12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 19.
N:o 19.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående för
o
säljning
och disposition af vissa delar af Asele sockens
kyrkplats; gifven Stockholms slott den 10 december 1897.
Med åberopande af bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:
att, sedan ett område af Asele sockens kyrkplats, å handlingarna bilagd
karta betecknadt med litt. AB och C, utgörande 8,54 hektar, blifvit
enligt plan, som af Kongl. Maj:ts befallningshafvande faststälts, fördeladt i
tomter, samma område må, mot den afgäld till boställshafvaren, som
med tagen hänsyn till det ändamål, hvartill det är ämnadt att användas,
af skattläggningsmän föreslås och åt Kongl. Maj:t, efter Åsele kommuns
och öfriga vederbörandes hörande, godkännes, från den tidpunkt, som
af Kongl. Maj:t bestämmes, för alltid till kommunen med full eganderätt
öfverlåtas för att åt enskilde till bebyggande enligt omförmälda plan
upplåtas mot de vilkor kommunen kan finna skäligt bestämma, dock att
nuvarande byggnadsinnehafvare — som ej skola vara förbundne att från
byggnaderna aflytta förr än två år efter det jordområdet till församlingen
upplåtits, och som, der så påkallas, skola, efter Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
bepröfvande, af församlingen erhålla skälig flyttningshjelp —
må tillösa sig de tomter, hvarå deras byggnader befinna sig, eller för
deras förflyttning erhålla nödigt tomtutrymme utan högre afgift till kommunen
än som, i förhållande till hela det till kommunen öfverlåtna området,
belöper sig på de andelar de deraf tillösa sig eller bekomma.
lo
Kongl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 19.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
G. F. Gilljam.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1!).
Utdrag’ af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
december 1897.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Akeehielm,
Wikblad,
Gilljam,
friherre Rappe,
Christerson,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeistee.
Föredragande departementschefen, statsrådet Gilljam yttrade:
o
''»I underdånig skrifvelse den 2 november 1894 hafva Asele socknemän
gjort framställning om försäljning och disposition af vissa delar af
socknens kyrkplats.
Af handlingarna inhemtas, att vid en år 18o05 verkstäld afvittring 16
tunnland 5 kappland afsattes af prestgårdens i Asele församling mark till
plats för kyrkbyhus. Sedan en del af de å denna plats uppförda byggnader
blifvit genom vådeld förstörd, medgaf Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Vesterbottens län genom utslag den 28 september 1853, att en söder om
kyrkan belägen, å afvittringskartan öfver Asele kyrkoherdeboställe med
n:o 28 betecknad jordvidd om 18 tunnland 24 kappland finge, i stället
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
för den förut begagnade platsen, användas till uppförande af allmogens
kyrkbyhus. Dervid bestämde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, bland
annat, att husen jemte stallen, der så erfordrades, skulle uppföras i den
ordning med husrader, gator och gränder, som vore af synemännen föreslagen
och å karta utmärkt, samt med iakttagande deraf, att hvarje boningshus,
som ej finge innehålla mer än en våning, skulle halva viss längd
och bredd, att tomterna skulle af vederbörande kronobetjening utstakas å
marken och förses med nummer å kartan, samt att intet hus Unge uppföras,
innan ansökning derom hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
gjorts och tillstånd dertill lemnats, på sätt kongl. brefvet den 6 maj 1817
föreskrefve.
Den ifrågavarande kyrkplatsen befans emellertid otillräcklig, och uti
en af Eders Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande den 16 juli 1862 till
Kongl. Maj:t insänd skrift anhöllo Åsele socknemän med hänseende till
angelägenheten af kyrkstadens vidare utvidgning för kommunens särskilda
behof, att Kongl. Maj:t måtte tillåta, att den för behofvet erforderliga, af
landtmätaren C. Th. Tidström den 17 september 1860 uppmätta och å karta
lagda plats, innehållande 47 tunnland 29,3 kappland samt å kartan angifven
inom linierna A, F, E, G, H, L, måtte få från Asele pastorsboställe
afsöndras för att till ofvan uppgifna ändamål användas. Dervid föreslogo
sockneinännen tillika, att, enär blott 12 tunnland 12 kappland af sistnämnda
egovidd enligt 1805 års afvittringskarta beräknats såsom duglig
mark, men prestbordet genom kyrkplatsens förändrade läge återfått 8 tunnland
19,5 kappland duglig mark — hvarigenom prestgården i verkligheten
endast komme att afstå 3 tunnland 25 kappland gagnelig jord — ett vederlag
af 10 tunnland duglig jord af angränsande kronomark måtte vid blifvande
afvittring i lappmarken prestbordet tilläggas. Utan att inlåta sig på sistnämnda
förslag medgaf Kongl. Maj:t den 6 mars 1863 den begärda jordafsöndringen
från pastorsbostället mot afgäld, som i behörig ordning i
enlighet med kongl. förordningen den 19 december 1827 kunde varda
den afsöndrade jorden åsatt, och hvilken afgäld borde af församlingen till
kyrkoherdeboställets innehafvare årligen utgöras.
Emellertid hafva under tidernas lopp åtskilliga olagligheter egt rum
med afseende å kyrkplatsens bebyggande. Föreskrifterna i kongl. brefvet
den 6 maj 1817 angående tillstånd till kyrkbyhusens uppförande hafva
ej åtlydts, och förutom kyrkbyhus hafva uppförts handelslägenheter, handtverkerier
in. in. Sockenmännen hafva nu, under omförinälande af dessa
missförhållanden, framhållit att, då desamma vore beroende på otillräcklig
tillsyn å platsen af myndigheterna, det syntes hardt att personer, som trott
sig vara i sin fulla rätt, då de efter af länsmannen hållen syn uppfört
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
bostäder på kyrkplatsen, skulle derifrån vräkas, detta så mycket mera, som
der boende handtverkare och handlande vore för socknemännen nyttiga
och nödiga. Och hafva socknemännen, jemlikt beslut å kommunalstämma
den 15 oktober 1894, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit: att då de afsätta områdena
vore mer än tillräckliga för behofvet af tomter för kyrkbyhus, socknemännen
måtte berättigas att till handelsplats för framtiden, dels från nuvarande
kyrkplatsen få afsöndra det under litt. AB å kartan utmärkta
onmadet, utgörande en areal af 6,05 hektar, dels ock det på samma karta
med litt. C betecknade området, utgörande en areal af 2,49 hektar; att,
sedan dessa områden blifvit enligt af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
godkänd plan reglerade och lagda i tomter, som kunde af viss man med
full eganderätt förvärfvas, desamma finge användas till uppförande af
byggnader, inrymmande handelslägenheter, handtverkerier m. m., som å
en handelsplats kunde vara af nöden, samt att Eders Kongl. Maj:t tillika måtte
bestämma, att de belopp, som genom försäljandet af tomter å handelsplatsen
inflöte, skulle bilda en kassa, som borde användas för vidtagande af de åtgärder
i snygghetens, ordningens och säkerhetens intresse, till hvilka de enskilda husegarne^
icke genom gällande eller blifvande föreskrifter vore förbundna.
Både Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och Eders Kongl. Maj:ts
och rikets kammarkollegium hafva i afgifna yttranden förordat den gjorda
ansökningen. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som, i anseende dertill
att alla äldre handlingar rörande ifrågavarande område gått förlorade vid
eldsvådan i Umeå 1888, icke kunde lemna närmare upplysningar angående
platsens natur, hade genom besök å stället öfvertyga! sig om behöfligheten af
de föreslagna åtgärderna och ansåge, att genom bifall till ansökningen början
kunde anses gjord till grundläggandet af en blifvande köping, hvarför
läget och den kraftiga utvecklingen inom kommunen, hvars hufvudplats
vore platsen kring kyrkan, bildade rätt stora förutsättningar. Kammarkollegium
upplyser, att den årliga afgälden för hela afsöndringen af 47
tunnland 29,3 kappland, af hvilken endast en del för det ifrågavarande
ändamålet skulle upplåtas, bestämts till 1 krona. 0
Jemväl domkapitlet i Hernösand äfvensom Asele församlings kyrkostämma
och boställshafvaren hafva förordat ansökningen.
Landtmäteristyrelsen har upplyst, att konceptet till den af Tidström
upprättade, ofvan åberopade karta icke kunnat återfinnas, men, efter ansedd
kontrolluträkningo å den vid ansökningshandlingarna fogade kartan,
vitsordat, ° att det af Asele byamän uppgifna arealinnehåll för hvartdera
af de områden, hvilkas afsöndring nu ifrågasättes, i det närmaste öfverensstämmer
med dessa områdens areal enligt kartan.
Genom nådig remiss den 20 mars 1896 anbefaldes Eders Kongl. Maj:ts
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
c
befallningshafvande i Vesterbottens län att, efter Asele församlings och
öfrige vederbörandes hörande, inkomma med yttrande dels angående värdet
af det område, som nu ifrågasattes att med utvidgad rätt till församlingen
afträdas, dels ock rörande det ersättningsbelopp eller den jordrymd, församlingen
kunde vara villig att såsom godtgörelse för förstnämnda område
lemna, under vilkor att de personer, som nu med nyttjanderätt innehade
delar af samma område, vid sådan rätt bibehölles samt berättigades att
mot erläggande till församlingen af belopp, som bestämdes af gode män,
valda i den ordning lag stadgade, vinna eganderätt till dessa delar af
området.
Äsele församling, hvars yttrande Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
jemlikt berörda nådiga remiss infordrat, tillsatte en komité för utredande
af hvad värde borde åsättas det område, som nu vore i fråga att till församlingen
afträdas. Denna komité yttrar, att då socknen redan för all
framtid blifvit tillerkänd nyttjanderätt till kyrkplatsen, torde fråga nu
endast vara om den ersättning församlingen* skäligen borde lemna för utbytande
af nyttjanderätten till ifrågavarande område mot full eganderätt
till detsamma. Då af det till afsöndring ifrågasatta området ej mindre
än 2,695 hektar utgjordes af till odling odugliga myrar och 4,76 hektar
af ytterst stenbunden och surländ skogsmark af sämsta slag, under det
att endast 1,12 hektar vore odlingsbara, och då markens beskaffenhet nödvändiggjorde
omfattande torrläggnings- samt stensprängnings- och schaktningsarbeten,
innan den kunde till byggnadstomter användas, ansåg komitén,
att värdet å marken ej kunde sättas högre än till 10 kronor per hektar
eller rför hela afsöndringen 85 kronor 78 öre.
A kommunalstämma den 1 november 1896 uttalade Asele socknemän,
i enlighet med komiterades förslag, enhälligt den åsigt, att förvärfvandet
af utvidgad rätt till det område, som blifvit föreslaget att från kyrkplatsen
afsöndras, och hvartill församlingen redan för all framtid egde
nyttjanderätt, ej kunde uppskattas till mera än 85 kronor 73 öre. Samtidigt
beslöt stämman hemställa, att de personer, som nu med nyttjanderätt
innehade tomter å ifrågavarande område, skulle tillerkännas följande
förmåner:
1) rätt att nyttja nu innehafvande tomter under 40 år mot redan
bestämda tomtören;
2) företrädesrätt att mot erläggande till församlingen af belopp, som
bestämdes af gode män, valda i den ordning lag stadgade, vinna eganderätt
till nu innehafvande tomter, dock under förutsättning att dessa tomter vid
en blifvande reglering bibehölles till sin nuvarande omfattning; samt
3) rätt att, om de ej vore villiga, på sätt i föregående punkt omför
Bih.
till Itiksd. Prof. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 11 lliift. 3
18
Ivoinjl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 19.
maldes, inlösa nu innehafvande tomter eller om dessa ej vid regleringen
kunde bibehållas, erhålla tomter sig anvisade inom det till kyrkplats bibehållna
området.
I sitt på grund af omförmälda nådiga remiss afgifna yttrande förklarar
sig Eders Kongl. Majrts befallningshafvande, med hänsyn till församlingens
besittningsrätt till ifrågavarande mark och densammas beskaffenhet, i
likhet med de af Asele kommunalstämma utsedde komiterade anse ersättningen
för densamma böra utgå i penningar och den erbjudna summan, 85
kronor 73 öre, vara tillräcklig. Beträffande de af församlingen föreslagna förmåner
för nuvarande tomtinnehafvare yttrar Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
— som redan förut framhållit, hurusom med nämnda framställning
afsetts, att ifrågavarande område skulle, jemlikt af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande faststäld plan, regleras och läggas i tomter samt derefter
till enskilda med full eganderätt försäljas i ändamål att användas till uppförande
af byggnader för inrymmande af handelslägenheter, handtverkerier
m. m., som ä en handelsplats* kunde vara af nöden — att det syntes ligga
i sakens natur, att platsens utläggning till gator och ordnande med torg m. m.
enligt faststäld plan vore ett oeftergifligt vilkor för platsens upplåtande
till dermed afsedt ändamål. Ett godkännande af de utaf kommunalstämman
uppstälda anspråken skulle om icke omöjliggöra så åtminstone för
oskäligt lång tid förhindra genomförandet af en eventuel regleringsplan
för området, hvarigenom detsammas upplåtelse till handelsplats äfven
komme att fördröjas. Ett medgifvande af de utaf kommunalstämman uppstälda
förmåner för de nuvarande tomtinnehafvarne borde väl förutsätta
en deras obestridliga besittningsrätt till deras tomter. Detta vore dock
icke förhållandet. I ansökningen hade sökandena uppgifvit, att vid
kyrkplatsens bebyggande åtskilliga olagligheter egt rum, ity att dels,
tvärtemot gällande stadganden, handelslägenheter, handtverkerier m. m.
blifvit i kyrkstaden inrymda, dels kyrkbyhusen icke blifvit uppförda
i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelade
bestämmelser. Dessutom hade genom den undersökning, Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande genom kronobetjeningen låtit i detta hänseende
verkställa, blifvit utrönt, att högst få, om ens någon, af de nuvarande tomtinnehafvarne
kunnat visa nyttjanderätt än mindre eganderätt till tomterna.
Vid detta förhållande och då de å ifrågavarande område uppförda
byggnaderna, utom det att de, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hade sig bekant, befunne sig i ett mycket bristfälligt skick, jemväl vore
af enkel beskaffenhet och inredning, så att deras bortflyttande egentligen
icke blefve förenadt med någon nämnvärd kostnad, hemstälde Eders Kongl.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
19
Maj:ts befallningshafvande, att de af kommunalstämman uppstälda vilkoren
för det föreslagna områdets förvärfvande af socknen icke måtte vinna
nådigt afseende.
Men som väl billighet torde kräfva, att nuvarande tomtinnehafvare
lenmades något rådrum, inom hvilket tomterna skulle afträdas och afrödjas
samt byggnaderna bortflyttas, ville Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
föreslå, att föreskrift i sådant afseende meddelades, och att berörda tidpunkt
faststäldes till fem år efter det Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut om områdets
upplåtelse till handelsplats blifvit vederbörande kungjordt genom kronobetjeningens
i orten försorg; hvarförutom och då de personer, som för
närvarande besutte delar af nämnda område, skäligen borde tillerkännas
någon flyttningshjelp, Eders Kongl. Majrts befallningshafvande hemstälde om
nådigt bemyndigande att, efter pröfning af omständigheterna, i hvarje fall
förordna om utbetalning af flyttningshjelp att utgå af de medel, som inflöte
genom tomtplatsers försäljning.
Eders Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium, som derefter genom
nådig remiss anbefalts att i ärendet afgifva förnyadt underdånigt utlåtande,
har i sådant afseende anfört, att det område af kyrkplatsen, som nu vore
ifrågasatt att med utvidgad rätt öfverlåtas till kommunen, väl icke syntes
hafva uppskattats till sitt verkliga värde, men då kommunen redan hade
en tryggad besittningsrätt till samma område och genom dettas upplåtande
på föreslaget sätt samhällets förkofran skulle främjas, ansåge kollegium
att vid den gjorda uppskattningen finge bero, helst, på sätt framginge af
nådiga brefvet. den 20 maj 1892 angående upplåtelse af kronomark till
Arvidsjaurs och Gellivare kommuner, dessa kommuner vid förvärfvandet
af eganderätt till ganska afsevärda områden kronojord för samma ändamål,
som afsåges med Åsele socknemäns ansökning, fått sig ålagdt att utgöra
endast en obetydlig ränta. För öfrigt instämde kollegium i hvad Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande anfört och hemstält, med tillägg dock, att egare
af sådana redan å förenämnda område uppförda byggnader, hvilkas bortflyttande
icke af den blifvande regleringsplanen påfordrades, måtte vara
berättigade att bibehållas vid nödigt tomtutrymme mot den löseskilling,
som, derest öfverenskommelse om beloppet ej kunde mellan vederbörande
träffas, blefve bestämd af gode män, valde i den ordning lag
stadgade.
På grund af hvad i frågan sålunda förekommit, hemställer jag i
underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att,
sedan det ifrågavarande jordområdet, å kartan betecknadt med litt. AB
och C, utgörande 8,54 hektar, blifvit enligt plan, som af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande faststälts, fördeladt i tomter, samma område må, mot
20
Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.
den afgäld till boställshafvaren, som med tagen hänsyn till det ändamål,
hvartill det är ämnadt att användas, af skattläggningsmän föreslås
och af Eders Kongl. Maj:t, efter Asele kommuns och öfriga vederbörandes hörande,
godkännes, från den tidpunkt, som af Eders Kongl. Maj:t bestämmes,
för alltid till kommunen med full eganderätt öfverlåtas för att åt enskilde
till bebyggande enligt omförmälda plan upplåtas mot de vilkor kommunen
kan finna skäligt bestämma, dock att nuvarande byggnadsinnehafvare —
som ej skola vara förbundne att från byggnaderna afflytta förr än två år
efter det jordområdet till församlingen upplåtits, och som, der så påkallas,
skola, efter Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes bepröfvande, af församlingen
erhålla skälig flyttningshjelp — må tillösa sig de tomter, hvarå
deras byggnader befinna sig, eller för deras förflyttning erhålla nödigt
tomtutrymme utan högre afgift till kommunen än som i förhållande till
hela det till kommunen öfverlåtna området, belöper sig på de andelar de
deraf tillösa sig eller bekomma.»
I hvad föredragande departementschefen anfört och hemstält förenade
sig statsrådets öfriga ledamöter.
Hvad statsrådet sålunda i underdånighet hemstält
behagade Hans Magt Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen afl åtas af den
lydelse bilagan litt. C. till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Gustaf Norström.
STOCKHOLM, IVAR HA2GGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 189S.