden ej kan komma till enighet
om hvilken dag dertill skulle bestämmas, samt åtskilliga fördelar otvifvelaktigt
skulle vinnas redan genom en afkortning af den tid, inom hvilken
valen nu få ega rum, har utskottet i likhet med motionären ansett, att denna
tid lämpligen borde kunna inskränkas till en månad. Det allmänna intresset
för deltagande i valen skulle väl stegras och förberedelserna dertill kunna
bättre och ändamålsenligare ordnas, om en viss kort tid sålunda blefve bestämd,
inom hvilken man visste att valen skulle ega rum.»
På dessa skäl och sedan utskottet på anförda grunder funnit september
månad vara den del af året, till hvilken valen lämpligast borde förläggas,
framlade utskottet vid sistlidne riksdag förslag till följande förändrade lydelse
af 15 § mom. 1 riksdagsordningen:
§ 15.
1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september
månad året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.
Detta utskottets förslag blef ock af båda kamrarne förklaradt hvilande.
Då hittills alla förslag om gemensam valdag för hela riket strandat,
emedan enighet ej kunnat vinnas om hvilken dag dertill borde bestämmas,
och då Riksdagens kamrar sä nyligen som vid sistlidna riksmöte enat sig om
att såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga ofvan anförda
förslag om valens förrättande under en viss månad, september, saknar
utskottet för närvarande skäl att förorda ytterligare inskränkningar af tiden
för val till riksdagsman i Andra Kammaren.
På grund häraf och då enligt kongl. förordningen angående ändring i
vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17 maj 1872, i de
domsagor, i hvilka allmänna sammanträden hållas, första sammanträdet under
höstetinget skall hållas första måndagen i september månad, hvilken dag
4 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
sålunda icke lärer böra bestämmas till dag för val å landsbygden af riksdagsmän
i Andra Kammaren, får utskottet hemställa,
att herr Göthbergs förevarande motion icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 mars 1899.
På utskottets vägnar:
G. S. ÅKERHIELM.
Herr Berg, Gustaf Axel, har begärt få här antecknadt, att han ej
öfvervarit detta ärendes behandling inom utskottet
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1899-