Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

N:o 122.

•• I ■ ..''ni •••■ **.«•.•‘»tvt:**>re ” < • • - •

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1898.
— — — — Andra Kammaren — 13 — —■ [

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl.

Maj ds proposition angående afskrifning af den från
viss jord inom Skåne m. fl. provinser utgående kyrkofonden.

(Statsutskottets utlåtande n:r 83.)

Till Konungen.

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för den 31 december 1897 har Eders Kongl. Maj:t i en
samma dag aflåten proposition föreslagit Riksdagen besluta:

l:o) att den i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän samt af vissa
hemman i Elfsborgs län utgående kyrkotionde skulle, med det undantag,
hvarom förmäles i 5:o) här nedan, från och med år 1900 upphöra att erläggas
af de tiondeskyldiga, och att från samma tid den afkortade kyrkofonden
skulle afföras ur räkenskaperna, nuvarande tjensteinnehafvares möjligen
förefintliga rätt att uppbära dylik äfkortad tionde dock oförkränkt;

2:o) att, derest delar af kyrkofonden vore anslagna till särskilda ändamål,
det skulle, med de i nästföljande punkt 3:o) omförmälda undantag,
åligga kyrkan eller, om dess medel ej dertill lemnade tillgång, församlingen
att hålla vederbörande skadeslösa för den förlust, som för dem kunde uppstå
i följd af kyrkofondens upphörande, dock att denna skyldighet, der
kyrkofonden utginge för skolans eller kommunens ändamål, skulle åligga
i förra fallet skoldistriktet och i senare fallet kommunen;

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 211 Raft. (N:is 122—12(1). 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

3:o) att från och med år 1900 årligen skulle erläggas:

a) af statsmedel dels ersättning för kyrkotionden till Lunds universitet,
barnmorskeläraren i Lund, Lunds lasarett, Malmö asyl och fattiga prestenkor
i Halland samt prostetunnor, dels ersättning för följande från och
med år 1900 icke vidare i nu gällande ordning utgående afgifter, nemligen
prostens omaks- och underskrifningspenningar, understöd till fattiga prestenkor
från kyrkor i Bohuslän och en del af Elfsborgs län, vaxljusmedlen, studieskatten
i Halland, konsistorii statslån, amanuensens och pedellens lönetillökning,
konsistorienotariens augment samt bidrag från landskyrkor i Listers
och Bräkne kontrakt till Karlshamns skolestats aflöning, — ersättningarna för
prostens omaks- och underskrifningspenningar dock endast till nuvarande
tjensteinnehafvare, och för anslagen till fattiga prestenkor tills vidare och
intill dess annorlunda kunde vara förordnadt;

b) från presterskapets löneregleringsfond godtgörelse för den åtskilliga
kyrkoherdar och komministrar enligt gällande löneregleringsresolutioner anslagna
kyrkotionde utan särskilt åliggande för kyrkans räkning, och från
biskopslöneregleringsfonden ersättning för dfen biskopen i Lund anslagna
kyrkotionde och biskopens studieskatt, dock i båda fallen endast för den tid
nuvarande löneregleringar gälde;

4:o) att den från statsverket samt biskopslöneregleringsfonden och presterskapets
löneregleringsfond utgående ersättning för vaxljusmedlen, anslaget
till Karlshamns skolestats aflöning samt biskopens studieskatt skulle utgå
med det belopp, till hvilket dessa afgifter vore bestämda, men att öfriga
under punkt 3:o) a) och b) omförmälda ersättningar skulle beräknas för
anslaget till barnmorskeläraren i Lund, studieskatten i Halland, konsistorii
statslån, amanuensens och pedellens lönetillökning, konsistorienotariens augment,
prostens omaks- och underskrifningspenningar samt understödet till
fattiga prestenkor från kyrkor i Bohuslän och en del af Elfsborgs län, efter
det medelbelopp, hvartill desamma under de 10 åren 1888—1897 uppgått,
samt för öfriga anslag efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för nämnda
10 år, med tillägg af forsellön, dock med undantag för prostetunnan, för
hvilken ersättning utgjordes sålunda, att för hvarje prostetunna, som hittills
utgått, utbetalades värdet af en tunna spanmål i det eller de sädesslag,
hvaruti nämnda utskyld hittills varit bestämd, löst efter det i förordningen
den 23 juli 1869 angifna pris, nuvarande prostar förbehållet att under deras
tjenstetid uppbära ersättning efter hittills gällande grunder;

5:o) att, i fråga om kyrkotionde, som åtföljde patronatsrättighet, förevarande
bestämmelser ej vore i vidare mån tillämpliga, än att, der sådan

3

Riksdagens Skrifvelse Ko 122.

tionde vore kronan behållen eller enligt punkt 3:o) här ofvan ersattes af statsmedel
eller statsverket underlydande fonder, densamma skulle i denna del
från och med år 1900 upphöra att af tiondegifvärne till patronus utgöras,
och borde, om den andel af tionden, som af staten eftergåfves eller öfvertoges,
icke kunde på annat sätt till beloppet bestämmas, minskningen i den
tiondeafgift, som af hemman eller lägenhet till patronus utgjordes, beräknas
i förhållande till den minskning, som egde rum i hela beloppet af församlingens
tiondeafgift till patronus; samt

6:o) att de ytterligare bestämmelser, som för tillämpningen af föreskrifterna
angående kyrkotiondens afskrifning kunde finnas erforderliga, skulle
meddelas af Eders Kongl. Maj:t.

Den fråga, som föreliggande proposition omfattar, har under årtionden
varit föremål för statsmagternas uppmärksamhet. Senast anhöll Riksdagen
i skrifvelse den 2 maj 1893, att Eders Kongl. Maj:t täcktes efter föregången
utredning till Riksdagen inkomma med förslag angående sättet och vilkoren
för afskrifning af den å viss jord inom provinserna Skåne, Halland, Blekinge
och Bohuslän utgående kyrkotionden.

Billigheten af att, sedan beslut fattats om öfriga grundskatters fullständiga
afskrifning, motsvarande förmån må beredas ifrågavarande tiondegifvare,
torde vara allmänt erkänd, och likaledes torde endast en mening
förefinnas om lämpligheten af att genom kyrkotiondens afskrifning likställighet
i afseende å jordbeskattningen inom landet i dess helhet varder
befrämjad.

Den utredning, som i detta ämne nu blifvit Riksdagen förelagd, är
enligt Riksdagens mening särdeles upplysande, och det förslag till frågans
hufvudsakliga lösning, som af denna utredning framgått, finner Riksdagen
vara välbetänkt.

På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, synes med afseende å de jemförelsevis
obetydliga belopp, hvarom här är fråga, afskrifningen af förenämnda
onera böra ske på en gång och icke under eu följd af år, såsom beträffande
grundskatterna är beslutadt. Af Eders Kongl. Maj:ts proposition framgår,
att vid kyrkotiondens afskrifning denna i vissa fall måste med fixt årligt
belopp ersättas, under det att i andra fall dylik ersättning ej erfordras. I
fråga om hvilken ersättningsskyldigheten till tiondetagaren skall åligga, har
gjorts gällande den åsigt, att denna skyldighet tillkommer staten i de fall,
der kyrkotionden utgår till statsändamål, och kommunerna, deri inbegripna
kvrkorna och församlingarna, då kyrkotionden utgår för kommunala ändamål.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

Mot denna åsigt och den tillämpning, den i förevarande förslag vunnit, har
Eiksdagen icke haft något att erinra.

Den kyrkotionde, som enligt propositionen skall upphöra utan att ersättning
derför skall utgå, utgöres af dels den kronan behållna, eller bibeltryckstunnan,
af kammarkollegium och statskontoret beräknad till 5,824
kronor 17 öre, samt skol-och hospitalstionden, dels den del af den anordnade,
som utgår från en egendom, hvilken tillhör en kyrka, till en annan
sockens kyrka, och dels den kyrkorna behållna, af embetsverken beräknad
till 154,903 kronor 27 öre jemte forsellönsersättning, 7,138 kronor 93 öre;
kommande de behof, som med sistnämnda slag af kyrkotionde hittills tillgodosetts,
att för framtiden af vederbörande kommuner i annan ordning
fyllas.

Enligt förslaget skall med nedannämnda af embetsverken beräknade
belopp af staten ersättas den kyrkotionde, som utgår

till Lunds universitet, barnmorskeläraren i Lund och Malmö
asyl äfvensom till Karlshamns skolestat, vaxljusmedel,
studieskatten i Halland, konsistorii statslön,
amanuensens och pedellens lönetillökning, konsistorienotariens
augment, tillsammans................................. kr. 36,174: 29

» prostetunna.............................................................................. » 8,272: 57

» prostens omaks- och underskrifningspenningar ............... » 38: 43

» fattiga prestenkor i Halland, Bohuslän och en del af

Elfsborgs län..................................................................... » 975: —

» lasarettet i Lund ..........................................................-....... » 3,000: —

Summa kr. 48,460: 29

Härvid är dock att märka, att vissa af dessa till nuvarande tjenstcinnehafvare
utgående ersättningar skulle komma att vid dessa tjensteinnehafvares
afgång upphöra.

Af biskopslöneregleringsfonden och presterskapets löneregleringsfond
skulle enligt förslaget med 1,317 kronor 80 öre lemnas ersättning för
kyrkotionde dels till biskopen i Lund från Väsby kyrka och biskopens
studieskatt samt dels till presterskapet utan särskildt åliggande för kyrkans
räkning.

I sammanhang härmed har Eiksdagen velat uttala den tillförsigt, att,
då förslag om upphörande af kyrkotionden i de patronella pastoraten af
brist på fullständig utredning nu icke kunnat framläggas, denna särskilda

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 123.

frågas lösning må snart vara att förvänta, pa det likställighet i förevarande
hänseende må berörda pastorat beredas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, samt under erinran, att de
förändringar i inkomstberäkning, anslag och indelningar, som bifall till
ifrågavarande förslag kommer att föranleda, torde komma att vid uppgörande
af riksstaten för år 1900 iakttagas, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 13 maj 1898.

Med undersåtlig vördnad.

N:o 123.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1898.
— — — — Andra Kamamren — 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl.

Maj ds proposition angående upphörande af den i
Skåne, Halland och Blekinge utgående helgonskyld.

(Statsutskottets utlåtande n.o 84.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition af den 31 december 1897 har
Eders Kongl. Maj:t, med åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
besluta:

1 :o) att den i Skåne, Halland och Blekinge utgående helgonskyld
skulle från och med år 1900 upphöra att utgå;