14
Riksdagens Skrifvelse N:o 95.
, .T
■•iKCifc ljuslaf ,i''r-3.u
i''•''Sfiisir i i.(j. &’lJ/It)
hi i»*3Uä n;d (nynb-rl ilt
o''.-.silltsålivd ;gat!il{(-jimrsi
11
N:o 95.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13Jmaj 1898
— — — — Andra Kammaren den 13 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om
förändrade bestämmelser angående aflöning åt ordinarie
lärare och lärarinnor vid folkskolor samt angående lönetillskott
af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid
dylika skolor, dels ock i detta ämne inom Riksdagen väckt
motion.
(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 2).
Till Konungen.
I den till Riksdagen den 15 januari 1898 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t i punkten
23:o) under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen dels att godkänna
de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898
omförmälda förändrade bestämmelser angående aflöning åt ordinarie lärare
och lärarinnor vid folkskola, att från och med år 1899 lända till efterrättelse ;
dels att besluta de i nämnda statsrådsprotokoll angifna förändrade bestämmelser
angående lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid
folkskolor, att från och med sistnämnda år lända till efterrättelse; samt
dels slutligen att för genomförandet af den i punkten ifrågasatta löneförhöjningen
höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag
Riksdagens Skrifvelse N:o 95.
15
för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, nu 4,300,000 kronor,
med 270,000 kronor, eller till 4,570.000 kronor.
Enligt åberopade statsrådsprotokollet äro följande förändrade bestämmelser
angående aflöning åt ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola föreslagna
att från och med år 1.899 lända till efterrättelse, nemligen:
Ordinarie lärare ellér lärarinna, som, efter undergången godkänd
afgångsexamen från folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium, blifvit
i föreskrifven ordning anstäld vid folkskola, skall i årlig lön för åtta
månaders eller 34 l/z veckors undervisning åtnjuta minst sex hundra kronor
samt två ålderstillägg å ett hundra kronor hvartdera, det ena efter fem och
det andra efter tio års oförvitlig tjenstgöring, räknadt från och med början
af kalenderåret närmast efter det, hvarunder läraren eller lärarinnan såsom
ordinarie tillträdt folkskolelärarebefattning.
Öfvergängsstadganck.
Den, som, då dessa bestämmelser träda i tillämpning, är såsom
ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola anstäld, skall på sätt hittills
varit stadgadt, derest han eller hon i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort
under fem år, för åtta månaders undervisning i lön erhålla minst sju hundra
kronor. Sådan lärare eller lärarinna skall från och med kalenderåret
närmast efter det, då han eller hon uppnår tio ordinarie tjenstår, dock icke
före den 1 januari 1899, för nyss angifna undervisning bekomma ett
ålderstillägg af ett hundra kronor.
De i samma statsrådsprotokoll föreslagna förändrade bestämmelser
angående lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid
folkskolor, att från och med år 1S99 lända till efterrättelse, lyda sålunda:
Till aflönande af hvarje ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola,
som i årlig lön åtnjuter, utom husrum, vedbrand och kofoder eller ersättning
derför, minst sex hundra kronor, samt hvarje annan examinerad, vid folkskola
antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön erhåller, förutom nämnda
naturaförmåner eller ersättning derför, minst fem hundra kronor, eger skoldistrikt,
derest läraren eller lärarinnan årligen meddelar undervisning i
skolan minst åtta månader eller 341/% veckor af året — under hvifka
läsdagarne uppgå till minst 192 — att af statsmedel bekomma ett årligt
bidrag, motsvarande två tredjedelar af den lön läraren eller lärarinnan,
förutom husrum, vedbrand och kofoder eller ersättning derför, åtnjuter,
16 Riksdagens Skrifvelse N:o 95.
hvilket bidrag dock ej, utom i bär nedan angifha fall, må öfverstiga fyra
hundra kronor.
Derest ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola i denna egenskap
oförvitligt tjenstgjort under så lång tid, att den årliga lönen till honom eller
henne skall utgå för sagda undervisning med minst sju hundra kronor
jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning derför, eger skoldistrikt
att årligen erhålla statsbidrag med fyra hundra sextiosex kronor
sextiosju öre.
Har läraren eller lärarinnan oförvitligt tjenstgjort i folkskola som
ordinarie ytterligare så länge, att den årliga lönen till honom eller henne
af sådan anledning skall utgå för samma undervisning med minst åtta
hundra kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning
derför, eger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag med fem hundra
trettiotre kronor trettiotre öre.
I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har
Riksdagen förehaft en inom Riksdagen väckt motion, deri yrkats, att
Riksdagen ville besluta, att i den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelse
i afseende på vilkoren för utbekommande af statsbidrag till
lärare vid folkskolor orden: »— under hvilka läsdagarne uppgå till minst
192 —» måtte utgå.
Till stöd för detta yrkande har anförts, att nyssnämnda stadgande, i
fall det blefve gilladt och antaget, skulle medföra, att skoldistrikt, i hvilka
undervisningen vid folkskola fortginge endast 5 dagar i veckan — och
skolor, der sådan anordning egde rum, funnes till stort antal icke allenast
inom Göteborgs och Bohus län, utan säkerligen äfven inom öfriga län —
ej skulle kunna erhålla statsbidrag till lärares aflöning. Med en läsetid af
5 dagar i veckan under 34J/2 veckor komme man till ett dagantal af 173,
hvarifrån åtminstone måste dragas 3 helgdagar, nemligen Marise bebådelsedag,
Kristi himmelsfärdsdag och midsommardagen, som under arbetsdagarne
kunde infalla. Man hade alltså en summa af 170 läsdagar, eller 22 mindre,
än som i ofvannämnda bestämmelse föreskrefves. Detta skulle således
utgöra en hel öfverläsningsmånad, om i folkskolan undervisades 5 dagar i
veckan. Det betänkliga härvid vore, att, äfven om en församling, der
läsning endast under 5 af veckans dagar förekomme, skulle befinnas villig
eller anse sig tvungen att för utbekommande af statsbidrag underkasta sig
utgiften af lärareaflöning för 1 månads läsning utöfver en årlig lärotid af
34J/2 veckor, intet dermed vunnes, så vida den föreslagna lydelsen uti
ifrågavarande stadgande bibehölles, emedan der uttryckligen stode: derest
Riksdagens Skrifvelse N:o 95.
17
läraren eller lärarinnan årligen meddelar undervisning i skolan minst åtta
månader eller 84 72 veckor af året — under hvilka läsdagarne uppgå till
minst 192 — hvarigenom alltså undervisning i folkskola under 5 dagar i
veckan vore omöjliggjord.
Men då, enligt kong!, stadgan angående folkundervisningen den 10
december 1897 kap. 4 § 15, kyrkostämman på förslag af skolrådet beslutade
angående — — — de dagar i veckan — — — då undervisningen skulle
i skolorna meddelas — hvilket syntes innebära, att någon dag i veckan
kunde från undervisning undantagas —, då i samma § föreskrefves, att den
årliga lärotiden vid skolor, för hvilkas lärare skoldistrikt åtnjöte lönetillskott
af allmänna medel, stadie omfatta minst åtta månader eller 34 l/‘i veckor
(utan angifvande af bestämdt antal läsdagar), då vidare den på Eders
Kongl. Maj:ts befallning utarbetade normalplanen innehölle läsordningar för
folkskolor, i hvilka undervisades endast 5 dagar i veckan, kunde motionären
ej fullt inse det motiverade i nu tillkomna förslag om föreskrift angående
minst 192 läsdagar. Med hänsyn till de betänkliga olägenheter, som, efter
motionärens förmenande, skulle vållas, om skolor, som på grund af lokala
förhållanden nödgades inskränka lärotiden till 5 dagar i veckan, förvägrades
statsunderstöd, kunde motionären ej underlåta att yrka på förändring uti
ofvan åberopade bestämmelse.
Beträffande Eders Kongl. Majrts förevarande framställning om förändrade
bestämmelser angående aflöning åt ordinarie lärare och lärarinna vid
folkskola, har Riksdagen på de i statsrådsprotokollet anförda skäl funnit
sig böra bifalla densamma utan annan ändring, än att i förevarande bestämmelser
rörande tjenstgöringstidens längd införts ett tillägg beträffande
sådana fall, i hvilka Eders Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden
medgifvit en kortare lästid än 8 månader. Detta tillägg motsvarar en bestämmelse,
som af 1897 års Riksdag beslöts angående småskolelärares aflöning.
Hvad vidare angår förändrade bestämmelser rörande lönetillskott af
allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor, har Riksdagen, som
ansett sig böra i öfrig-! biträda Eders Kongl. Maj:ts härom gjorda framställning
jemväl här med det tillägg, som ofvan angifvits beträffande aflöningsbestämmelserna,
funnit, att den af enskild motionär framhållna omständigheten,
att bestämmelsen om 192 läsdagar under 8 månader eller 34 72
veckor af året komme att för folkskola, der undervisningen påginge endast
5 dagar i veckan, omöjliggöra erhållande af statsbidrag, innebär ett giltigt
skäl för uteslutande af nämnda bestämmelse om läsdagarnes antal. Eders
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 95.
Kongl. Maj:ts härutinnan gjorda förslag har uppgifvits afse att förebygga
den ojemnhet i fråga om läsdagarnes antal, som å en del orter eger rum,
och särskild! den oegentligheten, att vid vissa skolor, der undervisningen
pågår endast 5 dagar i veckan och der likväl s. k. hvarannandagsläsning
är genomförd, den ena af skolans afdelningar åtnjuter undervisning endast
2 dagar i veckan. Riksdagen erkänner visserligen olämpligheten af en
sådan anordning, men anser dock, att andra medel stå till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande att lägga hinder i vägen för ett dylikt tillstånd.
Då Riksdagen sålunda funnit sig böra godkänna de af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna aflöningsbestämmelserna och grunderna för utbekommande
af lönetillskott för lärare, endast med de här ofvan angifna smärre förändringar,
har Riksdagen jemväl ansett sig böra bifalla den af Eders Kong],
Maj:t för löneförhöjningens genomförande äskade anslagsökning.
Riksdagen har alltså
dels, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
godkänt följande förändrade bestämmelser angående aflöning åt ordinarie
lärare och lärarinna vid folkskola, att från och med år 1899 lända till
efterrättelse, nemligen:
Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter undergången godkänd afgångsexamen
från folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium, blifvit
i föreskrifven ordning anstäld vid folkskola, skall i årlig lön för undervisning
under åtta månader eller 34 1/t veckor eller under den kortare tid, som
Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden kan medgifva, åtnjuta minst
sex hundra kronor samt två ålderstillägg å ett hundra kronor hvardera,
det ena efter fem och det andra efter tio års oförvitlig tjenstgöring, räknadt
från och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder läraren
eller lärarinnan såsom ordinarie tillträdt folkskolelärarebefattning.
Öfvergångsstadgande.
Den, som, då dessa bestämmelser träda i tillämpning, är såsom ordinarie
lärare eller lärarinna vid folkskola anstäld, skall, på sätt hittills varit
stadgadt, derest han eller hon i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under
fem år, för åtta månaders undervisning i lön erhålla minst sju hundra
kronor. Sådan lärare eller lärarinna skall från och med kalenderåret närmast
efter det, då han eller hon uppnår tio ordinarie tjenstår, dock icke
före den 1 januari 1899, för nyss angifna undervisning bekomma ett ålderstillägg
af ett hundra kronor;
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 95.
dels, med godkännande af det i ofvannämnda motion framstälda yrkande,
på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning, att Riksdagen besluta
följande förändrade bestämmelser angående lönetillskott af allmänna medel
för lärare och lärarinnor vid folkskolor, att från och med år 1899 lända
till efterrättelse, nemligen:
Till aflönande af hvarje ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola,
som i årlig lön åtnjuter, utom husrum, vedbrand och kofoder eller ersättning
derför, minst sex hundra kronor, samt hvarje annan examinerad, vid folkskola
antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön erhåller, förutom nämnda
naturaförmåner eller ersättning derför, minst fem hundra kronor, eger skoldistrikt,
derest läraren eller lärarinnan årligen meddelar undervisning i skolan
under minst åtta månader eller 34 1/i veckor af året eller under den kortare
tid, som Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden kan medgifva,
att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag, motsvarande två tredjedelar af
den lön, läraren eller lärarinnan, förutom husrum, vedbrand och kofoder
eller ersättning derför, åtnjuter, hvilket bidrag dock ej, utom i här nedan
angifna fall, må öfverstiga fyra hundra kronor.
Derest ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola i denna egenskap
oförvitligt tjenstgjort under så lång tid, att den årliga lönen till honom eller
henne skall utgå för sagda undervisning med minst sju hundra kronor jemte
de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning derför, eger skoldistrikt
att årligen erhålla statsbidrag med fyra hundra sextiosex kronor sextiosju öre.
Har läraren eller lärarinnan oförvitligt tjenstgjort i folkskola som ordinarie
ytterligare så länge, att den årliga lönen till honom eller henne af
sådan anledning'' skall utgå för samma undervisning med minst åtta hundra
kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning derför, eger
skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag med fem hundra trettiotre kronor
trettiotre öre; samt
dels, med bifall till Eders Kong!. Maj:ts förslag, medgifvit, att för genomförande
af den beslutade löneförhöjningen det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda anslag för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
nu 4,300,000 kronor, må höjas med 270,000 kronor, eller till
4,570,000 kronor.
Stockholm den 13 maj 1898. .
Med undersåtlig vördnad.