Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 67.

1

N:o 67.

i! : n.; i i.» IT1 '' «'' ( *i*WH> J j| fo>IotOlHj !i; pL'' !.* t J

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse
till Venersborgs stad af vissa delar af tomterna
nås 428 och 429 i qvarteret Blomman der i staden m. in.;
gifven Christiania slott den 21 februari 1898.

Under åberopande af bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kongl.
Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:

att i öfverensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet omförmäldt, å
Venersborgs stads vägnar af lasarettsläkaren L. Grundberg och kronofogden
T. W. Forsell den 17 maj 1895 afgifvet förslag till öfverenskommelse,
Kongl. Maj:t och kronan må till stadens förmån afsäga sig den
rätt, kronan innehar ej mindre till de delar af tomterna n:is 428 och
429 i qvarteret Blomman inom staden, som ligger utanför det å eu förslaget
, bilagd karta af linien hgfulmnopqrstah inneslutna
område, än äfven till all annan samma område angränsande mark, mot
det att staden afstår från sina anspråk å de delar af berörda område, som
icke ostridigt tillhöra kronan, samt på de vilkor i öfrigt, som i förslaget
finnas upptagna.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

• < '' . ’1 ! • • '' * 1 ‘ 1 • ■ • ■ '' •. . 1 ''< ! \ ''• j ■ . i • ''‘it ''

.oscar.

L. Annerstedt.

Bih. Ull Rikud. Pvot. 1898. 1 Sami. 1 AJd. 46 Häft. (N:o 67).

1

2

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 67.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Christiania slott
måndagen den 21 februari 1897

• • ’ ; 1''.\, V-, V1 f , '' ''-l; '' \ ''■ ! 1 . _• i » * V* ■ ''v . •

‘ \ \ 1 \ '' V, .

i närvaro åt:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: Christerson,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anförde i underdånighet: »Genom

drottning Kristinas bref den 12 november lG4fi blefvo, i
enlighet med förut fattadt beslut om flyttning af den gamla staden Brätte
och den nya stadens fundation på hemmanet Hufvudnäs egor under namn
af Venersborg, den nya stadens privilegier stadfästade, hvarvid tillika åt
densamma donerades bland annat »sjelfva Hufvudnääs gårds enskylte ägor
och lägenheter, som derunder lydt och legat hafva bådhe att byggia uppå,
så wäll som ock under stadhen bruka till uthrymme».

Inom den sålunda nybildade staden har, enligt hvad kammarkollegium
upplyst, kronan af ålder disponerat ett område, kalladt bageri- eller
magasinstomten, hvarå ett kronobageri år 1749 blifvit uppfördt.

Enligt beskrifning till en år 1787 af Hans H. Lindskog och L. Joh.
Beckeman upprättad karta öfver Venersborgs stads egor, utgör den å
kartan upptagna »Bagerigården» en areal af 1 tunnland 12 kappland;
och innehåller denna beskrifning tillika, att vid nya staden och bageri -

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

gården »en skants på en högland plan varit upprättad antingen före stadens
anläggning eller åren 1645 och 1676 till försvar mot de Danska,
som densamma då upbränt».

Genom nådigt bref den 8 december 1801 förordnade Kongl. Maj t
om uppförande i staden Venersborg af ett länshäkte, »hvartill», såsom det
i berörda nådiga bref heter, »tjenlig plats skall finnas på den Oss och
Kronan tillhöriga samt instängda plats, som omgifver dervarande Kronobageri
och Magasinshus på eu hög kulle utmed sjön Wenern».

Uti en af kammarkollegium den 15 maj 184.0 faststäld liggare öfver
Kongl. Maj:ts och kronans hus och byggnader i Elfsborgs^ län upptages
länshäktet i Venersborgs stad, qvarteret Blomman, såsom af ålder tillhörigt
kronan, med anteckning, beträffande tillhörande tomter, som utgjordes åt
den af stenmur oingifna fånghusgården och en yttre gård, att om kronans
åtkomst ej funnes annat besked, än att den egentliga fånggården vore inhägnad
från en gammal bredvidvarande gårdsplan, som tillhörde en kronomagasinsbyggnad,
och att, hvad yttre garden änginge, det torde vara oafgjord!,
huruvida densamma tillhörde kronan eller staden.

Vid en af landtmätaren, kaptenen C. Adamson med ledning af 1787
års förenämnda karta den 11 juli 1842 pabörjad och^ den 4 december
1843 afslutad landtmäteriförrättning för uppgående af rågångsskilnaderna
mellan stadens och enskilde egares jord väcktes fråga om stadens eganderätt
icke allenast till den s. k. Bagerigården, hvarå kronomagasinsbyggnaden
vore uppförd, jemte vallen nedanför magasinet och vallens strand
vid Vassbotten, utan äfven till kronohäktets tomt och gård. I anledning
häraf och sedan af kronans ombud under förrättningens fortgång till upplysning
om kronans eganderätt till nämnda platser företetts och åberopats
transsumt af ofvananmärkta 1801 års nådiga bref och 1840 ars liggare,
men stadens ombud förklarat sig anse dessa handlingar icke bevisa kronans
eganderätt till ifrågakomna platserna, förklarade förrättningsmannen
frågan tvistig och hänvisade staden att genom stämning till domstol fullfölja
sina påståenden.

Den 27 maj 1846 förordnade Kongl. Magt, att den kronan tillhöriga
bageri- eller magasinsbyggnaden jemte tomt i Venersborg skulle upplåtas
till nytt länsfängelse för Elfsborgs län.

Sedan Venersborgs stad förklarat sig villig att för samma ändamål
till fångvårdsstyrelsens disposition afträda den närbelägna tomt med byggnader,
som då begagnades till stadshäkte, mot vilkor att stadens fångar
iinge inrymmas i den blifvande nya fängelsebyggnaden utan annat åliggande
för staden än att bekosta deras underhåll, samt detta stadens
åtagande blifvit den 23 februari 1847 af Kongl. Maj:t godkändt, öfverlät
enligt skriftlig afhandling den 8 nästpåföljde april stadens drätselkam -

4

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

ma,re till kronan berörda staden tillhöriga mark, bestående af tomterna
n:is 428 och 429 efter nuvarande stadsregleringen i qvarteret Blomman.

Den 27 februari 1866 afläts nådigt bref i fråga om upplåtelse åt
Uddevalla Venersborg—Herrljuuga jernvägsaktiebolag af mark, som för
j ernvägsar bet ena tagits i besittning från det af länsfängelset disponerade
område. T detta bref förordnades, att, savida icke jern vägsaktiebo]agot ville
till sig lösa marken under de vilkor författningarna om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof stadgade, bolaget skulle vara skyldigt att
till kronan från och med sistnämnda år och intill dess hennes rätt till marken
kunde varda henne i laga ordning frånkänd betala ersättning för förlorad
afkastning af samma mark enligt besigtningsrnäns uppskattning med
250 riksdaler årligen, äfvensom att låta uppsätta och allt framgent underhålla
starkt och tjenlig''t stängsel till sex fots höjd vid nedre kanten af
den genom bolagets arbeten bildade sluttning af marken utanför fånggårdsplanket;
hvarefter genom nådigt bref den 30 november 1869 medgafs,
att nyssnämnada arliga ersättning finge tills vidare af innehafvare!!
af direktörstjensten vid fängelset såsom eu löneförmån uppbäras.

Sedan vid behandling af Eders Kongl. Majds nådiga remiss den 16
januari 1879 i fråga om ny reglering för staden Venersborg det visat sig,
att kronan kommit i besittning af endast en mindre del af förenämnda
utaf staden öfverlåtna tomter n:is 428 och 429, samt fångvårdsstyrelsen
infordrat utredning härom och upplysning, huruvida denna öfverlåtelse blifva
genom Eders Kongl. Majds befallningshafvandes i Elfsborgs län föranstaltande
lagfaren, blef under den skriftvexling, som härefter uppstod,
utredt, att någon lagfart a tomterna för kronans räkning icke blifvit meddelad,
att enskild person på grund af laga fasta och äfven derförutan vore
i besittning åt en del utaf dessa tomter, samt att, fängelsebyggnaden framskjuta
ett obetydligt stycke på den angränsande, staden tillhöriga tomten
n:o 430; med anledning hvaraf och då i öfrigt under ärendets behandling
visat, sig, att gränserna och arealen af det kronan tillhörande tomtområde,
i brist på lagliga kartor och beskrifningar, icke kunnat med full visshet
bestämmas, fångvårdsstyrelsen påkallade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
föranstaltande derom, att, pa det laga åtgärder måtte kunna
vidtagas för att . kronan skulle komma i besittning af det tomtområde,
henne rätteligen tillkomme, ifrågavarande tomtområde genom behörig landtmäteriförrättning
blefve till såvål gränser som areal utrönt och bestämdt
samt karta deröfver upprättad, utvisande särskildt dels det tomtområde,
staden enligt öfverlåtelsen den 8 april 1847 bort afträda, dels den andel
af detta område, hvarå enskild person erhållit fasta och som han derutöfver
innehade, dels ock fängelsets areal i öfrigt.

5

, Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

Vid den sålunda begärda landtmäteriförrättningen, hvilken enligt Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förordnande verkstäldes af förste landtrnätaren
-T. E. Gyllenspetz och afslutades den 28 september 1888, utröntes,
att fängelset, som borde innehafva dels den gamla bageri- eller rnagasinstomten,
hvars areal, sådan denna tomt bliivit å förenämnda 1 787 års
karta upptagen, utgjorde 77,000 qvadratfot, dels ock de af staden öiverlåtna
tomterna n:is 428 och 420 om tillhopa 11,100 qvadratfot eller sålunda
tillsammans 88,100 qvadratfot, i sjelfva verket innehade af bageritomten
endast 47,162 qvadratfot och al tomterna n:is 428 och 429 endast
1,628 qvadratfot, men deremot andra områden, bestående af dels en till
193 qvadratfots areal uppgående del åt tomten n:o 430, dels ock annan
utanför bageritomtens gräns belägen, men inom fängelsets murar och staket
innesluten mark till vidd af 11,365 qvadratfot, hvarförutom till fängelsets
innehaf i öfrigt räknats jemväl den enligt nadiga brefvet den 27 februari
1866 till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernväg upplåtna mark, utgörande
35,250 qvadratfot; hvadan fängelset skulle vara i besittning af ett
område, som, inberäknad t de till fängelset ännu ej afträdda delarim af
tomterna n:is 428 och 429, med 16,/(i qvadratfot öfverstege hvad fängelset
rätteligen tillkomme. Och förklarade magistratens i Venersborg vid
förrättningen närvarande ombud, att som drottning Kristina år 1646 donerat
till staden de hemman, densamma nu innehade, och deribland Hufvudnäs
med dess utmark, på hvilken staden vore belägen, staden för närvarande
ej kunde godkänna någon kronans rätt till jord, med mindre sådant med
laga fång styrktes; i hvilket yttrande ordföranden i stadens drätselkammare
i egenskap af stadens ombud vid förrättningen instämde.

Uti infordradt yttrande öfver berörda förrättning bestredo stadsfullmägtige
i Venersborg, med hänvisning till de skäl, som från stadens sida
anförts vid förrättningen, kronan eganderätten såväl till gamla bageritomten
som till den mark i öfrigt, hvilken derutöfver enligt den vid förrättningen
upprättade karta och beskrifning af kronan innehades, men bemyndigade
drätselkammaren att för åstadkommande af ömsesidig vänlig öfverenskommelse
träda i underhandling med fångvårdsstyrelsen. Da jemväl magistraten
och, vid handlingarnas öfverlemnande till fångvårdsstyrelsen, Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande biträdde stadsfullmägtiges förslag att
genom eu förening utan rättegång söka åstadkomma en gränsreglering
emellan staden och fängelset, blefvo äfven underhandlingar i nämnda syfte
inledda mellan styrelsen och drätselkammaren. Sedan dervid styrelsen,
beträffande reglering af frågan rörande de till fängelset deri ^8 april 1847
öfverlåtna tomterna mis 428 och 429 i qvarteret Blomman, å sin sida uttalat
den åsigt, att berörda reglering lämpligen kunde ske på det sätt

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

att fängelset i utbyte mot eu del af nämnda tomter erhölle motsvarande areal
af angränsande tomterna n:is 430 och 431 med afdrag af de 193 qvadratfot
åt tomten n:o 430, hvilka redan af fängelsebyggnaden intagits, samt att det
vid detta tomtutbyte fängelset tillkommande tomtområdet borde förläggas
längs norra fängelsemuren, så att det jemte eu till fängelseområdet redan
hörande mindre tomtbit utanför fängelsemurens nordvestra hörn bildade en
rätlinig figur till gård framför fängelset, förklarade drätselkammaren sig benägen
ingå på detta förslag, dock under förbehåll, att ett staden tillhörigt
boningshus a tomterna n:is 430 och 431, hvars södra gafvel framsköte omkring
4 fot å det område, som genom bytet skulle tillfalla fängelset, utan afgift
finge qvarstå så länge staden funne sådant med sin fördel förenligt, samt
att hinder från fångvårdens sida icke finge läggas mot verkställande af
de reparationer å nämnda hus, som kunde blifva af behofvet påkallade;
hvarefter magistraten förordade antagande af nämnda förslag med berörda
af drätselkammaren uppstälda vilkor.

Med hänsyn till angelägenheten deraf, att de om fängelseområdet uppkomna
stridigheter blefve på eu gång till alla delar åtgjord», lät härefter
Eders Kongl. Majrts befallningshafvande af vederbörande infordra yttranden
jemväl derom, huruvida staden gjorde anspråk på eganderätten till den
enligt Gyllenspetz’ karta och beskrifning i fängelsets innehaf ingående
areal af, förutom 193 qvadratfot af tomten n:o 430, ytterligare 16,777
qvadratfot, hvartill kronans eganderätt ej vore ostridig.

Till svar härå öfverlemnade magistraten stadsfullmägtiges vid sammanträden
den 19 december 1888 och den 5 april 1889 förda protokoll, utvisande,
att stadsfullmägtige godkänt ett af drätselkammaren i ärendet afgifvet
utlåtande, deri drätselkammaren under anförande hufvudsakligen att,
då i drottning Kristinas förenämnda donationsbref förbehåll icke blifvit
gjordt, som berättigade kronan att för allmänt behof disponera större eller
mindre delar af den donerade marken, den derå befintliga s. k. bagerieller
magasinstomten, som af fängelset disponerades, i sjelfva verket måste
vara stadens egendom, tillstyrkt staden att väcka anspråk på återfående
af hela f. d. bageri- eller magasinstomten eller ock att derför söka erhålla
skälig ersättning, samt i sådant hänseende hemstält dels om erbjudande åt
fångvårdsstyrelsen af godvillig öfverenskommelse på sådana vilkor, att, med
genomförande af den nyss afhandlade regleringen af tomterna nås 4*28 och
429, fängelset skulle i öfrigt för de delar af sitt nuvarande område, som
vore lör fängelset erforderliga, betala till staden antingen lösen eller arrendeafgift
efter viss angifven beräkningsgrund samt genast återställa återstående
delar deraf till staden, dels att bemyndigande måtte lemnas drätsel -

7

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 07.

kammaren att, om fångvårdsstyrelsen ej ville ingå på dylik uppgörelse,
genom rättegång söka återfårvärfva till staden det jordområde, som fängelset
utan eganderätt innehade af stadens donationsjord.

Fångvårdsstyrelsen, som för anskaffande af utredning till bemötande
af stadens anspråk låtit verkställa undersökningar i generallandtmäterikontoret
och riksarkivet äfvensom i andra i hufvudstaden befintliga arkiv,
ansåg sig af dervid påträffade kartor och handlingar finna, att den ifrågavarande
bageritomten redan vid tiden för utfärdandet af Drottning Kristinas
donationsbref varit disponerad för statsändamål, i det ungefär samtidigt
dermed att invånarne i den gamla genom krig och andra olyckor
afsigkomna staden Brätte på Kongl. Maj:ts befallning och till en del åt
militära skäl år 1642 flyttats till den på hemmanet Hufvudnäs’ egor nyanlagda
staden Venersborg och i allt fall från år 1646, då donationsbrefvet
utfärdades, en skans blifvit der anlagd, hvilken måste vara densamma,
som omtalades i 1787 års förenämnda kartebeskrifning. I anledning häraf
och då donationen af Hufvudnäs enligt brefvets lydelse afsett endast dess
»enskylte» egor, samt häraf följaktligen måste anses framgå, att staden
Venersborg aldrig blifvit benådad med ifrågavarande, redan vid donationsbrefvcts
meddelande till statsändamal disponerade mark, uttalade styrelsen
i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande såsom sin åsigt,
att fångvården icke kunde ingå på sådan uppgörelse af förevarande tvistefråga,
hvarigenom kronan skulle tillförbindas till staden erlägga köpe- eller
arrendeafgift för någon del af det område, som af fängelset innehades af
den s. k. ”bageritomten. Tillika och med påpekande att, enligt en af Dan.
Sohlberg år° 1879 upprättad karta, fängelset utöfver dess å Gyllenspets’
förenämnda karta utmärkta område innehade saväl en mindre tomtdel,
hvarom ofvan nämnts, utanför fängelsets nordvestra hörn som ock en del
af den utmed norra sidan af gamla fängelsetomten löpande gränd, samt
med uttalande af nödvändigheten för fängelset att, i händelse stadsplanen
genomfördes i de närmast norr om fängelset liggande qvarteren, hafva
öppen väg till den i stadsplanen ingående Södergatan, hemstälde styrelsen,
huruvida ”icke vid nu föreliggande förhållanden staden kunde vara villig
ingå på sådan öfverenskommelse, att, med reglering af tomterna norr om
fängelset på ofvan angifvet sätt, fängelset, med bibehållande i öfrigt af sitt
innehafvande område, deri inberäknade förenämnda å Sohlbergs karta upptagna
tomtdel och gaturemsa invid fängelseområdets norra gräns, till staden
aflemnade den mark, som fängelset kunde afvara af sitt område söder om
fängelset, under vilkor dels att den för sistberörda, genom nådiga brefvet
den 27 februari 1866 till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag
upplåtna mark, jemlikt samma nådiga bref inflytande och fän -

8

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

gelsedirektören såsom löneinkomst tillagda ersättning af 250 kronor för år
fortfarande årligen till denne utbetalades af staden, så länge direktörsbefattningen
innehades af nuvarande direktören, och dels att staden åtoge
sig ansvara för underhållet af det genom sagda nådiga bref föreskrifna
stängsel vid nedre kanten af den genom jernvägsbolagets arbeten bildade
sluttning söder om fängelset äfvensom förbunde sig att, derest stadsplanen
närmast norr om fängelset genomfördes, fortfarande för framtiden å den
plats, som upptoges af nuvarande gamla Residensgatan, hålla trafikled till
nödig gatubredd från fängelsetomten till Södergatan.

Enligt stadsfullmägtiges protokoll den 24 november och den 15 december
1893 samt den 7 maj 1894, blef det af fångvårdsstyrelsen sålunda
afgifna förslag^ af stadsfullmägtige antaget, under förbehåll af sådan formulering
beträffande afträdelsen till staden af den genom nådiga brefvet den
27 februari 186(1 till förenämnda jernvägsbolag upplåtna mark, att kronan
pa staden öfverläte sin enligt samma nådiga bref innehafvande rätt gent
emot bolaget.

Sedan stadsfullmägtige vid sina sistberörda båda sammanträden tillika
bemyndigat lasarettsläkarerx L. Grundberg och kronofogden T. W. Forsell
att med fångvårdsstyrelsen i saken enligt nu angifna grunder afsluta
öfverenskommelse, hafva desse fullmägtige till styrelsen öfverlemnat ett
den 17 maj 1895 af dem å stadens vägnar afgifvet, af -karteförslag»
atföljdt, skriftligt erbjudande till uppgörelse på följande vilkor:

1:0) aR staden i stället för de till fängelset öfverlåtna, men endast
delvis afträdda tomterna n:is 428 och 429 i qvarteret Blomman, utgörande

tillsammans............................................................. 11,100 qy-f

öfverlemnar till fängelset:

dels hvad fängelset af nämnda tomter redan innehar, motsvarande å bilagda
karteförslag till reglering af fängelseområdet figuren c d e i c , i 11,628 qv.-f.
dels hvad fängelset med sin byggnad intagit af tomten

n:o 430, figuren b c i b............................................................. 193 »

och dels af tomterna n:is 428, 429, 430 och 431 den
med gul gränsfärg utmärkta figuren abcdefgha
till en areal af ....................................................................... 9,279 »

så att fängelset i utbyte mot tomterna nås 428 och 429
erhåller en tomtfigur, å karteförslaget utmärkt med bok stäfverna

a b i e f g h a och utgörande ........................ 11,100 qv.-f.

dock att ett staden tillhörigt boningshus å tomterna mis 430 och 431,
hvilket med sin södra gafvel framskjuter omkring 4 fot å det område,
som genom bytet skulle tillfalla fängelset, skall utan afgäld qvarstå, så länge
staden finner sådant med sin fördel förenligt, samt att hinder från fång -

9

Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 67.

vårdens sida icke lägges mot verkställande af de reparationer å nämnda
hus, som kunna blifva af behofvet påkallade;

2:o) att staden afsäger sig alla anspråk icke blott å det område, som
fängelset utöfver ofvan angifna figurer c d e i c och b c i b, enligt den
af förste landtmätaren J. E. Gyllenspetz år 1883 upprättade karta öfver
tomten till länsfängelset, nu innehar, hvilket område enligt den till nämnda
karta hörande beskrifning innehåller 58,527 qv.-fot samt å det bilagda
karteförslaget motsvarar figuren s t b i eklmnopqrs, angifverx jemte
nyssnämnda figurer c d e i c och b e i b med grön gränsfårg, utan äfven
å hvad fängelset, enligt deri af Dan. Sohlberg år 1879 upprättade karta
öfver fängelsets tomt, ytterligare innehar, utgörande ungefär hälften af
gränden norr om gamla fängelsebyggnadens gård fram till gränsen af
tomterna n:is 426, 427 och 428 samt det nordvestra lilla hörnet af
fängelseområdet vid gränsen till tomterna n:is 430 och 431 och motsvarande
de å karteförslaget med röd gränsfärg utmärkta figurerna e f n
1 k c och a b ta;

3:o) att å sin sida fängelset, som, enligt hvad nu nämnts, erhåller ett
område motsvarande figuren hgfulmnopqrstah å bilagda
karteförslag, till stadens förmån afsäger sig all den rätt, som fängelset kan
hafva till den utanför liggande mark;

4:o) att följaktligen kronan åt staden öfverlåter den rätt, som kronan
nu eger gentemot Uddevalla—Yenersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag
på grund af Kongl. Maj:ts bref den 27 februari 1866, hvarigenom Kongl.
Maj:t dels rörande af fängelset utanför sist nämnda område disponerad
mark, som af Uddevalla—Yenersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag tagits
i besittning, förordnat att, såvida icke bolaget hellre ville till sig lösa
marken under de vilkor författningarna om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof stadga, bolaget skall vara skyldigt att till kronan från
och med nämnda år och intill dess hennes rätt öfver marken kan i laga
ordning varda henne frånkänd, betala ersättning för förlorad afkastning af
samma mark enligt besigtningsmäns uppskattning med tvåhundrafemtio
riksdaler årligen, dels ålagt nämnda bolag skyldighet att låta uppsätta och
allt framgent underhålla starkt och tjenligt stängsel till sex fots höjd vid
nedre kanten af den genom bolagets arbeten bildade sluttning af marken
utanför fånggårdsplanket; i följd hvaraf staden Venersborg i kronans ställe
skall ega att ej mindre af jernvägsaktiebolaget årligen uppbära nämnda
ersättningsbelopp 250 kronor, än äfven af samma bolag utkräfva uppfyllelsen
af dess skyldighet att hålla berörda stängsel, hvilken skyldighet
från bolagets sida oförändrad qvarstår;

5:o) att emellertid staden Yenersborg skall vara förbunden icke blott

Bill. Ull Riksd. Prot. 1898. 1 Smil. 1 Afd. 40 Haft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

att till den nuvarande innehafvaren af direktörsbefattningen vid fängelset,
hvilken på grund af nådiga brefvet den 30 november 1869 såsom en löneförmån
vid tjensten uppbär det för den åt jernvägsaktiebolaget upplåtna
mark inflytande ersättningsbeloppet, årligen, så länge direktörsbefattningen
af honom innehafves, utbetala ett mot sagda ersättning svarande belopp,
250 kronor, utan äfven att i första hand ansvara för underhållet af berörda
stängsel, som jemlikt förenämnda kongl. bref den 27 februari 1866
skall hållas nedanför sluttningen af marken utanför fånggårdsplanket;

6:o) samt slutligen att det skall åligga staden Venersborg att för
framtiden å den plats, som upptages af gamla Residensgatan, hålla trafikled
till nödig gatubredd från fängelsetomten fram till Södergatan.

Efter det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i afgifvet utlåtande
förklarat sig ej hafva funnit skäl till anmärkning mot den sålunda
ifrågasatta regleringen, har fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den
26 november 1895 anfört, att enligt nämnda erbjudande fängelset skulle
till staden afstå allenast det till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag
redan upplåtna område, som för fängelset numera, efter
derå af bolaget företagna gräfningar, vore nästan oanvändbart, och i allt
fall fullkomligt obehöfligt; att för fängelset skulle vinnas samtliga ofvan angifna
önskemål; att de tomtdelar, som skulle tillförsäkras fängelset utöfver
dess å Gyllenspetz’ karta angifna innehaf, helst om dertill räknades den
gata, som staden förbundit sig hålla fram till fängelset, genom sitt värde
för fängelset syntes fullt motväga hvad fängelset genom afstående af de
till nämnda bolag nu upplåtna 35,250 qvadratfot skulle afhändas utöfver
den areal, som fängelset enligt Gyllenspetz’ uppmätning syntes nu utan
rätt innehafva, samt att i följd häraf styrelsen ansåge den af staden erbjudna
uppgörelse vara för fängelset fördelaktig; hvarför och med hänsyn
jemväl till önskvärdheten att genom vänlig öfverenskommelse angående
föreliggande frågor undvika äfventyret af en långvarig och kostsam rättstvist,
styrelsen hemstält, att styrelsen måtte bemyndigas afsluta öfverenskommelse
om tomtreglering mellan staden Venersborg och länsfängelset
derstädes enligt berörda af Grundberg och Forsell å stadens vägnar gjorda
erbjudande och på de vilkor, som deri angåfves.

öfver fångvårdsstyrelsens berörda framställning har kammarkollegium
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid förklarat sig icke
hafva något att erinra mot samma framställning. *

På de af fångvårdsstyrelsen anförda skäl synes önskvärdt att i förevarande
ärende en godvillig uppgörelse i enlighet med det af Venersborgs

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

stad gjorda erbjudande kommer till stånd. Jag hemställer alltså, att
Eders Kongl. Maj:t behagade i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva: att,

i öfverensstämmelse med det å Venersborgs stads vägnar af lasarettsläkaren
L. Grundberg och kronofogden T. W. Forsell den 17 maj
1895 afgifna förslag till öfverenskommelse, Kongl. Maj:t och kronan må
till stadens förmån afsåga sig den rätt, kronan innehar ej mindre till de
delar af tomterna n:is 428 och 429 i qvarteret Blomman inom staden,
som ligga utanför det å en förslaget bilagd karta af luden h g f u 1 m
nopqrstah inneslutna område, än äfven till all annan samma område
angränsande mark, mot det att staden afstår från sina anspråk å de
delar af berörda område, som icke ostridigt tillhöra kronan, samt på de
vilkor i öfrigt, som i förslaget finnas upptagna.»

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna
bifall, i anledning hvaraf proposition skulle till Riksdagen
aflåtas af det innehåll bil. litt. D vid detta protokoll
utvisar.

Ex protocollo

Solve Berger.

*