Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
1
N:o 29.
Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1899, kl. 4 e. m.
Betänkande, angående beräkning af vissa bevilIningar för år 1900.
Jemlikt 40 § riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed
afgifva förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för
år 1900; innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-,
bränvinstillverknings- och hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven
afkastningen af bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.
l:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år
beräknades till 41,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:
år 1895................................................
„ 1896...............................................
„ 1897...............................................
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1898 ....................................
kronor 39,348,796
„ 42,201,218
„ 43,537,911
„ 41,695,975
„ 52,211,885.
I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne december angående inkomstberäkningen
för år 1900, hvilken skrifvelse finnes bifogad Kongl. Maj:ts
till innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillit.
till Riksd. Prof. 1899. 5 Sami. 1 Afd. 28 Höft. (N:o 29.) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
stånd och behof, har statskontoret, efter erinran derom, att ifrågavarande
statsinkomst under de senare åren alltjemt varit i stigande, yttrat, att en
förhöjning i den senast antagna beräkningen torde höra ega ruin, men
har statskontoret ansett tullmedlen icke böra för år 1900 i riksstaten
uppföras med högre än ett medelinkomsten för åren 1895—1897 motsvarande,
dock till 42,000,000 kronor afjemnadt belopp.
Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Kong],
Maj:ts förslag till statsreglering för år 1900.
Med hänsyn dertill, att tullinkomsterna under de senaste åren
varit i ständigt stigande och under sistlidet år uppgått till mer än
52,000,000 kronor, har utskottet emellertid ansett en höjning i den af
Kongl. Maj:t föreslagna beräkningen af dessa inkomster kunna, utan
farajför att beräkningen varder för hög, ega rum med 4,000,000 kronor.
Utskottet hemställer förty,
att tullmedlen för år 1900 beräknas
till................................................. kronor 46,000,000.
2:o.
Postmedlen.
Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för
innevarande år till 9,925,000 kronor.
Ifrågavarande medel utgjorde:
år 1895 ...................................................... kronor 8,548,268
„ 1896 ....:..................................................... „ 9,035,371
„ 1897 ......................................................... „ 9,704,637
eller i medeltal för dessa tre år ............ „ 9,096,092
samt belöpte sig år 1898 till .................. „ 10,310,473.
Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan
omförmälda skrifvelse till Kongl. Maj:t uppgifvit, för år 1900
af generalpoststyrelsen beräknade till 10,800,000 kronor och
jemväl af statskontoret med samma belopp upptagna. I denna
beräkning har Kongl. Maj:t icke vidtagit någon förändring.
Utskottet har emellertid icke ansett sig kunna biträda
detta förslag, då denna inkomsttitel i medeltal under åren
Transport kronor 46,000,000.
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
Transport kronor 46,000,000.
1895—1897 endast utgjort i rundt tal 9,100,000 kronor
samt icke ens under år 1898 uppgått till, utan vida understigit
det föreslagna beloppet. På grund häraf bär utskottet
ansett nödig omtänksamhet kräfva, att det beräknade beloppet
nedsättes, samt hemställer,
att postmedlen måtte för år 1900
beräknas till ...................................... kronor 10,000,000.
3:o.
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Dessa afgifter hafva utgjort:
år 1895 .......................................... kronor 928,955
„ 1896 .............................................................. „ 934,722
„ 1897 ............................................................... „ 990,409
eller i medeltal för dessa tre år ............... „ 951,362
samt år 1898 ................................................... ,, 1,066,073.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse till Kongl. Maj:t har
statskontoret — efter erinran om den förändring, som med
1898 års början trädt i kraft beträffande skyldigheten för
utländsk handelsresande att vid handel med utländska varor
här i riket erlägga bevillning — vidare omförmält, hurusom
sistlidet års Riksdag, med fästadt afseende å den minskning
i bankbolags sedelutgifning, som under år 1899 till äfventyrs
kunde ega rum i följd af stadgandet i § 41 i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1898, beräknat bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter till ett nedsatt
belopp af 750,000 kronor; och anför statskontoret vidare:
»Nyss omförmälda lagrum innehåller, bland annat, att
enskilda banker ega att intill utgången af år 1903 utgifva
egna sedlar, samt att från början af år 1899 till utgången
af år 1903 enskild bank, som, efter minst tre månader förut
hos chefen för finansdepartementet derom gjord anmälan, afstått
från sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke indragit
Transport kronor 56,000,000.
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
Transport kronor 56.000,000.
något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,
eger åtnjuta hos riksbanken vissa förmåner.
Enligt hvad statskontoret inhemtat, lärer någon sådan
anmälan ännu icke blifvit gjord hos chefen för finansdepartementet,
men deremot skall till nämnda departement ingått
anmälan från en enskild, sedelutgifvande bank, att den med
innevarande års utgång upphör med sin rörelse, som då
öfvertages af ett nybildadt bankaktiebolag.))
På grund af hvad sålunda anförts har statskontoret
hemstält, att ifrågavarande statsinkomst måtte med oförändradt
belopp, 750,000 kronor, upptagas i riksstaten för år
1900; och hafva bevillningsafgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter i Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för
sagda år uppförts med nyssnämnda belopp.
Då utskottet icke har något att häremot erinra, hemställer
utskottet,
G ''V.
att bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter må för år 1900
beräknas till .................................... kronor 750,000.
4:o.
Stämpelmedlen.
Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till
4,400,000 kronor, hafva utgjort:
år 1895 ............................................................... kronor 4,891,704
„ 1896 ................. „ 5,240,923
„ 1897 ............................................................... „ 5,957,170
eller i medeltal för dessa tre år .............. ,, 5,363,266
samt år 1898 ................................................ ,, 6,846,865.
Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren
1895, 1896 och 1897 hafva de stämplar, som användts till
nedannämnda handlingar, uppgått till följande belopp:______
Transport kronor 56,750,000.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29. 5
Transport kronor 56,750,000
Handlingar.
År 1895.
År 1896.
År 1897.
till lagfartsprotokollet |
1,190,522 |
90 |
1,616,653 |
30 |
1,787,031 |
95 |
„ inteckningsproto-kollet................ |
212,223 |
11 |
269,287 |
27 |
329,896 |
78 |
„ äktenskapsförords-protokollet ..... |
4,646 |
4,645 |
__ |
4,411 |
||
„ boupptecknings-protokollet ...... |
1,117,537 |
80 |
1,107,903 |
90 |
1,400,414 |
65 |
Summa kronorj2,524,929}8 i j2,998,489|47j3,521,754j38
Bevillningsafgiften för spelkort, som före den 1 juli
1896 utgått med 1 krona 50 öre och derefter med 50 öre
för hvarje kortlek, har inbragt
år 1895
„ 1896
„ 1897
kronor 92,551
„ 83,661
„ 111,832.
För år 1898 likasom för år 1897 beräknades stämpelmedlen
till 5,000,000 kronor. I anledning af Riksdagens
beslut derom, att skyldigheten att vid utställandet af inrikes
vexel förse densamma med stämpel skulle vid innevarande
års ingång upphöra, hvarigenom enligt Riksdagens beräkning
en minskning af 600,000 kronor i inkomsterna komme att
uppstå, blefvo emellertid i riksstaten för innevarande år
stämpelmedlen upptagna med ett till 4,400,000 kronor nedsatt
belopp.
Då den väsentligaste delen af skattetiteln är af vexlande
natur, samt någon erfarenhet ännu ej kunnat vinnas
om resultatet af beslutet om upphörande af stämpelafgiften
för vexlar, har statskontoret i sin ofvanberörda skrifvelse
ansett någon förändring i beräkningen häraf ej nu höra ske,
utan hemstält, att stämpelmedlen måtte i riksstaten för år
1900 upptagas med oförändradt belopp af 4,400,000 kronor;____
Transport kronor 56,750,000
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
Transport kronor 56,750,000
och har Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed föreslagit
beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till nämnda belopp.
Det af innevarande års Riksdag fattade beslutet, att
vexel, stäld att å utrikes ort betalas eller utfärdad å utrikes
ort, skall, der den är stäld att vid uppvisandet betalas af
medel, som hos bank eller bankir föras i räkning för utställaren,
vara från stämpel fri, torde ej medföra någon afsevärd
minskning i inkomsten af stämpelafgiften, och har ej
heller eljest i gällande stämpelförordning beslutits någon
förändring, som kan för denna beräkning vara af betydelse.
Utskottet har emellertid ansett något högre inkomst kunna
af denna skattetitel påräknas samt hemställer alltså,
att stämpelmedlen för år 1900 beräknas
till ................................................. kronor 4,700,000
5:o.
Bränvinstillverkningsskatten.
Bränvinstillverkningen i riket har enligt uppgift i
statskontorets ofvanberörda skrifvelse till Kongl. Maj:t af
den 10 december 1898 utgjort:
år 1893 ........................................................... liter 31,721,077
„ 1894 ........................................................... „ 33,068,884
„ 1895 .......................................................... „ 34,886,895
„ 1896 .......................................................... „ 32,804,168
„ 1897 ............................................................ „ 36,295,172
utgörande medeltalet för femårsperioden ,, 33,755,239.
Medeltalet för femårsperioden 1892—1896 utgjorde
enligt uppgift i samma skrifvelse 32,857,168 liter.
Enligt hvad utskottet inbemtat från finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå har tillverkningen uppgått
under år 1898 till 38,645,834 liter och under de tre
första månaderna af innevarande år till 20,053,660 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets
nyssnämnda skrifvelse följande öfversigt för femårsperioden
1893—1897:
Transport kronor 61,450,000
7
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
Transport kronor 61,450,000
år 1893 ............ |
Influten skatt. |
Restitution för |
Statsverket behållet. |
denatu- reradt bränvin. |
för högt |
||
Kronor. 15,849,588 16,277,549 16,558,451 17,545,976 18,438,057 |
Kronor 534,549 606,960 710,025 744,617 919,989 |
Kronor. 5,017 4,712 1,709 5,279 5,643 |
Kronor. 15,310,022 15,665,877 15,846,717 16,796,080 17,512,425 |
„ 1894 ......... |
|||
„ 1895 ................. |
|||
„ 1896 ................ „ 1897 ....................... |
Under år 1898 belöpte sig skatten till 19,958,278
kronor, och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift''
för denatureradt bränvin med 977,504 kronor,
i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel
under år 1898 utgjort 18,980,774 kronor.
I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret anfört,
att den fortgående ökningen i denna statsinkomst, som för
år 1899 beräknats till 15,500,000 kronor, torde böra föranleda
en höjning i beräkningen, i hvilket afseende statskontoret,
med afseende derå, att inkomsten visserligen i medeltal under
åren 1895—1897 influtit med mera än 16,700,000 kronor,
men dock under ett af dessa år belöpt sig till endast något
öfver 15,800,000 kronor, hemstält, att bränvinstillverkningsskatten
måtte i riksstaten för år 1900 upptagas med ett till
16,000,000 kronor förhöj dt belopp.
Med detta belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl
blifvit uppförd i Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för
år 1900.
Utskottet anser dock, med hänsyn till ofvan angifna
förhållanden, ytterligare 1,000,000 kronor kunna påräknas
inflyta af denna inkomsttitel samt hemställer derför,
att bränvin st illverkningsskatten för
år 1900 beräknas till ....................... kronor 17,000,000.
Transport kronor 78,450,000
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
Transport kronor 78,450,000.
6:o.
Hvitbetssockertillverkningsafgiften.
Inkomsten af denna skattetitel kar utgjort:
kronor 7,139,148
„ 7,726,386
„ 11,008,906
„ 6,317,671.
år 1895
„ 1896
„ 1897
„ 1898
Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga
fabriker inom landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:
år 1894—1895
„ 1895—1896
„ 1896—1897
„ 1897—1898
„ 1898—1899
628,480 ton
538,709 „
890,240 „
716,141 „
480,932 „
Enligt kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket den 19 maj 1893 skall för all
tillverkning af hvitbetssocker erläggas tillverkningsskatt i
förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen
använda hvitbetor enligt den i förordningen bestämda
grund antagas hafva lemnat; och skall denna skatt utgöra
hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare
färg än n:o 18 af den i verldskandeln antagna holländska
standard. Det beskattningspligtiga råsockret beräknas efter
de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att 100
kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte
af 10,5 kilogram socker. Då tullen å socker, till färgen
mörkare än ofvannämnda standardnummer, är bestämd till
23,5 öre för kilogram, utgår skatten sålunda med 12 kronor
33 öre för hvarje ton afverkade betor. För åtskilliga fabriker
har dock någon minskning i den sålunda stadgade beräknings- _
Transport kronor 78,450,000.
9
Bevillningsutskottets Betänkande 1S:o 29.
Transport kronor 78,450,000.
grunden varit för viss tid medgifven, i följd hvaraf tillverk -ningsskatten vid dessa utgått med lägre belopp; men denna
förmån, som för närvarande åtnjutes af fabrikerna i Köpinge,
Karpalund, Roma och Karlshamn, upphör för de tre förstnämnda
fabrikerna den 1 september innevarande år och för
fabriken i Karlshamn, der utbytet under åren 1898—1900
skall beräknas efter 9,5 procent, den 1 september 1900.
Ifrågavarande statsinkomst, som i 1898 års riksstat
uppförts med 8,000,000 kronor, beräknades af samma års
Riksdag för år 1899 till 9,000,000 kronor; och har statskontoret,
under förmälan att minskningen i inkomsten under
år 1898 icke torde böra föranleda att härutinnan vidtaga
någon ändring, hemstält, att samma beräkning måtte få gälla
äfven för år 1900. I enlighet med denna statskontorets
hemställan har Kongl. Maj:t i förslaget till statsreglering
för nästkommande år upptagit ifrågavarande statsinkomst
till 9,000,000 kronor.
I likhet med statskontoret anser utskottet, att minskningen
i inkomsten af ifrågavarande skattetitel under år 1898
icke bör föranleda nedsättning i beräkningen deraf för år 1900.
Orsaken till nyssberörda minskning torde ligga i den synnerligen
svaga skörden af hvitbetor nästlidet år och är sålunda
af tillfällig natur. Härtill kommer, att från och med instundande
tillverkningsårs början, den 1 september innevarande
år, endast en fabrik, nemligen den i Karlshamn, eger åtnjuta
nedsättning i utbytesberäkningen och tillverkningsafgiften.
Då betafverkningen hvarje år till största delen afslutas före
december månads utgång samt, såsom ofvan nämnts, utbytet
från och med den 1 september 1900 skall jemväl vid denna
fabrik beräknas enligt den i allmänhet gällande grund eller
10,5 procent, kan nämnda förmån icke synnerligen inverka
på den under år 1900 från ifrågavarande fabrik inflytande
skatten.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
Transport kronor 78,450,000.
Bill. till Riksd. Prof. 1899. 5 Samt. 1 Afd. 28 Häft. 2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.
Transport kronor 78,450,000.
att hvitbetsflcckertillverkningsafgiften
för år 1899 upptages i riksstaten med kronor 9,000,000.
Summa kronor 87,450,000.
Stockholm den 2 maj 1899.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C AV ALLT.
Reservationer:
af herr Cavalli, som vid punkten 1:6) anfört:
»Det förslag till förändradt sätt för allmänna bevillningens utgörande,
som funnit sitt uttryck i chefens för finansdepartementet
yttrande till statsrådsprotokollet den 13 januari 1899, hade enligt min
mening bort i hufvudsak vinna Riksdagens bifall, likasom jag förmenar,
att bevillningsutskottet i anledning åt detta förslag, som af Kongl.
Maj:t blifvit gilladt och i öfverensstämmelse hvarmed allmänna bevillningen
upptagits i Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets
tillstånd och behof, bort med särskilda betänkande inkomma, under det
att behandlingen af detta förslag nu förekommer först i sammanhang
med den slutliga regleringen af bevillningssumman.
Då det icke tillkommer bevillningsutskottet att yttra sig i fråga
om öfverskottsmedels användning för fyllande af den minskning i statsinkomsterna,
som uppstår genom beräknandet af bevillningen endast
till hälft belopp, har jag, för att om möjligt ännu vinna en sådan
behandling af detta ärende, att ifrågavarande förslag kan bifallas, velat
emot utskottets beslut i denna punkt anmäla min reservation och
hemställa,
att tullmedlen för år 1900 måtte af Riksdagen
beräknas till 49,000,000 kronor»;''
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29. 11
af herr grefve Hamilton, som anfört:
»Enligt häfdvunnen sed har bevillningsutskottet förslagsvis .beräknat
inkomsterna af de särskilda bevillningarna med hänsyn mindre till
dessa inkomsters sannolika belopp än till det antagliga behofvet af
inkomster för statsregleringens uppgörande. Dervid har utskottet stält
sina beräkningar så, att för statsregleringen måste komma att erfordras
bevillning af fast egendom och af inkomst till ungefär dubbla beloppet
af hvad Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen ifrågasatt.. Med godkännande
af utskottets beräkningar kommer Riksdagen i följd häraf
att för denna gång hafva faktiskt omöjliggjort den af Kongl. Maj:t i
statsverkspropositionen föreslagna reformen i fråga om ändrad anordning
för allmänna bevillningens upptagande i riksstaten, och detta utan. att
statsutskottet, till hvilket nämnda fråga remitterats, deröfver afgifvit
något utlåtande eller den ifrågasatta reformens behöflighet och ändamålsenlighet
eljest gjorts till föremål för Riksdagens pröfning. Mot
detta sätt att behandla en enligt min tanke både vigtig och angelägen
fråga har jag härmed velat reservera mig, dock ej så mycket i syfte
att klandra bevillningsutskottets förfarande som för att i min mån
söka fästa uppmärksamheten derå, att den ifrågasatta reformen, vare.
sig den vid en kommande riksdag anses böra genomföras på det af
Kongl. Maj:t nu ifrågasatta eller på annat sätt, svårligen lär kunna
förverkligas utan samverkan af statsutskottet och bevillningsutskottet»;
af herrar af Huven, Meyer och Dahlstedt, hvilka instämt med
herr grefve Hamilton;
af herrar Swavtling och Bergendahl, hvilka ansett, att de särskilda
bevillningarna bort beräknas till följande belopp, nemligen:
tullmedlen...............................................
postmedlen ...........................................
bevillningsafgifterna för särskilda
rättigheter.......................................
stämpelmedlen ......................................
bränvinstillverkningsskatten...............
hvitbetssockertillverkningsafgiften ...
..................... kronor 45,500,000
........................... „ 10,800,000
förmåner och
...... „ 750,000
..... „ 4,400,000
..... „ 17,000,000
... „ 9,000,000;
samt af herrar friherre von Schwerin och Söderberg.