Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
1
N:o 79. ■
T i i". ; ■ jiff i;'')''* t•».:
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1898.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af
utgifterna under riksstatens åttonde liufvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden n:is 9, 9 a och 93 samt memorial n:o 79.)
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får Riksdagen för
Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag.
Riksarkivet.
1 ro) I den till Riksdagen den 15 januari 1898 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t i punkten
l:o) under åttonde hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 i samma
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Ilä/t. (N:o 19). 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
månad afsedda aflöningsstat för landsarkivet i Vadstena jemte de i samma
protokoll omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna aflöningsförmåner
föreslagna vilkor, måtte bland de ordinarie anslagen i riksstaten uppföra
för ett landsarkiv i Vadstena ett belopp af 6,300 kronor, äfvensom att i
sammanhang dermed anslagsrubriken »Riksarkivet» måtte ändras till» Riksoch
landsarkiven» samt ifrågavarande post derunder upptagas.
Vid bifall härtill skulle de ordinarie anslagen under den förändrade
rubriken komma att uppgå till 45,600 kronor.
Af nämnda vid propositionen fogade statsrådsprotokoll inhemtas, att
föredragande departementschefen ansett, att från och med år 1899 borde
lända till efterrättelse följande
Stat för landsarkivet i Vadstena.
Lön. Kronor. |
Tjenstgörings- penningar. Kronor. |
Samma. Kronor. |
Efter fem är kan lö- |
||||
Arkivarien ................................ |
2,500 |
1,500 |
4,000 1,500 800 |
nen höjas med 600 |
|||
Till vikariatsersättning, arfvo-den åt extra biträden, ren- s Vni fri in er m m |
år med ytterligare Efter fem år kan |
||||||
Vaktmästaren........................ |
500 |
_ |
300 |
_ |
_ |
kronor. Om vaktmä-staren tillika ärslotts- |
|
Summa. |
--1— |
6,300 |
— |
vakt, åtnjuter han |
I afseende på vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt nämnda stat
hade departementschefen hemstält:
att löntagare skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet.
eller jemkning i åligganden, som kunde varda stadgad, och att
vaktmästaren särskildt skulle vara skyldig att, om så pröfvades lämpligt,
jemväl utöfva tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida
dermed förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad;
att med arkivariebefattningen icke finge förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i
landsarkivet;
att tjenstgöringspenningar finge af tjenstinnehafvare uppbäras endas för
den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skulle för den
tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, egde uppbära
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kunde förpligtas att
under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller eljest pröfvades skäligt;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst ansåges böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämdes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera än
fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjenst, dock att härvid icke skulle föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan egde rum,
efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande, hvad
hvar och en af dessa förhöjningar anginge, att den högre aflöningen ej
finge tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd; och borde löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, han förut skött likartad befattning i statens tjenst;
att arkivarien skulle, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,
vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta
med afskedet anstå, derest och så länge den pension sberättigade pröfvades
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kunde finnas villig i densamma qvarstå; samt
att semester finge af arkivarien åtnjutas under en och en half månad
årligen.
Sedan förra Riksdagen besluta, att vissa lokaler i Vadstena slott under
innevarande år skola inredas till mottagande och förvarande af arkivalier
från den mellersta delen af vårt land, synes tiden vara inne att vidtaga
åtgärder med afseende å vården och handhafvandet af det sålunda inrättade
landsarkivet.
Det nu af Eders Kongl. Maj:t i detta syfte framlagda förslaget synes
Riksdagen vara af beskaffenhet att i väsentliga delar böra vinna Riksdagens
godkännande. Riksdagen har dock med hänsyn till det arbete, som kommer
att åligga den tjensteman, hvilken enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag
skulle förestå detta arkiv, icke ansett honom böra tilldelas den aflöning,
som i den kongl. propositionen föreslås, utan har funnit den skäligen böra
nedsättas med 500 kronor, dervid lönen lämpligen synts böra bestämmas
till 2,300 kronor med 2 ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, och tjenstgöringspenningarne
till 1,200 kronor. Statens slutsumma komme alltså
härigenom att minskas med 500 kronor. Vidare har Riksdagen, i öfverensstämmelse
med Riksdagens i afseende a regleringen af utgifterna under
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
riksstatens sjette hufvudtitel anmälda beslut angående lönereglering för
patent- och registreringsverket, funnit sig böra besluta, det bestämmelsen,
att arkivarien skulle, efter vissa lefnads- och tjenstår, vara förpligtad att
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten
afgå, må för närvarande uteslutas från de för åtnjutande af aflöning uppstäda
vilkor. På det att emellertid hvarken arkivarien eller vaktmästaren,
om hvilken någon bestämmelse i berörda afseende icke finnes föreslagen, må
det oaktadt kunna jemlikt föreskrifterna i kongl. bref till statskontoret den
1 juni 1877 komma i åtnjutande af pension, har, såsom angående patentoch
registreringsverkets personal egt rum, särskildt vilkor derom föreskrifvits.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt
bifallits, att Riksdagen, med godkännande af dels följande
Stat för landsarkivél i Vadstena
att lända till efterrättelse från och med år 1899:
■ |
Lön |
Tjen9t- görings- penningar |
Summa |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Arkivarien ..................... |
2,300''—! |
1,200 |
_ |
3,500 |
|
Till vikariatsersättning, arf- |
1 |
||||
voden åt extra biträden, |
|||||
renskrifning m. m.......... |
___ |
1,500 |
i |
||
Vaktmästaren ................. |
500 — |
300 |
_ |
800 |
|
Summa |
| -| |
— |
5,800 |
-; |
Efter fem Er kan lönen
höjas med 500 kronor
och efter tio Er med
ytterligare 600 kr.
Efter fem Er kan lönen
höjas med 100 kronor.
Om vaktmästaren tilllika
är slottsvakt, åtnjuter
han dessutom fri
bostad.
dels ock följande vilkor för åtnjutande af i staten upptagna aflöningsför
måner:
att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och att
vaktmästaren särskildt skall vara skyldig att, om så pröfvas lämpligt,
jemväl utöfva tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida
dermed förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad;
att med arkivariebefattningen icke må förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i landsarkivet;
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbäras endast för
den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för
den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att
under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera
än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan
eger rum, efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen
ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det den
stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, han förut skött likartad befattning i statens tjenst;
att i allmänhet gällande bestämmelser i fråga om tjenstemäns och
vaktbetj entes rätt till pension icke skola vara på nu ifrågavarande löntagare
tillämpliga; samt
att semester må af arkivarien åtnjutas under en och en half månad
årligen;
bland de ordinarie anslagen i riksstaten uppfört för ett landsarkiv i
Vadstena ett belopp af 5,800 kronor, äfvensom medgifvit, att i sammanhang
dermed anslagsrubriken »riksarkivet» må ändras till »riks- och landsarkiven''»
samt ifrågavarande post derunder upptagas.
På grund häraf komma de ordinarie anslagen under den förändrade
rubriken att uppgå till 45,100 kronor.
Nationalmuseum.
2:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit»
att Riksdagen måtte bevilja förhöjning dels med 8,500 kronor, eller från
(i,500 kronor till 10,000 kronor af det i staten för nationalmuseum förekommande
1’eservationsanslaget till konstsamlingarnas ökande, dels ock
med 19,000 kronor, eller från 6,000 kronor till 25,000 kronor af det under
6
Biksdagens Skrifvelse N:o 79.
nationalmusei stat uppförda reservationsanslag till inlösen af lefvande
svenska konstnärers arbeten, under medgifvande tillika, att sistnämnda
anslag skulle kunna användas, förutom till inköp af färdiga konstalster,
jemväl till främjande på annat sätt af svensk monumental eller i högre
mening dekorativ konst.
Vid bifall härtill skulle anslagen under rubriken nationalmuseum
komma att ökas från nuvarande beloppet, 46,350 kronor, till 68,850 kronor.
I hufvudsak instämmande uti det, som af nationalmusei nämnd och
akademien för de fria konsterna anförts i deras i statsrådsprotokollet omförmälda
skrivelser af den 29 september och den 30 oktober 1897, har
Riksdagen ansett, att ifrågavarande två anslag, hvilka vid en jemförelse
med de belopp, som enligt hvad till statsrådsprotokollet meddelats, i våra
grannländer utgå för liknande ändamål, synas vara väl knappt tillmätta,
lämpligen böra höjas med hvad bemälda myndigheter i åberopade skrivelser
föreslagit. Derigenom skulle staten blifva i tillfälle att oftare än
hittills förvärfva konstverk af mera betydande konstnärligt värde och i
större mån främja afsättningen af de svenska konstnärernas arbeten.
Riksdagen har deremot ej kunnat biträda Eders Kongl. Maj:ts på initiativ
af svenska konstnärernas förening framkomna förslag att med ytterligare
10,000 kronor höja anslaget till inlösen af lefvande svenska konstnärers
arbeten, hvarmed enligt den kongl. propositionen hufvudsakligen åsyftats
att på annat sätt än hittills egt rum främja monumental eller i högre
mening dekorativ konst. Det förefaller nemligen Riksdagen olämpligt att
på detta sätt bereda medel till uppförande af monument och minnesvårdar
å offentliga platser, i kyrkor eller andra offentliga samlingsrum eller till
utförande af dekorativa arbeten till prydande af sådana lokaler. Riksdagen
har ej heller i öfrigt funnit skäl föreligga för sistnämnda anslags
höjning utöfver hvad myndigheterna till en början ifrågasatt, särskildt som
det knappa utrymmet inom nationalmuseum bör mana till varsamhet vid
samlingarnas ökande. Anslaget till inlösen af lefvande svenska konstnärers
arbeten har derför ansetts böra bestämmas till 15,000 kronor att användas
till det ändamål, som hittills varit dermed afsedt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen på det sätt
bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen beviljat
förhöjning dels med 3,500 kronor, eller från 6,500 kronor till 10,000
kronor, af det i staten för nationalmuseum förekommande reservationsanslaget
till konstsamlingarnas ökande, dels ock med 9,000 kronor, eller
från 6,000 kronor till 15,000 kronor, af det under nationalmusei stat uppförda
reservationsanslag till inlösen af lefvande svenska konstnärers arbeten.
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
På grund af detta Riksdagens beslut hafva anslagen under rubriken
nationalmuseum ökats fx''ån nuvarande boloppet, 46,350 kronor, till 58,850
kronor.
Domkapitlens expeditioner.
3:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under
nämnda hufvudtitel föreslagit,
dels i punkten 3:o)
att Riksdagen måtte medgifva, det Vesterbottens och Norrbottens
län från den 1 januari 1899 frånskildes Hernösands stift för att bilda ett
särskildt stift, samt att för aflönande af biskop i det nya stiftet af biskopslöneregleringsfonden
användes högst 13,500 kronor årligen;
att för bestridande af kostnaden för aflönande af konsistorienotarie,
amanuens och vaktmästare vid det nya domkapitlet måtte beviljas ett ordinarie
anslag af 5,100 kronor, deraf till notarien 3,000 kronor, till amanuensen
1,600 kronor och till vaktmästaren 500 kronor;
att för hyra af lokal och vaktmästarebostad måtte anslås ett årligt
belopp af 1,500 kronor; samt
att såsom ersättning för den minskning i inkomst, som genom den
ifrågasatta stiftsdelningen skulle drabba notarien vid Hernösands domkapitel
till följd af förlusten af sportelinkomsterna från Vesterbottens och
Norrbottens län, måtte beviljas ett årligt anslag af 1,500 kronor;
dels ock i punkten 39:o)
att Riksdagen måtte på extra stat för år 1899 anvisa följande belopp,
nemligen 600 kronor såsom ersättning till nuvarande amanuensen vid
domkapitlet i Hernösand för den minskning i hans inkomst, som i anledning
af den föreslagna delningen af Hernösands stift skulle uppstå genom
upphörande af till honom nu utgående anslag, samt 3,500 kronor för anskaffande
af möbler, inventarier m. m. för expeditionslokalen vid det nya
domkapitel, som enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag om berörda stifts delning
skulle komma att upprättas i Luleå.
Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har hvad Eders
Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, på grund af kamrarnes skiljaktiga beslut,
för denna Riksdag förfallit.
4:o) Under förevarande anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t slutligen
föreslagit, att anslaget till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor
måtte från och med år 1899 förhöjas med 500 kronor till 6,000 kronor.
Uti det i ärendet förda statsrådsprotokollet erinras, hurusom Eders
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Kong! Maj:t i anseende dertill, att domkapitlens expeditionskassor visat
sig otillräckliga för bestridande af de derå anvisade utgifter, till sistförflutna
Riksdag aflåtit framställning om beviljande till dessa kassors förstärkning
af ett anslag å ordinarie stat å 6,000 kronor, men att, då det
af Eders Kong! Maj:t i sådant afseende äskade beloppet blifvit bestämdt
med hänsyn jemväl till de ökade utgifter för expeditionskassorna, som
skulle påkallats genom inrättande af ett nytt domkapitel i enlighet med
Eders Kongl. Maj:ts då aflåtna förslag om Hernösands stifts delning, hvilket
förslag i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut förfallit, anslaget blifvit
af Riksdagen nedsatt till 5,500 kronor. Sedan fråga om berörda delning
nu å nyo blifvit af departementschefen upptagen, både han föranlåtits att
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta förevarande
framställning.
Då, enligt hvad i nästföregående punkt anförts, jemväl det till innevarande
års Riksdag aflåtna förslaget om Hernösands stifts delning förfallit,
samt sålunda den förutsättning, som legat till grund för framställningen
om förhöjning af nu ifrågavarande anslag, ej vidare förefinnes, har
Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
uppfört ordinarie anslaget till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor
med oförändradt belopp, 5,500 kronor.
I enlighet med detta Riksdagens beslut samt på grund af att förslaget
om Hernösands stifts delning förfallit, har anslaget till domkapitlens
expeditioner i riket uppförts med oförändradt belopp eller 27,659 kronor.
Universiteten.
5:o) Under förevarande hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
ej mindre i punkt 5:o) att Riksdagen måtte, med godkännande af den i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmälda
stat för vissa extra ordinarie professorer, i hvad den anginge universiteten
i Upsala och Lund, för dess tillämpning bevilja en förhöjning
af dels 9,000 kronor i de till universitetet i Upsala utgående ordinarie
anslag; dels och 7,000 kronor i ordinarie anslagen till universitetet i Lund;
samt att Riksdagen'' måtte medgifva, dels att de enligt nämnda stat utgående
ålderstillägg finge bestridas af det under åttonde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslag: ålderstillägg, dels och att nuvarande innehafvare af
sådan extra ordinarie professorsbefattning, hvarom nu vore fråga, som å
den nya staten ingått, finge i fråga om rätten till ålderstillägg tillgodoräkna
sig tjenstgöringstid, som infallit före dessa bestämmelsers trädande
9
Riksdagens Skrifvelse N:0 79.
i tillämpning; än äfven i punkt 12:o) att Riksdagen måtte, med godkännande
af ofvannämnda stat, hvad karolinska mediko-kirurgiska institutet
anginge, för dess tillämpning bevilja en förhöjning af 1,000 kronor i de till
institutet utgående ordinarie anslag; samt att Riksdagen måtte lemna enahanda
medgifvanden i fråga om ålderstillägg för vissa extra ordinarie
professorer vid institutet, som ofvan nämnts.
Enligt åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen
ansett de nu ifrågavarande aflöningarna böra på följande sätt i
staten bestämmas:
Bill. till Riksd. Prof. 18.98. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Håft.
-2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
För Upsala universitet. Teologiska fakulteten: |
Lön |
Tjenst- göringa- penningar |
Samma |
|||
1 e. o. professor............................................................. |
2,190 |
— |
1,200 |
— |
3,390 |
— |
innehar dessutom Hagby och Ramsta prebendepasto-rat, i behållen inkomst beräknadt till 1,110 kronor. |
||||||
1 d:o................................................................................ |
2,560 |
— |
1,200 |
— |
3,760 |
— |
innehar dessutom Näs prebendepastorat, i behållen |
||||||
1 d:o............................................................................... |
1,650 |
— |
1,200 |
— |
2,850 |
— |
innehar dessutom Börje prebendepastorat, i behållen Juridiska fakulteten: |
||||||
1 e. o. professor.............................................................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
2 d:o ............................................................. |
6,600 |
— |
2,400 |
— |
9,000 |
— |
Medicinska fakulteten: |
||||||
e. o. professor i anatomi............................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i allmän och experimentet farmakodynamik och |
3,300 |
|||||
farmakognosi ............................................................... |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
||
d:o i anatomi ................................................................ |
3,300 |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
|
d:o i medicinsk och fysiologisk kemi ........................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i pediatrik och praktisk medicin.............................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i oftalmiatrik ........................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
Filosofiska fakulteten: |
||||||
e. o. professor i historia ................................................ |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i svenska språket..................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i sanskrit med jemförande indo-europeisk språk- |
||||||
forskning .................................................................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i klassiska språk ...................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i nyeuropeisk linguistik .......................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i slaviska språk....................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i matematik .......................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i analytisk kemi ...................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i botanik ................................................................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i meteorologi ........................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i jemförande anatomi ............................................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
11
Lön |
Tjenst- görings- penningar |
Summa |
||||
För Lunds universitet. Juridiska fakulteten: |
||||||
1 e. o. professor............................................................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
1 d:o ............................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
Medicinska fakulteten: |
||||||
e. o. professor i anatomi och histologi........................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i patologisk anatomi, rätts- och statsmedicin samt |
||||||
hygien........................................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i pediatrik ............................................................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i obstetrik och gynekologi...................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i oftalmiatrik ........................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
Filosofiska fakulteten: |
||||||
e. o. professor i historia och statskunskap .................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i sanskrit med jemförande indoeuropeisk språk- |
||||||
forskning ..................................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i klassiska språk ..................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i nyeuropeisk linguistik .......................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i geografi och historia ............................................ |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i mekanik och matematisk fysik .......................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i geologi ................................................................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i botanik ............................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i jemförande anatomi ........................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
Karolinska institutet: |
||||||
e. o. professor i farmakodynamik och farmakognosi...... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i histologi .............................................................. |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i kemi och farmaci................................................... |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
d:o i patologisk anatomi ................................................ |
3,300 |
— |
1,200 |
— |
4,500 |
— |
Efter 5 år kan för ofvan upptagna e. o. professorsbefattningar lönen böjas med
500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställningar
har Riksdagen behandlat en inom Riksdagen väckt motion, deri yrkats,
att Riksdagen måtte till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställa nödiga medel
för att extra ordinarie professorn i egyptologi vid Upsala universitet Karl
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Piehl skulle komma i åtnjutande af löneförmåner motsvarande dem, som
enligt Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition skulle tillkomma de
extra ordinarie professorer vid universiteten, för hvilkas befattningar löneförbättring
i samma proposition vore föreslagen.
Med afseende härå har erinrats, att 1893 års Riksdag i skrifvelse till
Eders Kongl. Maj:t angående regleringen af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel anmält, att Riksdagen med bifall till Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning beslutit, att för dåvarande docenten
Karl Piehl finge vid universitetet i Upsala inrättas en personlig extra
ordinarie professur i egyptologi, och för detta ändamål på allmänna indragningsstaten
anvisat årlig lön till belopp af 4,000 kronor, deraf 1,000
såsom tjenstgöringspenningar, med rätt för Piehl att efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring erhålla ålderstillägg å lönen med 500 kronor.
Riksdagen, som under punkten 12:o här nedan tillkännagifver sitt
beslut i fråga om de extra ordinarie professorerna vid karolinska institutet,
får nu anmäla, att Riksdagen för beredande af aflöning i enlighet
med Eders Kongl. Maj:ts förslag åt de i Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning afsedda extra ordinarie professorer vid universiteten i Upsala
och Lund beviljat en förhöjning af dels 9,000 kronor i de till universitetet
i Upsala utgående ordinarie anslag, dels ock 7,000 kronor i ordinarie
anslagen till universitetet i Lund, samt att Riksdagen i anledning af ofvannämnda
motion medgifvit, att extra ordinarie professorn i egyptologi vid
universitetet i Upsala Karl Piehl må komma i åtnjutande af samma löneförmåner,
som beviljats ofvannämnda extra ordinarie professorer, äfvensom
för sådant ändamål beviljat en förhöjning med 500 kronor i de till universitetet
utgående ordinarie anslag, dock endast för den tid Piehl qvarstår
i den ifrågavarande extra ordinarie professorsbefattningen.
G:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till arfvode åt en lärare
vid universitetet i Upsala, som kunde finnas villig och lämplig att derstädes
meddela undervisning i finsk-ugriska språk, särskildt lappska och
finska, måtte béviljas ett årligt anslag af 2,500 kronor.
Då, enligt hvad upplyst blifvit, vid Upsala universitet tillfälligtvis
yppats möjlighet till erhållande af undervisning i de finsk-ugriska språken,
derigenom att vid nämnda universitet en vetenskapsman egnat sin verksamhet
åt studiet af dessa språk, synes det vara af vigt för universitetet
att allt fortfarande få tillgodogöra sig resultaten af dennes arbete, hvilket
dock icke torde låta sig göra, derest erforderlig godtgörelse ej varder
honom derför beviljad. För detta måls vinnande torde emellertid icke
vara nödvändigt att inrätta en särskild lärostol med ordinarie anslag; och
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Riksdagen har ej heller i öfrigt funnit ändamålsenligheten af en sådan
åtgärd vara ådagalagd. Riksdagen har derför ansett sig böra för ändamålet
bevilja ett extra anslag till det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
belopp.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt
bifallits, att Riksdagen till arfvode åt en lärare vid universitetet i Upsala,
som kan finnas villig och lämplig att derstädes meddela undervisning i
finsk-ugriska språk, särskildt lappska och finska, på extra stat för år 1899
beviljat ett anslag af 2,500 kronor.
7:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
dels i punkten 7:o,
att materielanslaget för patologiska institutionen vid universitetet i
Upsala måtte höjas från 1,300 kronor till 2,800 kronor, eller med ett
belopp af 1,500 kronor;
och dels i punkten 45:o,
att Riksdagen måtte för inköp af mikroskop och annan erforderlig
utrustning för en bakteriologisk afdelning af nämnda institution på extra
stat för år 1899 bevilja ett anslag af 6,000 kronor.
Otillräckligheten af materielanslaget för ifrågavarande institution må
väl, särskildt om institutionen varder utvidgad med en bakteriologisk afdelning,
anses vara styrkt, men Riksdagen har dock icke funnit sig öfvertygad
derom, att anslaget behöfver ökas med hela det belopp, som af
Eders Kongl. Maj:t föreslagits, utan anser förhöjningen kunna begränsas till
1,200 kronor, eller 300 kronor mindre, än hvad vederbörande fakultet för
ändamålet begärt.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts
framställning om anvisande å extra stat af medel till utrustning af berörda
bakteriologiska afdelning och under punkt 45:o här nedan tillkännagifver
sitt beslut derom, får nu anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts framställning
om höjning af det å ordinarie stat uppförda materielanslaget för patologiska
institutionen vid universitetet i Upsala på det sätt bifallits, att Riksdagen
höjt detta anslag från 1,300 kronor till 2,500 kronor, eller med ett
belopp af 1,200 kronor.
8:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till aflöning åt en amanuens
vid obstetriska och gynekologiska klinikerna samt gynekologiska
polikliniken vid universitetet i Upsala måtte beviljas ett årligt anslag af
900 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet anförts, har Riksdagen, med
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
bifall till Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning, till aflöning åt en
amanuens vid obstetriska och gynekologiska klinikerna samt gynekologiska
polikliniken vid universitet i Upsala beviljat ett årligt anslag af 900
kronor.
9:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bär Riksdagen till aflöning åt ytterligare en amanuens vid institutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Upsala beviljat ett årligt
anslag af 500 kronor.
10:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att det på ordinarie
stat uppförda anslaget till materielen vid den fysiologiska institutionen i
Lund måtte ökas med 1,500 kronor, eller från 2,500 kronor till 4,000
kronor.
Hvad till statsrådsprotokollet anförts om anledningarna till ökning af
utgifterna för ifrågavarande institution har synts Riksdagen påkalla en
höjning af förevarande anslag. Enligt de lemnade uppgifterna har nemligen
anslaget under de två näst sista åren öfverskridits med respektive
1,256 kronor 91 öre och 1,595 kronor 80 öre. Det förefaller likväl Riksdagen,
som om utgifterna för berörda institution med iakttagande af nödig
sparsamhet skulle kunna något nedbringas, och Riksdagen har derför icke
ansett sig böra förorda eu anslagshöjning med högre belopp än 1,000
kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt
bifallits, att Riksdagen ökat det på ordinarie stat uppförda anslaget till
materielen vid den fysiologiska instititutionen i Lund med 1,000 kronor,
eller från 2,500 kronor till 3,500 kronor.
ll:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att det ordinarie anslaget
till geologiska institutionen i Lund måtte ökas med 1,000 kronor, eller
från 1,500 kronor till 2,500 kronor.
I anslutning till departementschefens yttrande i statsrådsprotokollet
har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
ökat det ordinarie anslaget till geologiska institutionen i Lund med
1,000 kronor, eller från 1,500 kronor till 2,500 kronor.
På grund af Riksdagens under punkterna 5:o—ll:o anmälda beslut
har anslaget till universiteten, nu 736,681 kronor, ökats med 21,100 kronor,
eller till 757,781 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
15
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
12:o) För beredande af aflöning i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts
under punkten 5:o här ofvan omförmälda förslag åt de i Eders Kongl.
Maj:ts der omnämnda framställning afsedda extra ordinäre professorer vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet har Riksdagen beviljat en förhöjning
af 1,000 kronor i de till nämnda institut utgående ordinarie anslag.
13:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till aflöning åt en amanuens
vid karolinska institutets hygieniska institution måtte på ordinarie stat
uppföras 900 kronor.
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, har
Riksdagen till aflöning åt en amanuens vid karolinska institutets hygieniska
institution på ordinarie stat uppfört ett anslag af 900 kronor.
På grund af hvad Riksdagen under punkterna 12:o och 13:o anmält
har anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 190,000 kronor,
ökats med 1,900 kronor, eller till 191,900 kronor.
Allmänna läroverken.
14:o) Eders Kongl. Maj:t har under förevarande hufvudtitel föreslagit
dels i punkt 14:o:
a) med afseende på lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna
läroverken aflöning,
att för lärarne vid berörda läroverk måtte bestämmas den i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 angifna lönereglering,
att gälla från och med år 1899;
b) med afseende å terminsafgifternas förhöjning,
att — under förutsättning, att den föreslagna löneregleringen för
lärarne vunne fastställelse — lärjunge, som vore vid högre eller femklassigt.
allmänt läroverk inskrifven, skulle, förutom nu utgående afgifter, från och
med vårterminen 1899, för hvarje termin erlägga till statsverket: inom
första, andra och tredje klasserna 10 kronor, inom fjerde och femte klasserna
20 kronor samt inom sjette och sjunde klasserna 30 kronor, dock att befrielse
derifrån skulle kunna beviljas enligt de i statsrådsprotokollet upptagna
bestämmelser, samt att i fråga om uppbörd och redovisning af
terminsafgifter äfvensom påföljd af uraktlåtenhet att dem erlägga skulle
gälla hvad derom i statsrådsprotokollet sades;
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
c) med afseende å pensionsreglering för lärarne vid de högre och
femklassiga allmänna läroverken,
att ordinarie lärare och lärarinnor vid de högre och femklassiga allmänna
läroverken skulle hafva rättighet och i de uti statsrådsprotokollet
omförmälda fall äfven skyldighet att från tjensten afgå med pension å
allmänna indragningsstaten enligt de närmare bestämmelser, som i statsrådsprotokollet
angifvits; samt
d) med afseende på behofvet af förhöjning i ordinarie anslag till allmänna
läroverken,
att anslaget till arfvoden åt extra lärare och vikarierande lärare samt
för oförutsedda behof måtte höjas med 15,000 kronor, eller från 135,000
kronor till 150,000 kronor;
att anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken måtte ökas med 12,000 kronor, eller från 28,000 kronor till
40,000 kronor;
att anslaget till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till anskaffande
af ammunition för målskjutning m. m. måtte höjas med 3,500 kronor,
eller från 34,000 kronor till 37,500 kronor;
att till extra arfvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken
måtte uppföras ett anslag af 2,500 kronor; samt
att för genomförande af lönereglering för lärarne vid de högre och
femklassiga allmänna läroverken enligt i statsrådsprotokollet angifna grunder
måtte beviljas en förhöjning af nuvarande reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med ett belopp af 704,453 kronor;
dels ock i punkt 60:o:
att Riksdagen måtte anvisa å extra stat för år 1899 till arfvoden åt extra
och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken 100,000 kronor,
samt till tillfällig löneförbättring åt rektorer och ordinarie lärare vid de
treklassiga allmänna läroverken och pedagogierna enligt i nämnda statsrådsprotokoll
angifna grunder 25,500 kronor.
Af åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, att föredragande departementschefen
hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
a) med afseende å lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna
läroverken aflöning:
att för lärarne vid berörda läroverk måtte bestämmas följande lönevilkor
att gälla från och med år 1899:
för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor och
2) 4,000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med rätt till
uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom
rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken i Stockholm
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 7fM
lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid öflig a femklassiga
Läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2) 3,200 kronor jemte tjenstgöringspenningar
1,300 kronor, med rätt till uppflyttning i andra lönegraden
efter tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor vid femklassigt
läroverk; hvarförutom rektorerna vid alla dessa läroverk skulle af vederbörande
kommuner såsom hittills åtnjuta fri bostad eller hy ^ersättning;
för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3)
3,100 kronor och 4) 3,600 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,400
kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad
efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
för adjunkter vid högre och kolleger vid femklassiga läroverk: fyra lönegrader
å 1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000
kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt
lika som lektorer;
för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,
2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till
närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som skulle gälla för lektorer;
vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;
för gymnastiklärare och teckningslärare vid högre läroverk tre lönegrader
å l) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt
lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600
kronor;
att musiklärai’e skulle vara skyldig tjenstgöra för den faststälda lönen
vid högre läroverk 12 timmar i veckan; vid femklassigt läroverk 6 timmar
i veckan; samt att gymnastiklärare och teckningslärare skulle vara skyldige
att för den faststälda lönen tjenstgöra vid högre läroverk 16 timmar i
veckan; vid femklassiga läroverk 8 timmar i veckan; men att ytterligare
tjenstgöringsskyldighet skulle kunna åläggas musik-, gymnastik- och teckningslärare
mot ersättning af 75 kronor för hvarje timme i veckan under
helt läsår åt lärare vid femklassigt läroverk eller i första och andra lönegraden
vid högre läroverk samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;
att öfningslärare skulle vid tjenstledighet på grund af sjukdom ega
rätt att uppbära, förutom den del af den fasta lönen, som enligt gällande
bestämmelser tillkomine honom, tre fjerdedelar af det arfvode, som skulle
tillfallit honom för extra tjenstgöringstimmar, i den händelse han sjelf sin
tjenstgöring bestridt;
att tjenstgöringspenningarna skulle för alla lärare, rektorerna undantagna,
beräknas utgå för läsår med 36 läsveckor; att de i rektorernas aflöning
ingående tjenstgöringspenningar skulle beräknas utgå för kalenderår,
men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda bestämtiih.
till Rikad. klot. ISOS. 10 Sand. 1 Afil. 1 Rand. 15 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
meker, som skulle af Eders Kongl. Maj:t fastställas: samt att tjenstgöringspenningarnä
icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras under tjenstledighet,
dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,
endast åtnjöte ledighet från domkapitélsgöromålen, afdrag å tjenstgöringspenningarna
icke finge ske;
att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt
denna lönereglering komme lärare till del, skulle gälla såsom vilkor: 1) att
lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad till ersättning för
indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att nuvarande
innehafvare af lön, i hvilken inginge afkomst af prebendehemman
och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar,
skulle vara pligtig att, sedan eu undersökning af dessa förmåners beskaffenhet
samt uppskattning af deras ekonomiska värde egt rum, vidkännas
antingen förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar
till det belopp, hvartill de vore i stat beräknade, eller den minskning i
statsverkets löneanslag till tjensten, som kunde i vederbörlig ordning varda
beslutad, dock icke till större belopp, än som motsvarade den löneförbättring,
som löntagaren vid nu föreslagen lönereglering kunde komma att
vinna; 3) att den genom kongl. cirkulären den 20 mars 1858 och den 29
december 1860 stadgade skyldighet för vissa lärare att, i händelse de
genom inträffade förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk,
der de vore anstälda, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk helst inom
stiftet, skulle åligga äfven öfriga vid de högre och femklassiga allmänna
läroverken anstälda lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att
lärare skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension enligt de
bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering faststäldes;
äfvensom
att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till
särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning i
aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kunde finna lämpligt
besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående
särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpte;
b) med afseende på terminsafgifternas förhöjning:
att — under förutsättning, att den föreslagna löneregleringen
för lärarne vunne fastställelse — lärjunge, som vore vid högre eller femklassigt
allmänt läroverk inskrifven, skulle, förutom nu utgående afgifter,
från och med vårterminen 1899 för hvarje termin erlägga till statsverket:
inom lista, 2:dra och 3:dje klasserna ......... 10 kronor,
» 4:de och 5:te klasserna ........................ 20 »■ ,
» 6:te och 7:de » 30 » ;
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
19
att befrielse från nämnda afgift skulle kunna beviljas medellöse lärjungar,
så vida de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande
ansåges böra till erhållande af denna förmån komma i åtanke;
att befrielse från afgiftens halfva belopp skulle kunna beviljas mindre
bemedlade lärjungar, som uppfylde för hel befrielse stadgade vilkor;
att å hvarje skolstadium (klasserna 1 — 3, 4—5 samt 6—7) icke mer *
än 15 % af stadiets hela lärjungeantal finge erhålla hel befrielse och icke
mer än 20 % half sådan, hvarvid dock, om så pröfvades nödigt, två halfva
befrielser skulle kunna sättas i stället för en hel sådan eller omvändt, blott
att hela det för hvarje termin inom stadiet debiterade afgiftsbelopp ej
understege 75 % af hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade
full afgift;
att förslag å de lärjungar, som skulle komma i åtnjutande af befrielse,
skulle upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,
klassföreståndaren för den klass eller afdelning, som frågan i
hvarje särskild! fall gälde, samt en af läroverksstadens kommunalstyrelse
och två af vederbörande landsting valda ledamöter, hvilket förslag derpå
skulle underställas eforus till pröfning och stadfästelse;
att uppbörden af samtliga terminsafgifter skulle verkställas på utsatt
tid minst 14 dagar efter det tillkännagifvande skett angående de beviljade
befrielserna och senast 8 veckor efter terminens början;
att uppbörden af de till statsverket ingående afgiftema skulle redovisas
af rektor, i länen till landtränterierna och i Stockholm till statskontoret,
för vårterminen före juni månads och för höstterminen före december
månads slut;
att lärjunge, som ej före lästennins utgång erlagt stadgade afgifter,
skulle från läroverket uteslutas, intill dess den resterande afgiften blifvit
gulden; samt
att lärjunge, som bevistat allmänt läroverk, skulle, om han sökte inträde
vid annat allmänt läroverk, med intyg styrka, att han ej vid det
läroverk, han lemna!, häftade i skuld för oguldna terminsafgifter;
c) med afseende å pensionsreglering för lärarne vid de högre och
femklassiga allmänna läroverken:
att, med undantag af gymnastiklärare, öfriga ordinarie lärare och
lärarinnor, som ingingc på den nya lönestaten eller som utnämndes efter
det kungörelse i ämnet utkommit, skulle hafva rättighet och äfven skyldighet
att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Korigl. Magt dock obetaget att
låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröf
-
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
vades i tjensten kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kunde finnas villig att i densamma qvarstå;
att pensionsbeloppet för bemälda ämneslärare och ämneslärarinnor
äfvensom öfningslärare och öfningslärarinnor, Indika icke i fem år tjenstår!
vid det läroverk, de vid pensionens beviljande tillhörde, skulle utgöra
oafkortad lön, men för öfningslärare och öfningslärarinnor, som minst fem
år tjenstgjort vid det läroverk, de vid pensionens beviljande tillhörde, sålunda
beräknas, att till den oafkortäde lönen lades det arfvodesbelopp, som
de för extra undervisningstimmar under de sista fem åren i medeltal för
år uppburit eller skulle hafva uppburit, i den händelse de hela tiden sjelfva
bestridt sin tjenstgöring, dock att hela det sålunda beräknade eller genom
förening af flera öfningslärarebefattningar föranledda pensionsbeloppet icke
finge öfverstiga 3,000 kronor;
att, med undantag af gymnastiklärare, öfriga ordinarie lärare och
lärarinnor, som icke inginge på den nya lönestaten, skulle hafva rättighet
att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår afgå från tjensten
med pension å allmänna indragningsstaten till belopp efter nu gällande
bestämmelser; samt
att ordinarie gymnastiklärare, då de uppnått 60 lefnadsår och minst
30 tjenstår, skulle under i öfrigt enahanda vilkor och förutsättningar,
som för öfrige öfningslärare blifvit föreslagna, hafva samma rätt och
skyldighet att från tjensten afgå med pension, som här ofvan föreslagits
beträffande öfrige öfningslärare.
Riksdagen bada kamrar hafva vid flera särskilda tillfällen, då frågan
om löne- och pensionsreglering för lärarne vid de allmänna läroverken
förevarit, godkänt de aflöningsbelopp, som nu föreligga till pröfning, ehuru
af särskilda orsaker något enigt beslut om löneförhöjning icke kommit till
stånd. Sedan dess har emellertid tillkommit en omständighet, som måste
tagas i betraktande vid ordnandet af ifrågavarande lärares löneförhållanden.
Riksdagen har nemligen i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t i fråga om
pension för lärarne vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna
den 17 maj 1897 uttalat, att Riksdagen ansåge synnerligen önskvärd!, att
sådan förändring i afseende å pensionsvilkoren för lärarne vid elementarläroverken
vidtoges, att de blefve förpligtade att bidraga till sin pensionering.
Som emellertid det nu förevarande förslaget till pensions- och lönereglering
är uppgjord utan tagen hänsyn härtill, har detsamma ansetts icke
böra af Riksdagen i strid med dess i frågan uttalade åsigt godkännas.
Då Riksdagen alltså ansett sig böra afstå Eders Kongl. Maj:ts före -
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
varande framställning i fråga om definitivt ordnande af lärarnes aflöning
och pensionering, har Riksdagen, som vid sådant förhållande icke haft anledning
att yttra sig om de ifrågasatta nya grunderna för gymnastik- och
musiklärarnes aflönande, funnit sig sakna skäl medgifva införandet af de
i sammanhang med löneregleringen föreslagna terminsafgifterna.
Hvad Riksdagen här ofvan anfört till stöd för afslag å- Eders Kong!.
Maj:ts proposition angående ordnandet för framtiden af lärarnes aflöning
innefattar dock intet hinder för Riksdagen att till denna proposition lemna
bifall i så måtto, att skälig löneförbättring å extra stat må lärarne beviljas.
Såsom kändt är, har under en följd af år dylik löneförbättring utgått.
Att denna fortfarande skall komma lärarne till godo, måste anses vara
med billighetens kraf öfverensstämmande, men derutöfver synes det kunna
med skäl ifrågasättas, att för de ämneslärare, till hvilka löneförbättring
hittills utgått med endast 250 kronor, densamma måtte höjas till lika
belopp som för öfriga ämneslärare i enlighet med den af åtskilliga rektorer
<jch lärare vid de allmänna läroverken till Eders Kong! Maj:t ingifna, i
statsrådsprotokollet omförmälda petition. De i denna petition anförda skäl
hafva nemligen synts Riksdagen så mycket mer beaktansvärda, som den
ifrågasatta löneförmånen naturligen skulle tillgodokomma icke endast de
redan högst aflönade, utan äfven i män af uppflyttning i högsta lönegraden
öfriga lärare, hvilka icke af cn eller annan orsak dessförinnan afgå från
tj en sten.
Hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit angående löneförbättring för lärarne
vid de treklassiga läroverken och pedagogierna har i öfverensstämmelse
med frågans behandling i öfrigt icke föranledt till annat Riksdagens beslut,
än att dessa lärare blifvit i fråga om den tillfälliga löneförbättringen
likstälda med ämneslärarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken.
Jemväl med afseende å vissa af öfningslärarne har Riksdagen ansett
några förbättringar i aflöningsvilkoren böra nu af Riksdagen medgifvas
utöfver den tillfälliga löneförbättring, de under en följd af år åtnjutit.
Den af 1893 års Riksdag teckningslärare vid allmänt läroverk medgifna
rätt att under tjenstledighet på grund af sjukdom uppbära viss del af det
belopp, som skulle tillfallit honom, i den händelse han sjelf bestridt sin
tjenstgöring, i hvithet afseende dessa lärare varit efter antalet tjenstgöringstimmar
indelade i tre klasser, synes, enligt hvad erfarenheten numera
gifvit vid handen, icke vara tillfyllestgörande för de lärare, som inom eu
hvar af dessa klasser hafva den längst utsträckta tjenstgöringen, och särskilt
för dem, som inom den högsta af dessa klasser undervisa inemot
40 timmar i veckan och uppbära ersättning efter eu beräkning af endast
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
''Ib timmars tjenstgöring. Bestämmelsen härom liar sålunda i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts framställning ansetts böra
ändras derhän, att ordinarie teckningslärare vid allmänt läroverk må, der
antalet tjenstgöringstimmar uppgår till 1 (i i veckan eller derutöfver, under
tjenstledighet pa grund af sjukdom uppbära tre fjerdedelar af det belopp,
som efter afdrag af de s. k. löneförbättringsmedlen skulle tillfallit honom,
i, den händelse han sjelf bestridt sin tjenstgöring. Vidare har Riksdagen
funnit, att vissa musiklärare vid de femklassiga läroverken, hvilka lärare
lör närvarande åtnjuta i lön 450 kronor och i tillfällig löneförbättring
25 kronor, äro i behof af någon förhöjning i sina löneinkomster, nemligen
de, som nödgas för denna lön tjenstgöra högre antal timmar än det af
Eders Ivongl. Maj:t för åtnjutande af eu ordinarie lön af 500 kronor högst
föreslagna timantal, eller 6 timmar i veckan. Som emellertid, enligt den
af Eders Kongl. Maj:t den 19 augusti 1895 faststälda plan för undervisningen
i öfningsämnena vid de allmänna läroverken, undervisningen i
sång och musik vid de femklassiga läroverken icke är ansedd att utsträckas
till mer än 7 timmar i veckan, lärer någon särskild ersättning för ökad
tjenstgöringsskyldighet icke erfordras för mer än 1 timme i veckan, och
har det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna arfvode af 75 kronor för sådan
extra tjenstgöringstimme, i likhet ined hvad för teckningslärare vid samma
läroverk nu är gällande, ansetts vara i detta afseende tillfyllestgörande.
Hvad derefter angar frågan om beredande af medel för de ändamål,
som i Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställningar afsetts, har Riksdagen
icke haft något att erinra mot de af Eders Kongl. Maj:t till arfvoden
åt extra och vikarierande lärare föreslagna anslagsbelopp, men har dervid
ansett, att den begärda anslagsförhöjningen å 15,000 kronor bör i likhet
med det af Eders Kongl. Maj:t äskade anslaget å 100,000 kronor uppföras
å extra stat. Den föreslagna höjningen å 12,000 kronor af anslaget
till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken, hvarigenom
det förut å extra stat uppförda anslag å 3,000 kronor till bestridande
af förhöjd aflöning åt teckningslärare under tjenstledighet på grund
af sjukdom korame att öfverflyttas till ordinarie stat, har Riksdagen funnit
sig böra medgifva, hvaremot någon förhöjning i anslaget till extra arfvoden
åt gymnastiklärare m. m. icke torde erfordras, då, i enlighet med
Riksdagens beslut, tillämpning å gymnastiklärarne af samma grunder som
a teckningslärarne med afseende å ersättning för utsträckt undervisningstid
icke kommer att ega rum. För ofvan nämnda arfvoden till musiklärare
vid de femklassiga läroverken har Riksdagen beräknat ett årligt
belopp af 1,500 kronor, hvilket således skulle träda i stället för det till
arfvoden åt musiklärare vid såväl dessa som de högre läroverken begärda
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 7U.
anslaget, af 2,500 kronor. Vid afslag å den föreslagna löneregleringen för
lärarne vid de högre och femklassiga läroverken skulle den för detta ändamål
äskade förhöjning af 704,453 kronor i reservationsanslaget till de allmänna
läroverken icke komma att uppföras, hvaremot å extra stat ansetts
böra anslås till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken
och pedagogierna dels det belopp, som i innevarande års riksstat är bland
de extra anslagen uppfördt till sådant ändamål, nemligen 345,725 kronor,
dels ock det belopp, som kan erfordras för höjning i de af Riksdagen
här ofvan nämnda fall af berörda löneförbättring med 250 kronor.
Riksdagen har med ledning af de i statsrådsprotokollet intagna tabeller
beräknat, att en sådan ökad löneförbättring under år 189!) skulle komma
att utgå till 336 personer, hvilket skulle betinga eu höjning af förenämnda
anslag med 84,000 kronor, så att samma anslag komme att uppgå
till 429,725 kronor. Häri blir jemväl inräknadt det belopp, som enligt
Riksdagens beslut skall utgå till sådan löneföi’bättring åt rektorer och
lärare vid de treklassiga allmänna läroverken och pedagogierna, hvadan
det af Eders Kongl. Maj:t på extra stat äskade beloppet af 25,500 kronor
kommer att bortfalla.
På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts förslag till löne- och
pensionsreglering för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken
äfvensom till förhöjning af terminsafgifterna för lärjungar, inskrifna
vid dessa läroverk, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställningar
medgifvit,
dels att en tillfällig löneförbättring i form af tjenstgöringspenningar
må efter hittills tillämpade grunder tillkomma lärarne vid allmänna läroverken
och pedagogierna med 500 kronor i hvarje lönegrad till rektor,
lektor, adjunkt och kollega äfvensom lärare vid enklassig pedagogi, med
125 kronor i första, 100 kronor i andra och 75 kronor i tredje lönegraden
till musiklärare vid högre läroverk, med 25 kronor till musiklärare vid
femklassigt läroverk samt med 100 kronor i första, 75 kronor i andra
och 50 kronor i tredje lönegraden till gymnastik- och teckningslärare vid
högre läroverk;
dels att ordinarie teckningslärare vid allmänt läroverk må vid tjenstledighet
på grund af sjukdom ega rätt att uppbära, förutom den del af
den fasta lönen, som enligt gällande bestämmelser tillkomma honom, tre
fjerdedelar af det arfvode, som skulle tillfallit honom för extra tjenstgöringstimmar,
i den händelse han sjelf sin tjenstgöring beslridt; och
dels att musiklärare vid femklassigt läroverk må ega att, derest hans
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
tjänstgöringsskyldighet uppgår till 7 timmar i veckan under helt läsår, i
arfvode utöfver nu gällande aflöning uppbära 75 kronor årligen;
att Eders Kongl. Maj:ts framställningar om anvisande af medel till
arfvoden åt extra och vikarierande lärare på det sätt bifallits, att Riksdagen,
med uppförande af det ordinarie anslaget till arfvoden åt extra
lärare och vikarierande lärare samt för oförutsedda behof med dess nuvarande
belopp, 135,000 kronor, på extra stat för år 1890 beviljat ett
anslag af 115,000 kronor till arfvoden åt extra och vikarierande äinneslärare
vid de allmänna läroverken;
att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
ökat anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken med 12,000 kronor, eller från 28,000 kronor till 40,000
kronor; i
att Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om höjning
af anslaget till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till anskaffande
åt ammunition för målskjutning m. in., i riksstaten uppfört samma anslag
med dess nuvarande belopp 34,000 kronor;
att Riksdagen till extra arfvoden åt musiklärare vid de femklassiga
läroverken beviljat ett anslag af 1,500 kronor; samt
att Eders Kongl. Maj:ts för genomförande af den föreslagna löneförbättringen
gjorda framställning om höjning af reservationsanslaget till de allmänna
läroverken samt om anvisande af ett extra anslag till tillfällig
löneförbättring åt rektorer och ordinarie lärare vid de treklassiga allmänna
läroverken och pedagogierna på det sätt bifallits, att Riksdagen till tillfällig
löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken och pedagogierna
eldigt ofvan anförda grunder på extra stat för år 1899 beviljat ett anslag
af 429,725 kronor.
15:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att med hänsyn till behofvet
af utsträckt undervisning å reallinien vid högre allmänna läroverket i
Vesterås ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken måtte
för upprättande af en ny lektorsbefattning vid sagda högre allmänna läroverk
höjas med årliga lönen för dylik befattning enligt i punkt 14:o) af
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januaari 1898 föreslagna
grunder, eller med 3,500 kronor, deraf 1,400 kronor tjenstgöringspenningar.
För anordnande af sådan undervisning jemväl vid allmänna läroverken
i Kristianstad, Östersund och Luleå har i särskilda inom Riksdagen väckta
motioner yrkats:
dels att Riksdagen måtte för åren 1899 —1903 på extra stat höja
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
anslaget till Kristianstads allmänna läroverk med 4,000 kronor årligen för
att dermed skulle kunna uppehållas två extra ordinarie lektorsplatser och
med vilkor att läroverket gjordes fullständigt äfven på reallinien;
dels att Riksdagen måtte, på det att Östersunds högre allmänna läroverk
måtte blifva fullständigt äfven på reallinien, för år 1899 på extra
stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till aflönande af en extra lektor
vid nämnda läroverk;
dels ock att Riksdagen, för beredande af tillfälle till utsträckning af
undervisningen å reallinien vid allmänna läroverket i Luleå till och med
läroverkets sjunde klass, måtte på extra stat för år 1899 bevilja, såsom
förhöjning i anslaget till arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken, ett belopp af 2,000 kronor.
Till stöd för de i ofvannämnda motioner väckta yrkanden hafva
motionärerna hufvudsakligen åberopat samma skäl, som i statsrådsprotokollet
anförts angående läroverket i Yesterås, och dessutom framhållit de
ifrågavarande städernas aflägsna läge från annan stad, der undervisning
å reallinien meddelades jemväl i sjunde klassen.
En motionär har angående de erforderliga medlens anvisande å extra
stat yttrat, att han ansåge det icke vara behöfligt, att de medel, som för
ändamålet erfordrades till lärarekrafternas förstärkning, för närvarande anvisades
på ordinarie stat. Med hänseende till de mera omfattande organisationsfrågor,
som stode på dagordningen angående våra allmänna läroverk,
syntes det vara lämpligast, att den nu förevarande frågan tills vidare ordnades
mera provisoriskt och att derför behöfliga medel toges från anslag
å extra stat. Motionären förestälde sig, att ett årligt belopp af 2,000
kronor, motsvarande kostnaden för en extra lektors anställande, vore för
ändamålet tillräckligt, och syntes detta belopp lämpligen böra anvisas under
form af förhöjning utaf det af Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
å extra stat äskade anslag af 100,000 kronor till arfvoden åt extra lärare.
För den händelse nämnda belopp af 2,000 kronor skulle vara väl knappt
tilltaget, borde sagda anslag i öfrigt lemna tillgång till hvad derutöfver
kunde behöfvas.
Nästlidna års Riksdag har lemnat utan anmärkning statsutskottets
yttrande, att det kunde med fog ifrågasättas, huruvida icke fullständig
undervisning å reallinien borde införas vid åtskilliga af de högre allmänna
läroverken. Enligt berörda yttrande, som föranledts af i ämnet väckt motion
rörande Kristianstads allmänna läroverk, hade utskottet funnit beaktansvärda
skäl anförda för genomförande af en sådan anordning vid sistnämnda läroverk,
men förestält sig, att äfven beträffande andra läroverk behof af
utvidgning i omförmälda hänseende förefunnes, och hade derför ansett
Bill. till Rikad. Prut. 1898. 10 Sand. 1 AJd. 1 Band. 15 Höft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
dessa frågor böra i ett sammanhang pröfvas. Nu hafva framställningar i
detta syfte förelegat rörande, med ett undantag, alla de högre allmänna
läroverk, der realundervisning meddelas endast till och med sjette klassen.
Hvad till statsrådsprotokellet blifvit anfördt om Yesterås läroverk, hvilket
till väsentliga delar äfven kan tillämpas på öfriga ifrågavarande läroverk,
synes Riksdagen ådagalägga lämpligheten af att tillmötesgå de önskningar,
som i fråga om undervisningen vid dessa läroverk gjort sig gällande. Att
dervid full likställighet mellan läroverken bör blifva rådande med afseende
å sättet för genomförande af den föreslagna förändringen, synes Riksdagen
vara uppenbart, och har Riksdagen, som i fråga härom delat ofvan anförda,
af enskild motionär uttalade åsigter, till en jemförelse läroverken emellan
tagit del af en i statsrådsprotokollet intagen tabell öfver antalet lärjungar
i medeltal vid höstterminens början åren 1892—1896.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen i anledning af Eders
Kong! Maj:ts förevarande framställning samt ofvannämnda motioner för
beredande af tillfälle till utsträckning af undervisningen å reallinien vid
högre allmänna läroverken i Vesterås, Kristianstad, Östersund och Luleå
till och med läroverkens sjunde klass på extra stat för år 1899 beviljat,
såsom förhöjning i anslaget till »arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken», ett belopp af 8,000 kronor.
På grund af detta samt ett Riksdagens under punkt 14:o här ofvan
anmäldt beslut har berörda anslag i riksstaten uppförts med ett belopp
af 123,000 kronor.
16:o) Eders Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att — under förutsättning
att Göteborgs stad tillhandahölle erforderliga och lämpliga lokaler
samt bostad eller hushyresersättning åt rektor — för upprättande af ett
nytt femklassigt allmänt läroverk, med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 14 januari 1898 angifven lönestat, i Göteborg, i östra delen
af staden, höja ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken med
18,300 kronor.
Den i åberopade statsrådsprotokollet föroi’dade lönestaten upptager
följande aflöningsbelopp:
åt en rektor ........................
» fem kolleger å kr. 2,500
» en musiklärare....................
» en gymnastiklärare.........
» en teckningslärare.............
» en skolläkare......................
.... kr. |
4,000 |
|
» |
12,500 |
|
. .. » |
• 500 |
|
» |
600 |
|
» |
600 |
|
» |
100 |
summa kronor 18,300.
27
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Den till statsrådsprotokollet lemnade utredning synes väl gifva vid
handen, att svårigheter föreligga att i staden Göteborgs läroverk bereda
plats för alla de lärjungar, särskildt från stadens östliga och centrala delar,
som söka inträde i läroverkens lägre klasser. De uppgifter, som återfinnas
i tabeller, fogade vid punkten 14:o i statsrådsprotokollet, utvisa ock, att
under höstterminen 1897 de båda högre läroverken i staden icke haft
utrymme för flera lärjungar i de två lägsta klasserna än dem, som redan
funnits der intagna, och förhållandet har samma termin varit ungefär
enahanda vid det femklassiga läroverket; men hvad deremot angår de
högre klasserna i detta läroverk, som är afsedt för 500 lärjungar och
nämnda termin räknat endast 877, inhemtas af samma tabeller, att å latinlinien
i fjerde och femte klasserna samma termin undervisats endast
respektive 4 och 9 lärjungar. Om denna latinlinie indroges, skulle, enligt
hvad Riksdagen har anledning antaga, vinnas ytterligare någon lärosal och
möjlighet beredas att, med den vederbörande eforalstyrelse tillkommande
befogenhet, till detta i stadens vestra del belägna läroverk till intagning
hänvisa lärjungar, som, boende i stadens centrum, sökt erhålla undervisning
i någotdera af de derstädes befintliga två högre läroverken. Det
ökade utrymme i sistnämnda två läroverk, som härigenom uppstode, komme
sålunda lärjungar från stadens östligare delar till godo. En dylik åtgärd
i förening med den minskning eller begränsade ökning af lärjungeantalet
i statens skolor, som kan väntas blifva en följd af att Riksdagen i enlighet
med Eders Kongl. Maj:ts under nästföljande punkt omförmälda förslag
genom statsunderstöd till enskilda läroverk befrämjar inrättandet af nya
sådana, synes Riksdagen åtminstone för någon tid undanskjuta behofvet
af att i Göteborg upprätta ett nytt femklassigt allmänt läroverk.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså icke vunnit
Riksdagens bifall.
På grund af de beslut, Riksdagen under punkterna 14:o, 15:o och
!6:o anmält, har reservationsanslaget till de allmänna läroverken höjts med
13,500 kronor från 2,910,380 kronor till 2,923,880 kronor.
17:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med återkallande
af medgifvandet om användning af reservationerna å anslagen
till allmänna läroverken till understöd åt enskilda läroverk, under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppföra ett förslagsanslag af högst 40,000 kronor
till understöd åt enskilda läroverk, att enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva, utgå med högst
12,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning,
28 Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
och högst 4,000 kronor åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna
läroverk med tillägg af en särskild afslutningskurs.
Riksdagen, som icke funnit anledning frångå de åsigter, hvilka år 1897
i anledning af väckta motioner om anslag till understöd åt privata läroverk
af statsutskottet uttalats och af Riksdagen gillats, anser alltså önskvärdt,
att enskilda skolor finnas, vid hvilka nya anordningar med afseende
å undervisningen pröfvas; och bör det följaktligen ligga i statens intresse
att, der så behöfves, understödja de enskilda skolor, som gjort sig deraf
förtjena. Detta förutsätter, enligt Riksdagens mening, en pröfning dels
af ett läroverks behof af understöd och dels af arten af dess verksamhet
i och för bedömande af frågan om det gjort sig förtjent af understöd. Eu
sådan pröfning, som lärer behöfva förenas med granskning af läroverkets
räkenskaper, har ansetts lämpligen kunna uppdragas i fråga om skolor
förlagda i Stockholm åt direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk
och eljest åt vederbörande eforalstyrelse. Statsutskottet vid 1897
års riksdag har i detta ämne yttrat: »Ej heller vill utskottet förneka, att
de medel, som för närvarande äro för sådant ändamål tillgängliga, måhända
äro väl knappa». Denna uppfattning vidhåller Riksdagen fortfarande
och anser följaktligen, att, da reservationerna å anslagen till allmänna
läroverken, enligt hvad föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet
meddelat, icke vidare lemna tillgång för understöd åt enskilda
läroverk ens af hittills utgående belopp, ett särskildt anslag bör för
ändamålet anvisas till något högre summa, än hvad förut fått af berörda
reservationer dertill utgå, men Riksdagen har icke dermed velat uttalat
att de för närvarande till vissa läroverk utgående understöden äro för
knappa, hvilken slutsats icke lärer kunna dragas af ofvanberörda uttalande
af nästlidna ars statsutskott, ej heller att nu föreliggande ansökningar om
understöd till skolor, som förut varit i saknad deraf, böra bifallas; och
far Riksdagen till stöd härför åberopa hvad vederbörande myndigheter i
sina utlåtanden öfver ifrågavarande ansökningar anfört. Dock har Riksdagen
tänkt sig, att fall kunna förefinnas, då ett understöd till högre
belopp än de för närvarande högsta, om ock icke i den af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna utsträckning, må vara af behofvet påkalladt, och har
derför ansett sig böra bestämma en gräns af högst 9,000 kronor åt sådana
läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning, och högst 3,000 kronor
åt sadana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med tillägg af
en särskild, afslutningskurs. Med dessa siffror till utgångspunkt har
Riksdagen beräknat det erforderliga förslagsanslaget till högst 35,000
kronor. Departementschefen hade, enligt hvad till statsrådsprotokollet
anförts, ansett vissa ifrågasatta vilkor för åtnjutande af understöd vara af
29
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
mindre betydelse för det dermed afsedda ändamålets vinnande, hvarför det
finge anses lämpligare att, såsom hittills skett, öfverlåta åt Eders Ivongl. Maj:t
att fastställa de vilkor för meddeladt understöd, som i särskilda fall kunde
finnas erforderliga. Riksdagen har äfven förutsatt, att Eders Kongl. Maj:t
i hvarje särskilt fall kommer att meddela de närmare bestämmelser, som
kunna finnas erforderliga, men förmenar dock, att beviljande af understöd
städse bör vara beroende af särskild af Eders Kongl. Maj:t företagen
pröfning af lämpligheten i de nya undervisningsformer och metoder, som
äro afsedda att tillämpas vid läroverket i fråga. Så väl härom som rörande
ofvannärnnda af Riksdagen såsom nödig befunna pröfning, huruvida understöd
må skäligen anvisas, har Riksdagen ansett sig vid anslagets beviljande
böra meddela särskild bestämmelse.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anmäla, att Eders
Kong]. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen,
med återkallande af medgifvandet om användning af reservationerna å
anslagen till allmänna läroverken till understöd åt enskilda läroverk, under
riksstatens åttonde hufvudtitel till understöd åt enskilda läroverk, hvilkas
undervisningsformer och metoder af Eders Kongl. Magt pröfvas lämpliga,
uppfört ett förslagsanslag af högst 35,000 kronor att, sedan i fråga om
läroverk förlagdt i hufvudstaden direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk
och eljest vederbörande eforalstyrelse efter granskning af
läroverkets räkenskaper vitsordat, att läroverket är i behof och gjort sig
förtjent af sådant understöd, enligt de närmare bestämmelser Eders Kongl.
Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, utgå med högst 9,000 kronor åt
sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning, och högst 3,000
kronor åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med tillägg
af eu särskild afslutningskurs.
Högre lärarinneseminariet.
18:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, Riksdagen att medgifva, att
löneförmånerna för ordinarie lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet
måtte från och med år 1899 bestämmas på sätt i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 blifvit omförinäldt;
att ordinarie lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet
måtte ega samma rätt och skyldighet att från tjenstcn afgå med pension
å allmänna indragningsstaten, som vore bestämd i fråga om ämneslärare
vid de allmänna läroverken; samt att för genomförandet af förenäinnda
lönereglering ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet måtte höjas
30 Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
med 4,500 kronor, eller från sitt nuvarande belopp, 43,500 kronor, till
48,000 kronor.
Nämnda löneförmåner äro i statsrådsprotokollet föreslagna att från
och med år 1899 bestämmas sålunda:
för lektorer och adjunkt: samma löneförmåner som för lektorer och
adjunkter vid allmänna läroverken;
för lärarinnor: fyra lönegrader å 1) 1,200 kronor, 2) 1,7U0 kronor,
3) 2,200 kronor och 4) 2,700 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 800
kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad
efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
att åt rektor måtte utgå ett arfvode å 1,500 kronor, hvilket, efter det
rektor tjenstgjort i tio år i denna egenskap, skulle ökas med 500 kronor,
eller till 2,000 kronor; dock skulle rektor tillagd! ålderstillägg såsom lektor
under tiden för rektorsförordnandet. besparas statsverket; och
att åt två biträdande föreståndarinnor måtte utgå arfvoden å 200
kronor åt hvardera.
Riksdagen, som delar departementschefens till statsrådsprotokollet uttalade
åsigt, att ordinarie lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet
böra med afseende å löneförmåner vara likstälda med motsvarande
lärare och lärarinnor vid de allmänna läroverken och folkskolelärarinneseminarierna,
har följaktligen, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen här
ofvan under punkten 14:o anfört, icke ansett sig böra bifalla Eders Kong!
Maj:ts förevarande förslag till löne- och pensionsreglering, utan endast en
tillfällig löneförbättring för rektor, lektor och adjunkt med 500 kronor i hvarje
lönegrad — hvilket komme att medföra en höjning af 250 kronor för
rektor samt i högsta lönegraden för öfrige lärare — äfvensom för lärarinnor,
för hvilka någon löneförhöjning icke varit ifrågasatt, med hittills
utgående belopp 250 kronor i de fyra lägre lönegraderna.
För tillfällig löneförbättring har hittills å extra stat varit uppfördt ett
anslag af 4,000 kronor. Enligt de beräkningar, som Riksdagen anstalt,
bör ett belopp af 3,250 kronor under nuvarande förhållanden vara tillräckligt
för åstadkommande i dess helhet af den tillfälliga löneförbättring,
hvilken Riksdagen afsett.
Riksdagen, får alltså anmäla, att Riksdagen, med afslag å Eders Kong!.
Maj:ts förslag till löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor
vid högre lärarinneseminariet, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning
medgifvit, att en tillfällig löneförbättring i form af tjenstgöringspenningar
må efter hittills tillämpade grunder tillkomma rektor, lektor
och adjunkt med 500 kronor i hvarje lönegrad och lärarinna med 250
kronor i en hvar af de fyra lägre lönegraderna; samt att Eders Kongl.
Bl
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Maj:ts framställning om höjning af det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
på det sätt bifallits, att Riksdagen till tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid seminariet enligt ofvan angifna grunder
på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 3,250 kronor.
Folkundervisningen.
19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna
de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898
omförmälda grunder beträffande löneförbättring och pensionsrätt för vissa
lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna,
samt att för tillämpning af den nu ifrågasatta löneregleringen för vissa
lärare och lärarinnor vid dessa seminarier det ordinarie anslaget till seminarier
för folkskolelärares bildande måtte höjas med 50,800 kronor.
Af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, att föiedragande departementschefen
hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
godkänna följande grunder beträffande löneförbättring och pensionsrätt för
vissa lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna,
nemligen:
att rektorer, adjunkter och lärarinnor med adjunkts tjenstgöring samt
lärare och lärarinnor i gymnastik skulle uppbära följande aflöning: rektorer:
lönegrader: 1) 2,600, 2) 3,100, 3) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar
1,400 kronor; adjunkter: lönegrader: 1) 1,500, 2) 2,000, 3) 2,500, 4) 3,000
kronor; tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; lärarinnor med adjunkts
tjenstgöring: lönegrader: 1) 1,200, 2) 1,700, 3) 2,200, 4) 2,700 kronor;
tjenstgöringspenningar 800 kronor; lärare och lärarinnor i gymnastik: lönegrader:
1) 800, 2) 1,000, 3) 1,200 kronor;
att uppflyttning i högre lönegrad för rektorer, adjunkter och lärarinnor
med adjunkts tjenstgöring skulle ega rum efter samma grunder som hittills
samt för lärare och lärarinnor i gymnastik efter de grunder, som tilllämpades
vid fråga om ämneslärares uppflyttning i högre lönegrad;
att tjenstgöringspenningarna skulle för lärare och lärarinnor, rektorerna
undantagna, beräknas utgå för läsår, att de i rektorernas aflöning ingående
tjenstgöringspenningar skulle beräknas efter kalenderår, men till olika belopp
för läsåret och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som af Eders
Kongl. Maj:t faststäldes, samt att tjenstgöringspenningarna icke finge af
tjenstens innehafvare uppbäras under tjenstledighet;
att tecknings-, sång- och gymnastiklärare eller lärarinnor vid folkskolelärare-
eller folkskolelärarinneseminarierna skulle åtnjuta rätt till pen
-
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
sion å allmänna indragningsstaten enligt samma grunder, som blefve bestämda
för motsvarande öfningslärare vid de allmänna läroverken, under
vilkor dock, att, derest öfningslärare vid seminarium bestrede flere öfningslärarebefattningar
eller innehade öfningsläraretjenst såväl vid seminarium
som vid allmänt läroverk, öfningsläraren icke finge för dessa befattningar
af statsmedel uppbära högre pension än sammanlagdt 3,000 kronor årligen;
samt
att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt
förberörda lönereglering komme lärare och lärarinnor till del, skulle gälla
som vilkor, att lärare och lärarinnor skulle vara skyldiga att från tjensten
afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sådant afseende kunde
varda i motsvarande fall stadgade beträffande de allmänna läroverken.
Då Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning i likhet med den
under näst föregående punkt omförmälda, enligt hvad af statsrådsprotokollet
framgår, grundar sig på den förutsättning, att lärarne vid folkskolelärareoch
folkskolelärarinneseminarierna böra med hänsyn till löneförmåner vara
likstälda med motsvarande lärare vid de allmänna läroverken, har Riksdagen
— i öfverensstämmelse med hvad under punkt 14:o) här ofvan anmälts
i afseende å framställningen om lönereglering för lärare vid de
allmänna läroverken m. in. — icke ansett sig böra bifalla Eders Kongl.
Maj:ts förevarande förslag till löne- och pensionsreglering för seminarielärarne,
utan endast en tillfällig löneförbättring, uppgående för rektorer och adjunkter
till 500 kronor samt för lärarinnor med adjunkts tjenstgöring äfvensom
lärare och lärarinnor i gymnastik till de belopp, som, enligt hvad i statsrådsprotokollet
angifvits, under de senare åren till dem utgått.
För tillfällig löneförbättring åt seminarielärare och lärarinnor m. in. har
i staten för innevarande år varit uppfördt ett anslag af 29,050 kronor.
För den förhöjning af löneförbättringen, som enligt hvad nu anförts skulle
tillkomma ej mindre rektorerna än äfven adjunkterna i högsta lönegraden,
hvilka grupper af tjensteman enligt Riksdagens beräkning kunna antagas
år 1899 komma att utgöra ett antal af tillsammans 29, erfordras ett ytterligare
belopp af 7,250 kronor, hvadan alltså ett extra anslag af 36,300
kronor ansetts för nästa år böra utgå i stället för den af Eders Kongl.
Maj:t äskade förhöjning af det ordinarie anslaget till seminarierna.
Riksdagen får alltså tillkännagifva, att Riksdagen, med afslag å Eders
Kongl. Maj:ts förslag till löne- och pensionsreglering för vissa lärare och
lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna, i anledning
af Eders Kongl. Maj:ts framställning inedgifvit, att eu tillfällig löneförbättring
i form af tjenstgöringspenningar må efter hittills tillämpade
grunder tillkomma rektor och adjunkt i hvarje lönegrad med 500 kronor,
Riksdagens Skrifvelse N:o 79. 33
lärarinna med adjunkts tjenstgöring med 250 kronor i de fyra lägre lönegraderna
samt lärare och lärarinna i gymnastik med 62 kronor 50 öre
under de fem första tjenstgöringsåren, med 162 kronor 50 öre under
de fem följande och derefter med 262 kronor 50 öre; samt att Eders
Kong! Maj:ts framställning om höjning af det ordinarie anslaget till seminarier
för folkskolelärares bildande på det sätt bifallits, att Riksdagen till
tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminanarierna
enligt ofvan angifna grunder samt till arfvoden åt teckningslärare
för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier
på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 36,300 kronor.
20:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att de
lärare och lärarinnor, som jemlikt § 13 mom. 3 i gällande seminariestadga
vore eller blefve förordnade vid seminariernas öfningsskolor, finge bekomma
dels från och med 1899 års ingång i årligt arfvode 1,500 kronor, dels ett
ålderstillägg å 300 kronor för år efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring,
räknadt från och med början af kalenderåret närmast efter det, då förordnande
å här afsedd tjenst första gången erhållits; samt att för ändamålet
bevilja en förhöjning från och med år 1899 af det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda anslag till seminarier för folkskolelärares bildande
med 6,800 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt, har Riksdagen,
med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, dels medgifvit,
att de lärare och lärarinnor, som jemlikt § 13 mom. 3 i gällande seminariestadga
äro eller varda förordnade vid seminariernas öfningsskolor, må
bekomma dels från och med 1899- års ingång i årligt arfvode 1,500 kronor,
dels ett ålderstillägg å 300 kronor för år efter tio års väl vitsordad
tjenstgöring, räknadt från och med början af kalenderåret närmast efter
det, då förordnande å här afsedd tjenst första gången erhölls; dels ock för
ändamålet beviljat en förhöjning frän och med år 1899 af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda anslag till seminarier för folkskolelärares
bildande med 6,800 kronor.
21:o) Eders Kong]. Maj:t har föreslagit, att för tryckning i erforderligt
antal af de i gällande seminariestadga föreskrifna årsredogörelser det
under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag till seminarier för
folkskolelärares bildande måtte höjas med 2,400 kronor.
Riksdagen har väl på de i statsrådsprotokollet anförda skäl funnit
önskvärdt, att ifrågavarande berättelser varda till trycket befordrade, men
har dervid velat ifrågasätta, huruvida icke de intressen, som i detta af
Bih.
till Riksd. Prot. 1808. 15 Sami. / Af A. 1 Band. lä Höft. 5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
seende gjort sig gällande, kunde blifva fullt tillgodosedda genom vidtagande
af en sådan åtgärd endast hvart annat år, då alltså sammandragna
berättelser för två år skulle tryckas. Det erforderliga anslaget skulle då
kunna nedsättas till hälften af det i propositionen äskade belopp.
Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning har derför på det sätt
bifallits, att Riksdagen för tryckning hvart annat år i erforderligt antal af
de i gällande seminariestadga föreskrifna årsredogörelser, höjt det under
riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag till seminarier för folkskolelärares
bildande med 1,200 kronor.
Med anledning af de beslut, Riksdagen under punkterna 19:o—2l:o
anmält, bär anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande, nu 322,125
kronor, ökats med 8,000 kronor eller till 330,125 kronor.
22:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att medgifva,
att landsting eller stad, som ej i landsting deltoge, Unge till aflönande af
lärare och lärarinnor vid af landstinget eller staden inrättadt seminarium
för bildande af lärare eller lärarinnor vid småskola och mindre folkskola
eller af biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola finge uppbära bidrag
af allmänna medel enligt samma grunder, som gälde med afseende
på de löpetillskott, hvilka af statsmedel utginge till skoldistrikt för aflönande
af lärare och lärarinnor vid distriktets folk- och småskola, under
de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898
angifna vilkor; dels att för här omförmälda ändamål på ordinarie stat
uppföra ett förslagsanslag af 20,000 kronor.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, har föredragande
departementschefen hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte vid
aflåtande af förevarande proposition föreslå följande vilkor för uppbärande
af ifrågavarande bidrag, nemligen:
a) att seminariet är ordnadt i öfverenssstämmelse med gällande föreskrifter
angående pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola och mindre folkskola eller som
biträdande lärare vid folkskola;
b) att seminariet ställes under en särskild af vederbörande landsting
eller stad utsedd, af tre personer bestående styrelse, hvilken eger att antaga
och afskeda seminariets lärare och lärarinnor;
c) att lärarne och lärarinnorna hafva samma behörighet, som, derest
distrikt skall ega rätt till statsbidrag till lärares och lärarinnors aflöning,
fordras för anställning vid folkskola eller småskola;
d) att seminariets lärare och lärarinnor ega minst lika stora löneförmåner
som dem, hvilka äro stadgade för lärare och lärarinnor vid folkoch
småskolor;
35
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
e) att lärarne och lärarinnorna tjenstgöra vid seminariet eller dess
öfningsskola minst 34| veckor årligen och minst 20 timmar i veckan
samt att de ej innehafva annan tjenst, till hvilkens innehafvares aflöning
lönetillskott af statsmedel utgår; samt
f) att lärarne och lärarinnorna äro anstälda med ömsesidig rätt till
uppsägning på viss tid.
Riksdagen har icke haft andra erinringar att göra mot Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning än dem, som föranledt följande ändringar
i afseende å de ifrågasatta vilkoren för uppbärande af bidrag. Hvad först
beträffar den i mom. b) omnämnda styrelse, har antalet af de i densamma
ingående personer ansetts böra bestämmas till minst tre. Hvad vidare
angår det i mom. e) föreslagna förbehåll, att lärare eller lärarinna
ej får innehafva annan tjenst, till hvilkens innehafvares aflöning lönetillskott
af statsmedel utgår, har uppgifvits, att detta stadgande hade
afseende å det fall, att folkskolelärare erhölle anställning vid något
af ifrågavarande seminarier. Då emellertid ett sådant fall mera sällan
torde kunna förekomma på grund af den tjenstgöringstid, båda dessa befattningar
kräfva af sina innehafvare, men berörda stadgande deremot
skulle utesluta möjligheten för ett seminarium att erhålla bidrag till aflönande
af en lärare, som t. ex. vore anstäld såsom lärare i välskrifning
vid teknisk skola, understödd af statsmedel, och för denna tjenstgöring
vore upptagen några få timmar i veckan, har Riksdagen ansett samma
stadgande utan men kunna utgå.
På grund af hvad sålunda anförts har Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen dels medgifvit,
att landsting eller stad, som ej i landsting deltager, till aflönande af lärare
och lärarinnor vid af landstinget eller staden inrättadt seminarium för
bildande af lärare eller lärarinnor vid småskola och mindre folkskola eller
af biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola, må uppbära bidrag af
allmänna medel enligt samma grunder, som gälla med afseende på de
lönetillskott, hvilka af statsmedel utgå till skoldistrikt för aflönande af
lärare och lärarinnor vid distriktets folk- och småskola, under vilkor:
a) att seminariet är ordnadt i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter
angående pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola och mindre folkskola eller
som biträdande lärare vid folkskola;
b) att seminariet ställes under en särskild af vederbörande landsting
eller stad utsedd, af minst tre personer bestående styrelse, hvilken eger att
antaga och afskeda seminariets lärare och lärarinnor;
c) att lärarne och lärarinnorna hafva samma behörighet, som, derest
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
distrikt skall ega rätt till statsbidrag till läraros och lärarinnors aflöning,
fordras för anställning vid folkskola eller småskola;
d) att seminariets lärare och lärarinnor ega minst lika stora löneförmåner
som dem, hvilka äro stadgade för lärare och lärarinnor vid
folk- och småskolor;
e) att lärarne och lärarinnorna tjenstgöra vid seminariet eller dess
öfningsskola minst 34^ veckor årligen och minst 20 timmar i veckan;
samt
f) att lärarne liksom lärarinnorna äro anstälda med ömsesidig rätt till
uppsägning på viss tid;
dels ock för här omförmälda ändamål på ordinarie stat under rubrik:
»bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid seminarier för småskolelärares
och småskolelärarinnors bildande» uppfört ett förslagsanslag af
20,000 kronor.
23:o) Vidare har Eders Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen dels att
godkänna de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari
1898 omförmälda förändrade bestämmelser angående aflöning åt ordinarie
lärare och lärarinna vid folkskola, att från och med år 1899 lända till
efterrättelse; dels att besluta de i nämnda statsrådsprotokoll angifna förändrade
bestämmelser angående lönetillskott af allmänna medel för lärare
och lärarinnor vid folkskolor, att från och med sistnämnda år lända till
efterrättelse; samt dels slutligen att för genomförandet af den i punkten
ifrågasatta löneförhöjningen höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda anslag för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
nu 4,300,000 kronor, med 270,000 kronor, eller till 4,570,000 kronor.
På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen medgift
omförmälda, af Eders Kongl. Maj:t begärda förhöjning uti ifrågavarande
anslag.
De tekniska läroverken.
24:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bär Riksdagen, med uteslutande ur riksstaten af de i tekniska högskolans
stat upptagna aflöningar för en föreståndare 6,600 kronor, förutom fri
bostad, och för en extra lärare i ångfartygskonstruktion 800 kronor,
dels på ordinarie stat för högskolan beviljat:
till höjning af aflöningen för lektorn i beskrifvande geometri och ritkonst
från 3,350 kronor till 4,000 kronor, 650 kronor;
37
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
till upprättande af ett nytt lektorat i allmän fysik 4,000 kronor;
till upprättande af ett nytt lektorat i skeppsbyggnadskonst 4,000
kronor;
till höjning af aflöningen för lektorn i geodesi och topografi från
2.000 kronor till 3,000 kronor, 1,000 kronor;
till höjning af aflöningen för lektorn i konstruktion af enkla maskindelar
från 2,700 kronor till 3,000 kronor, 300 kronor;
till höjning af aflöningen för lektorn i elementarmekanik och beskrifvande
maskinlära från 2,000 kronor till 3,000 kronor, 1,000 kronor;
till upprättande af ett nytt lektorat i husbyggnadskonst 3,000 kronor;
till arfvode åt en extra lärare i zymoteknik 1,200 kronor;
till höjning af arfvodet åt en extra lärare i frihandsteckning från
1,350 kronor till 1,600 kronor, 250 kronor;
till förhöjning af anslaget för tillfälliga lärarebiträden och assistentei*
från 7,000 kronor till 14,300 kronor, 7,300 kronor;
till arfvode för ett biträde åt bibliotekarien 400 kronor;
till höjning af anslaget för hetjeningen från 3,500 kronor till 5,100
kronor, 1,600 kronor;
till höjning af anslaget till samlingar och fysikaliska lahorationer från
5.000 kronor till 8,000 kronor, 3,000 kronor;
till höjning af anslaget till biblioteket från 3,500 kronor till 4,500
kronor, 1,000 kronor;
till två stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes resor 1,800 kronor;
till arfvode åt en professor såsom högskolans föreståndare 1,500
kronor; samt
till arfvode åt ett biträde för uppehållande af en del af föreståndarens
undervisningsskyldighet såsom professor 2,000 kronor;
dels förklarat, att för ifrågavarande lektorsbefattningar aflöningarna
skola fördelas i lön och tjenstgöringspenningar med 2,700 kronor lön och
1,300 kronor tjenstgöringspenningar för lektorat med aflöning af 4,000
kronor samt 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar
för lektorat med aflöning af 3,000 kronor;
dels ock medgift, ej mindre att samtlige lektorer vid högskolan må
efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg a lönen
af 500 kronor samt de lektorer, hvilkas aflöning enligt stat utgår med
3.000 kronor, efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring ett andra
ålderstillägg likaledes å 500 kronor, med rätt för de nuvarande lektorerna
att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, hvarunder
de efter sin utnämning till lektorer tjenstgjort vid högskolan, än
38
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
äfven att dessa ålderstillägg må utgå af det å riksstatens åttonde liufvudtitcl
uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.
På grund af hvad sålunda beslutits om nyssberörda anslags beviljande
och uteslutning af omförmälda två anslag till en föreståndare och eu
extra lärare har det ordinarie anslaget till tekniska högskolan, nu 160,450
kronor, ökats med 26,600 kronor, eller till 187,050 kronor.
25:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under vilkor
att söndags- och aftonskolan vid tekniska skolan i Eskilstuna komme
att af nämnda stad uppbära ett årligt bidrag af 2,000 kronor, för tillämpning
af i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898
angifven ny stat höja det till nämnda söndags- och aftonskola nu utgående
ordinarie statsanslag med 2,000 kronor, eller från 8,000 till 10,000
kronor; med rätt för direktionen för skolan att från en till annan af de
utgiftstitlar, hvilka icke innefattade löner till rektor, ordinarie lärare och
vaktmästare, göra de öfverflyttningar, som kunde finnas erforderliga.
t Då, såsom till statsrådsprotokollet meddelats, det af nästlidna års
Riksdag uppstälda vilkor för höjande af ifrågavarande anslag nu blifvit
uppfyldt, i det att stadsfullmägtige i Eskilstuna beslutit att årligen ställa
till direktionens för tekniska skolan förfogande det belopp, som utöfver
det äskade statsanslaget för ändamålet ansetts erforderligt, har Riksdagen,
som icke haft något att erinra mot den för skolan föreslagna nya staten,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, under vilkor
att söndags- och aftonskolan vid tekniska skolan i Eskilstuna kommer att
af nämnda stad uppbära ett årligt bidrag af 2,000 kronor, för tillämpning
af den i statsråd sprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898
angifna nya stat höjt det till nämnda söndags- och aftonskola nu utgående
ordinarie statsanslag med 2,000 kronor, eller från 8,000 till 1 0,000
kronor, med rätt för direktionen för skolan att från en till annan af de
utgiftstitlar, hvilka icke innefatta löner till rektor, ordinarie lärare och
vaktmästare, gorå de öfverflyttningar, som kunna finnas erforderliga.
Till följd af Riksdagens under punkterna 24:o och 25:o anmälda
beslut har anslaget till de tekniska läroverken, nu 415,425 kronor, ökats
med 28,600 kronor, eller till 444,025 kronor.
Gymnastiska central-institutet.
26:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att för aflönande af ytterligare
en lärare i sjukgymnastik vid gymnastiska centralinstitutet med ett
39
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
belopp af 2,500 kronor, deraf 2,000 kronor lön och 500 kronor tjenstgöringspenningar,
anslaget till nämnda institut måtte höjas med 2,500
kronor, eller från 37,150 kronor till 39,650 kronor.
Riksdagen har visserligen funnit hvad enligt statsrådsprotokollet i
ärendet af direktionen öfver gymnastiska centralinstitutet anförts ådagalägga,
att undervisningen i sjukgymnastik vid nämnda institut med dess
nuvarande anordning krafvel’ det antal lärare, som för närvarande handhar
samma undervisning, samt att institutets tillgångar ej bereda möjlighet
att, på sätt hittills egt rum, samtidigt med tillgodoseende af institutets
öfriga behof bestrida aflöning för en tredje lärare i detta ämne. Ett särskilt
anslag torde sålunda vara för ändamålet erforderligt. Dock har
Riksdagen icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten af att för närvarande
af denna anledning höja det ordinarie anslaget till institutet, da det synes
kunna ifrågasättas, huruvida icke det anmälda behofvet af tillökning i institutets
lärarekrafter är af tillfällig och öfvergående natur, hvadan Riksdagen
ansett sig böra uppföra det äskade beloppet å extra stat.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt
bifallits, att Riksdagen, med uppförande i 1899 års stat af det ordinarie
anslaget till gymnastiska centralinstitutet med dess nuvarande belopp 37,150
kronor, för aflönande af eu extra lärare i sjukgymnastik vid nämnda institut
på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 2,500 kronor.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
27:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, dels att det i medicinalstyrelsens
stat upptagna anslag till medikamentsräkningars granskning, vikariatsersättning,
renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden måtte ökas
med 5,000 kronor, eller från 11,000 kronor till 16,000 kronor, dels ock
att, i händelse aflöning för öfverfältläkaren uppfördes å fjerde hufvudtiteln,
hvad om honom förekomme i medicinalstyrelsens stat uteslötes och i stället
unsloges aflöning till ytterligare ett medicinalråd, så att staten i den del,
som anginge afiöningen för medicinalstyrelsens ledamöter, erhölle den i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 angifna
lydelse.
Vid bifall härtill skulle medicinalstyrelsens aflöningsstat komma att
sluta å 78,650 kronor samt anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande
stater att ökas från nuvarande beloppet 497,250 kronor till 502,250 kronor.
Som förslaget om uppförande åt aflöning för öfverfältläkaren a fjerde
hufvudtiteln förfallit, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
i hvad den angår aflöning för ytterligare ett medicinalråd å medicinalstyrelsens
stat i stället för den nu å nämnda stat uppförde öfverfältläkaren,
ansetts icke böra föranleda någon Riksdagens åtgärd.
Hvad deremot beträffar förslaget om ökning af arbetskrafterna å styrelsens
kansli in. in. samt om höjning för detta ändamål af anslaget till
medikamentsräkningars granskning, vikariatsersättning, renskrifning, flitpenningar
och tillfälliga biträden, har Riksdagen på grund af hvad i ärendet
anförts ansett sig böra bifalla samma förslag.
Eders Kongl. Majrts förslag att, i händelse aflöning för öfverfältläkaren
uppföres a fjerde hufvudtiteln, hvad om honom förekommer i medicinalstyrelsens
^stat ^ uteslutes och i stället anslås aflöning till ytterligare ett
medicinalråd, sa att staten i den del, som angår aflöningen för medicinalstyrelsens
ledamöter, erhåller den i statsrådsprotokollet angifna lydelse, har
alltså icke till någon Riksdagens åtgärd föranledt.
Deremot har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, ökat det i medicinalstyrelsens stat upptagna anslag
till medikamentsräkningars granskning, vikariatsersättning, renskrifning,
flitpenningar och tillfälliga biträden med 5,000 kronor eller från 11,000
kronor till 1,6000 kronor.
Pa grund häraf kommer medicinalstyrelsens aflöningsstat att sluta å
78,650 kronor; och har anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande
stater ökats från nuvarande beloppet 497,250 kronor till 502,250 kronor.
Hospitals underhåll.
28:o) I tva särskilda inom Riksdagen väckta motioner har sammanstämmande
föreslagits, att Riksdagen måtte besluta tilldela en personlig
årlig löneförbättring af 1,000 kronor åt biträdande läkaren vid Stockholms
hospital Ernst Leonard Fagergren, så länge han innehade sin nuvarande
befattning såsom biträdande läkare vid sagda hospital, att utgå från ocli
med den 1. nästkommande juli från förslagsanslaget till hospitals underhåll.
I motionerna omförmäles till en början, hurusom medicinalstyrelsen
i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af den 13 mars 1896 yttrat följande:
»Direktionen för Stockholms hospital har på förslag af hospitalets
öfverläkare, extra ordinarie professoren, doktor E. Hjertströrn anhållit, att
medicinalstyrelsen ville utverka ett personligt årligt lönetillägg af 1,000
kronor åt nuvarande biträdande läkaren vid samma hospital, medicine
kandidaten Ernst Leonard Fagergren, att utgå så länge han tjenstgör
såsom biträdande läkare vid samma hospital. Direktionen förordar på det
41
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
varmaste öfverläkarens förslag under åberopande af de skäl denne anfört
och med tillägg att direktionen under loppet af många år erfarit och inhemtat
kännedom om det i allo utmärkta sätt, på hvilket biträdande läkaren
Fagergren skött sin ansvarsfulla och arbetsamma befattning samt
det berömvärda nit och den uppoffrande menniskokärlek han dervid städse
ådagalagt.
»Medicinalstyrelsen får äfven för sin del på det varmaste förorda det
väckta förslaget och såsom ytterligare skäl derför anföra följande. Sedan
Riksdagen godkänt aflöningsstat för läkare och andra tjensteman vid rikets
hospital bestämdes genom nådigt bref till medicinalstyrelsen af den 5 juni
1885 angående aflöning åt tjensteman vid åtskilliga hospital, att biträdande
läkare skola åtnjuta en årlig lön af 2,500 kronor jemte bostad med
möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens kost, och att
beträffande tillämpningen »två tredjedelar af den kontanta aflöningen skola
utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar; att biträdande läkare,
som är medicine licentiat och boende vid hospitalet, eger utöfver den i
staten bestämda aflöning bekomma årligen 1,000 kronor, under vilkor att
han icke med befattningen såsom biträdande läkare förenar annan tjenst,
samt att för biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet, aflöningen
i alla händelser endast utgår med 2,000 kronor om året utan någon rätt
till naturaförmåner».
»Tack vare den rikliga tillgång på legitimerade läkare, som nu förefinnes,
och med hänsyn till de ökade anspråk, hvilka under senare år
stälts på allt, som rör de sinnessjukas vård, anställas numera endast legitimerade
läkare såsom biträdande läkare vid rikets hospital. Stockholms
hospital gör dock härutinnan ett undantag, enär medicine kandidaten
E. Fagergren allt sedan 1882 och således 3 år innan den nya lönestaten
kunde tillämpas, på grund af konstitutorial eller fortfarande giltigt förordnande
innehaft och fortfarande innehar sin befattning såsom biträdande
läkare. Oaktadt samme Fagergren för många år sedan fullgjort all för
medicine licentiatexamen föreskrifven klinisk tjenstgöring, har han dock
genom daglig ansträngande och ansvarsfull tjenstgöring vid hospitalet varit
så träget upptagen, att det för honom, med bibehållande af sin nuvarande
tjenst, är omöjligt taga medicine licentiatexamen, hvarigenom han skulle
erhållit en med 1,000 kronor förhöjd aflöning jemte utsigt till en eljest
välförtjent befordran på en bana, för hvilken han visat sig ega både håg
och fallenhet.
»Af bilagda utdrag ur medicinalstyrelsens matrikel öfver extra läkare
framgår, att biträdande läkaren vid Stockholms hospital E. Fagergren,
som är född 1848 och aflagt medicine kandidatexamen 1877, under åren
Bill. till Riktd. Prat. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. in Häft. G
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
1879—1881 innehaft fyra särskilda förordnanden att tjenstgöra såsom extra
läkare på landsbygden och att han sedan den 10 december 1882 tjenstgjort
och fortfarande tjenstgör såsom biträdande läkare vid Stockholms
hospital, der han alltså tjenstgjort oafbrutet mer än 13 år och under
denna tid på grund af trettio olika förordnanden bestridt öfverläkarens
tjenst under tillsammans ett år och en månad.
»Uppenbart är att en kontant årlig aflöning af 2,500 kronor, äfven
med iakttagande af den största sparsamhet, svårligen kan fås att räcka
till för en biträdande hospitalsläkare och än mindre för den, som lika med
Fagergren är gift och har 2 barn att försörja. Då hvarje annan biträdande
hospitalsläkare numera aflönas med 3,500 kronor, men Fagergren
under 13 år ej uppburit mer än 2,500 kronor årligen, har för statsverket
alltså under dessa år kunnat inbesparas 1,000 kronor årligen.
»Då Fagergren enligt öfverläkarens, hospitalsdirektionens och medicinalstyrelsens
enstämmiga vitsord på ett i allo berömvärdt sätt under mer än
13 år skött sin ansvarsfulla tjenst, är han nu för visso väl förtjent af samma
aflöning, som tillkommer hvarje legitimerad biträdande läkare samma dag
denne tillträder sin tjenst. Ett bifall till den föreslagna årliga personliga
löneförbättringen för Fagergren medför icke något prejudikat, än mindre
ett farligt sådant, då biträdande läkare numera alltid skola förordnas på
viss tid, dock icke för hvarje gång öfver 3 år, och då till denna befattning,
med nuvarande tillgång på legitimerade läkare, alltid kunna påräknas
medicine licentiater. Under dessa säregna förhållanden vågar medicinalstyrelsen
antaga, att Riksdagen, som alltid visat intresse för allt, som rör
de sinnessjukas vård, icke skall neka medel till den ifrågasatta personliga
löneförhöjningen af 1,000 kronor årligen åt en mer än vanligt deraf förtjent
biträdande läkare efter 13-årig oafbruten och daglig tjenstgöring.
»På ofvan anförda skäl får medicinalstyrelsen i underdånighet hemställa,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t aflåta nådig proposition till den nu
församlade Riksdagen att en personlig årlig löneförbättring af ett tusen
(1,000) kronor må tillerkännas biträdande läkaren vid Stockholms hospital
Ernst Leonard Fagergren, så länge han innehar sin nuvarande befattning
såsom biträdande läkare vid sagda hospital, att utgå från och med den 1
nästkommande juli från förslagsanslaget till hospitals underhåll.»
Motionärerna hafva härefter för egen del — med förklarande att de
till alla delar instämde i medicinalstyrelsens yttrande — särskild! framhållit
följande: Det vore klart, att medicine kandidaten Fagergren, hvilken
nu i omkring 16 år enligt så väl öfverläkarens som hospitalsdirektionens
och medicinalstyrelsens ampla vitsord med stort nit och utmärkt skicklighet
varit biträdande läkare vid Stockholms hospital, under denna långa
43
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
tid vunnit eu erfarenhet och skicklighet i sin tjensts skötande, som ingalunda
stode de unga medicine licentiater till buds, hvilka plägade förordnas
till sådana platser. Att han det oaktadt skulle aflönas med 1,000
kronor mindre än en sådan syntes motionärerna hardt och obilligt, så
mycket mer som en kontant aflöning af 2,500 kronor måste anses alldeles
otillräcklig för en familjefader med tvenne barn, hvarjemte borde påpekas,
att Fagergren, just derför att han endast vore medicine kandidat och ej
legitimerad läkare, ej kunde påräkna några biinkomster i form af praktik
utom sjukhuset, hvilket åter hade till följd, att han odeladt kunde egna
sin verksamhet åt sin plats vid sjukhuset, hvilket också varit fallet —
sjukhuset till stor båtnad.
Härtill komme att, såsom medicinalstyrelsen framhållit, om det ifrågasatta
personliga tillägget beviljades, häraf ej något prejudikat kunde blifva
följden, alldenstund Fagergren förordnats på en tid, då det varit särdeles
ondt om unga läkare, hvaremot nu en mycket stor tillströmning till yrket
egt rum under många år och således legitimerade läkare till sådana platser
alltid vore att påräkna och dessutom enligt nu gällande förordning dessa
platser tillsattes högst på tre år för hvar gång.
Ehuru Riksdagen visserligen anser det vara betänkligt att på förslag
af enskild motionär bereda särskilda förmåner åt viss person, har Riksdagen
dock funnit sig böra bifalla motionärernas förslag, helst af hvad
medicinalstyrelsen och motionärerna anfört torde med visshet kunna antagas,
att ett bifall till motionerna icke bör kunna gifva anledning till
eller åberopas såsom stöd för nya likartade framställningar. Med afseende
härå och då Fagergrens skicklighet för ifrågavarande tjenstebefattning
blifvit af vederbörande myndigheter vitsordad, har Riksdagen alltså, i anledning
af förenämnda motioner, inedgifvit, att medicine kandidaten Ernst
Leonard Fagergren må från och med den 1 nästkommande juli, så länge
han innehar sin nuvarande befattning såsom biträdande läkare vid Stockholms
hospital, tillgodonjuta en personlig årlig löneförbättring af 1,000
kronor; skolande denna löneförbättring utgå från förslagsanslaget till
hospitals underhåll.
Öfriga ordinarie anslag.
29:o) Beträffande öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie
anslag under åttonde hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit
annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslags
-
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för närvarande upptaget
till 23,052 kronor, måtte höjas med 48 kronor, eller till 23,100 kronor.
Samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, i afseende
å hvilkas belopp Riksdagen icke här ofvan gjort särskild anmälan,
hafva af Riksdagen för år 1899 faststälts till samma belopp som i innevarande
års riksstat; dock att, till jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. höjts med 1 krona,
eller från 23,052 kronor till 23,053 kronor.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva,
utom de redan i punkterna 6:o, 14:o, 15:o, 18:o, 19:o och 26:o anmälda,
följande anslag beviljats.
Riks- och landsarkiven.
30:o) På grund af Eders Kong! Majrts derom gjorda framställning
har Riksdagen till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän i riksarkivet på
extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 1,700 kronor.
31:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Eders Kongl. Maj:t för år
1899 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående
år för berörda ändamål beviljats; och har Riksdagen, med bifall härtill,
till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro
af vigt för fäderneslandets historia, beviljat för år 1899 ett extra anslag
af 3,000 kronor.
32:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till fortsatt utgifvande
genom riksarkivet af »Svenska riksdag sakter jemte andra handlingar,
som höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet 1521—
77/5», på extra stat för år 1899 anvisa ett anslag af 1,500 kronor, under
45
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
medgifvande, att de besparingar, som till äfventyra uppkonnne å det på
extra stat för år 1898 uppförda anslag till fortsatt utgifvande af »Svenska
riksdagsakter m. m.», finge'' användas för fortsatt utgifvande i tryck genom
riksarkivet af handlingar, tillhörande urkundsamlingen »Konung Gustaf I:s
registratur».
Hvad af Eders Kong! Maj:t i förevarande ämne föreslagits har af
Riksdagen bifallits.
33:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1899 anvisa ett belopp af 1,000 kronor till inköp af nödiga böcker
för landsarkivet i Vadstena.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt, har Riksdagen
på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 1,000 kronor till
inköp af nödiga böcker för landsarkivet i Vadstena.
34:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att för uppförande
å Sommeliusska lyckan i Lund af byggnader för ett landsarkiv i hufvudsaklig
enlighet med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14
januari 1898 omförmälda ritningar äfvensom för byggnadernas inredning
och vidtagande af i sammanhang dermed föreslagna åtgärder för anordnande
af gas-, värme-, vatten- och afloppsledningar jemte planering och
stängsel m. m. bevilja ett anslag af 164,563 kronor och deraf på extra
stat för år 1899 anvisa 82,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bevilja ifrågavarande anslag på sätt Eders
Kongl. Maj:t föreslagit, har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, för uppförande å Sommeliusska lyckan i Lund af byggnader
för ett landsarkiv i hufvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmälda ritningar äfvensom
för byggnadernas inredning och vidtagande af i sammanhang dermed
föreslagna åtgärder för anordnande af gas-, värme-, vatten- och afloppsledningar
jemte planering och stängsel m. m. beviljat ett anslag af 164,563
kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisat 82,000 kronor.
35:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande
å i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 angifven
plats af byggnader för ett landsarkiv i Upsala, i hufvudsaklig enlighet
med uppgjorda ritningar, äfvensom för byggnadernas inredning och
vidtagande af i sammanhang dermed föreslagna åtgärder för anordnande
af gas-, värme-, vatten- och afloppsledningar jemte anbringande af stängsel
in. in. bevilja ett anslag af 166,424 kronor och deraf på extra stat för år
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
1899 anvisa 83,000 kronor, under medgifvande att utöfver sjelfva grunden
för byggnaderna nämnda plats i öfrigt finge användas till tomt för
landsarkivet och dessutom af Upsala slotts område undantagas från bebyggande
en sträcka af 30 meters bredd vid de sidor af tomten, som icke
vore belägna vid landsvägen.
Riksdagen, som ansett sig böra anslå medel till beredande af lokal
för ett landsarkiv i Upsala, har i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag
i ämnet velat framhålla, att, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelats,
rikssalen i Upsala slott beräknats kunna för sådant ändamål inredas fölen
kostnad af 98,000 kronor, hvartill skulle komma för anordnande af
värmeledning ytterligare 8,000 kronor. För ett belopp af 106,000 kronor
skulle sålunda utrymme kunna erhållas inom Upsala slott för samma
myckenhet arkivalier, som enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag varit afsedd
att inrymmas i den till en kostnad af 166,424 kronor beräknade nybyggnaden;
och tillfälle skulle äfven vinnas att för en jemförelsevis ringa ökad
utgift inom slottet erhålla en afsevärd tillökning i utrymmet. Då den utredning,
som blifvit verkstäld i anledning af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
i Upsala län anmärkningar emot arkivets förläggande till
slottet, sålunda gifvit vid handen, att en nybyggnad för arkivet skulle
betinga väsentligt högre kostnad, har Riksdagen ansett samma anmärkningar
icke böra tillmätas afgörande betydelse, för hvilken uppfattning
Riksdagen jemväl funnit stöd i öfverintendentsembetets uttalande i anledning
af anmärkningarna. Riksdagen har på dessa skäl ansett, att det
tillämnade landsarkivet borde förläggas till Upsala slott och att de enligt
ofvan omförmälda beräkning för rikssalens inredande till landsarkiv erforderliga
medel borde ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså blifvit på det
sätt bifallen, att Riksdagen till beredande af lokal för ett landsarkiv i
Upsala beviljat ett anslag af 106,000 kronor och deraf på extra stat för
år 1899 anvisat ett belopp af 53,000 kronor.
Nationalmuseum.
36:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1899
anvisa ett extra anslag af 8,000 kronor för vård, underhåll och tillökning
af statens konstindustriella samlingar.
Enligt hvad Riksdagen försport, hafva på sista tiden bland derför
intresserade personer förslag blifvit framstälda, åsyftande en i någon mån
förändrad anordning af de staten tillhöriga eller med statsmedel under
-
47
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
stödda samlingar af konstindustrielt eller kulturhistoriskt intresse, som
finnas förvarade i nationalmuseum, i statens historiska museum och i nordiska
museet. Då Riksdagen för sin del håller före, att genom meddelande
af noggrannare föreskrifter angående beskaffenheten af de föremål, som
för hvar och en af samlingarna må förvärfvas, bestämdare gränser borde
uppdragas emellan de särskilda museiinstitutionernas verksamhetsområden,
har Riksdagen med hänsyn jemväl till möjligheten af en förestående förändring
i anordningen af nationalmusei konstindustriella samlingar äfvensom
med afseende å det begränsade utrymme, som för närvarande finnes
för dessa samlingar disponibelt, ansett sig icke för närvarande böra bevilja
högre anslag för nu ifrågavarande ändamål, än som under de senare åren
utgått, eller 4,000 kronor; och har alltså Riksdagen på det sätt bifallit
Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning, att till vård, underhåll och
tillökning af statens konstindustriella samlingar på extra stat för år 1899
anvisats ett anslag af 4,000 kronor.
37:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande
af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden bevilja på extra stat för
år 1899 ett anslag af 2,000 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, för anordnande af
nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden beviljat på extra stat för
år 1899 ett anslag af 2,000 kronor.
Lifrustkammaren.
38:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts i sådant afseende gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum, på extra stat
för 1899 anvisat ett anslag af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård
af lifrustkammarens samlingar m. m.
Domkapitlens expeditioner.
39:o) Vidai’e har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning och i likhet med hvad för flera föregående år egt
rum, på extra stat för år 1899 anvisat ett anslag af 3,710 kronor för
löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.
48
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
40:o) Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, och i likhet med hvad för åren 1896, 1897 och 1898 egt
ruin, på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 5,000 kronor, för betäckande
af brister, som före år 1896 uppkommit i domkapitlens expeditionskassor,
i den mån de anmälas och blifvit till siffran i behörig- ordning
faststälda.
Universiteten.
41:o) Sedan Riksdagen år 1894 beviljat ett anslag af 36,000 kronor
för anställande under sex år vid universitetet i Upsala af lektorer i tyska,
franska och engelska språken, samt af detta anslag för hvart af åren 1895,
1896, 1897 och 1898 anvisat 6,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu
föreslagit, att af omförmälda anslag måtte för år 1899 anvisas 6,000
kronor.
Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid
universitetet i Upsala på extra stat för år 1899 anvisat 6,000 kronor.
42:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för uppehållandet af undervisningen och examinationen i
geografi vid universitetet i Upsala på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp
af 1,000 kronor.
43:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de sex senaste åren egt rum,
på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 2,500 kronor till arfvoden
åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala.
44:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till uppförande
och utrustning, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar
och förslag, af en ny laboratoriebyggnad för institutionen för allmän och
analytisk kemi vid universitetet i Upsala på extra stat bevilja ett anslag
af 273,561 kronor och deraf för år 1899 anvisa ett belopp af 150,000
kronor.
Riksdagen får härmed anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning icke af Riksdagen bifallits.
o
45:o) Åberopande hvad Riksdagen här ofvan under punkten 7:o i
ärendet anfört, får Riksdagen anmäla, att, i anledning af Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning, Riksdagen för inköp af mikroskop och
49
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
annan erforderlig utrustning för en bakteriologisk afdelning af patologiska
institutionen vid universitetet i Upsala, på extra stat för år 1899 beviljat
ett anslag af 6,000 kronor.
.!»*•!) *’ '' » . • M I «'' ,.U . '' * V t * '' * ! ■ 1 : i. • '' : ! ■ '' '' • -
46:o) Vid 1889 års riksdag beviljades, i enlighet med Eders Kongl.
Maj:ts förslag och på det att en extra ordinarie professur inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna, tillsättas, ett anslag af
4,Q00. kronor årligen, att utgå, intill dess adjunktslöner blefve härför tillgängliga;
och har sagda belopp anvisats för hvart och ett, af åren 1890
1898.: i Då medel å universitetets stat ännu icke vore att för ändamålet
tillgå, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för åt 1899
anvisa 4,000 kronor till aflöning åt en extra ordinarie professor inom
juridiska fakulteten vid universitetet i Lund.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har vunnit Riksdagens
bifall) ,,>
47:o) Sedan Riksdagen år 1895 för anställande under sex år vid
universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken beviljat
ett, anslag af 36,000 kronor, och deraf för hvardera af åren 1896,
1897 och 1898 anvisats 6,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att af omförmälda anslag för år 1899 anvisa 6,000 kronor.
Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid
universitetet i Lund på extra stat för år 1899 anvisat, 6,000 kronor,
r,. ''•> , . V , _ • ■ u
48:o) Med anledning af Eders Kongl. Majrts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad-,för de senare åren egt rum, till
särskilt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg för år
1899 anvisat ett extra anslag af 2,000 kronor, med vilkor att Söderberg
under nämnda år egnar sin tjenst åt universitetets historiska museum
samt mynt- och medalj kabinett .
49:o) Pa grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1892—1898
egt rum, såsom personligt lönetillägg för år 1899 åt akademikamrer ar en i
Lund Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år beviljat
750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.
50:o) Eders Kongl. Maj it bär föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1899 bevilja ett anslag af 500 kronor till personligt, ålderstillägg
åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund E. E. bränne.
Vilt. till Uiksd. Frat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Höft. 7
SO Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Sedan Riksdagens vederbörande utskott i skrifvelse från ecklesiastikdepartementet
af den 9 mars 1898 erhållit underrättelse derom, att Bränne,
på derom gjord ansökning, genom Eders Kongl. Maj:ts beslut den 4 berörda
mars förklarats berättigad att från och med månaden näst efter den,
i hvilken afsked bl ef ve honom beviljadt, under sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 2,500 kronor
årligen, med hvilken skrifvelse derjemte till utskottet öfverlemnats Braunes
omförmälda ansökning, deri han förklarat sig önska söka entledigande från
vice bibliotekariebefattningen vid utgången af innevarande vårtermin, så
har, på grund af hvad sålunda förekommit, Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställning icke till någon Riksdagens åtgärd föranledt.
'' '' '' • '' >’ • ■ > :» ''■ •! ; } '' . . ; : jj t i; ; j , • II II • I {:-;/!;•
51:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad för flera föregående år egt rum, jemväl
för år 1899 på extra stat anvisat 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden
vid universitetsbiblioteket i Lund.
52:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kong!. Majtt.s derom
gjorda framställning, i likhet med hvad för åren 1897 och 1898 egt rum,
jemväl för år 1899 på extra, stat anvisat ett belopp af 1,500 kronor till
arfvode åt en assistent vid växtfysiologiska laboratoriet vid botaniska institutionen
i Lund.
53:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
bär Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren eget rum, till arfvode
åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen i Lund för år 1899
anvisat ett extra anslag af 500 kronor.
54:o) Sedan förra årets Riksdag för ny- och tillbyggnad för biblioteket
vid universitetet i Lund beviljat ett extra anslag af 168,000 kronor samt
deraf för år 1898 anvisat 84,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1899 anvisa återstoden, 84,000
kronor, af det för omförmälda ändamål beviljade anslaget.
Riksdagen har till ny- och tillbyggnad för biblioteket vid universitetet
i Lund af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1899 anvisat återstoden,
84,000 kronor. .i 1 . .
i.., i.V’w/1 -i >! Jk''] ''.»v ''-
! i* ■ • ■ | _ • ; : ? ; J • | ), It i | ■ j • , 1( '' ! I • . , ;
|
51
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Korolinska mediko-kirurgiska institutet.
HH ■ | i • ■. 1 '' -'' * i ■ I -.i''i nuröobr • ,''>Mj t:t ■ , ni1 ■
. •<• 55:o) Med anledning af Eders Kong] Maj:ts derom framstälda förslag,
har Riksdagen jemväl för år 1899 på extra stat anvisat:
till arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets
gynekologiska klinik 900 kronor; och
till arfvode åt eu amanuens vid institutets kemiska laboratorium 900
kronor.
5 I ’ : *'' * * i< j Hit VI. Ui* ! ; T : . > ; }>l:
56:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt rum, på
extra stat för år 1899 anvisat:
till eu pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor; och
till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 2,800 kronor, att utgå
under vilkor, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma belopp
för år 1899.
57:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, på sätt för de senare åren egt rum, till bekostande af
teckningar i vetenskapliga ändamål vid karolinska institutet beviljat ett
extra anslag för år 1899 af 1,500 kronor.
58:o) Med anledning af hy^d Eders, Kongl. Maj:t derom föreslagit, har
Riksdagen för anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska kliniken
vid karolinska institutet på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp
af 500 kronor.
59:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fyllande af
brist, som å karolinska institutets allmänna materielanslag uppstått under
år 1896, å extra stat för år 1899 anvisa ett belopp af 2,300 kronor.
Riksdagen, som sistlidet år biföll det då af Eders Kongl. Maj:t begärda
anslaget till täckande af den för åren 1894 och 1895 i karolinska institutets
å ordinarie stat uppförda allmänna materielanslag uppkomna brist,
har icke heller ansett sig böra motsätta sig beviljande af det nu äskade
anslaget, men vill i sammanhang härmed hafva uttalat den mening, att,
sedan 1897 års Riksdag i anledning af eu utaf Eders Kongl. Maj:t till samma
Riksdag afbiten proposition höjt det ordinarie materielanslaget till 17,500
kronor, det bör kunna med visshet antagas, att någon brist å anslaget
under innevarande och kommande år icke skall uppstå.
52
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, till fyllande
af brist, som å karolinska institutets allmänna materielanslag uppstått
under år 1896, å extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 2,300''kronor.
Allmänna läroverken och pedagogierna.
60:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att af det
vid 1897 års riksdag, såsom bidrag till uppförande i enlighet med faststälda
ritningar af en ny byggnad för allmänna läroverket i ITmed, beviljade
anslag af 25,000 kronor för år 1899 å extra stat anvisa det återstående
beloppet, 12,500 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bifallits.
Högre lärarinneseminariet.
61 :o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende
föreslagit, har Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat för fortsatt
uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid seminariet ett belopp af
3,000 kronor samt för beredande af fortsatt undervisning i huslig ekonomi
vid seminariet och dermed förenade normalskolan för flickor ett belopp
af 5,000 kronor.
I i < ; -
Folkundervisningen.
62:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1898 egt rum, jemväl för år
1899 på extra stat anvisat ett belopp af 20,000 kronor till understöd åt
mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel.
De tekniska läroverken.
63:o) Med anledning af Eders Kongl. Majtts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1896—1898 egt rum, till
understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader för
deras inspektion, på extra stat för 1899 anvisat ett anslag af 45,000
kronor, under vilkor att det bidrag, som af dessa medel kommer att utbetalas
till understöd åt sådan skola, icke får öfverstiga hvad vederbörande
kommun kontant tillskjuter för skolan.
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
53
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
< M,: ‘it* i,, . ; :•!:■; : ; ■ ■■ ■ .i. ''■!. ■
64:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1899 anvisa dels till arfvode för granskning af hosptialens räkenskaper
ett belopp af 1,200 kronor, dels ock till ökadt biträde hos medicinalstyrelsen
vid liospitalsärendenas behandling en summa af 6,000 kronor, dock,
hvad denna summa beträffade, under förbehåll att deraf innehålles ett
belopp, motsvarande hvad seraflmerordensgillets förre sekreterare T. A.
Billbergh kunde komma att af de till honom för nämnda år i ersättning
för sekreterareaflöning från allmänna indragningsstaten utgående medel
afstå till bekostande af biträde åt medicinalstyrelsen vid handläggning af
sekreteraregöromål å liospitalsafdelningen.
På grund af hvad i ärendet förekommit hafva Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställningar af Riksdagen bifallits.
65:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen i
anledning af inom Riksdagen väckta motioner för åstadkommande af ett
sanatorium för lungsotspatienter i södra Sverige samtidigt med de två, som
äro afsedda att för insamlade medel anordnas i norra och mellersta delarne
af landet, på extra stat beviljat 850,000 kronor och deraf under riksstatens
åttonde hufvudtitel till utgående under år 1899 anvisat 350,000 kronor.
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
66:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat ett anslag af 3,000
kronor till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till
beredande, så vidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinn
orna deri under den tid, de genomgå dessa kurser.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
67:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för den 1-1 januari 1898 upplyses, de extra anslag å tillsammans 9,200
kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för
innevarande år liksom för flera föregående år beviljade, äro för samma
54
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
ändamål fortfarande erforderliga, har Riksdagen på extra stat för år 1899
anvisat följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid anordnandet och
vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning
åt vaktbetjening 4,000 kronor;
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemning»!’
in. in. 3,200 kronor; samt
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum in. m. 2,000 kronor.
68:o) Eders Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att till vidtagande
af konservering såtgärder vid Visby stadsmur, i hufvudsaklig enlighet med
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmäldt
arbets- och kostnadsförslag, bevilja ett anslag ;af 20,550 kronor
och deraf på extra stat för år 1899 anvisa ett belopp af 10,300 kronor.
Riksdagen, som funnit giltiga skäl vara anförda för beviljande af
statsanslag till bevarande afl Visby stadsmur från förstörelse, bär likväl
ansett, att staden Visby, för hvilken de ifrågasatta konserveringsåtgärderna
måste vara af särskild! intresse, icke bör helt och hållet undandraga
sig att deltaga i de dermed förenade kostnaderna. Lika med vitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademien har emellertid Riksdagen funnit det i
statsrådsprotokollet omförmälda vid stadens erbjudande af ett bidrag å
2,500 kronor fästa vilkoret icke böra godkännas; men i alla händelser
anser Riksdagen skäligen kunna förväntas, att — derest staten i öfrig!
ikläder sig kostnaderna för de ifrågavarande arbetena -—- Visby stad skall
befinnas villig att. obetingadt anslå nämnda belopp 2,500 kronor, deraf
hälften synts böra utgå under år 1899 och återstoden under ål* 1900;
och vid sådant förhållande har det af statsmedel för detta ändamål äskade
belopp kunnat nedsättas från 20,550 kronor till 18,050 kronor.
På grund häraf har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på
det sätt bifallits, att Riksdagen till vidtagande af konserveringsåtgärder
vid Visby stadsmur i hufvudsaklig enlighet med det i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmälda arbetsök
kostnadsförslag — under vilkor att staden Visby för ändamålet anslår
2,500 kronor, att utgå med minst 1,250 kronor under år 1899 och återstoden
under år 1900 — beviljat ett anslag af 18,050 kronor och deraf
på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 9,025 kronor.
i jt i* 1 • , . . f . . , ■ ! i . : * f f J »•, , ,
b9:o) Eders Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för vidtagande
åt åtgärder till bevarande af Alvastra klosterruiner, i hufvudsaklig enlighet
55
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898
omförmäldt arbets- och kostnadsförslag, på extra stat för år 1899 bevilja
ett. anslag af 3,200 kronor.
'' : I anledning af hvad till statsrådsprotokollet, meddelats har Riksdagen
på extra stat för år 1899 beviljat ett anslag af 3,200 kronor för vidtagande
af åtgärder till bevarande af Alvastra klosterruiner i hufvudsaklig
enlighet med det i statsrådsprotokollet omförmälda arbets- och kostnadsförslag.
70:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för 1899 anvisa ett anslag af 30,000 kronor* för användande i mån af
behof till inköp för kongl. myntkabinettets räkning af sådana i den i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmälda
Oldenburgska samlingen förekommande svenska mynt, som kunde behöfvas
till fyllande af luckor i myntkabinettet.
Riksdagen har väl ansett giltig anledning förefinnas till beviljande af
anslag för ifrågavarande ändamål, men funnit det af Eders Kongl. Maj:t
föreslagna beloppet vara. väl högt tilltaget och skäligen kunna nedsättas
till 24,000 kronor, hvadan Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning
blifvit på det sätt bifallen, att Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat
ett anslag af 24,000 kronor, att i mån af behof användas till inköp för
kongl. myntkabinettets räkning af sådana i den Oldenburgska samlingen
förekommande svenska mynt, som kunna behöfvas till fyllande af luckor
i myntkabinettet.
.fitniiRi ilo loa (till iåtoh toi a^jlatfnic^gonjalvtyb/r''
Naturhistoriska riksmuseum.
... , '' ... ■'' / ... hi ,. . .|J . i i - i / i .■ In it:.
71:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, till inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska
riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till
arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid
aldelningen förenade utgifter, jemväl för år 1899 på extra stat anvisat
2,000 kronor.
■ * 1 \ '' '' ’ 1 *I , . ! i ■ • ■ . '' . '' '' 1 * «! ’ '' i ’ • •
72:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1899 uppföra en summa af 7,300 kronor till vård, underhåll och
förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling.
Riksdagen, som på de af 1897 års Riksdag anförda skäl ansett, att
den del af nu ifrågavarande anslag, som är1 afsedd till arfvode åt en
56
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
särskild föreståndare för samlingen, borde för ar 1899 beviljas under
samma vilkor, som för innevarande år blifvit föreskrifvet, har i öfrig!
icke haft något att emot framställningen erinra och har alltså till vård,
underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling
på extra stat för år 1899 anvisat 7,300 kronor, hvaraf 4,500 kronor,
afsedda till arfvode åt en särskild föreståndare för samlingen, dock icke
må utgå, förrän visadt blifvit, att det för uppförandet af en nybyggnad
för samlingen beräknade belopp åstadkommits.
Meteorologiska centralanstalten.
73:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hår Riksdagen på extra stat jemväl för år 1899 anvisat 7,950 kronor
till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst vid meteorologiska
centralanstalten.
74:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har
Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, på extra stat
för år 1899 till upprätthållande af eu meteorologisk station i Gellivare
beviljat ett anslag af 300 kronor.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
75:o) Eders Kongl.. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppehållande
af undervisningen vid de i Vadstena, Skara och Bollnäs anordnade
läroanstalter för öfveråriga döfstumma anvisa ett extra anslag för år
1899 af 47,400 kronor.
I anledning af förevarande framställning tillåter sig Riksdagen i korthet
erinra om hvad vid föregående riksdagar i frågan förekommit.
På grund af en utaf Riksdagen den 23 maj 1875 till Eders Kongl.
Maj:t aflåten skrifvelse framlade Eders Kongl. Maj:t för 1877 års Riksdag
ett förslag om upprättande af undervisningsanstalter för icke förut undervisade
öfveråriga döfstumma, åsyftande, enligt hvad af dåvarande chefens
för ecklesiastikdepartementet yttrande till statsrådsprotokollet i ärendet
framgår, att genom de öfverårigas afskiljande från de förutvarande undervisningsanstalterna
utrymme skulle kunna der beredas för alla döfstumma
i undervisningsåldern. Då det ansågs i allmänhet kunna antagas, att den
57
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
döfstumme, sedan han uppnått en ålder af trettio år eller derutöfver,
knappast vore mottaglig för egentlig undervisning, fann departementschefen
åtgärderna för beredande af undervisning åt öfveråriga åtminstone till en
början böra afse endast dem, hvilka befunne sig i åldern af 15 till 30
år, af hvilka de, som tillhörde åldern af 15 till 20 år, borde hafva en
undervisningstid af fyra år, då deremot för dem, som vore öfver 20 år,
en undervisningstid af två år syntes blifva tillräcklig. Antalet icke undervisade
döfstumma i åldersgruppen 15 till 30 år beräknades till omkring
700, och då af dessa en del förmodades icke vara mottaglig för undervisning
och en annan del icke komma att begagna det tillfälle till undervisning,
som för dem erbjödes, ansåg departementschefen de ifrågasatta
anstalterna kunna beräknas för ett antal af 600 elever.
Om detta ungefärligen utvisade vidden af den uppgift, som förelåge,
så skulle den, yttrar vidare departementschefen, kunna lösas, om inalles
tre läroanstalter för ändamålet upprättades. Derest af dessa en trädde i
verksamhet år 1878, en 1879 och den tredje 1880 samt hvardera anstalten
årligen till undervisning mottoge under de två första åren trettio nya
elever och derefter ett antal, motsvarande deras, som efter afslutad kurs
från anstalten utskrefves, så borde vid slutet af år 1888 det mål vara
uppnådt, som med anstalternas inrättande afsetts.
Sedan 1877, 1878 och 1879 årens Riksdagar medgifvit upprättande af
de sålunda föreslagna tre undervisningsanstalterna för öfveråriga döfstumma,
hafva anslag för uppehållande af undervisningen vid dessa anstalter årligen
af Riksdagen beviljats. För hvart och ett afåren 1882—1897 hafva dessa
anslag uppgått till 49,200 kronor. Efter det, på sätt i det vid 1897 års
statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll omförmäles, första lärarinnan
vid anstalten i Skara sökt och erhållit afsked, hvarvid direktionen för
nämnda anstalt med anledning af det minskade elevantalet icke funnit
nödigt anställa någon ny lärarinna, bär sistlidet års Riksdag, jemlikt Eders
Kongl. Maj:ts framställning, för ändamålet beviljat förenämnda belopp
47,400 kronor, som nu jemväl för år 1899 äskas.
Enligt hvad bär ofvan blifvit nä mildt, hade i Eders Ivopgl. Maj:ts vid
1877 års riksdag framlagda förslag beräknats, att de tillfälliga läroanstalterna
för öfveråriga döfstumma skulle vid slutet af år 1888 hafva uppnått
sitt ändamål och derför då kunna upphöra. Till det statsrådsprotokoll,
som bifogats sistnämnda års statsverksproposition, har emellertid
dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anfört, att under de år, som
förflutit, sedan förslaget framstälts, antalet af dem, förn hvilka undervisning
vid nu ifrågavarande anstalter vore behöflig, ytterligare ökats derigenom,
att flera döfstumma, som icke njutit undervisning vid döfstum
Uih.
till Rilcsd. Prot. 1898. 10 Sand. 1 Afl. 1 Rand. 15 flöjt. 8
58
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
anstalt, inträdt inom den bestämda åldersgränsen. Enligt genom domkapitlen
infordrade uppgifter rörande antalet döfstumma i riket, hade vid
1885 års slut i hela riket funnits 336 i åldern 15—30 år och 168 i åldern
11—14 år, om hvilka uppgifvits, att de ej varit intagna i någon undervisningsanstalt.
Då äfven de senare under åren 1886—1889 upphunnit
eller komme att upphinna den förenämnda åldern af femton år, vore det
fortfarande behöfligt, att läroanstalter funnes, i hvilka en för dessa personer,
, lämplig undervisning meddelades.
År 1889 har chefen för ecklesiastikdepartementet dels vid sin framställning
om äskande i årets statsverksproposition af det sedvanliga årsanslaget
meddelat, att vid de ifrågavarande läroanstalterna varit under
höstterminen 1888 intagna tillsammans 122 elever, nemligen vid läroanstalten
i Vadstena 48, i Skara 42 och i Bollnäs 32, dels ock vid föredragning
den 22 mars 1889 inför Eders Kongl. Maj:t af det sedermera i
särskild proposition (n:o 31) till samma års Riksdag framlagda förslag till
ordnande af döfstumundervisningen i riket med afseende å läroanstalter
för öfveråriga döfstumma anfört, bland annat, följande.
»Den ända hittills qvarstående valfriheten att låta de döfstumma
undervisas eller icke har naturligtvis haft till följd, att under de år, anstalterna
för öfveråriga döfstumma varit i verksamhet, en stor del af
barnen i de lägre åldersklasserna aldrig inkommit i de egentliga döfstumskolorna,
utan blifvit i saknad af all undervisning. Dessa hafva undan
för undan inskridit och inskrida fortfarande i öfverårighetsgruppen. Då
dertill kommer, att skoltvånget, enligt nu föreliggande förslag, inträder
först med det år, under hvilket barnet fyller nio år, kommer samma grupp
allt fortfarande att tillföras alumner från de åldersklasser, som, då den
nya organisationen skulle börja att tillämpas, öfverskridit nyssnämnda
lefnadsålder af nio år, och för hvilka valfrihet i afseende på undervisning
fortfarande eger rum. Staten bör icke gent emot dessa — om de, då de
hunnit mognare ålder, sjelfva önska undervisning eller deras föräldrar eller
målsmän, komna till insigt om sina skyldigheter gent emot dem, då vilja
bereda dem tillfälle till sådan — undandraga sig den förbindelse, som
staten iklädt sig mot dem, som år 1876 antogos komma att tillhöra öfverårighetsgruppen,
eller ställa de förra i sämre ställning än de senare. Detta
bör så mycket mindre ske, som staten sjelf genom att hittills icke hafva
infört obligatorisk undervisning för döfstumma gifvit anledning till att
det provisoriska tillståndet erhållit eu längre fortvara, än i 1877 års kong],
proposition antogs. Enligt de uppgifter, som för år 1885 införskaffats
från vederbörande pastorsembeten, funnos då i åldersgruppen 15—30 år
336 döfstumma, som icke varit intagna å döfstumanstalt. Någon synner
-
59
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
lig förändring i denna siffra kan icke antagas hafva inträdt under de tre
år, som sedan dess förflutit. Den år 1877 beräknade gränsen för öfverårighetsanstalternas
fortvara är under de sålunda anförda förhållandena
icke hållbar. Den är redan öfverskriden, i det att sistlidna års Riksdag,
på derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning, beviljat fortfarande
anslag för dessa anstalter för år 1889. Huru länge de kunna blifva behöfliga,
låter sig icke på förhand säga. Jag har redan antydt, att i framtiden
vunnen erfarenhet kan komma att föranleda deras förändring till
teckenskolor för döfstumma i den egentliga skolåldern. De skulle i så fall
blifva permanenta. Någon utredning beträffande* anstalternas aflägsnare
framtid är emellertid för tillfället icke af behofvet påkallad. Ett är visst,
att inga svårigheter möta att under den närmaste framtiden bereda full
sysselsättning åt dessa anstalter, helst om lägsta åldern för inträde i dem
sänkes. För ett dylikt förfarande finnes ett särskildt stöd i den omständigheten,
att från anstalternas sida redan ifrågasatts, att åldern för inträde
i dem skulle nedsättas från 15 till 12 år. Mig synes derför, att dessa
anstalter fortfarande böra bibehållas.»
Slutligen vill Riksdagen erinra derom, att vederbörande chefer för
ecklesiastikdepartementet i åtskilliga af de statsrådsprotokoll, som bifogats
de till senare Riksdagar aflåtna statsverkspropositionen till stöd för den
uttalade åsigt, att de ifrågavarande undervisningsanstalterna vore fortfarande
behöfliga, hänvisat till den i kongl. brefvet af den 31 maj 1889
meddelade bestämmelsen, att i dessa anstalter Unge, jemte döfstumma i de
åldersklasser, för indika anstalterna egentligen vore afsedda, i den män
utrymme och tillgång på lärarekrafter medgåfve, äfven intagas döfstumma
barn i åldern 12—15. år.
Enär enligt lagen angående döfstumundervisningen den 31 maj 1889
numera är föreskrifvet, att alla döfstumma barn i skolåldern skola till
undervisning i distriktets döfstumskola inställas, såvida icke föräldrar eller
målsmän, som sådant föredraga, enskihlt sörja för undervisningen af dem,
Indika stå under deras målsmanskap, samt ej mindre de döfstumma i
åldern 15—30 år, hvilka enligt de af chefen för ecklesiastikdepartementet
vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af 1888 års statsverksproposition
meddelade upplysningar dä ännu icke erhållit undervisning, än äfven de
vid samma tid ännu minderåriga döfstumma, på hvilka de i nämnda lag
meddelade bestämmelser om skyldighet att deltaga i döfstumundervisning
icke kunnat tillämpas, synas sedermera varit i tillfälle att i skolorna för
öfveråriga döfstumma erhålla undervisning, anser Riksdagen önskvärdt, att en
utredning måtte blifva verkstäld, huruvida icke skolorna för öfveråriga döfstumma
— hvilka skolor icke hafva till ändamål, vare sig att, såsom då
-
60
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
varande chefen för ecklesiastikdepartementet i sitt ofvan anförda yttrande
till statsrådsprotokollet den 22 mars 1889 antydt, förändras till teckenskolor
för döfstumma i den egentliga skolåldern, eller att annorledes, på
sätt genom kongl. brefvet den 31 maj 1889 medgifvits, meddela undervisning
åt döfstumma personer under 15 års ålder — skulle i en nära
liggande framtid kunna indragas.
Då emellertid någon utredning af ofvan antydda beskaffenhet icke nu
föreligger, har Riksdagen ansett sig böra bevilja det för år 1899 äskade
anslaget.
Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, för uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara
och Bollnäs anordnade läroanstalter för öfveråriga döfstumma på extra
stat för år 1899 beviljat ett anslag af 47,400 kronor.
76:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda, på
extra stat för år 1899 beviljat ett anslag till enahanda belopp, som för
detta ändamål under närmast föregående år anvisats, eller 10,000 kronor.
77:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har
Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat till tryckning af blindskrifter
2,500 kronor och till understöd åt blindlär are elev er samt till reseunderstöd
åt blindlärare 1,200 kronor.
78:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har
Riksdagen på extra stat för år 1899 till förhyrande af lokal för förskolan
för blinda i Vexiö beviljat ett anslag af 4,000 kronor.
79:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande
af en byggnad för förskolan för blinda i Vexiö, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med upprättade ritningar, belysnings anordnande i samma byggnad
samt tomtens planering bevilja ett belopp af 117,000 kronor och
deraf på extra stat för år 1899 anvisa 60,000 kronor.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen till uppförande
af en byggnad för förskolan för blinda i Vexiö, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de upprättade ritningarna, belysnings anordnande
i samma byggnad samt tomtens planering beviljat ett belopp af 117,000
kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisat 60,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
61
Hospitalsvården.
80:o) Sedan Riksdagen år 1895, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts
proposition, beviljat ett anslag af 1,480,000 kronor till anordnande i
Upsula af en asyl för sinnessjuka samt deraf på extra stat anvisats för
år 1896 500,000l kronor, för år 1897 450,000 kronor och för år 1898
430,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af
förenämnda anslag på extra stat för år 1899 anvisa återstoden, 100,000
kronor.
Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har blifvit af
Riksdagen bifallen.
81:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till uppförande
i hufvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 14 januari 1898 omförmälda ritningar af ett boställshus för ekonomibetjening
vid Lunds hospital och asyl, på extra stat för år 1899 anvisa ett
belopp af 33,600 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att emot framställningen erinra,
har till uppförande i hufvudsaklig enlighet med i förenämnda statsrådsprotokoll
omförmälda ritningar af ett boställshus för ekonomibetjening
vid Lunds hospital och asyl på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp
af 33,600 kronor.
82:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att anvisa för år
1899 ett extra anslag af 14,000 kronor till understöd åt Jerf so sjukhus
för spetelske, under vilkor, att Gefleborgs läns landsting dertill för samma
år anvisade 4,000 kronor och inedgåfve, att spetelske äfven från andra
län finge under året vid sjukhuset erhålla vård, i den mån utrymmet
sådant tilläte.
I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning har
Riksdagen till pröfning förehaft en inom Riksdagen väckt motion, deri
yrkats,
l:o) att, med ändring i denna del af Eders Kongl. Maj:ts proposition
angående statsverkets tillstånd och behof, Riksdagen måtte anvisa för år
1899 14,000 kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske, under
vilkor, att Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisade 4,000
kronor att utgå i den mån sjukhuset deraf vore i behof;
2:o) att Riksdagen ville i skrifvelse till Eders Kongl. Maj;t anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huru vida Jerfsö sjuk
-
62
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
hus för spetelske, med vilkor, att sjukhuset med dertill hörande område
på staten öfverlätes, kunde af staten öfvertagas och ställas under medicinalstyrelsens
öfverinseende samt till 1899 års Riksdag derom framlägga
förslag.
Till stöd härför anför motionären, efter att hafva omförmält den af
Eders Kongl. Maj:t i ämnet gjorda framställningen, följande:
Sedan 1870 års Riksdag beviljat ett extra anslag af 8,500 kronor
såsom bidrag till fullbordande af ett i Jerfsö socken anlagdt sjukhem för
vård af personer i Helsingland, behäftade med sjukdomen spetelska, med
förbehåll att Gefleborgs län till samma ändamål bidroge med 3,000 kronor,
så hade 1871 års Riksdag, på Kongl. Maj:ts framställning, till utgifter för
den vård och underhåll, som i nämnda sjukhus komme att lemnas åt 25
sjuka, hvilken kostnad af direktionen för sjukhemmet beräknats uppgå till
8,850 kronor, beviljat 3,000 kronor.
Enligt hvad sundhetskollegium i afgifvet utlåtande anfört, skulle de
spetelskes antal inom provinsen Helsingland vid 1868 års början hafva
utgjort 68, af hvilka under året 8 aflidit, hvaremot 5 tillkommit, så att
vid årets slut 65 funnits qvar under behandling.
Eders Kongl. Maj:t hade till 1876 års Riksdag hemstält, att, då behof
af vård åt spetelske sjuke i Gefleborgs och andra län påkallades, Riksdagen
måtte bevilja ett till 7,500 kronor förhöjdt anslag till upprätthållande af
sjukhemmet för spetelske i Jerfsö socken, med vilkor, att 4,000 kronor för
ändamålet af landstinget anvisades för samma år och att spetelskesjuke
äfven från andra län än Gefleborgs blefve till vård å anstalten emottagna,
så långt utrymme derstädes sådant kunde medgifva. Denna framställning
hade af Riksdagen bifallits; och hade anslaget utgått med oförändradt belopp
och med enahanda vilkor under åren 1877—1887.
Då i sjukhuset med dess inskränkta utrymme ej kunnat mottagas alla
de sjuke, hvarom anmälan för inträde från olika delar af landet ingått,
hade medicinalstyrelsen, som i likhet med spetelskesjukhemmets direktion
ansett det uppenbart, att inrättningen under dåvarande förhållanden ingalunda
motsvarade sitt ändamål att genom tidig internering af de sjuke
tjena såsom kuranstalt och än mindre i erforderlig grad verka i preventivt
syfte mot sjukdomens spridning, hvadan en utvidgning af anstalten vore i
hög grad trängande, i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af den 27 oktober
1886, anfört, bland annat, »att hvad angår bestridandet af de kostnader,
som blifva en följd af direktionens förslag i sin helhet, så tillåter sig medicinalstyrelsen
åberopa, hvad den anfört, ej mindre i flera föregående
utlåtanden i ärendet, än särskildt i det ofvan berörda af den 22 september
1882 till stöd derför, att staten borde ansesHbrpligtad att bekosta eu
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
63
anstalt sådan som den ifrågavarande, hvarvid förekommer, att denna sjukdom
genom sin svåra, vederstyggliga och egenartade beskaffenhet beröfvar
individen för lång tid förmåga af sjelfförsörjning, hvarigenom de sjuke ofta
under tiotal af år blifva en börda för samhället, som ock å sin sida lider
men af den minskning i arbets- och produktionskraft i allmänhet, som
häraf blifver en följd, och alltså i viss mån hela landet.»
»Det förhållandet, att sjukdomen är mest spridd inom provinsen
Helsingland, torde icke i och för sig utgöra tillräckligt skäl för att Gefleborgs
län, med uteslutande af andra, bör betungas med kostnaden för
sjukdomens hämmande, ty dels förekommer sjukdomen, ehuoru endast med
färre kända fall, inom andra provinser i riket, såsom Ångermanland,
Jemtland, Medelpad och Dalarne med flera, ehuru obestridligen flera icke
uppdagade fall der förekomma, der härdar kunna bildas för sjukdomens
vidare spridning, likasom ursprungligen varit förhållandet inom Helsingland,
hvarest det första fallet år 1804 observerades hos en qvinna i Ljusdals
församling, dels bör det ligga i landets gemensamma intresse, att icke
denna svårartade sjukdom ytterligare sprides från Helsingland till andra
provinser, dels synes det vara en orättvisa, att Gestrikland, der ännu ingen
spetelska blifvit iakttagen, ändock, såsom tillhörande Gefieborgs län, måste
deltaga i bördan för underhållet af ifrågavarande sjukvårdsanstalt, under
det andra län, der spetelske finnas och hvarifrån de sjuke ega rätt till
fri vård å samma anstalt, derifrån äro befriade.»
»I öfrigt torde det icke vara förenligt med landets välförstådda intresse
att göra betryggandet mot denna elakartade sjukdoms spridning inom
landet beroende endast af ett landstings beredvillighet att härför göra
uppoffringar, hvilka icke kunna under alla förhållanden för framtiden med
visshet påräknas. En dylik uppfattning af statens förpligtelse i berörda
afseende!! förefinnes äfven i andra länder och särskild! i vårt grannland
Norge, der staten genom uppförande af tjenliga sjukvårdsanstalter för
spetelske och deras underhåll, enligt hvad närmare framgår af medicinalstyrelsens
ofvan åberopade utlåtande i ärendet, gjort betydande uppoffringar
för utrotandet af denna landsplåga, och detta med stor framgång.»
»Den minskning i antalet spetelske inom provinsen Helsingland, som
man iakttagit och som antages vara en medelbar verkan af ifrågavarande
sjuk vårdsanstalts verksamhet, får icke heller antagas såsom grund för att
låta saken stanna i sitt nuvarande skick, ty dels är anstaltens verksamhet
i preventivt hänseende beroende af dess tillräckliga omfattning i förhållande
till inträdessökande, dels torde antalet spetelskesjuke i Helsingland och än
mera, som nämndt är, i öfriga orter, der ingen särskild undersökning
härom liksom i Helsingland eger ram, öfverstiga det verkliga antalet, enär
64
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
man har full anledning antaga, att många med spetälska behäftade af
okunnighet, liknöjdhet eller skam afhålla sig från att anmäla sig hos
läkare.»
Medicinalstyrelsen hade på dessa skal tillstyrkt, att ej mindre ett anslag
af sextontusen kronor måtte beviljas för sjukhemmets utvidgning, än
ock för de sjukes underhåll och vård ett årligt anslag på ordinarie stat
af 18,000 kronor måtte beviljas mot vilkor, att sjukhemmets egendom
med byggnader öfverlemnades till staten.
Frågan hade understälts 1887 års Riksdag genom enskild motion,
dervid statsutskottet i hufvudsak delat medicinalstyrelsens åsigt samt yttrat,
att då förslaget innebure, att staten skulle ensam bestrida kostnaderna för
ifrågavarande sjukhem, hvars nytta och nödvändighet utskottet erkände,
så, enär statens anslag till sjukhemmet endast utgått under vilkor af bidrag
från Gefleborgs läns landsting samt den föreslagna förändringen ej borde
beslutas, innan frågan blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvad, ansåge sig
utskottet böra, med afslag å motionen, hemställa om bifall till Eders Kongl.
Maj:ts framställning, att anslaget måtte för 1888 utgå med 7,500 kronor.
Riksdagen hade bifallit utskottets nämnda hemställan, men beviljat för
sjukhusets utvidgning 16,000 kronor. På grund af Eders Kongl. Maj:ts
proposition hade 1888 års Riksdag beviljat ett till 14,000 kronor förhöjdt
extra anslag till sjukhemmet, hvarefter samma belopp utgått från och med
år 1889.
De af medicinalstyrelsen anförda skäl för statens öfvertagande af anstalten
hade emellertid enligt motionärens åsigt genom den vunna erfarenheten
angående anstaltens verksamhet vunnit i styrka. Genom ett noggrant
aktgifvande på sjukdomens uppkomst och genom de sjukes internering
å anstalten, såvidt detta ansetts nödigt, hade de spetelskesjukes
antal inom Helsingland nedgått, men nya härdar hade samtidigt yppats
inom andra län. Under åren 1880—1886 hade nemligen de från andra
län än Gefleborgs i anstalten intagne sjuke utgjort omkring 20 procent,
men under de senare åren hade de utgjort omkring 50 procent. Medicinalstyrelsen
hade jemväl, såsom motionären trodde sig veta, under år
1895 i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t erinrat om nödvändigheten deraf,
att då sjukdomen visat sig genom renlighet och vård samt framför allt
genom de sjukes isolering från de friska kunna väsentligt hindras i sin
utbredning, framstäf: förslag till föreskrifter, hvarigenom en större kontroll
öfver de spetelske sjuke kunde vinnas, samt vissa kategorier af dylika
sjuka, såsom förhållandet vore i Norge, kunde intagas för isolering på
särskild vårdanstalt; och trodde motionären, att detta förslag vore på
Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende.
65
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Att under de senare åren uppmärksamheten i flera länder varit rigtad
derpå att genom vidtagande af lämpliga anordningar söka om möjligt
hindra, att denna svåra sjukdom utbreddes, frainginge af de konferenser,
som hållits under förlidet år, dels i spanska provinsen Valencia, dels i
Memel och dels i Berlin. Den senare, som organiserats under tyska riksregeringens
egid, hade varit sammansatt af delegerade från alla stater jemte
ett antal läkare och hade haft till ändamål att samråda om medlen till
spetelskans undertryckande och att om möjligt så formulera de vetenskapliga
undersökningsresultaten, att dessa kunde utgöra grundval för vidare
åtgärder i lagstiftningsväg och för internationella öfverenskommelser.
Huru frågan än skärskådades, måste man vid sammanfattningen komma
till den slutsats, att, för vinnande af framgång att begränsa och om möjligt
utrota sjukdomen, staten borde öfvertaga ej mindre uppsigten öfver sjukdomens
hämmande i allmänhet än ock vården af förevarande sjukhem i.
synnerhet.
Då motionären emellertid antoge, det Riksdagen, enligt sin år 1888
uttalade mening, ansåge frågan om statens öfvertagande af spetelskesjukhemmet
böra af Eders Kongl. Maj:t först pröfvas, innan Riksdagen derom
fattade beslut, ville motionären icke framställa något yrkande, vare sig att
anslaget till sjukhuset måtte uppföras å ordinarie stat, eller att höjning
för år 1899 af samma anslag måtte af Riksdagen beslutas. Men då Gefleborgs
läns landsting och direktionen för sjukhemmet under en lång följd
af år nödgats tillskjuta, utom det af Riksdagen beviljade anslag, för sjukhemmets
uppehållande erforderliga medel, ansåge motionären att vid det
nu inträdda förhållande, att i anstalten inrymts ett så stort antal sjuka
från andra län än Gefleborgs, hvilka län således vore helt och hållet befriade
ifrån något bidrag för de sjuke, som å sjukhemmet erhölle vård,
rättvisa och billighet fordrade, att, der någon mindre del af den beräknade
kostnaden, 18,000 kronor, för sjukhemmets uppehållande under år 1899
skulle mot förmodan kunna besparas, denna del, som i allt fall ej kunde
blifva betydlig, måtte komma landstinget i Gefleborgs län till godo på det
sätt, att landstingets bidrag med ett deremot svarande lägre belopp utginge.
Riksdagen vill till en början meddela:
dels att till Riksdagens vederbörande utskott inkommit nedanstående,
af sysslomannen vid det ifrågavarande sjukhuset uppgjorda tablå, enligt
hvilken patienterna vid sjukhuset, länsvis fördelade, under åren 1888—1897
utgjort följande antal:
a
/ii/i. till Riksd. Vrot. 1898. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 15 Ucift.
i |
Qvar- varande, tillhörande |
Tillkomna, tillhörande |
C/3 C |
Pall |
e n |
t e |
r n |
9 |
h e |
in o |
r t. |
Procenttalet mellan patienterna |
|||||||||
1 År : |
O et Ed ce er c *-i OR? ce P? D |
> C P- P P? O |
O ce ed et er o *i eg p? 3 |
> a Cd "1 P P? 3 |
3 P T3 P rt D <t |
CD et ds et er o ce p: 3 |
O O P* 3 Cu CD pT 3 |
Q O: et er O 7Q ce O n er 03 O O" c CD P: 3 |
c-t re 3 ST 3 eu ce pt B |
& o *5 so “1 cr cr •i V) ce P? B |
o ►i 3* o et 3 ce p: 3 |
C/3 o- O vr o 3 pT B |
C/2 n 7? er o^ 3 CD ce P Cd |
cj CD £L p* p? B |
< et ■t 3 p B Cd ce P? 3 |
ce ce ce c o "t ET c eu eu p: 3 |
w CD* er o eu pT 3 |
O: ce er o ps 3 |
po B O CD Ed et er o CK p: B |
-T* pa B P B eu t p SO! B |
Anmärkningar. |
00 CO 00 T-i |
25 |
4 |
4 |
2 |
35 |
28 |
_ |
2 |
1 |
4 |
% 80,0 |
% 20,0 |
|||||||||
1889 ... |
25 |
5 |
15 |
4 |
49 |
41 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
83,7 |
16,3 |
|
i 1890 ... |
30 |
5 |
4 |
4 |
43 |
34 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
6 |
— |
79,i |
20,9 |
||
1891 ... |
26 |
8 |
10 |
6 |
50 |
36 |
— |
2 |
1 |
— |
— |
— |
4 |
1 |
6 |
— |
— |
72,o |
28,o |
||
11892 ... |
28 |
11 |
5 |
2 |
46 |
33 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
_ |
1 |
3 |
1 |
6 |
— |
— |
71,7 |
28,3 |
|
— |
38 |
18 |
67,9 |
32,i |
Nyintagna denna 5-årsperiod. |
||||||||||||||||
1893 ... |
28 |
12 |
11 |
5 |
56 |
39 |
1 |
2 |
2 |
1 |
3 |
1 |
7 |
69,6 |
30,3 |
||||||
1894 ... |
21 |
11 |
4 |
4 |
40 |
25 |
— |
1 |
2 |
3 |
— |
— |
— |
3 |
1 |
4 |
1 |
— |
62,5 |
37,5 |
|
1895 ... |
20 |
14 |
2 |
5 |
41 |
22 |
— |
1 |
4 |
4 |
— |
1 |
— |
2 |
1 |
5 |
1 |
— |
51,2 |
49,8 |
|
1896 ... |
19 |
14 |
3 |
2 |
38 |
22 |
1 |
1 |
3 |
4 |
— |
— |
— |
2 |
— |
5 |
— |
— |
57,9 |
42,i |
|
1897 ... |
17 |
13 |
5 |
11 |
46 |
22 |
1 |
1 |
3 |
10 |
— |
1 |
— |
1 |
2 |
4 |
— |
1 |
47,8 |
52,2 |
|
_ |
— |
25 |
27 |
- |
-| |
-i |
1 |
-i |
I 1 |
48,i |
51,9 |
Nyintagna denna 6-årsperiod. |
Anm. Från och med 1893 är intagen en patient från Gefle stad, som numera utgått ur landstinget. Denna
senare omständighet har i ofvanstående tablå icke tagits i beräkning, utan ingår jemväl denna patient i
rubriken »Gefleborgs län».
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
67
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
dels ock att Riksdagen tagit kännedom om innehållet i en af chefen
för ecklesiastikdepartementet den 30 december 1893 till medicinalstyrelsen
afbiten skrifvelse, deruti meddelats, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Gefleborgs län jemte eget utlåtande till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat
en af länets landsting gjord framställning, att staten måtte från och med
år 1895 eller så snart ske kunde öfvertaga hela underhållet af Jerfsö
sjukhus för spetelske; varande till stöd för denna framställning hufvudsakligen
åberopadt, att sjukdomen spetelska förekomme icke blott inom
nämnda län, utan jemväl i andra delar af riket, och att antalet fall af
sjukdomen inom Helsingland, der spetelskan vore mest utbredd, på senare
tiden betydligt nedgått; att vid sådant förhållande Gefleborgs läns landstingsområde,
från hvilket till sjukhusets inrättande och uppehållande redan
utgått öfver 110,000 kronor, icke syntes böra fortfarande särskildt bidraga
till detsammas underhåll; samt att landstingets inkomster blifvit väsentligen
minskade genom Gefle stads nyligen försiggångna utträde från
landstingsområdet, öfver denna framställning hade medicinalstyrelsen,
efter erhållen remiss, den 23 berörda december afgifvit infordradt utlåtande,
deruti medicinalstyrelsen anfört, bland annat, att då statsverket
redan fått vidkännas betydande utgifter för Jerfsjö sjukhus samt fortfarande
bestrede största delen af den årliga underhållskostnaden; då spetelska
mera sällan förekomme inom öfriga delar af riket, men varit temligen
allmän inom Helsingland, ehuru den numera derstädes aftagit, samt då
således detta landskap hade största fördelen af ett derstädes förlagdt sjukhus
för spetelske, medicinalstyrelsen ansåge sig icke kunna förorda, att
statsverket för närvarande öfvertoge hela underhållskostnaden för Jerfsö
sjukhus; men att, om spetelskan fortfarande skulle aftaga i freqvens, och
omkostnaderna för sjuhuset, hvilka genom nybyggnader och förändringar
under senare åren varit höga, kunde nedsättas därhän, att statsanslaget
räckte till för det årliga underhållet, det då syntes böra tagas under förnyad
pröfning, huruvida något tillskott från landstinget vidare kunde behöfvas.
Vid föredragning af detta ärende hade Eders Kongl. Maj:t funnit
den då gjorda framställningen icke till någon Eders Kong! Maj:ts åtgärd
föranleda.
Riksdagen har icke haft något att invända vare sig emot det begärda
statsanslagets beviljande eller emot den i mom. l:o) af motionen föreslagna
förändring i de uti Eders Kongl. Maj:ts proposition innefattade vilkoren
för statsanslaget, att det af Gefleborgs läns landsting fordrade bidraget
skulle utgå endast i den mån sjukhuset deraf vore i behof. Beträffande
den del af motionen, som innefattas i moment 2:o), har Riksdagen delat
68
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
motionärens uppfattning om obilligheten deruti, att Gefleborgs län, såsom
nu är förhållandet — ehuru, enligt hvad den ofvan intagna, af sjukhusets
syssloman uppgjorda.tablå jemväl bestyrker, ett stort antal af sjukhusets
patienter tillhöra andra län — likväl ensamt betungas med de omkostnader,
som utöfver statsbidraget erfordras för sjukhusets underhåll. I
fråga om sättet för afhjelpande af antydda missförhållanden har Riksdagen
deremot icke kunnat biträda motionärens mening, utan anser Riksdagen
det kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom vilkor för patients intagande
och vård å sjukhuset må kunna bestämmas, att landstingen i de län, der
å sjukhuset intagna patienter hafva sina hemvist, böra i proportion efter
antalet patienter lemna det bidrag till sjukhusets underhåll, som utöfver
statsbidraget kan vara erforderligt, dock att länens sammanlagda bidrag
ej må öfverskrida det af Gefleborgs läns landsting hittills utgående beloppet
4,000 kronor.
Riksdagen får alltså härigenom anmäla, att Riksdagen i anledning af
Eders Ivongl. Maj:ts förevarande proposition samt ofvan omförmälda i mom.
l:o) af motionen gjorda framställning för år 1899 beviljat ett extra anslag
af 14,000 kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelsk?, under vilkor
att Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisar 4,000 kronor,
att utgå i den mån sjukhuset deraf är i behof, och medgifver, att spetelske
äfven från andra län må under året vid sjukhuset erhålla vård, i den
mån utrymmet sådant tillåter.
Tillika får Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t må taga i öfvervägande, huruvida landstingen i de särskilda län,
der de å Jerfsö sjukhus intagna patienter hafva sina hemvist, böra i proportion
efter antalet patienter från de olika länen lemna det bidrag till
sjukhusets underhåll, som utöfver det statsbidrag, hvilket framdeles må
komma att för ändamålet utgå, kan vara erforderligt, dock högst till
sammanlagdt belopp af 4,000 kronor, äfvensom till Riksdagen inkomma
med det förslag i ämnet, hvartill den verkstälda utredningen må föranleda.
Diverse anslag.
83:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning har
Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år egt rum, jemväl
för år 1899 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till svenska
fornskriftsällskapet.
84:o) Likaledes på grund af derom utaf Eders Kongl. Maj:t gjord
framställning har Riksdagen, på sätt för flera föregående år egt rum, till
69
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
beredande af religionsvärd åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt
andra derstädes sig uppehållande landsmän beviljat ett extra anslag för år
1899 af 10,000 kronor.
85:o) Sedan 1896 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af
två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor, deraf
4,000 kronor att utgå under år 1897, dels till resekostnadsersättning åt
dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, deraf 500 kronor att utgå under
år 1897, dels ock till två stipendier för utbildande vid universitetet af
prester, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att
utgå under år 1897, äfvensom åt Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat att meddela
de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens
användande, samt nästlidna års Riksdag af sålunda beviljade belopp anvisat
för år 1898 af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, af
anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 500 kronor samt af det till
stipendiers inrättande beviljade anslag 1,500 kronor, har Eders Kongl.
Maj:t, som den 29 maj 1896 i ofvannämnda afseenden meddelat närmare
bestämmelser, nu föreslagit Riksdagen att anvisa för år 1899 af anslaget
till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, af anslaget till resekostnädsersättning
åt desse 500 kronor samt af det till stipendiers inrättande beviljade
anslag 1,500 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har vunnit Riksdagens
bifall.
86:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
bevilja till anställande af tre kontraktsadjunkter inom Södra lappmarkens
samt de delar af Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra
lappmarken, 18,000 kronor, deraf 6,000 kronor att utgå under år 1899,
samt till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 2,250 kronor,
deraf 750 kronor att utgå under sistnämnda år.
Enligt hvad Riksdagen inhemtat, här Eders Kongl. Maj:t vid disposition
af förut beviljade anslag till anställande af kontraktsadjunkter inom
Vesterbottens fjerde kontrakt föreskrifvit, bland annat, att kontraktsadjunkterna
för hvarje år borde om sin verksamhet afgifva embetsberättelse,
hvilken de inom påföljande januari månads utgång skulle insända till
kontraktsprosten, som hade att till domkapitlet i Hernösand insända densamma
med de anmärkningar och den framställning, hvartill den kunde
föranleda. Riksdagen, som förutsätter, att liknande bestämmelser komma
att meddelas äfven i fråga om de kontraktsadjunkter, för hvilka anslag nu
70
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
är begärdt, har till anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lappmarkens
samt de delar af Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som
tillhöra lappmarken, beviljat 18,000 kronor och deraf på extra stat för år
1899 anvisat 6,000 kronor; samt till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
beviljat 2/250 kronor samt deraf på extra stat för år 1899
anvisat 750 kronor.
87:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1891 —
1898 egt rum, på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 25,000
kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för att
enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.
88:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, för år 1899
anvisat ett extra anslag af 3,650 kronor, att på de vilkor, Eders Kongl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgifvande
äfven under sistnämnda år af tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om
de svenska landsmålen och svenskt folklif».
89:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom framstålda förslag har
Riksdagen, till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt
medicinskt arkiv», jemväl för år 1899 på extra stat beviljat ett anslag af
3,000 kronor.
90:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen,
i likhet med hvad för åren 1896—1898 egt rum, till understöd
för fortsatt utgifvande • af tidskriften »Acta mathernatica > på extra stat för
år 1899 anvisat 3,000 kronor.
91:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd,
på de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 14 januari
1898 angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna
föreläsningskurser för arbetsklassen, bevilja ett extra anslag af 45,000
kronor.
Emot anordningen af de ifrågavarande föreläsningarna, särskild! i
hvad angår valet af föreläsningsämnen, hafva från skilda håll framstälts
anmärkningar, hvilka Riksdagen icke kunnat frånkänna befogenhet. Riksdagen
har likväl icke velat motsätta sig det nu äskade förhöjda anslaget,
71
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
men anser sig dervid böra uttala den önskan, att den af Eders Kongl.
Maj:t utöfvade kontrollen öfver föreläsningarna måtte så inrättas, att den
största möjliga säkerhet vinnes derför, att föreläsningarna må blifva till
verklig nytta för de samhällsklasser, för hvilka de äro afsedda.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
för år 1899 beviljat ett extra anslag af 45,000 kronor, att på
de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898
angifna vilkor användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,
som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen.
92:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1897 och 1898 egt rum, på
extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 5,000 kronor, att under de
vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, användas till understöd
åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneum för flickor i Stockholm
samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser
för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi.
93:o) Vidare har Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning,
på extra stat jemväl för år 1899 anvisat ett anslag af 2,500
kronor för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna
m. m.
94:o) Eders Kongl. Majt har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1899 anvisa ett anslag af 4,000 kronor, att mot redovisningsskyldighet
ställas till svenska nykterhetssällskapets förfogande för utgifning
och spridning af nykterhetsskrifter.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj-.ts förslag, på extra
stat för år 1899 anvisat ett anslag af 4,000 kronor, att mot redovisningsskyldighet
ställas till svenska nykterhetssällskapets förfogande för utgifning
och spridning af nykterhetstidskrifter.
95:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1894—1898 egt rum, på extra
stat för år 1899 beviljat ett anslag af 2,000 kronor, att utgå till understöd
åt räddningshemmet för drinkare vid Sans-souci invid Upsala på
vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.
96:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för åi- 1899 bevilja ett anslag af 17,500 kronor, att utgå till understöd
72 Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
åt alkoholisthemmet Eolshäll invid Stockholm på vilkor, som af Eders Kongl.
Maj:t pröfvades lämpliga.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har på det sätt bifallits,
att Riksdagen på extra stat för år 1899 beviljat ett anslag af 2,000 kronor
att utgå till understöd åt alkoholisthemmet Eolshäll invid Stockholm på
vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.
97:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1897 och 1898 egt rum,
såsom understöd för fortsatt anställande af historiska forskningar rörande
Sverige uti vatikanska arkivet i Rom anvisat på extra stat för år 1899
ett anslag af 3,000 kronor, att utgå under vilkor att den person, åt
hvilken utförandet af berörda forskningar uppdrages, skall vara skyldig
ej mindre att arbeta i vatikanska arkivet hela den tid af det med
hösten 1898 börjande arbetsåret, hvarunder arkivet hålles öppet, och
använda den återstående tiden till arbeten, som stå i sammanhang med
detta hans hufvuduppdrag, än äfven att efter ifrågavarande arbetsårs slut
afgifva redogörelse för det gångna årets arbeten äfvensom till riksarkivet
öfverlemna de af honom under året gjorda afskrifter och anteckningar.
98:0) Sedan Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts framställning, till
yttre restaurering af Visby domkyrka, hufvudsakligen i enlighet med de
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1897 omförmälda
ritningsförslag, beviljat ett anslag af 100,000 kronor och deraf
anvisat för år 1898 ett belopp af 50,000 kronor, dock under vilkor att
restaureringsarbetet blefve på angifvet sätt utfördt utan att ytterligare
bidrag af statsverket påkallades, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att till fortsättande och afsl utande af detta restaureringsarbete
anvisa för år 1899 på extra stat återstående beloppet 50,000 kronor.
Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.
99:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fullbordande
af Vadstena klosterkyrkas restaurering på extra stat för år 1899 bevilja
ett belopp af 16,000 kronor.
Då 1891 års Riksdag vid beviljande af anslag å 100,000 kronor till
restaurering af Vadstena klosterkyrka fäst det vilkor, att Vadstena och
S:t Pers församlingar skulle tillskjuta det belopp, som utöfver sagda anslag
för ifrågavarande restaureringsarbete erfordrades, samt Riksdagen finner
det vara af vigt, att ett dylikt vid anslags beviljande af Riksdagen uppstäldt
vilkor icke eftergifves, helst ett sådant eftergifvande sedermera skulle
73
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
kunna åberopas till stöd för anspråk af liknande art som det nu framstälda,
har Riksdagen ansett något ytterligare statsanslag för ändamålet
icke böra beviljas. För att emellertid bereda församlingarna möjlighet att
fullborda restaureringsarbetet, har Riksdagen ansett sig böra medgifva, att
ett räntefritt statslån å det erforderliga beloppet 16,000 kronor må församlingarna
beviljas för en tid af tjugu år, med skyldighet för församlingarna
att efter förloppet af halfva denna tid årligen återgälda minst en
tiondedel af lånesumman.
Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, medgifvit, att Vadstena och S:t Pers församlingar må, till
fullbordan af Vadstena klosterkyrkas restaurering, såsom räntefritt lån, att
af riksgäldskontoret utbetalas, bekomma ett belopp af 16,000 kronor, med
skyldighet för församlingarna att senast från och med det elfte året efter
lånets utbetalande årligen återgälda minst en tiondedel af lånebeloppet.
100:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, för bestridande
af kostnaderna för utredningar angående presterskapets aflöningsförhållanden
med mera, på extra stat för år 1899 anvisat ett förslagsanslag
af 10,000 kronor.
101 :o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att statskontoret i skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t den 16 november 1897 till ersättning anmält ett
belopp af 200 kronor, hvilket statskontoret på grund af kongl. bref den
7 maj samma år utbetalt såsom godtgörelse till två tjensteman i medicinalstyrelsen
för särskild! biträde, som af dem under år 1896 lemnats i
ärenden angående kolerafarsoten.
I ytterligare skrifvelse af samma dag hade statskontoret till ersättning
jemväl anmält ett belopp af 200 kronor, hvilket statskontoret på grund af
kongl. bref den 16 november 1894 utbetalt såsom arfvoden åt ordföranden
och ledamöterna i den af Eders Kongl. Maj:t sistnämnda dag tillsatta
komité för utarbetande af musikbilaga till nya kyrkohandboken.
I skrifvelser den 29 november 1893 och den 16 november 1897 hade
statskontoret till ersättning anmält ett belopp af 750 kronor, hvilket statskontoret
på grund af kongl. bref den 15 september 1893 utbetalt till dåvarande
amanuensen i ecklesiastikdepartementet, numera expeditionschefen
C. J. A. Wall såsom godtgörelse för lemnadt biträde vid beredning till
föredragning af vissa till nämnda statsdepartements handläggning hörande
äldre framställningar och förslag angående kyrkofonden m. m.
Vidare hade statskontoret i skrifvelse den 10 december 1897 till er
Bili.
till Rilcsd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Höft.
10
74
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
sättning anmält ett belopp af 292 kronor. 84 öre, som jemlikt kongl.
brefvet den 20 november 1863 utbetalts till Yermlands läns ränteri för
derifrån förskjuten godtgörelse åt den i stadgad ordning tillsatta nämnd
för ordnande af presterskapéts aflöning inom Sunne odelade pastorat.
I sistberörda skrifvelse hade statskontoret vidare till ersättning anmält
medel, som på grund af Eders Kongl. Maj:ts föreskrift utbetalts för verkställande
af utredning af vissa frågor rörande folkundervisningen, nemligen:
resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden
åt sakkunnige, tillkallade för ofvanstående ändamål kronor
ersättning för uppehållande af rektorsgöromålen m. m.
vid folkskolelärareseminariet i Lund under den tid
rektorn derstädes P. Wingren deltagit i de sakkunniges
sammanträden .......... ................................................ »
ersättning för bearbetande af statistiska uppgifter, hvilka
varit erforderliga för utarbetande af förslag till förändrade
bestämmelser angående aflöning åt biträdande
lärare och lärarinnor vid folkskolor m. m...................... »
för eldning, städning, vaktmästarebiträde m. in. åt de
för ofvanstående ändamål tillkallade sakkunnige......... »_
913: 10,
62: 97,
500: —
90: 80.
Tillhopa kronor 1,566: 87.
Vidare hade statskontoret i samma skrifvelse den 10 december 1897
anmält till ersättning dels ett belopp af 800 kronor, dels ock ett belopp
af 1,700 kronor, hvilka på grund af Eders Kongl. Maj:ts föreskrift utbetalts
för verkstälda utredningar i fråga om ett andra ålderstillägg för ordinarie
folkskolelärare m. m.
I sistberörda skrifvelse hade ytterligare af statskontoret till ersättande
anmälts ett belopp af 833 kronor 34 öre, som enligt kongl. bref den
10 augusti 1896 utbetalts såsom lönefyllnad för mars—december samma
år åt läraren i naturalhistoria och farmakognosi vid farmaceutiska institutet.
I skrifvelse af den 16 november 1897 hade statskontoret till ersättning
anmält medel, som på grund af Eders Kongl. Maj:ts särskilda föreskrifter
förskjutits för den komité, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 16
november 1894 tillsatt för ordnande af fosterbarnsväsendet m. m., nemligen:
resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden till komiténs
ordförande och ledamöter 11,471 kronor 60 öre, arfvode till komiténs
sekreterare 3,000 kronor, till bestridande af åtskilliga utgifter för komitén
2,000 kronor samt för tryckning, häftning och bindning af komiténs be -
75
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
tänkande 2,351 kronor 94 öre, eller tillsammans 18,823 kronor 54 öre,
hvarifrån dock skulle afdragas 593 kronor 10 öre, som blifvit till statskontoret
återlevererade; utgörande återstoden 18,230 kronor 44 öre.
Vidare hade statskontoret i en annan skrifvelse af den 16 november
1897 anhållit om godtgörelse för medel, som statskontoret på grund af
Eders Kongl. Maj:ts särskilda föreskrifter förskottsvis utbetalt till bestridande
af kostnader för den af Eders Kongl. Maj:t ^den 5 oktober 1894
tillsatta komité för granskning af kongl. stadgan angående sinnessjuke den
2 november 1883, nemligen resekostnadsersättning och traktamente samt
arfvoden till komiténs ordförande och ledamöter, 5,549 kronor 94 öre,
arfvode till komiténs sekreterare 2,700 kronor, tillfälliga, för komitén
erforderliga utgifter 473 kronor 56 öre, för tryckning och häftning af
komiténs betänkande 867 kronor 50 öre samt såsom ersättning till häradshöfdingen
D. G. Restadius för minskade löneförmåner till följd af uppdraget
att vara ledamot i komitén 219 kronor 72 öre, eller tillhopa 9,810
kronor 72 öre.
För återgäldande af berörda förskott — 200 kronor, ytterligare 200
kronor, 750 kronor, 292 kronor 84 öre, 1,566 kronor 87 öre, 800 kronor,
1,700 kronor, 833 kronor 34 öre, 18,230 kronor 44 öre samt 9,810 kronor
79 öre — tillhopa 34,384 kronor 21 öre, har Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen
äskat ett extra anslag för år 1899 till belopp af 34,385 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har af Riksdagen bifallits.
102:o) I särskild till Riksdagen den 21 februari 1898 aflåten proposition
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna för det skandinaviska naturforskaremötet i
Stockholm innevarande år på extra stat för år 1899 anvisa ett belopp af
10,000 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bifallits.
103:o) I en till Riksdagan den 24 sistlidne mars aflåten proposition
har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att, under förutsättning att eu svensk-rysk gradmätning på Spetsbergen
under de närmaste åren komme till stånd, till bestridande af vissa på
Sverige belöpande kostnader för nämnda gradmätning, bevilja ett anslag
af 151,500 kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa 75,000
kronor.
76
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Riksdagen, som ansett sig böra bevilja medel för den ifrågasatta gradmätningsexpeditionens
möjliggörande, har funnit den under de förberedande
förhandlingarna i ämnet uttalade mening, att ett flottan tillhörigt fartyg
skulle kunna ställas till expeditionens förfogande, vara synnerligen beaktansvärd.
Äfven om, vid det förhållandet att en expedition af ifrågavarande
art egentligen är främmande för sådana ändamål, som anslaget
till flottans öfningar är afsedt att fylla, användandet af ett flottans fartyg
icke skulle kunna medgifvas utan ersättning, borde, enligt Riksdagens
mening en besparing likväl derigenom vinnas, enär kostnaden då icke
torde behöfva uppgå till det af komitén för ändamålet beräknade beloppet,
50,000 kronor. Härtill komtne såsom en extra fördel den värdefulla
erfarenhet och öfning, som genom expeditionen bereddes någon del af
flottans befäl och manskap. Enligt den framställning, som förekommer i
punkten 34:o under femte hufvudtiteln af innevarande års statsverksproposition,
synes kostnaden för kanonbåten Svensksunds expedition till
Spetsbergen år 1897, hvilken expedition enligt uppgift upptog en tid af
nära 3 månader, utgjort 14,224 kronor 78 öre. Utgifterna för användande
af detta eller annat liknande fartyg under 3 månader hvartdera året 1899
och 1900 borde sålunda komma att uppgå till omkring 30,000 kronor,
hvilken utgift, derest fartyget icke kan af flottan kostnadsfritt ställas till
expeditionens förfogande, kunde, sedan beloppet blifvit kändt, till ersättande
hos Riksdagen anmälas. Emellertid har Riksdagen med hänsyn härtill
ansett sig böra för närvarande bevilja endast det belopp, som för expeditionen
i öfrigt beräknats erforderligt, eller 100,000 kronor, och deraf på
extra stat för år 1899 anvisa hälften, eller 50,000 kronor.
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen, under förutsättning att en svenskrysk
gradmätning å Spetsbergen under de närmaste åren kommer till
stånd, och att ett svenska flottan tillhörigt, för ändamålet lämpligt fartyg
jemte nödigt befäl och manskap ställes till de svenske deltagarnes i gradmätningsexpeditionen
förfogande, till bestridande af vissa på Sverige belöpande
kostnader för nämnda gradmätning, beviljat ett anslag af 100,000
kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisat 50,000 kronor.
Stockholm den 14 maj 1898.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
77
Bil. Litt. A.
Ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
Ecklesiastikdepartementet.
Departementschefen..............................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.
Riksarkivet. Nuvarande belopp
39,300: —
Ökas med ett anslag till ett landsarkiv i Vadstena1
5,800: -och lands -
hvarjemte rubriken ändras till: Riks
arkiven.
Kongl. biblioteket...........................................................
Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag
å tillhopa 14,300 kronor). Nuvarande be
.
lopp................................................... 46,350;
Ökas å reservationsanslaget till konstsamlingarnas
ökande
med.......................... 3,500- —
ä reservationsanslaget
till inlösen af lefvande
svenska konstnärers
arbeten med 9,000: — 12,500:_
hvarjemte rubriken ändras till: Nationalmuseum
(deraf fyra särskilda reservationsanslag å tillhopa
26,800 kronor).
Kleresistaten....................................................................
^Domkapitlens expeditioner...............................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag .................
Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).
Nuvarande anvisning i kontant............ 736,681: —
Tillkommer:
böjning af aflöningen för vissa
e. o. professorer ................ 16,000: —
böjning af aflöningen för e. o.
professor K. Piehl .............. 500: —
Transport 16,500: — 736,681: —i
laddning och dermed
, i jemförlig anvisning,
Anvisning i j på förslag.
kontant.
S u in in a.
h ribeter och „ .
, , , Kraattningar.
i kyrkotionde, i n
Kronor ö. \ Kronor ö. Kronor
17,000
81,800-
I. I
45,100 -73,200 -
I
• . i
ö. Kronor ! ö.
17,000 —1
81,800 —
58,850 -
\
20,674— 16,000 —
27,659 —--—
55,000 — -—
337,087 —
5,841 —''
45,100 —
i it
i ’
73,200 —
58,850-
373,761
33,500
55,000
379,283— 16,000 — 342,928— 738,211 —
78
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
Friheter och j-p ....
. ... . Frsattmngar.
kyrkotionde. r
Samma.
Kronor i ö. Kronor ! ö. ! Kronor ö. Kronor
Transport 16,500: — 736,681: —
höjning af materielanslaget för
patologiska institutionen vid
universitetet i Upsala........... 1,200: —
till aflöning åt en amanuens
vid obstetriska och gynekologiska
klinikerna samt gynekologiska
polikliniken vid universitetet
i Upsala ............... 900: —
till aflöning åt ytterligare en
amanuens vid institutionen för
allmän och analytisk kemi vid
samma universitet.................. 500: —
höjning af anslaget till materielen
vid den fysiologiska
institutionen i Lund ............ 1,000: —
höjning af anslaget till geologiska
institutionen derstädes 1,000:— 21,100: —
Karolinska mediko-kirurgiska institutet (deraf 14,500'',
kronor till tandläkareinstitutet, förslagsanslag,
högst). Nuvarande belopp............... 190,000: —|
Ökas: till förhöjd aflöning åt vissa e. o.
professorer med ........................ 1,000: —
till aflöning åt eu amanuens vid
institutets hygieniska institution
med .......................................... 900: —
Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
belopp ......................... 2,910,380: —
Tillkommer:
höjning af anslaget till extra
arfvoden åt teckningslärare 12,000: —
till extra arfvoden åt musiklärare
vid de femklassiga
läroverken........................... 1,500: — 13,500: —
Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken
under förfall på grund af sjukdom, förslagsanslag.
.....................................................................
379,283—; 16,000 — 342,928— 738,211 —
757,781 — 35,820-
191,900
2,923,880-
|
i
5,000—|
793,601
191.900 —
—| 2.923,880-
5,000 —
Transport 4,257,844—; 51,820,— 342,928J—'' 4,652,592 —
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
79
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor i ö. ! Kronor
330,125: —
75,000: —j
95,000: —
20,000: —
20,000: —!
540,125: —!
eller ett gemensamt reservationsanslag
Bidrag till aflönande af vikarie under
öfningslärares vid folkskolelärareseminarium
sjukdom, förslagsanslag 4,000: —
Bidrag till aflönande af lärare och
lärarinnor vid seminarier för småskolelärares
och småskolelärarinnors
bildande, förslagsanslag (nytt)........ 20,000: —
Till befrämjande af folkundervisningen
bland de i rikets nordligare trakter
bosatta finnar, förslagsanslag ......... 45,000: —
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor, förslagsanslag. Nu
vai-ande
belopp........... 4,300,000: —
Ökas med ............... 270,000: — 4,570,000: —i
Transport! 4,257,844— 51,820
i Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst
(nytt) ........................................................................ 35,0001
Högre skolor för qvinlig ungdom...................................! 200,000
Högre lärarinneseminariet.............................................. 43,500
Pedagogier och folkskolor............................................! 24,406
F olkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande
belopp.............................. 322,125: —
Tillkommer:
för reglering af arfvodena
åt lärare och lärarinnor
vid seminariernas öfnings
skolor.
.............. 6,800: —
för tryckning af
årsredogörelser.. 1,200: — 8,000: —
Stipendier för seminarieelever...............
Arfvoden och resekostnadsersättning åt
folkskoleinspektörer...........................
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor
................................................
Understöd åt högre folkskolor...............
Kronor ! ö. i Kronor
— 342,928 -
— 1,010— 760 —
4,652,592!-
35,000 -200,000-43,500 -26,176-
Transport 5,179,125:— 4,560,750— 52,830-343,688- 4,957,268 —
80
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
Friheter och „ .... .
, i *• j Ersättningar,
kyrkotionde, i &
Sömma.
Kronor
Kronor
Kronor : ö. 1 Kronor i ö.
Transport 5,179,125: — 4,560,750
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag
...........................................55,000: —
Understöd för aflönande af lärare vid
fortsättningsskolan, förslagsanslag... 50,000: —
Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid
folkskolorna, förslagsanslag ........... 110,000: —j
För anordnande af qvinlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, förslagsanslag.................. 90,000: —,
Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie
för ordinarie lärare eller lärarinna vid
folkskola, förslagsanslag................. 40,000: —'' 5,524,125
De tekniska läroverken. Nuvarande belopp 415,425
Tillkommer:
dels för löneförhöjning åt fyra lektorer
vid tekniska högskolan och till tre
nya lektorat derstädes, dels för nya
arfvoden samt höjning af arfvoden
och anslag m. m. vid samma högskola
............... 34,000: —
efter afdrag af nu
utgående aflöningar
för en
föreståndare och
en extra lärare,
tillsammans ... 7,400: — 26,600:_
höjning af anslaget till söndags-
och aftonskolan vid
tekniska skolan i Eskilstuna
................................. 2,000: —
52,830 — 343,688 — 4,957,268 —
28,600:
444,025 —
37,150 —
___ 5,524,125-
444,025 -37.150
Gymnastiska centralinstitutet ..........................................
Medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500
kronor reservationsanslag). Nuvarande
belopp ................................................ 497,250: —
Transport 497,250: — 10,566,050 — 52,830 - 343,688 - 10,962,568
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
81
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
S u in in a.
Transport 497,250:
Tillkommer:
höjning i anslaget till medikamcntsräkningars
granskning, vikariatsersättning
m. in........................................ 5,000: —
anslag................................................................ 12,000
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ............ 32,750
Ortopediska institutet..................................................... 8,250
j Veterinärundervisningen............................................. : 58,500 -
Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag............ 10,500
Till bestridande af kostnader för allmän helso- och
sjukvård, förslagsanslag .............. 145,000
Svenska läkai-esällskapet ................................................j 3,000-
Svenska akademien ........................................................ 8,250-
Vetenskapsakademien .....................................................j 14,460 -
i Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf
450 kronor reservationsanslag) ................................. 29,450
l Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reservationsanslag
å tillhopa 21,000 kronor)........................I 61,900
Musikaliska akademien (deraf 6,000 kronor reservationsanslag)
...................................................................... 51,200 -
Naturhistoriska riksmuseum............................................. 76,450
Meteorologiska centralanstalten (deraf 16,000 kronor
reservationsanslag)..................................................... 25,050
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Till befrämjande af döfstummeundervisningen, förslagsanslag
......................................... 200,000
Institutet för blinda................................. 50,150
Förskolan för blinda i Vexiö................ 9,500
Fattigvården i Stockholm och landsorten ................
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag...................
Lasaretts underhåll ...............................................
Hospitals underhåll, förslagsanslag..........................
Stora barnhuset i Stockholm.....................................
Frimurarebarnhuset .................................................
Friheter och |
Ersättningar. |
||
Kronor ö. |
Kronor ö. |
Kronor ö. |
Kronor j ö. |
10,566,050 — |
52,830 — |
343,688 — |
10,962,568 — |
502,250 -103,500 — |
: F i |
1 1“ |
ib:''- : ''U •! '' 502,250 — |
— 700 —
12,000 —
33.450 —
8,250 —
58.500 —
10.500 —
1 ’ *4 '' ; '' / t ‘
145,000 —
3,000i—
8,250 —''
14,460 —
29.450 —
61,900i—
51,200 —
76.450 —
25,050 —
4,360 —
259,650 —
9,564 —
75.000 —
94,836 —
900,000)—
78.000 —j---
2,750 —|--
Transport 13,128,3(50 — 57,890
Bill. till Hiksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afil. 1 Band. in Höft.
— — 259,650
— — 9,564
--- 75,000
--99,196
--- 900,000
■-- 78,000
-— 2,750
343,688 — 13,529,938
il
82
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Anvisning i
kontant.
Inledning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
Friheter och.... .
i i .. , ''Ersättningar,
kyrkotionde. e
Summa.
Barnhusen i landsorten.................................................
|Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag
Kyrkors underhåll..........................................'' ''
jResestipendier samt läroböckers och lärda verks ut-.
gifvande, reservationsanslag.................................
;Alderstillägg, förslagsanslag..........................................
jRese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
''Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.
Nuvarande belopp................................... 23,052: —
Okas för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma med ........................ 1: —
J Extra utgifter, reservationsanslag ...............................
Kronor. ii. Kronor ■ ö. Kronor ! ö. Kronor.
Transport 13,128,360 — 57,890 — 343,688 — 13,529,938
28,380
150,000— —
7,528-193,300-
24,000
80,000,
1,500
169,400—
!:>■:!
23,053 —
15,000 —j
28,380
150,000
370,228
24.000
80.000
1,500
23,053 —
15,000-
Summa 13,457,821 — 251,190 — 513,088 - 14,222,099
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
83
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
Ecklesiastikdepartementet.
Riks- och landsarkiven:
Till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i riksarkivet...
» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia ...
» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m.
» inköp af nödiga böcker för landsarkivet i Vadstena...
» uppförande af byggnader för ett landsarkiv i Lund ...
» beredande af lokal för ett landsarkiv i Upsala............
Nationalmuseum:
Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella
samlingar............................................................ 4,000: —
För anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei
byggnaden
................................................................... 2,000: —
Lifrustkammaren:
För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna m. m. ...........................
Domkapitlens expeditioner:
För löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner 3,716: —
» betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor 5,000: —,
Universiteten:
Till arfvode åt eu lärare vid universitetet i Upsala i finsk
ugriska
språk ................................................................ 2,500:
» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet
i Upsala ...................................................... 6,000:
8,500:
Kronor
1,700: —
3.000
1,500
1.000
82,000
53,000
I
142,200 -
6,000-
5,800 -
8,716-
162,716
Transport
84
Riksdagens Skrifvelse N;o 79.
Kronor ö. |
||
V( v\i \ Transport För uppehållande af undervisningen och examinationen i |
8,500: — 1,000: — |
162,716 — |
Till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universi
tetebiblioteket i Upsala...:!.).:.;.; 2,500
För inköp af mikroskop och annan erforderlig utrustning
för en bakteriologisk afdelning af patologiska institutionen
vid universitetet i Upsala....................................... 6,000
1 Till aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund .............................. 4,000
» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet
i Lund......................................................... 6,000
» särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund
Sven Söderberg...,.......................................................... 2,000
» personligt lönetillägg åt akademikamreraren i Lund
Oscar Gerhard Regnell.................................................. 750
: » arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund ........................................................................... 1,500
» arfvode åt eu assistent vid växtfysiologiska laboratoriet
vid botaniska institutionen i Lund .............................. 1,500
» arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen
i Lund ........................................................... 500
» ny- och tillbyggnad för biblioteket vid universitetet i
Lund .....................................................,.....,................ 84,000
118,250-
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska
klinik ........................................................................''...... 900
» arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium.
......................................................:................'' 900
» eu pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ...................1,800
» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.............. 2,800
» bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid
institutet ........................................................................ 1,500
För anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska
kliniken vid institutet ................................................... 500
Till fyllande af brist å det allmänna materielanslaget vid
institutet .....;(U''.v.ö.......................................................... 2,300
— 10,700 —
Transport | 291,666 —
Riksdagens Skrifvelse N;o 79.
85
Kronor ö. |
||
i . . t. ,....... 1 |
Transport |
291,666 — |
Allmänna läroverken och pedagogierna: |
;r. |
|
Till tillfällig löneförbättring åt lärarn e vid allmänna läro-verken och pedagogierna............................................■ » arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken ........... Bidrag till uppförande af en ny byggnad för allmänna läro-verket i Umeå ........................... .................... |
429,725: — 123,000: — 12,500: — |
•u,! 1 ! 1 -v\ j 565,225 — |
Högre lärarinneseminariet: |
i :jj |
|
Till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid seminariet...................................................................... För fortsatt uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid seminariet ........................................................ » beredande af fortsatt undervisning i huslig ekonomi |
3,250: — 3,000: — 5,000: — |
iC 11,250 — |
Folkundervisningen: |
: ;; i\ > |
|
För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid åt musiklärare vid dessa seminarier .......................... Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana |
36,300: - 20,000: — |
56,300 — |
De tekniska läroverken: |
'' |
Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af
kostnader för deras inspektion ...........................................
Gymnastiska centralinstitutet:
För aflönande af en extra lärare i sjukgymnastik vid institutet 2,500 —
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper 1,200: —
» ökadt biträde hos medicinalstyrelsen vid hospitalsären
denas
behandling.......................................................... 6,000: — 7,200,—
Transport 979,141 —
86
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Kronor
Transport
Sanatorier: ,
För åstadkommande af ett sanatorium för lungsotspatienter i södra
Sverige ..........................................:...........................................j
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:
Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor m. m. ......
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under akademiens inseende stälda
samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening.............
» undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar
m. m.........................,,...............................
» utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.
» vidtagande af konserveringsåtgärder vid Visby stadsmur
* vidtagande af åtgärder till bevarande af Alvastra
klosterruiner ................................................................
För användande i mån af behof till inköp för kongl. myntkabinettets
räkning af svenska mynt ur den Oldenburgska
samlingen .................................................
979,141 —
350,000
4,000: —
3,200: —
2,000: —
9,025: —
3,200: —
24,000: —
Naturhistoriska riksmuseum:
Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning
för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden
derstädes och till bestridande af andra med
arbetena vid afdelningen förenade utgifter ................. 2,000: —
» vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska
samling ........................................................................... 7,300: —,
Meteorologiska centralanstalten:
Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlek^tjenst
vid anstalten ................................................................. 7,950: —
» upprätthållande af en meteorologisk station i Gellivare 300: —
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter för
öfveråriga döfstumma..................................................... 47,400
» handtverksskolan i Kristinehamn för blinda .............. 10,000
» tryckning af blindskrifter............................................. 2,500
Transport 59.900
3,000
45,425
9,300 —
8,250 —
1,395,116 -
Riksdagens Skrifvelse N:n 79.
87
Kronor ; ö, |
|||
Transport |
59,900: — |
1,395,116 — |
|
Till understöd åt blindliirareelever samt till reseunderstöd |
|||
åt blindlärare .......................................................... ..... |
1,200: — |
||
förhyrande af lokal för förskolan för blinda i Vexiö . |
4,000: — |
||
» |
uppförande af en byggnad för förskolan för blinda i |
||
Vexiö in. m.................................................................... |
60,000: — |
125,100 — |
|
Hospitalsvården: |
|||
Till anordnande vid Upsala af en asyl för sinnessjuke...... |
100,000: — j |
||
uppförande af ett boställshus för ekonomi betjening vid |
t> - . • i /)■ i >:•'' |
||
Lunds hospital och asyl .............................................. |
33,600: — |
||
understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske ................. |
14,000: — |
147,600 — |
|
Diverse anslag: |
.1 l '' ! " Ih-J, |
||
Till |
svenska fornskriftsällskapet ......................................... |
2,000: — |
|
beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl. i |
i |
||
utländska hamnar ........................................................ |
10,000: — |
||
* |
anställande af två kontraktsadjunkter inom Vester- |
J | |
|
bottens fjerde kontrakt................................................... |
4,000: — |
i |
|
> |
resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter...... |
500: — |
|
två stipendier för utbildande vid universitet af prester. |
|||
förtrogna med finska språket ....................................... |
1,500: — |
||
anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lapp- |
J , |
||
markens samt de delar af Vesterbottens andra och |
i |
||
tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken.................... |
6,000: — |
||
» |
resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ... |
750: — |
! | |
nordiska museet ........................................................... |
25,000: — |
||
» |
understöd för utgifvande äfven under år 1899 af tid- |
! : |
|
skriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska |
|||
landsmålen och svenskt folklif» .................................. |
3,650: — |
i |
|
» |
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nor- |
i 1 |
|
diskt medicinskt arkiv»................................................... |
3,000: — |
i |
|
» |
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta |
||
mathematica».................................................................. |
3,000: — |
1 |
|
understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som |
i ! |
||
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen .............. |
45,000: — |
i l |
|
3> |
understöd för anordnande af vissa undervisningskurser |
||
för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ........... |
5,000: — |
||
> |
underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten- |
||
höjdmätningsstationerna m. m.................................... |
2,500: - |
||
Transport 111,900: — |
1,667,816|— |
I
88
Riksdagens Skrifvelse N:o 79.
Kronor
!
Transport 111,900: —
För utgifning och spridning af nykterhetsskrifter............... 4,000: —
Till understöd åt räddningshemmet för drinkare vid Sans
souci
invid Upsala ......................................................... 2,000: -*i
» understöd åt alkoholisthemmet Fjolshäll invid Stockholm 2,000: —4
För fortsatt anställande af historiska forskningar rörande
Sverige i vatikanska arkivet i Rom............................. 3,000: —
Till fortsättande och afslutande af yttre restaurering af
Visby domkyrka ............................................................ 50,000: —
För bestridande af kostnaderna för utredningar angående
presterskapets afiöningsförhållanden m. m., förslagsanslag.
...........................................................p,., 10,000: —|
Till ersättning för belopp, som af statskontoret förskottsvis
utbetalts ................................................................. 34,385: —
Bidrag till bestridande af kostnaderna för det skandinaviska
naturfoi’skaremötet i Stockholm år 1898 ...............u.... 10,000: —
Till bestridande af kostnaderna för en gradmätning å Spetsbergen.
............................................................:. 50,000: —
Summa
1,667,816—1
i (iX i *. i
277,285 —
1,945,101 —
b-, ■>i''wu.bl''if?!J ''föl
■ * * * i • ! ;i: i [i i * It iv-iö! ii'': i
i-.m i-.Mit-i I : f i 11; i s "!
00.1
Stockholm, Ivar Hseggströma boktryckeri, 1898.