Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 18.
1
N:o 18.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse
af jord från kyrkoherdebostället i Anundsjö församling;
gifven Stockholms slott den 10 december 1897.
Med åberopande af bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:
dels att från kyrkoherdebostället i Anundsjö församling hela det
i domänstyrelsens förslag af den 20 april 1896 åsyftade område, med
A. Kjellin förbehållen rätt till viss del af samma område i enlighet med
kammarkollegii utslag den 9 december 1890, må, fördeladt i tomter, afsedda
för bebyggande, åt enskilde med eganderätt upplåtas, under iakttagande:
att
förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna varder i samråd
med boställshafvaren uppgjordt af vederbörande kronofogde och revirförvaltare
jemte ombud för såväl Anundsjö församling som domkapitlet i
Hernösand, dervid särskildt värde bör åsättas å tomt befintlig skog och
särskildt värde sjelfva jorden;
att tomt må af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris, motsvarande
minst den sålunda föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den,
som hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmäler sig till erhållande af
sådan tomt och dervid erlägger hela värdet för den å tomten befintliga
skog jemte minst en femtedel af köpeskillingen för jorden;
att den, åt hvilken tomt upplåtes, skall vara skyldig att, under iakttagande
af de särskilda föreskrifter, som, med afseende å ett ordnadt bebyggande
af stationssamhället, kpnna varda honom af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande vid upplåtelsen meddelade, hafva å tomten inom två
år från upplåtelsen påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus,
salubod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr att
eljest vara sin rätt till tomten och den erlagda delen af köpeskillingen
derför förlustig;
Bill. till Rik8d. Prot. 1898. 1 Sami. 1 Af cl. 11 Höft. (N:is 18—19.)
1
2
Kongl, Maj:ts Nä{l. Proposition N;o 18.
att tomtinnehafvaren skall, så snart han inom den förelagda tiden af
fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens bebyggande åligger, vara
skyldig att erlägga återstoden af köpeskillingen vid enahanda påföljd för
uraktlåtenhet häraf, som för försummad byggnadsskyldighet stadgats;
att sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen tillgjord och köpeskillingen
till fullo gulden, köpebref å tomten må af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande för tomtinnehafvaren utfärdas; samt
att erforderligt stängsel skall, utan boställshafvarens betungande, uppföras
omkring hela det afsöndrade området;
dels ock att köpeskillingarne för sjelfva jorden må öfverlemnas till
förvaltning af kyrkorådet i Anundsjö församling och, intill dess tillfälle
till inköp af passande jordlägenhet yppar sig, räntan å dessa medel tillfalla
boställshafvaren, äfvensom att köpeskillingsbeloppen för den å tomterna
växande skogen må ingå till presterskapets löneregleringsfond.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kong]. Majd förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
V» ! *.-M -»I •; I 1 • • ‘ VC1'' K.1 *1Ö1
G. F. Gill,järn:
,d
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.
3
Åa styl li! biod Fn v.o-xlÅ-l ddbvmdo
stol i;!.)h''jJ-rrni ol>- ri if-j>rira»ffi''t
-la ''lö; ngatUv idM 5 . igUiflg i~
■ • i > it . i i V i
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
december 1897.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Akerhielm,
Wikblad,
Gilljam,
friherre Rappe,
, Christerson,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeistek.
Föredragande departementschefen, statsrådet Gilljam yttrade:
Uti underdånig skrifvelse den 16 december 1891 anförde Eders Kongl.
Majrts befallningshafvande i Vesternorrlands län, bland annat, att enär
Anundsjö jern vägsstation vid norra stambanan blifvit förlagd å egorna
till kyrkoherdebostället 1 V* mantal n:o 1 Prestbordet i Anundsjö församling,
utan att på något håll angränsas af mark, som innehades med enskild
eganderätt, häraf uppstått flere olägenheter, som hindrade allmänna
samfärdseln vid nämnda station; samt att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansåge, att de väsentligaste af dessa olägenheter skulle förminskas,
om tillfälle bereddes dertill hugade att omkring stationen förvärfva mark
med full eganderätt, hvarigenom antagligen inom kort tid jemväl vid
Anundsjö skulle komma att uppväxa ett samhälle med åtföljande lif och
rörelse; till följd hvaraf och då den stationen angränsande delen af kyrkobod
cbostället nästan uteslutande bestode af myr- och skogsmark samt
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
derför i sitt nuvarande skick högst obetydligt bidroge till boställets afkastning,
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstälde, huruvida icke
Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att låta vidtaga åtgärder för afsöndring
till vidare försäljning af jord från bostället.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium uti infordradt
yttrande förklarat sig anse, att visserligen någon del af boställets omkring
jernvägsstationen belägna mark skulle utan men för boställshafvaren kunna
försäljas, men tillika framhållit, hurusom hvarken uppgift å arealen af den
jord, som kunde för ändamålet ifrågakomma eller något förslag rörande
sättet för verkställigheten af den åsyftade försäljningen förelåge, fann Eders
Kongl. Maj:t enligt beslut den 1 juli 1892, på sätt kammarkollegium hemstälde,
den då gjorda framställningen icke böra till någon Eders Kongl.
Maj:ts vidare åtgärd föranleda.
Till följd af ansökningar af J. Roullvén att få på 40 år arrendera och
A. Kjellin att få med eganderätt förvärfva vissa å omförmälda område
angifna tomter, af hvilka en af honom innehades under besittningsrätt för
49 år, har frågan om samma områdes försäljning ånyo bragts å bane.
Domänstyrelsen, till hvilken Kjellin ingifvit sin ansökning och till
hvilken myndighet den andra ansökningen blifvit af Eders Kongl. Maj:t
i nåder remitterad, inhemtade till en början upplysningar af vederbörande
jägmästare och öfverjägmästare, hvilka meddelade, bland annat,
jägmästaren: att Anundsjö station vore en af de mest betydande inom
länet med afseende å ankommande fraktgods, hvilket till största delen fortskaffades
vidare till derofvan belägna Asele, Vilhelmina och Dorotea lappmarkssocknar;
att stationens läge emellertid vore högst ogynsamt derutinnan,
att svårigheter mötte för upplåtelse af mark såväl till bostäder som
för trafikanter och varu emottagare till magasin m. m.; samt att upplåtelse
af tomter skulle blifva förmånlig jemväl för bostället, då härigenom afsättning
vunnes för bränsle och husbehofsvirke från boställets skog åt
blifvande åbor och genom sålunda inflytande medel tillika en bättre skötsel
lättare kunde beredas den vidsträckta skogsmarken;
samt öfverjägmästaren: hurusom genom upplåtelser af byggnadsplatser
invid jernvägsstationen kunde beredas afsevärd inkomst af mark, som annars
hade endast högst ringa värde.
Enär sålunda Anundsjö jernvägsstation, som vore förlagd å kyrkoherdeboställets
under skogsstatens vård och förvaltning stående utmark
och medelst allmän väg stode i förbindelse med den fyra kilometer derifrån
belägna Bredbyn, Anundsjö kyrkoby, dit flera socknar hade sina
utfartsvägar, på grund af sin belägenhet kunde antagas blifva en medelpunkt
för ortens rörelse, ansåg domänstyrelsen, att markupplåtelser å det
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
stationen närmast omgifvande området, hvarest hitintills endast den omförmälda
upplåtelsen beviljats, icke borde medgifvas utan föregående utredning
om de lokala förhållandena samt en på sådan utredning grundad
plan för bebyggande. Med föranledande häraf har domänstyrelsen låtit
vederbörande revirförvaltare upprätta en dylik plan med tillhörande beskrifning.
Ifrågavarande plan, som finnes affattad å en handlingarna bilagd, af
bemälde revirförvaltare t. f. jägmästaren G. F. Holmgren år 1895 upprättad
tomtkarta och af vederbörande öfverjägmästare vitsordas vara till alla
delar ändamålsenlig, afser afsöndring från bostället af en areal af omkring
36,9022 hektar, deraf utlagts norr om stationsområdet sjutton och söder om
detsamma åtta byggnadstomter, betecknande de förra med n:is 1—17 och de
senare med nås 18—25, tillhopa utgörande 21,4897 hektar, samt till utfarts vägar
och gator anslagits 10,7595 hektar, hvaremot återstoden af den till afsöndring
afsedda marken, 4,6530 hektar, angifvits såsom ej lämplig till bebyggande.
Den med n:o 11 betecknade tomten uppgifves vara särdeles lämplig
till torgplan, om sådan möjligen skulle anses behöflig för framtiden.
I den planen åtföljande beskrifning påpekas, hurusom jern vägsstationens
aflägsenhet från Bredbyn nödgade en hvar affärsman derstädes att
så småningom förlägga sin rörelse så nära stationen som möjligt. Vidare
hänvisas till de mångfaldiga exemplen på att utmed jernvägslinier samhällen,
äfven vid de minsta stationer, uppstå, dit affärsverksamheten inom
orten drager sig, och framhålles såsom förslagsförfattarens åsigt, att Anundsjö
egde alla betingelser för ett sådant affärssamhälles uppväxande, så att platsen
vid denna station säkerligen redan nu varit mera bebygd, derest densamma
ej legat å boställsjord. I beskrifningen angifves, att ifrågavarande mark är
å norra sidan om jern vägsområdet inom tomterna n:is 4 samt 7—17 mer
eller mindre fuktig, mossartad och genomsipprande med sand- och stenbunden
grund, men å de öfriga tomterna fast och stenbunden med skogsbestånd
af yngre, dålig gran samt ringa tall och björk; samt att tomterna
söder om jernvägslinien hafva ett synnerligen vackert läge i svag sluttning
mot jernvägens område med stenbunden skogsmark och bestånd af till
största delen yngre dålig gran samt något tall.
Såsom närmare föreskrifter vid upplåtelsen har af öfverjägmästaren
föreslagits, bland annat, att, enär marken tillhörde kyrkoherdebostället, afgäld
för tomterna måtte bestämmas i dagsverken att utgöras åt boställshafvaren
antingen in natura eller i motsvarande penningar efter markegång, samt
att den skog, som måste afverkas å de upplåtna tomterna, borde värderas
och af den, till hvilken tomt upplätes, särskildt betalas, hvarvid medlen
skulle tillfalla boställets skogsafkastning.
6
Kong1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.
Boställshafvaren, kyrkoherden J. G. Dixelius — som påpekar, att upplåtelse
på vissa år från bostället redan under för handen varande förhållanden
är tillåten under föreskrifna former — förklarar sig, derest den
ifrågasatta upplåtelsen skulle afse all framtid, vilja, på de grunder, jägmästaren
och öfverjägmästaren anfört, tillstyrka sådan upplåtelse, dock
under vilkor, antingen att den årliga räntan på tomternas försäljningssumma
eller den årliga afgälden för tomterna tillfaller innehafvaren af
Anundsjö kyrkoherdeboställe, med rätt för boställshafvaren att deltaga i
afgäldens bestämmande. I likhet med öfverjägmästaren anser kyrkoherden
Dixelius att, om tomterna komma att betalas med årlig afgäld, denna bör
bestämmas att utgå i dagsverken antingen in natura eller i motsvarande
penningar efter markegång, dock med det tillägg, att dagsverkena skola
vara fullgoda sommardagsverken å upplåtelsetagarens egen kost, äfvensom
att boställshafvaren borde ega rättighet att afgöra, om dagsverkena skulle
utgå in natura eller lösas med penningar efter tioårigt medeimarkegångspris.
Hvad beträffar användandet af den på tomterna nu växande skogen har Dixelius
intet att anmärka mot öfverjägmästarens förslag. Mot sjelfva tomtindelningen
har han att invända allenast, att, enligt hans mening, jemväl den
mark, som å planen upptagits såsom »mark, ej lämplig till bebyggande»,
borde indelas till tomter, enär just denna mark, som ej till sill beskaffenhet
kunde anses olämpligare än åtskilliga delar af den öfriga, skulle komma
att lemna de mest välbelägna tomterna.
Kyrkoherden A. Nygren, i kontraktsprosts ställe, tillstyrker på det lifligaste,
att domänstyrelsens förslag måtte vinna stadfästelse. Han anser,
att upplåtelse för alltid är gagneligast, så mycket mer som, om än någon
liten del af det ifrågasatta området är odlingsbar mark, Anundsjö kyrkoherdeboställes
egor vore så vidsträckta, att aldrig någon odling för prostgårdens
räkning på detta aflägsna ställe kunde komma i fråga. Han anför
vidare: att, då i § 4 af presterskapets privilegier förordnades, att presterna
på landet skulle oförändradt njuta och behålla efter gammal häfd
sina prestgårdar och boställen med alla tillhörigheter, hvad namn de
hafva kunde, framginge häraf tydligt, att boställsinnehafvären skulle åtnjuta
fördelen af den ersättning, som komme att för tomterna lemnas; att
det lämpligaste torde vara, att denna ersättning bestämdes att för all
framtid utgå med visst antal mansdagsverken, att lösas efter markegångspris
— icke tioårigt medeimarkegångspris, som för dagsverken icke beräknades
i vederbörlig taxa; att alternativet, att dagsverken skulle kunna
utgå in natura, icke torde böra upptagas bland öfverlåtelsevilkoren, enär
kyrkoherden i Anundsjö hade så många dagsverken af redan varande
torpare å bostället, att flera kunde anses öfverflödiga, och dessutom de,
7
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
sola komme att bygga och bo inom jernvägssamhället, torde få svårt att
utgöra dagsverken in natura; att såsom ett oeftergifligt vilkor för tomtupplåtelserna
borde uppställas, att boställshafvaren finge, jemte t. ex. revirförvaltaren,
föreslå den årliga afgäld ens storlek; samt att det syntes rimligt,
att denna afgäld på en gång faststäldes för alla de utstakade tomterna,
så snart Eders Kong! Maj:t lemnat sitt bifall till deras föreslagna upplåtande.
Domkapitlet i Hernösand har icke något att invända mot att marken
närmast intill Anundsjö jernvägsstation på sätt, som af jägmästaren föreslagits,
indelas till tomter, och att dessa tomter antingen för all framtid
eller på viss tid afsöndras från kyrkoherdebostället, under förutsättning,
att boställshafvaren erhåller skälig godtgörelse för de jordområden, som
afsöndras. Beträffande sättet för afsöndringen hemställer domkapitlet, att
åt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande måtte uppdragas att, efter
domkapitlets hörande, verkställa försäljning eller upplåtelse mot årlig, i
laga ordning bestämd afgäld af de för afsöndring afsedda tomterna; dervid,
i händelse försäljning egde rum, af de influtna medlen borde bildas en
fond, som skulle stå under kyrkorådets förvaltning och hvars afkastning
skulle tillfalla boställshafvaren.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anför: Då det torde lända
till såväl ortens gagn som till boställets egen nytta och förkofran, om
nådigt tillstånd beviljades till upplåtelse af mark från bostället enligt
det af jägmästaren upprättade förslaget till tomtindelning, kunde Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som, i den ordning ärendet anhängiggjorts,
ansåge förslaget åsyfta tomternas upplåtelse för evärdelig tid, icke
annat än förorda bifall till den ifrågasatta markupplåtelsen samt förslaget
till tomtindelning, mot hvilket intet vore att erinra. Ä jord, som från
hemman afsöndrades, skulle årlig afgäld läggas i spannmål eller annan räntepersedel,
och finge denna afgäld icke vara mindre än att den motsvarade
hvad af hela hemmanets räntor och öfriga utskylder vid jemförelse af
egornas storlek och beskaffenhet å den afsöndrade jorden belöpte. Ehuru
den mark, hvarå tomterna vore belägna, för bostället för närvarande icke
medförde nytta eller gagn, torde dock eganderättens öfverflyttning å andra
personer dessutom betinga ersättning för å marken växande skog samt eu
kontant köpeskilling för marken. Att i hvarje fall, då tomtupplåtelse
ifrågakomma, bestämma så väl afgälden som ersättningen för växande
skog och köpeskillingen, skulle vara mycket olämpligt, enär en spekulant
i sådant fåll skulle få vänta en rundlig tid på besked samt ett beslut
derutinnan icke torde kunna meddelas utan församlingens, boställshafvarens
och domkapitlets hörande och beslutet dessutom kunde komma att öfver
-
8
Kong!,. Majds Nåd. Proposition N:o 18.
klagas. Vida lämpligare vore att, innan marken till någon upplätes, samtidigt
för hvarje tomt bestämma värdet å derå växande skog, köpeskillingen
för tomten samt afgälden; och borde ersättning för växande skog
tillfalla boställets skogsafkastning, köpeskillingen för tomten borde öfverlemnas
till kyrkorådets förvaltning med rätt för boställshafvaren att åtnjuta årliga
räntan deraf, samt afgälden, bestämd i mansdagsverken, att lösas med penningar
efter litt. A i hvarje års markegångstaxa, borde tillfalla boställshafvaren.
Af särskild vigt vore äfven att, förr än någon upplåtelse egde rum, särskilda
bestämmelser meddelades för ett ordnadt bebyggande af stationssamhället.
I afseende å sättet för bestämmandet af värdet å den växande skogen,
köpeskillingar och afgälden samt för upplåtelse af de särskilda tomterna
äfvensom beträffande påföljden för underlåtenhet att bebygga inköpt tomt
hemställer Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, att i tillämpliga delar
måtte meddelas enahanda föreskrifter, som i afseende å upplåtelse af mark
invid Långträsks jernvägsstation blifvit genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga
resolution den 17 mai 1895 gifna.
Med öfverlemnande af samtliga till ärendet hörande handlingar
yttrar domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 20 april 1896 beträffande
kyrkoherden Dixelii anmärkning rörande de, såsom till bebyggande ej lämpliga,
i planen icke intagna tomterna, att vid granskning af beskrifningen
till den Kjellins ansökning åtföljande kartan inhemtades, att detta af boställshafvaren
omförmälda område, som vore detsamma som Kjellin önskade
förvärfva, bestode till hufvudsakligaste del af myrmark, fuktigt granland
och mossaktig mark samt således vore till bebyggande otjenligt, men deremot
för odling och för beteshägnad lämpligt och såsom sådant gagneligt för
tomtinnehafvaren, hvadan området, utgörande 4 hektar 65 ar 30 qvadratmeter,
syntes böra för nämnda ändamål upplåtas, helst detsamma skulle
genom den ifrågasatta öfriga markupplåtelsen erhålla ett från boställsskogen
afskildt läge och, om det för bostället bibehölles, blifva för detsamma
till ringa nytta. Styrelsen ansåge derför, att jemväl detta område
borde i regleringsplanen ingå, fördeladt i två lotter under n:is 26 och 27,
på sätt desamma funnes utmärkta å skrifvelsen bifogad kopia af planen.
Domänstyrelsen anför vidare, att behofvet af markupplåtelse för bebyggande
vid ifrågavarande jernvägsstation vore af behofvet påkallad för
att vid denna station, dit ej allenast de närmast belägna orterna, Anundsjö
och jSidensjö socknar, utan äfven en stor del af Vesterbottens läns lappmark
— Asele, Vilhelmina och delvis Fredrika socknar — hade sina utfartsvägar,
möjliggöra den affärs- och handtverksrörelse, som derstädes kunde
förväntas, liksom styrelsen hölle före att, till byggnadsverksamhetens och
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
bosättningarnes underlättande, upplåtelserna borde ske för all tid och under
eganderätt. Och har domänstyrelsen fördenskull i underdånighet hemstält,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för upplåtelse från Anundsjö
kyrkoherdeboställes utmark af det i regleringsplanen upptagna området,
tillökadt med de under n:is 26 och 27 af styrelsen här ofvan omnämnda
lotter, på de vilkor, som i nådiga brefven den 17 maj 1895 rörande liknande
upplåtelser å kronopark invid Långträsks och Jörns stationer på
norra stambanan vore bestämda, dock med den ändring, dels att af de
för tomternas försäljning inflytande medlen bildades en fond, som stäldes
under kyrkorådets förvaltning och hvars aikastning tillfälle boställshafvaren,
dels ock att inflytande köpeskilling för de till odling eller betesliägnad
afsedda lotterna skulle i sin helhet vid tillträdet erläggas och
jemväl ingå till berörda fond.
Efter härå erhållen nådig remiss har Eders Kongl. Maj:ts och rikets
kammarkollegium i ärendet hört Anundsjö församling, hvilken tillstyrkt
afsöndring i enlighet med den uppgjorda planen med uttryckligt tillägg,
att äfven tomterna nås 26 och 27 intoges deri, alldenstund dessa tomter
utan tvifvel komme att betinga höga pris till följd af sitt fördelaktiga läge.
Uti eget underdånigt utlåtande har kammarkollegium erinrat och meddelat,
bland annat, att från bostället afsöndrats ej mindre enligt nådiga
bref dels den 13 juli 1850 för folkskolans behof ett område af 25,80
qvadratref emot en årlig afgäld af 1 krona 88 öre, dels ock den 25 maj
1883 en till arealen ej uppgifven jordrymd till utvidgning af församlingens
begrafningsplats, än äfven jemlikt kollegii beslut den 9 december
1890 ett på 49 år, räknadt från den 1 maj sistnämnda år, till ofvanbemälde
Kjellin upplåtet jordområde af 75 ar 84 qvadratmeter mot en
årlig afgäld af 25 inansdagsverken; att ifrågavarande kyrkoherdeboställe
i jordeboken upptagits såsom 1 7* mantal n:o 1 Prestbordet af krono natur;
samt att, enligt nådigt bref den 30 november 1894 angående skogshushållningen
vid bostället, skogen derstädes under nu löpande indelningsperiod
vore stäld under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning,
under det att boställshafvaren, hvilken af skogsafkastningen ej åtnjöte
någon andel utöfver boställets husbehof, från presterskapets löneregleringsfond
fått sig anvisadt ett årligt anslag af 1,000 kronor att utgå från och
med den 1 maj 1892, intill dess den för pastoratet den 10 september
1869 faststälda lönereglering komme att tillämpas.
Hvad härefter angår domänstyrelsens förslag att af utmarken till
ifrågavarande boställe ej mindre det å jägmästarens plan upptagna och i
tjugufem tomter med tillhörande gator eller utfartsvägar fördelade område
om tillhopa 32 hektar 24 ar 92 qvadratmeter invid Anundsjö jernvägs
11
ih. till Ililcsd. Prat. 18.00. 1 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
station än äfven den intill nämnda område gränsande mark, som å omförmälda
kopia af berörda regleringsplan upptagits i två lotter, betecknade
med näs 26 och 27, måtte under eganderätt upplåtas åt enskilde, anför
kammarkollegium, att en dylik anordning syntes, att döma af de i ärendet
meddelade upplysningar, vara af behofvet påkallad för vederbörlig utveckling
af affärs- och handtverksrörelsen vid Anundsjö jernvägsstation och
jemväl vara förenlig med boställets nytta och förkofran; i följd hvaraf
kollegium med sitt förord understödde detta förslag. I afseende å vilkoren
för en dylik upplåtelse har det synts kollegium mot hvad domänstyrelsen
härutinnan föreslagit icke vara något att i hufvudsak erinra, dock att
hägnad borde, der så erfordrades, uppföras kring det område, som blefve
upplåtet, samt att den Kjellin genom kollegii förenämnda utslag den 9 december
1890 tillerkända rätt under viss tid till 75 ar 84 qvadratmeter af nu
ifrågavarande område lemnades oförkränkt.
Slutligen har uti infordradt utlåtande jernvägsstyrelsen i underdånighet
meddelat, att, vid det förhållande, att det nuvarande stationsområdet
medgåfve utläggning af ytterligare tre parallelspår, icke något af de i
regleringsplanen ingående områden kunde beräknas blifva behöfligt för en
i framtiden möjligen erforderlig utvidgning af ifrågavarande jernvägsstation,
samt att i öfrigt från styrelsens sida intet funnes att mot den af
domänstyrelsen förordade regleringsplanen erinra.
På grund af hvad sålunda förekommit får jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad kammarkollegium i sitt berörda utlåtande hemstält,
i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att medgifva,
dels att hela det i domänstyrelsens förslag åsyftade område, med A.
Kjellin förbehållen rätt till viss del af samma område i enlighet med
kammarkollegii utslag den 9 december 1890, må, fördeladt i tomter, afsedda.
för bebyggande, åt enskilde med eganderätt upplåtas, under iakttagande:
att
förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna varder i samråd
med boställshafvaren uppgjordt af vederbörande kronofogde och revirförvaltare
jemte ombud för såväl Anundsjö församling som domkapitlet i
Ifernösand, dervid särskildt värde bör åsättas å tomt befintlig skog och
särskildt värde sjelfva jorden;
att tomt må af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris, motsvarande
minst den sålunda föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den, som
hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmäler sig till erhållande af
sådan tomt och dervid erlägger hela värdet för den å tomten befintliga
skog jemte minst eu femtedel af köpeskillingen för jorden;
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
att den, åt hvilken''tomt upplåtes, skall vara skyldig att, under iakttagande
af de särskilda föreskrifter, som, med afseende å ett ordnadt bebyggande
af stationssamhället, kunna varda honom af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande vid upplåtelsen meddelade, hafva å tomten inom två år
från upplåtelsen påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus,
salubod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr att eljest
vara sin rätt till tomten och den erlagda delen af köpeskillingen derför
förlustig;
att tomtinnehafvaren skall, så snart lian inom den förelagda tiden af
fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens bebyggande åligger, vara
skyldig att erlägga återstoden af köpeskillingen vid enahanda påföljd för
uraktlåtenhet häraf, som för försummad byggnadsskyldighet stadgats;
att sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och köpeskillingen
till fullo gulden, köpebref å tomten må af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande för tomtinnehafvaren utfärdas;
att erforderligt stängsel skall, utan boställshafvarens betungande, uppföras
omkring hela det afsöndrade området;
dels ock att köpeskillingarne för sjelfva jorden må öfverlemnas till
förvaltning af kyrkorådet i Anundsjö församling och, intill dess tillfälle
till inköp af passande jordlägenhet yppar sig, räntan å dessa medel tillfalla
boställhafvaren, äfvensom att köpeskillingsbeloppen för den å tomterna
växande skogen må ingå till presterskapets löneregleringsfond.
I hvad föredragande departementschefen anfört och tillstyrkt förenade
sig statsrådets öfriga ledamöter.
Hvad statsrådet sålunda i underdånighet hemstält
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse bilagan litt. B. till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Gustaf Norström.