Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.
1
N:o 8.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående förhöjning
i de vaktmästarne hos åtskilliga statsmyndigheter
tillerkända löneförmåner; gifven Stockholms slott
den 17 december 1897.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver finansärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva, att å staterna för nedannämnda verk, nemligen:
Högsta domstolen,
Justitie-, utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och
ecklesiastikdepartementens afdelningar af Kong]. Maj:ts kansli,
Nedre justitierevisionen,
Justitiekanslersembetet,
Svea hofrätt,
F ångvårdsstyrelsen,
Arméförvaltningen,
Fortifikationen,
Marinförvaltningen,
Kommerskollegium,
Statistiska centralbyrån,
Landtmäteristyrelsen,
Landtbruksstyrelsen,
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Jernvägsstyrelsen,
Ofverståthållareembetets kansli,
Bill. till Riksd. Prot. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
Kammarkollegium,
Statskontoret,
Kammarrätten,
Generalpoststyrelsen,
Telegrafstyrelsen,
Generaltullstyrelsen,
Öfverintendentsembetet,
Domänstyrelsen,
Riksarkivet,
Kongl. Biblioteket,
må uppföras ej mindre för de vaktmästare, som åtnjuta i lön 800
kronor och i tjenstgöringspenningar 300 kronor, ett ålderstillägg å 100
kronor, att utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, (in äfven, utöfver
de i nämnda stater för de vaktmästare, som åtnjuta i lön 500 kronor
och i tjenstgöringspenningar 200 kronor eller 300 kronor, uppförda
ålderstillägg å 100 kronor hvardera, att utgå efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring, ett andra ålderstillägg likaledes å 100 kronor, att utgå
efter tio års så beskaffad tjenstgöring;
att utöfver det å staten för landtförsvarsdepartementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli för en vaktmästare å kommandoexpeditionen
uppförda arfvode å 750 kronor må till bemälde vaktmästare efter fem
års väl vitsordad tjenstgöring från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg
utgå ett ytterligare belopp af 100 kronor;
att för den vid fortifikationen anstälde vaktmästare må uppföras
ett ålderstillägg å 100 kronor, att från fjerde hufvudtitelns anslag till
ålderstillägg utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;
att, med ändring af den för vaktmästare vid länsstyrelserna gällande
aflöningsstat, i hvad denna stat afser länsstyrelsen i Stockholms
län, de vid nämnda länsstyrelse anstälde vaktmästare skola ega åtnjuta
ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
och ett andra ålderstillägg likaledes å 100 kronor efter ytterligare fem
års så beskaffad tjenstgöring; samt
att utöfver det å staten för rikets allmänna kartverk för en vaktmästare
uppförda arfvode å 900 kronor må till bemälde vaktmästare
efter fem års ^väl vitsordad tjenstgöring från anslaget till rikets allmänna
kartverk utgå ett ytterligare belopp af 100 kronor;
allt med iakttagande att samtliga sålunda föreslagna ålderstillägg
skola utgå under samma vilkor, som för åtnjutande af redan medgifva
ålderstillägg äro bestämda, samt att de nya ålderstilläggen och förhöjda
arfvodena icke i något fall få utgå före 1899 års början.
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Hans Wachtmeister.
4
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 8.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december
1897.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
WlKBLAD,
Gilljam,
friherre Rappe,
Christerson,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister.
Efter gemensam beredning med cheferna för öfriga statsdepartement
föredrog chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister:
Särskilda af vaktmästarne hos statsrådsberedningen, högsta domstolen,
nedre justitierevisionen, statsdepartementen och flertalet af statens
embetsverk och myndigheter i hnfvudstaden gjorda underdåniga ansökningar,
att Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, huruvida icke staten
skulle kunna bereda någon förhöjning i de vaktmästarne tillerkända löneförmåner,
samt härom göra den framställning till Riksdagen, som kunde
finnas vara af förhållandena påkallad;
öfver hvilka ansökningar, så vidt de afsåge vaktmästarne hos de
under statsdepartementen hörande myndigheter, dessa myndigheter sig
yttrat, hvarje myndighet öfver den af dess vaktmästare gjorda ansök
-
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 8. 5
ning, hvarjemte statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande
i ärendet.
Departementschefen anförde härefter:
Till stöd för de gjorda framställningarne hafva sökandena anfört,
att, sedan nu gällande löneförmåner för vaktmästare faststäldes, förhållandena
väsentligen ändrats så väl med hänsyn till dessa löneförmåners
förmåga att räcka till för fyllande af tjensteinnehafvarnes berättigade
behof som ock med afseende å det desse åliggande arbete, till närmare
utveckling hvaraf sökandena anfört, att kostnaderna för bostad och öfriga
förnödenheter numera vore betydligt högre än det belopp, hvartill de
för omkring tjugu år sedan beräknades;
att, om än för arbetsklassen i allmänhet denna förändring motvägts
eller mera än motvägts af ökad ersättning för arbetet, åtminstone för
de dugligare och ordentligare inom klassen, en dylik förmån deremot
icke kommit de i statens tjenst anstälde vaktmästare till del;
att arbetslönernas allmänna stegring emellertid icke försiggått
endast inom den egentliga industrien och de öfriga enskilda verksamhetsområden,
som hastigare följde konjunkturernas vexlingar, ett förhållande,
som framginge . af de lönebelopp, som nu utginge till närmast, jemförliga
personer inom allmänna och enskilda inrättningar af mera oföränderlig
natur, såsom riksbanken, jernkontoret, enskilda banker och
försäkringsbolag; samt
att, om således den af staten aflönade vaktmästarens ekonomiska
läge i jemförelse med de arbetares, med hvilka han kunde anses närmast
likstäld, numera stälde sig särdeles ogynsamt, helst i betraktande af de
större fordringar med hänsyn till klädedrägt m. m., som måste ställas
på den förre, och äfven vore afgjordt ogynsammare än den hos enskilda
inrättningar anstälde vaktmästarens, oaktadt fordringarne på duglighet
och ordentlighet icke kunde vara mindre, när det gälde den i statens
tjenst anstälde, härtill ytterligare komme, att den efter fastställande af
nu gällande lönestater i så hög grad ökade embetsverksamheten icke
kunnat annat än äfven för vaktmästarne medföra eu väsentlig utsträckning
af arbete och arbetstid, hvarigenom de vid aflöningsstaternas uppgörande
sannolikt i betraktande tagna tillfällen till extra förtjenst, som kunde
för vaktmästarne erbjudas, väsentligen upphört, likasom för öfrigt andra
omständigheter bidragit att minska eller upphäfva dylika möjligheter.
Flertalet lönestater för de verk, hvilkas vaktmästare nu begärt
löneförhöjning, upptaga en vaktmästare, vanligen benämnd förste vaktmästare,
med lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor
samt eu eller flere vaktmästare med lön 500 kronor och tjenstgörings
-
6
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
penningar 300 kronor samt ålderstillägg å lönen efter fem år med 100
kronor. Sådana äro aflöningsförhållandena för vaktmästare i högsta
domstolen, justitie-, utrikes-, civil-, finans-^och ecklesiastikdepartementen,
de å civildepartementets stat upptagna vaktmästarne i statsrådsberedningen,
fångvårdsstyrelsen, arméförvaltningen, marinförvaltningen,
kommerskollegium, statistiska centralbyrån, kammarkollegium, statskontoret,
kammarrätten, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen,
öfverintendentsembetet, domänstyrelsen, riksarkivet, kongl.
biblioteket, medicinalstyrelsen och landtmäteristyrelsen.
I förevarande hänseende nära lika med ofvanberörda lönestater äro
de för landt- och sjöförsvarsdepartementen faststälda, hvilka upptaga,
den för landtförsvarsdepartementet gällande en vaktmästare med lön
800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor, en vaktmästare med
lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar|[300 kronor jemte ålderstillägg
efter fem år å 100 kronor och en vaktmästare (å kommandoexpeditionen)
med ett årligt arfvode af 750 kronor, samt den för sjöförsvarsdepartementet
gällande två vaktmästare, deraf den ene å kommandoexpeditionen,
hvardera med lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar
300 kronor.
Af öfriga myndigheter, om hvilkas vaktmästare nu är fråga,
komma vidare Svea hofrätt, hvars lönestat upptager en vaktmästare med
lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor samt tio hofrättsposter
med lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar 200 kronor och
ålderstillägg å lönen efter fem^år med^lOO kronor, rikets allmänna
kartverk med en vaktmästare med 900 kronor i årligt arfvode, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen med likaledes^en^vaktmästare, åtnjutande lön
500 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor, ålderstillägg å 100
kronor efter fem år samtlfri bostad, öfverståthållareembetet och Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, hvilkas samtliga
vaktmästare åtnjuta hvar och en 800 kronors aflöning, deraf 300 kronor
såsom tjenstgöringspenningar, jemte ålderstillägg å 100 kronor att tillgodokomma
vaktmästarne hos öfverståthållareembetet efter fem och hos
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande efter tio år, landtbruksstyrelsen
med en vaktmästare medjenahanda aflöning som vaktmästarne hos öfverståthållareembetet,
patent- och registreringsverket med en vaktmästare,
hvilkens aflöning för närvarande utgör 800 kronor jemte ålderstillägg
100 kronor, fortifikationen likaledes med endast en vaktmästare, hvilkens
aflöningsförmåner utgå af det å fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till
aflöning och rekrytering in. m., med lön 600 kronor jemte inqvarteringsoch
servispenningar till belopp af 200 kronor, samt nedre justitierevi
-
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
sionen, hvars samtliga vaktmästare åtnjuta aflöning lika med hofrättsposterna
hos Svea hofrätt; varande i en del lönestater tillika stadgadt,
att lönen för vaktmästare, som åtnjuter fri bostad, skall minskas med
150 kronor, hvilket afdrag enligt lönestaten för statistiska centralbyrån
skall ega rum jemväl för en af byråns vaktmästare, så länge han åtnjuter
nämnda förmån jemte fri vedbrand.
Af de myndigheter, som i ärendet afgifvit yttranden, har generaltullstyrelsen
ansett sig ej kunna understödja den af dess vaktmästare
gjorda framställning. Såsom skäl härför bär styrelsen andragit, att
sökandena ej ifrågasatt — liksom ej heller styrelsen hade skäl för en
sådan åsigt — att innehafvare af vaktmästarebefattningarne inom styrelsen
skulle vid den allmänna lönereglering, som för omkring tjugu år
sedan genomfördes, hafva tillgodosetts mindre än förhållandena då kräfde,
att sökandenas påstående, att förhållandena sedan den tiden väsentligen
försämrats, i det hyror ocli lefnadsomkostnader i öfrigt skulle hafva
betydligt stigit, ej enligt styrelsens åsigt vore med verkliga förhållandet
öfverensstämmande, att frågan huruvida de af sökandena omförmälda
verk och inrättningar äfvensom enskilda personer höjt aflöningen för de
i deras tjenst anstälde vaktbetjente ej i detta sammanhang påkallade
någon närmare undersökning, då antingen olikheter i afseende å sjelfva
tjenstgöringen eller andra omständigheter, såsom större eller mindre
trygghet att varda vid tjensten bibehållna, förmånen af pensionsrätt eller
saknaden af sådan o. s. v., i allmänhet icke medgåfve någon jemförelse
mellan sistbemälde vaktbetjente och de i statens tjenst anstälde, samt
att, ehuru antagligt vore, att de ökade göromålen inom embetsverken
medfört i någon mån trägnare tjenstegöromål äfven för de der anstälde
vaktmästarne, denna omständighet ej kunde tillmätas synnerlig betydelse,
då i allmänhet den tid, hvarunder ifrågavarande betjentes tillstädesvaro
å tjenstelokalerna påkallades, i allt fall ej utsträckts i sådan grad, att
tillfällena till biförtjenst afsevärdt inskränkts.
Emellertid har generaltullstyrelsen ansett, att, derest Eders Kongl.
Maj:t skulle finna de af vaktmästare inom åtskilliga andra centrala embetsverk
gjorda ansökningar om löneförhöjning förtjena afseende, jemväl
styrelsens vaktmästare borde komma i åtanke, en hemställan, som
patent- och registreringsverket beträffande dess vaktmästare i hufvudsak
biträdt.
öfriga i ärendet hörda myndigheter hafva deremot, eu hvar i
hvad dess vaktmästare angår, understödt framställningarne, dervid riksarkivet,
kongl. biblioteket och landtbruksstyrelsen ej haft något särskilt
förslag att framställa i fråga om beloppet af löneförbättringen, fång
-
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
vårdsstyrelsen tillstyrkt förhöjning i andre vaktmästarens aflöning med 100
kronor, öfverståthållareembetet förordat beviljande af ett andra ålderstillägg
åt dess vaktmästare efter tio år, Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande
i Stockholms län en löneförhöjning å 100 kronor, deraf hälften
skulle betraktas såsom lön och hälften såsom tjenstgöringspenningar,
kommerskollegium, kammarkollegium, kammarrätten, generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, medicinalstyrelsen, landtmäteristyrelsen och vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen förhöjning i tjenstgöringspenningarne med
100 kronor, arméförvaltningen förhöjning i tjenstgöringspenningarne för
hvar och en af dess vaktmästare med 100 kronor samt dessutom ett
ålderstillägg för förste vaktmästaren efter fem år å 100 kronor och ett
andra ålderstillägg åt öfriga vaktmästarne efter tio år likaledes å 100
kronor, statistiska centralbyrån och öfverintendentsembetet höjning i
vaktmästarnes tjenstgöringspenningar med 100 kronor åt hvar samt ett
andra ålderstillägg efter tio år å 100 kronor för andre vaktmästare,
marinförvaltningen förhöjning med 100 kronor i lönen och 100 kronor
i tjenstgöringspenningarne för samtlige dess vaktmästare, Svea hofrätt
och domänstyrelsen 200 kronors ökning i tjenstgöringspenningarne för
samtlige dess vaktbetjente, rikets allmänna kartverk en löneförbättring
för dess vaktmästare af 100 kronor och dessutom ålderstillägg å ett par
hundra kronor, samt fortifikationen en löneförbättring af 300 kronor
att betraktas såsom tjenstgöringspenningar.
För de föreslagna höjningarna hafva nyssberörda myndigheteter
anfört olika skäl. Såsom sådana hafva angifvits stegringen af hyror
och lefnadskostnader; den i sammanhang med göromålens tillväxt hos
embetsverken i allmänhet jemväl för vaktbetjeningen uppkomna ökning i
så väl tjenstgöringstidens längd som sjelfva arbetet under denna tid, något
som i mest afsevärd mån framhållits af generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen
samt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län,
hvilken sistnämnda myndighet särskildt påpekat obilligheten af vaktbetjeningens
likställighet i aflöningsförmåner med öfriga länsstyrelsers
vaktmästare, hvilka hade lindrigare tjenstgöring och mindre hyreskostnader,
äfvensom af arméförvaltningen, fortifikationen och Svea hofrätt;
den i följd af ökningen i tjenstgöringstidens längd äfvensom andra omständigheter
inträdda minskning i tillfällena till inkomster utom tjensten;
de svårigheter, som, med afseende å de i de flesta vaktmästarnes aflöning
ingående tjenstgöringspenningarnes låga belopp, lätt kunde uppstå att, i
händelse af behof utaf vikarie för ordinarie vaktmästare, som af sjukdom
hindrades att sin tjenst förrätta, erhålla duglig person, som ville
uppehålla befattningen mot åtnjutande endast af den ordinaries tjenst
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8. 0
göringspenningar; samt slutligen den omständigheten, att under de begge
senaste årtiondena fordringarne på lifvets nödtorft och medlen för deras
tillfredsställande ökats inom jemväl den klass, hvarur vaktmästarne vanligen
rekryterades, hvilket haft till följd en höjning af lönerna för de
med embetsverkens vaktmästare likstälda befattningshafvande i enskilda
inrättningar, och att det för förvärfvandet och bibehållandet i embetsverkens
tjenst af dugliga och praktiska vaktmästare vore af vigt, att
desses löneförmåner afpassades med hänsyn till det ökade välståndet hos
de klasser, som intoge en med vaktmästarne i statens verk jemförlig
samhällsställning, ehuru visserligen den säkrare ställning och den pensionsförmån,
som desse senare åtnjöte, borde komma dem att åtnöjas
med en något lägre aflöning än den, som tillfälle med dem jemförliga
personer i enskilda inrättningar.
I sitt underdåniga utlåtande har statskontoret anfört, att, ehuru
statskontoret ej kunde annat än i hufvudsak biträda de af generaltullstyrelsen
till stöd för dess afstyrkande af löneförbättring åt styrelsens
vaktmästare anförda skäl, som lika väl egde tillämpning i fråga om de
statens vaktmästare i allmänhet, hvilkas aflöning fastställs efter år 1875,
statskontoret dock ansett hvad å andra sidan andragits för en löneförhöjning
måhända ej böra lemuas utan allt afseende. Särskild! syntes
härvid enligt statskontorets förmenande böra beaktas den af flera myndigheter
framhållna omständighet, att i följd af det jemförelsevis ringa
belopp, hvartill tjenstgöringspenningarne i de fall, der aflöningen vore
delad i lön och tjenstgöringspenningar — hvilket, enligt hvad af det ofvan
anförda framginge, vore förhållandet beträffande vaktmästarne inom samtliga
nu ifrågavarande verk med undantag af landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition, rikets allmänna kartverk samt patent- och registreringsverket
— vore bestämda, svårighet lätt kunde uppstå att vid ordinarie
vaktmästares sjukdomsförfall erhålla lämplig vikarie mot åtnjutande
af allenast tjenstgöringspenningarne, hvarutöfver den ordinarie
för sådant fall ej vore skyldig afstå något af sin aflöning. Statskontoret
hölle af sådan anledning före, att den höjning af vaktmästarnes aflöning,
som kunde anses böra ega rum, lämpligen borde utgå i form af tjenstgöringspenningar.
Och då af samtlige här ifrågavarande vaktmästare
andragits samma skäl för erhållande af löneförhöjning, och någon fullständig
utredning, hvarpå ett rättvist förslag till beviljande åt vaktmästarne
hos de skilda myndigheterna af olika stora förhöjningsbelopp kunde grundas,
ej nu förelåge, samt hvad af åtskilliga myndigheter anförts rörande
ökad tjenstgöringsskyldighet för verkens vaktmästare i följd af tillkomsten
af nya byråer eller divisioner hos verken snarare borde leda till en ökBih.
titt Riksd. Prat. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
ning af vaktmästarepersonalen hos dessa verk, ansåge statskontoret sig
i detta sammanhang böra förorda utgående till vaktmästarne inom samtliga
ofvanberörda verk af förhöjning till lika belopp, hvilket af statskontoret
föresloges till 100 kronor för hvarje vaktmästare. Med bifogande
af en tabell, upptagande antalet vaktmästare hos hvar och en af förenämnda
myndigheter och den till vaktmästarne enligt gällande lönestater
utgående aflöning, hemställer derföre statskontoret, att, i händelse Eders
Kongl. Maj:t skulle anse en löneförhöjning åt vaktmästarne med nyssnämnda
belopp böra komma till stånd, Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af höjning med nedannämnda
belopp i följande anslag, nemligen:
l:o) Under andra hufvudtiteln eller justitiedepartementet, i anslagen till:
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli 200 kronor
Högsta domstolen ......................................................... 300 „
Nedre justitierevisionen .................................................. 500 ,,
Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat ...... 1,100 „
Fångvårdsstyrelsen ....................................................... 200 ,,
2:o) Under tredje hufvudtiteln eller utrikesdepartementet, i
anslaget till:
.Utrikesdepartementet ...................................................... 500 „
3:o) Under fjerde hufvudtiteln eller landtförsvarsdepartementet,
i anslagen till:
Departementet .................................................................. 300 ,,
Arméförvaltningen ........................................................... G00 „
Aflöning och rekrytering ............................................... 100 ,,
4:o) Under femte hufvudtiteln eller sjöförsvarsdepartementet,
i anslagen till:
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt
kommandoexpeditionen ....''!................s:....................... 200 „
Marinförvaltningen .......................................................... 300 ,,
5:o) Under sjette hufvudtiteln eller civildepartementet, i anslagen
till:
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli 500 „
Kommerskollegium
Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån
Landtmäteristaten ............................................
Rikets allmänna kartverk
öfverståthållareembetet ..
Landsstaterna i länen ....
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 8.
11
Väg- och vattenbyggnadsstaten .................................
Landtbruksstyrelsen ................................................;........
6:o) Under sjunde hufvudtiteln eller finansdepartementet, i
anslagen till:
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Kammarkollegium ..........................................................
Statskontoret ....................................................................
Kammarrätten ....................................................................
Ofverintendentsembetet .................................................
Domänstyrelsen .................................................................
7:o) Under åttonde hufvudtiteln eller ecklesiastikdepartementet,
i anslagen till:
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Riksarkivet..........................................................................
Kongl. biblioteket ............................................................
Medicinalstyrelsen med dithörande stater .................
100 |
kronor |
100 |
n |
300 |
ii |
600 |
ii |
700 |
ii |
500 |
ii |
200 |
ii |
300 |
a |
300 |
11 |
200 |
11 |
500 |
11 |
300 |
11 |
I sammanhang härmed ansåge statskontoret böra äskas Riksdagens
medgifvande af en löneförhöjning åt hvar och en af vaktmästarne hos
generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och generaltullstyrelsen, hvilket
skulle föranleda en ökning i utgifterna under aflöningsstaterna för:
Postverket med.............................................................. 700 kronor
Telegrafverket med....................................................... 400 „ och
Tullverket med................................................................. 500 ,,
Frågan om patent- och registreringsverkets vaktmästares löneförhöjning
funne deremot statskontoret, vid det förhållande att Eders
Kongl. Maj:t ensam fastställer verkets stat, ej behöfva underställas Riksdagens
pröfning.
Till hvad sålunda blifvit anfördt anser jag mig böra lägga, att,
ehuru ansökningar om löneförhöjning icke inkommit från vaktmästarne
vid justitiekanslersembetet och jernvägsstyrelsen, hvad i fråga om öfriga,
ofvan omförmälda vaktmästare blifvit anfördt äfven torde gälla
beträffande den hos justitiekanslersembetet anstälde vaktmästare, som
enligt gällande stat åtnjuter i lön 500 kronor och i tjenstgöringspenningar
300 kronor samt ett ålderstillägg efter fem år å 100 kronor,
äfvensom beträffande förste vaktmästaren hos jernvägsstyrelsen, hvilken
enligt aflöningsreglementet för tjenstemän och betjente vid statens jornvägar
den 15 oktober 1897 åtnjuter fast arfvode med 1,100 kronor,
deraf 800 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenniugar. Ofriga
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.
vaktmästare vid jern vägsstyrelsen åtnjuta deremot aflöning efter andra,
från de i allmänhet för vaktmästare vid statens embetsverk gällande
afvikande grunder, hvarföre om dem i detta sammanhang icke är fråga.
Såsom af förestående redogörelse framgår, utgöra de för vaktmästarne
vid flertalet verk i hufvudstaden faststälda löneförmåner, för
förste vaktmästare, der sådan finnes anstäld, 1,100 kronor, deraf 300
kronor tjenstgöringspenningar, och för öfriga vaktmästare 800 kronor,
deraf likaledes 300 kronor tjenstgöringspenningar, hvartill för sistnämnde
vaktmästare kommer ett ålderstillägg efter fem år å 100 kronor, så att
aflöningsförmånerna för dem kunna komma att uppgå till 900 kronor.
Det torde visserligen icke kunna sägas, att under den tid af omkring
tjugu år, som förflutit efter det aflöningsförmånerna för vaktmästarne
faststäldes, lefnadskostnaderna i allmänhet så stegrats, att de
aflöningar, som på 1870-talet varit tillräckliga, af nämnda orsak numera
skulle blifvit otillräckliga, likasom man äfven torde kunna anse, att den
ökning i arbete, som otvifvelaktigt för vaktmästarne uppkommit ej
mindre derigenom att, i bredd med görom ålens tillväxt inom flertalet
embetsverk, tjenstgöringstiden blifvit utsträckt, än äfven derigenom att
afstånden inom hufvudstaden i följd af stadens snabba tillväxt väsentligt
ökats, i icke ringa mån uppväges af den lättnad i arbetet, som beredts
vaktmästarne genom telefonens tillkomst. Men å andra sidan bör icke
förgätas, att arbetsprisen under den senaste tjuguårsperioden i allmänhet
betydligt stigit, så att, om än vaktmästarnes ekonomiska ställning, så
vidt densamma beror af aflöningens storlek, tilläfventyrs icke absolut taget
kan sägas vara sämre än den var, då aflöningen för tjugu år sedan faststäldes,
den otvifvelaktigt vid jemförelse med de aflöningar, som numera
åtnjutas utaf andra medlemmar af de arbetande klasserna, ter sig såsom
försämrad. Vid sådant förhållande kan det icke förtänkas vaktmästarne,
att de, såsom utgångne från och sjelfva tillhörande nämnda klasser, ansett
sig ega fog framhålla billigheten deraf, att äfven de för sin del
komme i åtnjutande af den inträdda lönestegringen. Det får äfven
medgifvas, att under nuvarande förhållanden en aflöning af 800 resp.
900 eller högst 1,100 kronor för befattningshafvande, hvilka hafva
sin tjenstgöringsort i hufvudstaden och på hvilka måste ställas vissa
fordringar i afseende på klädedrägt m. m., är ganska knapp, helst de
nyssnämnda lönebeloppen och naturligen i synnerhet de högre bland
dessa först kunna iippnås vid temligen framskriden ålder. För dem
bland vaktmästarne, som äro i tillfälle att bereda sig biförtjenster af
det ena eller andra slaget, tillkommer visserligen härigenom ett tillskott
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8-
i inkomsten, hvilket för åtskilliga bland dem kan vara afsevärdt nog,
men för många erbjuda sig endast i ringa mån tillfällen till dylik biförtjenst
och dessa tillfällen aftaga i regeln med tilltagande ålder. .
Då jag på grund af det sagda icke anser obilligt, att den inträdda
stegringen i arbetsprisen äfven i någon mån må tillgodokomma de i
egenskap af vaktmästare vid embetsverken i hufvudstaden i statens
tjenst anstälde arbetare, och i likhet med statskontoret samt flertalet
öfriga i ärendet hörda myndigheter anser förbättringen i löneförmåner
lämpligen böra bestämmas till 100 kronor för hvarje vaktmästare, kan
jag likväl icke i fråga om den form, hvarunder nämnda löneförbättring
bör utgå, ansluta mig till det af statskontoret med flera myndigheter
framstälda förslag om höjning af tjenstgöringspenningarne med sagda
belopp. Det af statskontoret och åtskilliga andra myndigheter för valet
af denna form för löneförhöjningen framhållna skälet, att det jemförelsevis
låga belopp, hvartill tjenstgöringspenningarne blifvit bestämda, lätt
kunde vålla svårighet att vid ordinarie vaktmästares sjukdomsförfall
erhålla lämplig vikarie, kan jag nemligen icke tillmäta vidare betydelse,
då, åtminstone så vidt till min kännedom kommit, erfarenheten icke
ådagalagt förefintligheten af någon mer afsevärd svårighet i antydda
afseende. Lämpligare synes mig vara, att den afsedda löneförhöjningen
beredes under form af ålderstillägg till lönen, hvarigenom förhöjningen
kommer att inträda vid en tid, då i regeln familjens tillväxt och småningom
minskadt tillfälle till biförtjenster gör behofvet af ökade inkomster
mera kännbart, på samma gång som denna form för löneförbättringen
äfven kommer att medföra en behöflig höjning i pensionsbeloppet.
Medan förste vaktmästare för närvarande icke åtnjuter något ålderstillägg
och öfrige vaktmästare endast ett ålderstillägg att utgå efter
fem år, skulle sålunda förste vaktmästare komma att åtnjuta ett ålderstillägg
att utgå efter fem år och öfrige vaktmästare att utöfver det
nuvarande, efter fem år utgående ålderstillägget åtnjuta ett andra ålderstillägg
att utgå efter ytterligare fem år; och torde samtliga ålderstilläggen
böra utgå under enahanda vilkor, som äro gällande i fråga om
det för närvarande för vissa vaktmästare medgifna ålderstillägg. Af nuvarande
vaktmästare redan tillryggalagd tjenstetid komme naturligen att
räknas dem till godo i fråga om erhållande af de nya ålderstilläggen,
likväl med den begränsning, som torde böra uttryckligen stadgas, att
dessa ålderstillägg icke i något fall få utgå före 1899 års början.
Med åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, efter
samråd med öfriga vederbörande departementschefer, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes förslå Riksdagen
14
Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N;o 8.
att medgifva, att å staterna för nedannämnda verk, nemligen:
Högsta domstolen,
Justitie-, utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementens
afdelningar af Eders Kongl. Majt:s kansli,
Nedre justitierevisionen,
Justitiekanslersembetet,
Svea hofrätt,
F ångvårdsstyrelsen,
Arméförvaltningen,
Fortifikationen,
Marinförvaltningen,
Kommerskollegium,
Statistiska centralbyrån,
Landtmäteristyrelsen,
Landtbruksstyrelsen,
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Jernvägsstyrelsen,
Öfverståthållareembetets kansli,
K ammarkollegiu m,
Statskontoret,
Kammarrätten,
Generalpoststyrelsen,
Telegrafstyrelsen,
Generaltullstyrelsen,
Öfverintendentsembete t,
Domänstyrelsen,
Riksarkivet,
Kongl. Biblioteket,
må uppföras ej mindre för de vaktmästare, som åtnjuta i lön
800 kronor och i tjenstgöringspenningar 300 kronor, ett åldertillägg å
100 kronor, att utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, än äfven,
utöfver de i nämnda stater för de vaktmästare, som åtnjuta i lön 500
kronor och i tjenstgöringspenningar 200 kronor eller 300 kronor, uppförda
ålderstillägg å 100 kronor hvartdera, att utgå efter fem års väl
vitsordad tjenstgöring, ett andra ålderstillägg likaledes å 100 kronor,
att utgå efter tio års så beskaffad tjenstgöring;
att utöfver det å staten för landtförsvarsdepartementets afdelning
af Eders Kongl. Maj:ts kansli för en vaktmästare å kommandoexpeditionen
uppförda arfvode å 750 kronor må till bemälde vaktmästare efter
15
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.
fem års väl vitsordad tjenstgöring från fjerde hufvudtitelns anslag till
ålderstillägg utgå ett ytterligare belopp af 100 kronor;
att för den vid fortifikationen anstälde vaktmästare må uppföras
ett ålderstillägg å 100 kronor, att från fjerde hufvudtitelns anslag till
ålderstillägg utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;
att, med ändring af den för vaktmästarne vid länsstyrelserna gällande
aflöningsstat, i hvad denna stat afser länsstyrelsen i Stockholms
län, de vid nämnda länsstyrelse anstälde vaktmästare skola ega åtnjuta
ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
och ett andra ålderstillägg, likaledes å 100 kronor, efter ytterligare fem
års så beskaffad tjenstgöring; samt
att utöfver det å staten för rikets allmänna kartverk för en vaktmästare
uppförda arfvode å 900 kronor må till bemälde vaktmästare efter
fem års väl vitsordad tjenstgöring från anslaget till rikets allmänna
kartverk utgå ett ytterligare belopp af 100 kronor;
allt med iakttagande att samtliga sålunda föreslagna ålderstillägg
skola utgå under samma vilkor, som för åtnjutande af redan medgifna
ålderstillägg äro bestämda, samt att de nya ålders till äggen och förhöjda
arfvodena icke i något fall få utgå före 1899 års början.
Beträffande patent- och registreringsverket lärer chefen för civildepartementet,
som, enligt hvad jag erfarit, har för afsigt att föreslå
framställning till Riksdagen om tjenstemäns och betjentes i verket uppförande
å ordinarie stat, dervid komma att hemställa om enahanda förbättring
i de vid verket anstälde vaktmästares löneförmåner, som nu
blifvit af mig för vaktmästarne i högsta domstolen m. fl. föreslagen.
Hvad föredragande departementschefen i detta
ärende hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen afiåtas af den
lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Richard Hägglöf.