4
Riksdagens Skrifvelse N:o 145.
•j.l in. T.j- .■(■ti
!M!i;iii1!''.h.I ji''3V!
. 1 - I., ’ , !...
. ■ !i
^ffli; ...
j,! • i i;i>"-i j; !■ > i : iMi J A
f y/j r- ,r .1 h,,jrri
-i"f fi/uuT>
.timid fimmv
iV.-o 145.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1897.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående upplåtande åt aktiebolaget Gellivare
Malmfält af kronan tillhörig mark i Norrbottens län m. in.
(Statsutskottets utlåtande n:o 104.)
Till Konungen.
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 24 sistlidne mars har Eders Kongl. Maj:t i en
samma dag aflåten proposition föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att af den kronan vid afvittringen i Gellivare socken tillfallna
öfverloppsmark måtte till aktiebolaget Gellivare Malmfält på arrende
under en tid af femtio år upplåtas det område, som innefattades inom
de i en af bolaget den 6 mars 1895 afgifven ansökning omförmälda
gränser, med den inskränkning i samma område, som i bolagets skrift
af den 29 maj 1897 angifvits, dock med undantag af dels de inom området
befintliga utmål, så länge dessa funnes vara i vederbörlig ordning
försvarade, dels de till Gellivare skolbord hörande, inom området be
-
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 145.
lägna ängar, dels sådana delar af området, hvilka till äfventyra redan
blifvit af kronan i vederbörlig ordning upplåtna till andra, dels ock den
del af området, som i ett af jernvägsstyrelsen afgifvet utlåtande den
17 sistlidne mars uppgifvits vara för jern vägens behof erforderlig och
som å den vid sagda utlåtande fogade ritning innefattades inom de med
bokstäfverna d, e, f, g, h, i, s, d betecknade linier, samt under följande
vilkor:
att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14
mars erlägga arrende till belopp, som Eders Kongl. Maj:t på gemensamt
förslag af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, öfverjägmästare!! i
Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästaredistriktet bestämde
för en tid af tio år i sänder;
att, derest Gellivare kommun för uppförande af allmänna hus hade
behof att använda någon del af det under bolagets arrende inbegripna
område, bolaget skulle till kommunen upplåta för ändamålet erforderlig
mark mot afgäld till bolaget, motsvarande den del af den bolaget
åliggande arrendeskilling, som å tomten belöpte efter förhållandet mellan
dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna områdets ytinnehåll;
och skulle det ankomma på Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
att, derest öfverenskommelse om plats för sådan upplåtelse icke kunde
träffas, derom bestämma;
att bolaget, derest kommunen för annat ändamål än uppförande
af allmänna hus hade behof af någon del af området, skulle vara skyldigt
att, derest Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande pröfvade dylik
upplåtelse böra till kommunen ske, medgifva upplåtelsen under enahanda
vilkor, som nyss angifvits;
att, derest för idkande af annan rörelse eller yrke än grufbrytning
upplåtelse inom området af tomtplats för bebyggande önskades af
annan än bolaget, bolaget skulle, i den mån dylik upplåtelse icke funnes
vara hinderlig vare sig för bolagets rörelse eller för ett ordnadt bebyggande
af området och upplåtelsen icke heller från helsovårdssynpunkt
eller med afseende eljest å allmän ordning kunde anses innefatta fara
eller olägenhet, medgifva sådan upplåtelse, mot afgäld till bolaget enligt
förut angifven grund äfvensom under de närmare vilkor i öfrigt, hvarom
bolaget kunde öfverenskomma med den, till hvilken upplåtelsen
skedde; och skulle dessa vilkor särskilt, innefatta så vidt möjligt betryggande
bestämmelser, att ej å lägenhet, hvarom nu vore fråga,
personer blefve inrymda, som genom oloflig utskakning af rusdrycker
eller annorledes störde allmän ordning och sedlighet, samt, i händelse
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 145.
af bristande öfverenskommelse, bestämmas af Eders Kongl. Majris befallningshafvande,
på hvilken myndighet det jemväl måtte ankomma att,
derest tvist uppstode, antingen huru vida sådan upplåtelse, som nu vore
nämnd, måtte medgifvas eller hvarest lägenhet skulle upplåtas, derom
bestämma;
att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt
inträdde, funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse
på området uppförda af andra än bolaget, framgent måtte af egarne
innehafvas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare, i händelse
åt tvist, skulle bestämmas af Eders Kongl. Ma]ris befallningshafvande,
mot det att egarne till bolaget erlade årlig afgäld, bestämd enligt förut
angifna grund, dock med skyldighet för innehafvare af dylik lägenhet
att afträda densamma, derest sådant kunde finnas erforderligt vare sig
med hänsyn till bolagets behof af utrymme för sin rörelse, af helsovårdshänsyn
eller för åstadkommande af ordnad byggnadsverksamhet; och
skulle eg are af sådan lägenhet jemväl vara skyldig att afträda densamma
i det fall, att å lägenheten inhystes personer, hvilka föra ett
sadant lefnadssätt, att fara deraf uppstode för allmän ordning och sedlighet;
att
i sistberörda fall, äfvensom då lägenhet, som skulle afträdas,
blifvit bebyggd efter den 4 augusti 1895, lägenhetens egare skulle vara
skyldig afträda densamma utan lösen, hvaremot i öfriga fall lösen för
byggnadernas värde skulle af bolaget erläggas samt vid brist af åsämjande
bestämmas af gode män; och skulle det tillkomma Eders Kongl.
Majris befallningshafvande att i händelse af tvist afgöra fråga om skyldighet
att afträda lägenhet i fall, som i denna och näst föregående punkt
omförmäldes;
att hvad i § 3 mom. 1 af gällande grufvestadga funnes föreskrifvet
icke måtte ega tillämpning å hus, tomtplats eller trädgåi-d, som befunnes
å det till bolaget upplåtna område, derest icke Eders Kongl. Majris
befallningshafvande i särskild!, fall funne sådana omständigheter föreligga,
att inmutning icke måtte ske närmare någon viss på området
befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda § i
grufvestadgan angåfve;
att, om bolaget nedlade grufrörelsen eller bedrefve densamma i
väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Eders Kongl.
Maj:t att förklara bolagets arrenderätt upphäfd antingen helt och hållet
eller till någon del af området, hvarjemte, för den händelse grufdrift af
annan än bolaget komme att idkas inom området och för sådan af
annan idkad grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål visade sig
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 145.
behöfligt, Eders Kongl. Maj:t måtte eg a bestämma, att bolaget skulle
afstå hvad som för ändamålet kunde anses erforderligt och skäligt; och
skulle i fall, som i denna punkt afsåges, proportionerlig minskning af
bolagets arrendeafgift ega rum;
att bolaget skulle vara skyldigt att utau särskild ersättning af
området afstå hvad som enligt Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande kunde
finnas erforderligt för anläggning af allmän väg eller till utrymme
för jernväg eller för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;
i \-
att, om af anledning, som förut icke blifvit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af området,
som för bolaget icke vore oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt
undantoges, bolaget skulle vara skyldigt underkasta sig Eders Kongl.
Maj:ts bestämmande härutinnan;
att bolaget skulle öfvervaka, att åverkan icke skedde å den
växande skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar
befordra dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;
att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skulle
ega annan rätt till skogen å området, än att bolaget måtte dels,
efter anvisning af vederbörande skogstjensteman och derest från skogsvårdens
synpunkt hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadstimmer
till pris, som af domänstyrelsen bestämdes, dels ock afrödja skog, som
funnes å tomtplats, mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;
att
bolaget skulle öfvervaka och i första hand ansvara för, att
helsovårdsstadgans föreskrifter samt andra till den allmänna sundhetens
befrämjande gifna bestämmelser iakttoges inom det område, som till
bolaget upplätes;
att bolaget skulle aflöna den polisstyrka, som till ordningens vidmagthållande
å Malmberget och närmaste derintill belägna område af
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnades;
att den enligt gällande grufvestadga jordegare tillhörande rätt
beträffande fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande
arrende måtte tillkomma bolaget; samt
att bolagets arrenderätt icke finge af bolaget å annan öfverlåtas,
med mindre Eders Kongl. Maj:t sådant medgåfve;
dels att det i bolagets skrift den 29 maj 1897 omförmälda, å den
vid skriften fogade karta med litt. x betecknade, af ingeuiören H. Wennerström
den 15 januari innevarande år å karta planlagda område om
145,it)2 hektar måtte — med undantag af den del af området, som jern
-
8
Riksdagens skrifvelse N:o 145.
vägsstyrelsen enligt dess utlåtande den 17 sistlidne mars af anförda
skäl ansett böra för kronans räkning bibehållas och som å den vid
samma utlåtande fogade ritning innefattades inom de med bokstäfverna
v, s, k, o, 1, r, q, v betecknade linier — från kronans mark afskiljas
samt i hufvudsaklig enlighet med omförmälda, af Wennerström uppgjorda
regleringsplan, fördeladt i tomter, för bebyggande åt enskilde
med eganderätt upplåtas under iakttagande,
att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle samtidigt
för alla tomterna uppgöras af vederbörande revirförvaltare och
en af Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande utsedd person, hvarvid
särskilt värde borde åsättas å tomt befintlig skog och särskild! värde
sjelfva jorden;
att tomt derefter måtte af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
till pris motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna köpeskillingen,
upplåtas till den, som hos Eders Kong!. Majds befallningshafvande
anmälde sig till erhållande af sådan tomt och dervid erlade värdet för
å tomten befintlig skog jemte minst en femtedel af köpeskillingen för
jorden;
att den, åt hvilken tomt upplätes, skulle vara skyldig att, under
iakttagande af de särskilda föreskrifter, som med afseende å områdets
ordnande och bebyggande kunde varda honom af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande vid upplåtelsen meddelade, inom ett år från upplåtelsen
hafva å tomten påbörjat samt inom ytterligare två år fullbordat
boningshus, salubod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid
äfventyr, om det försummades, att tomtinnehafvaren skulle vara sin
rätt till tomten och den derför erlagda andel af köpeskillingen förlustig;
att
tomtinnehafvare skulle vid enahanda äfventyr, så snart han
inom den förelagda tiden af tre år fullgjort hvad honom i fråga om
tomtens bebyggande ålegat, vara skyldig erlägga återstoden af köpeskillingen
vid enahanda påföljd för uraktlåtenhet, som för försummad
byggnadsskyldighet vore stadgad; samt
att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och
köpeskillingen till fullo guldris, köpebref å tomt måtte af Eders Kongl.
Majds befallningshafvande för tomtinnehafvaren utfärdas;
dels ock att köpeskillingarna för tomterna å sistberörda område
måtte, efter afdrag af kostnaden för den af ingeniören Wennerström
den 15 januari innevarande år uppgjorda regleringsplan jemte beskrifning
öfver området, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
Riksdagens Skrivelse N:o 145. 9
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af
skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
I afseende å denna proposition hafva kamrarne stannat i olika
beslut, i följd hvaraf frågan, jemlikt 63 § riksdagsordningen, för denna
riksdag förfallit; hvilket Riksdagen härmed får för Eders Kongl. Maj:t
tillkännagifva.
Stockholm den 14 maj 1898.
Med undersåtlig vördnad.
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 A/d. 1 Band. 82 Häft. (N:o 145.) 2