18
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
t
Jf:o 05.
Ank. till Eiksd. kansli den 3 maj 1898, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
uppförande af nytt posthus i Malmö m. m.
(2:a U. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 24 mars 1898 har Kongl. Maj:t i en samma dag
aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 87) föreslagit Riksdagen
medgifva, att den å fonden för anskaffande af tomt till nytt posthus
i Stockholm uppstående behållning, ökad med det till fondens förstärkning
under viss förutsättning af postverkets öfverskottsmedel för år 1898
beräknade belopp, 200,000 kronor, finge, sedan alla med tomtköpet förenade
kostnader guldits, disponeras på sådant sätt, att 150,000 kronor
afsattes för att, i den mån Kongl. Maj:t funne sådant erforderligt, användas
till betäckande af till äfventyra uppstående ökad kostnad, utöfver
hvad förut beräknats, för uppförande af det nya posthuset i Stockholm
samt att hvad derefter återstod användes till inköp för postverkets räkning
af en tomt af omkring 2,000 qvadratmeters ytvidd i qvarteret Aegir
i Malmö och påbörjandet derstädes af posthusbyggnad enligt ritningar,
som blefve af Kongl. Maj:t faststälda.
Statsutskottet» Utlåtande N:o 9~>.
19
I åberopade statsrådsprotokollet meddelas, att generalpoststyrelsen i
skrifvelse till Kongl. Maj:t den 8 i nämnda månad gjort framställning
om vidtagande af åtgärder för åstadkommande af ett tidsenligt posthus i
Malmö och dervid anfört hufvudsakligen följande:
Till lokal för postkontoret i Malmö hade postverket för eu tid af
10 år från den 1 oktober 1869 förhyrt en lägenhet om sex rum och
kök mot årlig hyra af 1,050 kronor. Denna lägenhet hade redan våi-en
1876 blifvit för trång och då kompletterats med en närbelägen lokal
om två rum, hvilken i årlig hyra betingat 800 kronor. Sistnämnda år
hade aftal jemväl träffats med hamndirektionen i Malmö om upplåtelse i
en tullpaviljong nere vid hamnen mot ett hyresbelopp af 300 kronor för
år af ett rum till lokal för tullbehandling och förvaring af från utrikes
ort ankomna postpaket. Sammanlagdt hade således hyreskostnaderna, för
helt år beräknade, för postkontorets i Malmö lokaler vid den tiden uppgått
till 2,150 kronor.
ökad rörelse vid postkontoret hade emellertid snart betingat ökadt
utrymme; och då Skånes enskilda bank beslutat att åt sig uppföra ett
bankhus i Malmö å en hörntomt vid östergatan, Bruksgatan och Norra
Vallgatan i n:o 28 qvarteret Kronan, hade för den skull med banken
uppgjorts aftal, hvarigenom för en årlig hyra af 7,500 kronor till postkontorslokal
förhyrts hela bottenvåningen i det nya bankhuset med undantag
allenast af en vestibul och en för bankens vaktmästare afsedd
mindre bostad. Alla förut ingångna hyreskontrakt hade frånträdts, då
postkontoret den 1 oktober 1878 inflyttat i den nya lokalen i bankhuset,
der postkontoret allt sedan dess till närvarande stund varit inrymdt.
Äfven denna lokal, som med hänsyn till postkontorets dåvarande rörelse
uppfylt alla billiga anspråk på utrymme och lämplighet, hade sedermera,
i den mån rörelsen ytterligare ökats, blifvit allt för trång och
kompletterats med andra lokaler; och då sådana ej kunnat erhållas inom
förenämnda bankhus, hade de förhyrts annorstädes. Så hade från hösten
1888 ånyo särskild lokal för tullbehandling och förvaring af postpaket
från utlandet förhyrts nere vid hamnen. Denna lokal, som bestått af
sex rum och kök och betingat en årlig hyra af 2,400 kronor, både hösten
1896 utbytts mot en annan bättre och rymligare, hvilken, belägen
nere vid hamnen i n:o 18 qvarteret Rån vid östra Kajgatan och Jörgen
Kocksgatan, betingat samma hyresbelopp. Tillkomsten och den snabba
stegringen af den utrikes postanvisningsrörelse, som af postkontoret förmedlades,
hade snart fordrat särskild personal och, då den sedermera ökats,
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
jemväl särskild lokal för göromålens behöriga skötande. För detta behof
hade från hösten 1890 vid Östergatan förhyrts en lägenhet om två rum
för 450 kronor om året. Denna lägenhet, som inom kort blifvit otillräcklig,
hade år 1893 frånträdts och ersatts med en från hösten 1888 i Sveriges
riksbanks vid östergatan och S:t Petrigatan belägna, då nybyggda
fastighet för jernvägspostinspektionen i södra distriktet förhyrd, men för
den sedermera i jernvägspostinspektionens ställe trädda postinspektionen i
södra postdistriktet mindre behöflig lägenhet om tre rum, som i årlig
hyra betingat 1,000 kronor. Tidningsrörelsen, hvilken vid postkontoret
en tid skötts i sammanhang med inrikes paketrörelsen, dervid postbehandlingen
af tidningarna fått ske i ett med fönster försedt, men egentligen
till förvaring af värdepaket afsedt kassahvalf, hade under de senare åren
tagit sådant omfång, att den måst brytas ut till särskild afdelning samt
förses med särskild personal och särskild lokal. För sådant ändamål hade
inom en midt emot Skånes enskilda banks hus vid Bruksgatan i qvarteret
n:o 29 Hans Michelsen belägen fastighet från hösten 1896 förhyrts
en lokal om tre rum för 1,000 kronor om året.
För de lokaler, som af postkontoret i Malmö för närvarande användas,
utgjorde således kostnaderna 11,900 kronor om året. Dessutom betalade
postverket i Malmö en årlig hyra af 1,800 kronor för tjenstelokal
åt postinspektionen i södra postdistriktet samt ett årligt hyresbelopp af
150 kronor för ett vindsutrymme och en källarplats inom statens jernvägars
stationshus till förvaring af vederbörande postkupéexpeditioners postfack
m. m. samt förråd af kol och ved. År 1894 hade tillika i Malmö
inrättats två s. k. brefsamlingsställen eller poststationer af tredje klass,
men för dessa utginge icke någon hyra af postmedel.
Oaktadt de jemförelsevis stora årliga uppoffringar, postverket sålunda
finge vidkännas för erhållande af postlokaler i Malmö, uppgående till
13,850 kronor, lemnade dock de nuvarande lokalerna i flera hänseenden
mycket öfrigt att önska. Visserligen skulle af det ofvan anförda kunna
synas, som om den ständiga ökningen af postkontorslokaler i Malmö bort,
åtminstone i fråga om utrymme, tillfredsställa behofvet af sådana, men
att så icke vore händelsen, framginge af postdirektörens på platsen vid
flera tillfällen uttalade bekymmer med anledning af de nuvarande postkontorslokalernas
otillräcklighet. Detta missförhållande hemtade sin förklaring
från det stora uppsving, posttrafiken vid Malmö postkontor tagit,
särskilt under det senaste årtiondet.
Statsutskottets Utlåtande N:o !)5.
21
Såsom för saken belysande ville styrelsen i detta afseende anföra
några sifferuppgifter i runda tal.
Inkomsterna vid Malmö postkontor hade utgjort:
o ar |
1866 ....................... |
...................... kronor |
53,000: |
99 |
1876 ....................... |
119,200: |
|
99 |
1886 ....................... |
165,700: |
|
99 |
1896 ....................... |
351,800: |
I dessa belopp hade exempelvis åren 1886 och 1896 ingått afgifter
för befordran af abonnerade tidningar och tidskrifter med 2,500 kronor
under det förra och med 18,100 kronor under det senare året.
Antalet af från Malmö postkontor afgångna postförsändelser af alla
slag hade beräknats:
år 1866 till
„ 1876 „
„ 1886 „
„ 1896 „
292,600
609,200
2,943,400
8,421,600
Af detta antal hade utgjort
o ar |
1866 |
99 |
1876 |
99 |
1886 |
99 |
1896 |
o ar |
1866 |
99 |
1876 |
99 |
1886 |
99 |
1896 |
o ar |
1866 |
99 |
1876 |
99 |
1886 |
99 |
1896 |
rekommenderade försändelser:
assurerade bref:
postanvisningar:
i
8,624
38,898
46,152
68,432
3,122
5,194
9,949
29,511
63
2,172
9,639
40,194
«
22 Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
postförskottsförsändelser:
år 1866 ..................................................... 7 ji
„ 1876 ......... 999
„ 1886 ................... Iin5,617
„ 1896 ...... 12,202
'' : v * ‘ i* 0 ; f ....... f ) \ f- [
■, paket, assur er ade och oassurerade:
år 1866 .................................................................. 2,759
„ 1876 .................................................................. 9,515
„ 1886 ......... v..............:........................................ 9,928
„ 1896 ........... 22,216
Angifna värdet af från postkontoret afsända assurerade försändelser
samt inbetalade postanvisningar och inlösta eller, hvad år 1876 anginge,
begärda postförskott hade utgjort:
år 1866 ....................................... kronor 5,009,100: —
» 1876 ...................................... » 18,373,200: —
» 1886 ....................................... » 16,686,600: —
» 1896 ...................................... » 25,571,600: —
Framstå orsaken till poströrelsens hastiga ökning å Malmö postkontor
vore naturligtvis att söka i stadens egen raska utveckling. Så
hade vid slutet af år 1884 i Malmö funnits allenast 54 fabriker och
industriella inrättningar med ett årligt tillverkningsvärde af 8,333,839
kronor, men vid slutet af år 1892 hade antalet af fabriker och industriella
inrättningar i staden stigit till 92 med ett årligt tillverkningsvärde af
20,936,147 kronor och år 1897 hade antalet uppgått till 173 med ett
årligt tillverkningsvärde af 28,337,706 kronor.
Inkomsten af »rörelse eller yrke eller eljest» hade i Malmö beräknats:
år 1890 till................................. kronor 9,272,353: —
» 1895 » ................................. » 11,248,097: —
» 1897 » ................................. » 13,297,840: —
och folkmängden i staden hadé ökats åren 1886—1896 från 44,959
personer till 53,382 personer, eller med 18,7 procent.
Att en sådan utveckling och stadens ökade betydelse såsom ett stort
och lifligt centrum för en blomstrande fabriksrörelse icke kunnat undgå
Statsutskottets Utlåtande N:o 05.
23
att på posttrafiken derstädes utöfva eu mycket stark inverkan, vore uppenbart.
En annan orsak till de ökade göromålen å Malmö postkontor vore
den stora spridning, de i staden utkommande dagliga tidningarna erhållit.
Härtill komme, att Malmö postkontor, förutom skötseln af samhällets
postala angelägenheter, om hvilkas omfång nyss anförda siffror gåfve
föreställning, hade, jemte tillsyn öfver en mängd underlydande poststationer,
sig anförtrodt att tjena såsom utvexlingspostanstalt för en ganska
vidtomfattande utrikes paketrörelse äfvensom för Sveriges postanvisningsrörelse
med Storbritannien och Amerikas förenta stater samt för Finlands
hela utrikes postanvisningsrörelse. Att denna transitrörelse, som Malmö
postkontor, såsom allenast mellanhand, icke kunde inräkna i sin egen
rörelse, fordrade, särskildt hvad postanvisningarna anginge, ett betydligt
arbete, framginge deraf, att antalet och värdet af postanvisningar från
Sverige år 1897 utgjort:
antal: värde i kronor:
till Storbritannien .................................... 5,570 257,261: 02 och
» Amerikas förenta stater .................. 7,020 1,189,938: Öl
samt att antalet och värdet af postanvisningar
hade uppgått:
antal:
från Storbritannien till ........................ 11,344
» Amerikas förenta stater till ...... 74,618
samma år till Sverige
värde i kronor:
751,637: 58 och
4,974,606: 40.
Öfver alla postanvisningar från Sverige till Storbritannien och
Amerikas förenta stater skulle å Malmö postkontor listor upprättas och
tillsändas vederbörande postanstalter i London och Newyork för att tjena
till ledning för postanvisningsbeloppens utbetalande; och för Sverige afsedda
postanvisningar från nyssberörda länder skulle enligt listor, som
från utvexlingspostanstalterna i London och Newyork försändes till Malmö
postkontor, å detta postkontor utskrifvas och derifrån afsändas till de
resp, adresspostanstalterna.
Beträffande otillräckligheten af det utrymme, de nuvarande postkontorslokalerna
lemnade, ville styrelsen vidare erinra, hurusom, utom
de många framställningar, som naturligtvis föregått förhyrandet för postkontorets
behof af den ena lägenheten efter eller jemsides med den andra,
nyligen till styrelsen från vederbörande postdirektör inkommit en skrifvelse,
hvari denne anmält, att genom vaktbetjentantalets successiva ökning
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
det hvarje vaktbetjent å brefbärareexpeditionen tilldelade utrymme blifvit
bragt till ett minimum, men att gjorda försök att för utvidgning af den
nuvarande brefbärarelokalen få förhyra en under densamma befintlig
källarelägenhet strandat på nuvarande hyresgästens vägran att afstå lägenheten
i fråga, samt att postdirektören, då flere brefbärare än de redan
anstälde icke rymdes i den nuvarande lokalen, knappast såge någon utväg
att, oaktadt sådant kräfdes af rörelsen, vidtaga någon som helst ökning
af brefbärareantalet, som för närvarande utgjorde 19, men, enligt postdirektörens
åsigt, redan nu borde ökas till minst 25, med mindre att
lokal för brefbärareexpeditionen förhyrdes annorstädes, hvilket dock mött
hinder, enär, postdirektören veterligt, i Malmö inom privata hus med
lämpligt läge icke funnes lokaler, som kunde passa till brefbärareexpedition
med det stora antal brefbärare, som nu der kräfdes. Postdirektören
hade tillika anmält, att den hösten 1896 till tidningsexpedition förhyrda,
förut omförmälda lokalen redan blifvit så trång, att icke heller den beqvämligen
tilläte, att personalen för expedierande af tidningar ökades,
ehuru tillkomna nya tidningar och stegring i de förutvarande tidningarnas
upplagor gjort sådan ökning behöflig, samt att till följd deraf lätt kunde
inträffa, att tidningarna under vissa förhållanden ej hunne expedieras å
afsedd tid, en olägenhet så mycket större, som intet så lätt föranledde
till klagomål, som om abonnerade tidningar ej inginge till landsbygdens
postanstalter på bestämd tid.
Men icke blott i afseende på utrymme vore de nuvarande postkontorslokalerna
i Malmö otillfredsställande. Uppenbart vore nemligen,
att äfven förut omförmälda splittring af postkontorets olika afdelningar
till flera på närmare eller fjermare afstånd från hvarandra belägna fastigheter
oundgängligen måste medföra en eljest onödig splittring af arbetskrafter
samt högst afsevärdt försvåra samarbetet mellan postkontorets
särskilda delar och utöfvandet af tillsynen öfver dem.
Förhyrandet af flera lokaler än de nuvarande skulle ytterligare
splittra arbetet. Inom Skånes enskilda banks hus stode ingen som helst
utvidgning af den nuvarande postlokalen i bottenvåningen att erhålla,
och våningen 1 trappa upp upptoges af bankens egen affär. Nödvändigheten
af att postkontoret, om också icke helt och hållet, åtminstone till
allra största delen vore förlagdt i bottenvåning gjorde, att inom enskilda
personer eller bolag tillhöriga fastigheter en lämplig postkontorslokal icke
för närvarande stode att erhålla. Äfven om,'' hvilket vore föga sannolikt,
vid någon blifvande nybyggnad inom staden i närheten af platser,
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
25
der rörelsen vore liflig eller visade benägenhet att ökas, ny lämplig lokal
skulle kunna genom hyresaftal förvärfvas för inrymmande af postkontoret
i dess helhet, vore det dock att befara, att hyresbeloppet, som för postkontoret
i Malmö under de senast förflutna tjugutvå åren stigit från
1,050 kronor till 11,900 kronor, skulle blifva ytterligare högst betydligt
förhöjdt och, om stadens utveckling fortfore att gå framåt med lika raska
steg som hittills, komma att, så snart den första hyresperioden gått till
ända, än ytterligare stegras, hvarförutom säkerligen då ånyo skulle framträda
omöjligheten af att erhålla den ökning i lokaler, hvaraf behof åter
kunde förefinnas.
Postdirektören hade uttalat den åsigt, att ingen annan utväg att
afhjelpa de nuvarande olägenheterna förefunnes, än att postverket i staden
uppförde en egen, lämpligt inredd posthusbyggnad. Behofvet af ett tidsenligt
posthus, i hvilket samtliga de till postkontoret i Malmö hörande
afdelningarna tillika med den i Malmö förlagda postinspektionen i södra
postdistriktet kunde sammanföras inom en enda byggnad, hade också i
sjelfva verket redan länge gjort sig gällande och hade under flera år
varit föremål för styrelsens uppmärksamhet. Med den i flera hänseenden
betydande utveckling, Malmö samhälle numera uppnått, hade uppfyllandet
af detta önskningsmål visat sig allt mera trängande och oafvisligt. Att
handel och industri inom Malmö stad synnerligen under det senaste årtiondet
varit stadda i snabb och fortgående tillväxt, derom finge de af
styrelsen återgifna siffrorna väl anses utgöra ett ojäfaktigt bevis, och att
staden genom sitt läge och såsom ändpunkt för södra stambanan samt
flera enskilda jernvägar allt mera hade blifvit en af de vigtigaste knutpunkterna
för våra kommunikationer såväl inom landet som med utlandet
syntes icke kunna bestridas. Att, såsom en gifven följd deraf, posttrafiken
i Malmö antagit betydande dimensioner, vore redan visadt; och då allt
talade för att staden fortfarande komme att växa i betydenhet, lede
det väl intet tvifvel, att icke äfven posttrafiken der komme att hastigt
tilltaga.
I betraktande af den omfattning, posttrafiken vid Malmö postkontor
redan erhållit och än vidare efter all sannolikhet ginge till mötes,
vore det uppenbart, att de kraf, som stäldes på denna anstalt, redan nu
vore stora och framgent komme att ökas. Om dessa kraf skulle kunna
på ett tillfredsställande sätt tillgodoses, vore det ett nödvändigt vilkor,
att postkontoret försåges med tillräckliga och ändamålsenliga lokaler, som
motsvarade behofvet icke blott för stunden, utan äfven för eu längre
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
framtid. För ett växande samhälle borde ju icke heller fyllandet af behofvet
af bättre postanordningar få, såsom med bibehållande af de. nuvarande
lokalerna måste ske, för längre tid tillbakahållas genom bristande
utrymme i lokaler för stadens postkontor. Den lifliga affärsverksamheten
och företagsamheten i Malmö har redan, synnerligast på senaste tiden,
medfört en hastig stegring i fastighetsprisen, hvilket äfven kunde antagas
komma att återverka på hyresprisen; och när ställningen redan nu för
postkontoret med dess många hyrda lägenheter vore mycket ogynsam
och dag för dag försvårades, samt redan nu kunde förutses, att den snart
blefve ohållbar och att postverket då stode inför den tvingande nödvändigheten
att till pris, som dåvarande konjunkturer bestämde, och å plats,
som då stode att erhålla, skaffa eget posthus, syntes klokheten bjuda att
i tid, medan sådant utan allt för stor penningeuppoffring läte sig göra
och medan ännu en lämplig tomt kunde erhållas, söka förskaffa postverket
denna tomt, der postkontoret kunde med lyckligt läge och godt utrymme
nu och för framtiden blifva tillgodosedt genom uppförande derstädes
af ett tidsenligt posthus.
Det område, inom hvilket ett posthus lämpligen kunde förläggas,
vore emellertid synnerligen begränsad!, enär den större affärsverksamheten
vore koncentrerad inom ett fåtal qvarter mellan Stortorget och
hamnkanalerna. Till följd häraf hade vid val af tomt till posthus ansetts
icke böra ifrågakomma andra fastigheter än de, som vore belägna
vid Stortorget eller mellan detta i söder och hamnkanalerna i norr samt
Mäster Johansgatan i vester och Mäster Niisgatan med Prostgatan i
öster. De tomter, som inom detta område stått att erhålla, hade likväl
i ett eller annat afseende icke uppfylt de fordringar, som måst ställas
på en posttomt, särskildt derutinnan att en sådan borde vara omgifven
af breda gator, som kunde lemna god tillgång på dager för de stora
rum, som erfordrades, och att den borde vara tillräckligt rymlig för att
motsvara äfven framtida behof.
Ifrågastälda till inköp hade varit tomterna n:is 1 och 2 i qvarteret
S:t Peter, för hvilka, med en areal af tillhopa 1,309,3 qvadratmeter,
fordrats en köpeskilling af 210,000 kronor, samt tomten n:o 2 i
qvarteret Svanen, hvilken, med en areal af 1,283 qvadratmeter, betingat
ett pris af 200,000 kronor. Då emellertid postkontorets nuvarande lokaler
utom förstugor, trappor och murar upptoge en areal af omkring 900
qvadratmeter, skulle icke någotdera af dessa inköp, om det kommit till
stånd och posthus å tomten uppförts, hafva kunnat bereda postkontoret
Statsutskottets Utlåtande N:o 05.
27
det utrymme, som i botte i i val lingen erfordrades, Helst eu afscväid del
af arealen skulle åtgått till gård och någon del jemväl skulle erfordrats
för att, till vinnande af nödig dager, öka den hvardera tomten begränsande
smalare gatan.
Då emellertid under de senare åren affärsverksamheten i Malmö
börjat visa någon tendens att draga sig ner till sjelfva hamnen, der stora
områden genom hamnens utvidgning tillkommit, hade postdirektören, som
erhållit styrelsens uppdrag att inkomma med upplysning rörande tomtplats,
lämplig att i Malmö förvärfva till uppförande af ett tilltänkt posthus,
och som för sådant ändamål gjort förfrågningar hos åtskilliga tomtegare,
i skrifvelse till hamndirektionen i Malmö den 1 augusti 1895 begärt
meddelande, huruvida hamndirektionen vore benägen att tillstyrka stadsfullmägtiee
att för ändamålet till postverket försälja en del af det staden
tillhöriga" vid hamnen i närheten af statens jernvägars station belägna
qvarteret Aegir och hvilket pris i sådant fall kunde ifragasättas för qvadratmeter.
Till svar härå hade hamndirektionen den 10 augusti 1895
förklarat sig villig föreslå stadsfullmägtige, att för uppförande af en monumental
postbyggnad skulle af qvarteret Aegir, som i sin helhet innehölle
omkring 5,185 qvadratmeter, få upplåtas intill hälften mot ett pris
af 176,000 kronor, motsvarande halfva det pris staden erlagt vid inköp
af nämnda qvarter; och skulle staden, enligt hamndirektionens uttalande,
tillförbindas att lemna den del af qvarteret, som ej komine att upptagas
af postbyggnad, fri och obebyggd.
Med beräkning att det af hamndirektionen ifrågastälda priset motsvarade
67 kronor 1)0 öre för qvadratmeter eller för 2,000^ qvadratmeter
135,800 kronor, hade postdirektören den 17 april 1897 ånyo förfrågat
sig hos hamndirektionen, huruvida i priset för den del af tomten, soin
hamndirektionen tänkt sig skola till postverket öfverlåtas, äfven inginge
kostnaden för eu i nordöstra hörnet af tomten befintlig större magasinsbyggnad
eller om hamndirektionen afsett, att berörda byggnad skulle
kostnadsfritt för postverket nedrifvas och bortföras. Hamndirektionen
hade derå den 4 maj 1897 afgifvit svar, dervid hamndirektionen tillkännagifvit
sig vilja hos stadsfullmägtige tillstyrka, att det område om
2 000 qvadratmeter inom qvarteret Aegir, som å eu af stadens öfveringeniör
uppgjord, den 5 april 1897 daterad^ vid styrelsens skrifvelse
fogad planritning utmärkts med rödt, skulle få försäljas mot en köpeskilling
af 176,000 kronor, under förutsättning att å tomten, som af
hamninrättningen skulle blifva röjd och planerad, uppfördes eu fritt lig
-
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
gande monumental byggnad, afsedd att för all framtid för postverkets
behof användas, hvaremot staden skulle tillförbindas att lemna återstående
delar af qvartett obebygda. Tillika hade direktionen förklarat
sig vilja förorda, att stadsfullmägtige måtte utfästa sig att icke före den
1 juni 1898 besluta om annan användning af ifrågavarande tomt. Det
af hamndirektionen sålunda satta tomtpriset motsvarade 88 kronor för
qvadratmeter och innebure således en ganska väsentlig förhöjning i det
år 1895 erbjudna priset af 67 kronor 90 öre för qvadratmeter.
Generalpoststyrelsen, som under de förut mellan postdirektören och
hamndirektionen förda förhandlingarna stält sig något tveksam, huruvida
ett posthus, uppfördt å qvarteret Aegir, ehuru otvifvelaktigt egande det
allra yppersta läge för postens snabba befordran till och från ångbåtar
och jernvägar, kunde, från allmänhetens synpunkt sedt, finnas vara centralt
och välbeläget, hade, efter- det att på senaste tiden visat sig, huru
svårigheterna ökats med de nuvarande postlokalernas bibehållande och
huru ringa utsigt som förefunnits att i stadens centralaste del erhålla
en lämplig posttomt, låtit- tvekan fara, isynnerhet som från stadens sida
något uttalande mot tomtens lämplighet till posthus icke afhörts och
åtskilliga omständigheter syntes tala för att affärsverksamheten i staden
skulle stå i begrepp att allt mera draga sig ned åt hamnområdet.
Styrelsen hade alltså uppdragit åt postdirektören att hänvända sig
till hamndirektionen med begäran, att direktionen skulle hos stadsfullmägtige
utverka bemyndigande att på vissa hufvudvilkor träda i underhandling
med styrelsen om försäljande till postverket af omkring 2,000
qvadratmeter i qvarteret Aegir. Dessa hufvudvilkor vore sådana, hvartill
de förberedande underhandlingarna gifvit anledning, nemligen att köpeaftalet
skulle afse omkring 2,000 qvadratmeter; att, om en eller annan
jemkning i den tomtlinie, som angifvits å den af hamndirektionen till
styrelsen insända planritning, skulle påkalla en eller annan qvadratmeter
mer och detta tillskott åter ett högre pris än det begärda, 176,000 kronor,
visst pris för qvadratmeter skulle angifvas; att köpeanbudet skulle
hafva antagits före viss tids utgång, exempelvis den I juni 1898, vid
äfventyr att anbudet eljest skulle anses hafva förfallit; att köpeskillingen
skulle erläggas den ] juli 1898; samt att stadsfullmägtige förbunde sig
att lemna den del af qvarteret, som ej skulle försäljas till postverket,
obebygd, samt å de delar af denna obebygda rest, hvilka dertill lämpade
sig, och särskild! i södra delen, underhålla en i godt skick varande plantering.
Vid afgifvande den 11 november 1897 af yttrande till stadsfull -
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
29
mägtige i denna fråga hade hamndirektionen uttalat, att direktionen vid
föregående förhandlingar visserligen flinkt sig, att ifrågakonma tomtdel
skulle kunna säljas för 176,000 kronor, motsvarande halfva inköpspriset
för qvarteret i sin helhet, men att, då nu mera tomtpriserna inom staden
och kanske ännu mera inom hamnen stigit och det synts direktionen
otvifvelaktigt, att ett vida högre pris kunde ernås, om tomten såldes åt
enskild eller ett konsortium, direktionen ansett sig icke vidare kunna fasthålla
vid nämnda summa, utan funnit den böra höjas till 250,000 kronor,
hvilket för qvadratmeter utgjorde 125 kronor; att ifrågavarande område kunde
öfverlemnas till postverket den 1 juli 1898, med undantag af den de],
som upptoges af magasinsbyggnaden, hvilken, enär der boende hyresgäster,
efter köpets afslutande, icke kunde uppsägas till afflyttning förrän till
den 1 oktober 1898, icke kunde vara undanröjd förr än någon tid efter
sistnämnde dag; samt att, beträffande fordran om underhåll af plantering
å återstående del af qvarteret, staden endast skulle utfästa sig att
lemna den del af qvarteret, som ej försåldes till postverket, obebygd,
vare sig planterad eller icke. Direktionen hade derföre hemstält, att
stadsfullmägtige måtte dels besluta att till postverket för eu köpeskilling
af 250,000 kronor upplåta 2,000 qvadratmeter i nordöstra delen af qvarteret
Aegir äfvensom den mindre del derutöfver, som kunde behöfvas,
till pris af 125 kronor för qvadratmeter, dels ock bemyndiga hamndirektionen
att på grundvalen häraf och öfriga föreslagna vilkor afsluta
provisoriskt försäljningsaftal, att gälla till den 1 juni 1898, efter hvilken
tid, om detsamma icke dessförinnan blifvit af vederbörande statsmyndighet
godkändt, aftalet icke skulle vara för staden bindande.
Dagen efter det detta utlåtande afgifvits eller den 12 november
1897 hade frågan varit föremål för behandling hos stadsfullmägtige, som
beslutit att godkänna hamndirektionens framställning utan ändring. Styrelsen
hade härom underrättats genom en från hamndirektionen aflåten
skrifvelse, med hvilken följt utdrag af stadsfullmägtiges vid sammanträdet
hållna protokoll äfvensom en af stadens öfveringeniör uppgjord planritning
öfver tomten i fråga. A denna planritning, som utgjorde en förnyelse
af den förut omförmäla, vid styrelsens skrifvelse jemväl bifogade
planritning, vore den för postverket afsedda tomtdelen utlagd med röd färg.
För styrelsen, som utgått från det antagandet, att ett så nyligen
som den 4 maj 1897 af hamndirektionen föreslaget försäljningspris af
176,000 kronor för tomtdelen i fråga skulle komma att åtminstone af
hamndirektionen vidhållas, då direktionen i november månad samma år
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
både haft att yttra sig i ärendet, hade meddelandet om det så betydligt
höjda priset kommit mycket oväntadt och hade, innan närmare utredning
om befogenheten af detsamma erhållits, ansetts utgöra hinder för ärendets
framläggande för Kongl. Maj:t.
Styrelsen hade för den skull aflåtit en skrifvelse till hamndirektionen
med hemställan, att direktionen antingen skulle utverka ett nytt stadsfullmägtigebeslut,
som närmare än det, hvilket genom hamndirektionens
förslag den 12 november 1897 framkallats, slöte sig till tidigare förhandlingar
i ärendet, eller, om detta icke kunde ske, närmare, än af det
utaf hamndirektionen till stadsfullmägtige afgifna utlåtandet i ärendet
framgått, lemnade styrelsen kännedom om de faktiska förhållanden, som
kunde åberopas till stöd för det af stadsfullmägtige, på direktionens förslag,
för tomten i fråga uppstälda pris.
Med anledning deraf hade hamndirektionen i skrifvelse till styrelsen
den 17 sistlidne februari upplyst, att en ofantlig stegring af tomtvärdena
i Malmö egt rum, i all synnerhet under nästföregående år eller efter den
tidpunkt, då direktionen behandlat frågan; att denna stegring, omfattande
tomter belägna i olika delar af staden, naturligtvis varit allmänt känd
och redan hunnit inverka på allmänna meningen i så hög grad, att, såsom
direktionen haft tillfälle under hand inhemta, en hemställan till stadsfullmägtige
att erbjuda postverket den ifrågavarande tomten till lägre
pris än 250,000 kronor icke skulle vunnit godkännande inom stadsfullmägtige;
att under dessa omständigheter och för frågans främjande direktionen
icke haft annat val än att vid ärendets hänskjutande till stadsfullmägtige
föreslå sistnämnda pris eller 250,000 kronor; samt att den
omständighet, att priset icke varit för högt tilltaget, äfven ådagalades af
ett utaf byggmästaren C. L. Muller i Malmö såsom ombud för ett konsortium
sistlidne januari månad till direktionen ingifvet anbud att, för
den händelse postverket icke skulle inom den 1 nästkommande juni hafva
antagit stadens omförmälda anbud, inköpa det ifrågavarande området till
samma pris eller 250,000 kronor för 2,000 qvadratmeter.
Med afseende å hvad sålunda af direktionen meddelats ansåge styrelsen,
att någon sänkning i det senast angifna priset icke stode att vinna;
och af de upplysningar, styrelsen sökt annorstädes i Malmö inhemta,
huruvida det angifna priset kunde under nuvarande förhållanden anses
för högt eller icke, hade styrelsen kommit till den uppfattningen, att
priset i marknaden icke vore för högt, enär läget ansåges passande till
handelskontor i flera våningar och således vid en eventuel posthusbygg
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
31
nåds anordnande å tomten en afsevärd hyresatkastning skulle kunna
hemtas från de öfre, för postverket icke helt och hållet behöfliga vaningarna.
På grund häraf ansåge styrelsen köpeanbudet böra antagas.
Postkontorets förläggande till tomt å hamnområdet betingade visserligen
inrättandet af en inlemningspostanstalt i den del af staden, der
länsstyrelsen och bankerna nu hade sina lokaler, eller ungefärligen på
den plats, der hufvudpostkontoret nu vore beläget, men kostnaden för en
sådan anstalt hade beräknats kunna begränsas till 2,000 kronor årligen,
och en dylik kostnad skulle antagligen icke heller kunna undvikas, sa
snart postkontoret flyttades afsevärdt från det läge det nu hade. Det
kunde derföre icke heller anses, att postkontorets förläggande just till
hamnområdet framkallade denna kostnad.
Innan styrelsen hemstälde om förvärfvande för postverkets räkning
af den nu erbjudna tomten i qvarteret Aegir, hade styrelsen ansett sig
böra framlägga en approximativ kostnadsberäkning för posthusbyggnadens
uppförande å tomten och eu plan, huru tomtens inköp och en del af
byggnadskostnaden skulle kunna bestridas, utan att dertill behöfde anvisas
nya anslag.
Å den nu ifrågasatta tomten skulle uppföras ett åt alla sidor fritt
liggande posthus, som vore afsedt att i bottenvåningen inrymma alla postkontorets
afdelningar utom ett förrådsrum och lokal för den utrikes postanvisningsafdelningen.
Sistnämnda afdelning hade nemligen ingen mottagning
af allmänheten, i följd hvaraf denna afdelning äfvensom förrådsrummet
kunde utan olägenhet förläggas eu trappa upp, der vaningen i
öfrigt skulle provisoriskt indelas till för uthyrning afsedda handelskontorslägenheter
så anordnade, att de framdeles, då lokalerna behöfdes för postkontorets
direkta behof, kunde utan stor kostnad sammanslås och förändras
till större salar för någon eller några af postkontorets afdelningar,
såsom kassaexpedition, postdirektörsexpedition eller räkenskapsafdelning,
Huruvida öfver denna våning borde anordnas en eller två våningar, vore
hufvudsakligen beroende deraf, om det kunde anses, att de dryga kostnaderna
för tomt och hus gjorde det önskligt att söka från byggnaden
hemta största möjliga hyresafkastning. I det afseende! hade postdirektören
i Malmö uttalat den åsigten, som han förklarat delas af fackmän
i staden, att postverket sannolikt komme att göra en god affär, om det
blifvande posthuset byggdes i fyra våningar, nedre botten inberäknad. I
sådant fall skulle, förutsatt att elektriska hissar insattes, rum en och två
trappor upp kunna uthyras till kontorslägenheter samt i våningen tre
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
trappor upp beredas plats för postinspektionen och återstoden uthyras till
boningslägenheter. Huset kunde nemligen för sådan användning anses
ega ett synnerligen fördelaktigt läge, enär det både läge fritt och vore
beläget vid allmän stråkväg, dit affärsrörelsen kunde väntas komma att
draga sig, sedan den nu pågående hamnutvidgningen blifvit verkstad.
I fråga om det hyresbelopp, handelskontorslokaler i huset kunde komma
att betinga, hade postdirektören förklarat, att rum af medelstorlek, exempelvis
20 till 25 qvadratmeter, borde kunna beräknas i ett förstklassigt
hus gifva en hyra af omkring 400 till 500 kronor, detta dock beroende
derpå, huruvida samma goda konjunkturer, som för närvarande vore rådande,
fortfarande komme att förefinnas. Ansåges det emellertid, att
huset icke borde byggas högre, än postverkets eget behof af lokaler
kräfde, kunde byggnaden inskränkas till bottenvåning och två öfvervåningar,
af hvilka den ena öfvervåningen skulle användas på ofvan omförmälda
sätt och den andra lemna plats för postinspektionen samt för två
bostadslägenheter, hvilka lämpligen kunde uthyras, den ena till postdirektören
och den andra till postinspektören eller, om hinder derför
mötte, till andra privatpersoner mot skälig byra. Skulle åter huset uppföras
med tre öfvervåningar, vore det beräknadt, att hela våningen två
trappor upp skulle uthyras till affärslokaler samt postinspektionen och de
båda bostadslägenheterna förläggas tre trappor upp. Ett hus med två
öfvervaningar hade ansetts kunna lemna i årlig afkastning för de uthyrda
lokalerna omkring 11,000 kronor. För ett hus med tre öfvervåningar
hade afkastningen ansetts kunna uppgå till 20,000 kronor i årliga hyror.
Dertill borde naturligtvis läggas icke blott de för närvarande för postlokaler
i Malmö utgående hyror, hvilka komme att besparas, eller 13,850
kronor, utan äfven det väsentligt högre hyresbelopp, som postverket redan
i en snar framtid måste erlägga, derest postlokaler i Malmö fortfarande
skulle förhyras i privata hus. Huru stort detta hyresbelopp skulle blifva,
kunde styrelsen icke beräkna, enär veterligen inga för ändamålet lämpliga
och tillräckligt rymliga lokaler funnes att förhyra och några förfrågningar
i berörda syfte således icke kunnat ega ruin, men styrelsen
antoge, att beloppet icke borde sättas under 20,000 kronor årligen.
Byggandet af ett tidsenligt posthus i Malmö å den uppgifna platsen
skulle således kunna anses direkt och indirekt bereda postverket en årlig
inkomst af 31,000 kronor resp. 40,000 kronor, allt efter som huset byggdes
i tre eller fyra våningar, bottenvåningen inberäknad.
Enligt styrelsen meddelad upplysning hade vid uppförandet af det i
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
33
närheten af nu ifrågavarande plats belägna, statens jernvägar tillhöriga
nya stationshuset erfordrats en gräfning af endast 10 till 12 fots djup
för att anträffa den hårda och jemna, af sandblandad lera och flinta bestående
sjöbotten, som, enligt sakkunnig persons utsago, å hamnområdet i
allmänhet funnes å detta djup och utan vidare behandling kunde uppbära
hvilken byggnad som helst. I följd häraf ansåge styrelsen, att erhållandet
af fast grund icke skulle förorsaka några större kostnader för
posthusbyggnaden.
Tomten skulle, enligt hvad styrelsen ville föreslå, bebyggas med
fasad åt östra Kajgatan samt flyglar åt Oscarsgatan och Carlsgatan, men
utrymmet åt Stormgatan reserveras för framtida tillbyggnad och till dess
afstängas från gatan med ett jernstaket och grindar, genom hvilka posterna
kunde in- och utforslas till och från den rymliga gården. Hela
arealen af bottenvåningen med murar och förstugor vore beräknad att
från början utgöra omkring 1,375 qvadratmeter, hvarjemte af våningen
en trappa upp skulle för postkontoret tagas i anspråk omkring 190
qvadratmeter. Enligt af förste intendenten i öfverintendentsembetet F.
G. A. Dahl gjorda approximativa beräkningar skulle kostnaden, om
byggnaden uppfördes med hög bottenvåning och tre öfvervåningar,
komma att uppgå med vanliga medelpris till 460,000 kronor och med
nu gällande höga pris till 500,000 kronor. Om åter byggnaden uppfördes
med hög bottenvåning och allenast två öfvervåningar, beräknades
kostnaden approximativt med vanliga medelpris till 390,000
kronor och med nu gällande priser till 425,000 kronor. Enligt båda
alternativen skulle för gårdens asfaltbeläggning och inhägnad samt för
uppförande af en vagnbod tillkomma en kostnad af omkring 10,000
kronor. Byggnaden med tomt skulle således kunna antagas komma att
kosta högst 760,000 kronor.
Styrelsen hade tänkt sig, att en del af denna kostnad skulle kunna
betäckas utan anvisande af nya anslag, och har styrelsen i sådant afseende
anfört följande.
Till fond för anskaffande af tomt till nytt posthus i Stockholm hade
enligt Riksdagens medgifvande afsatts den behållning, som för åren 1895
och 1896 å postverkets rörelse uppstått utöfver de redan för statsregleringarna
beräknade öfverskotten för samma år. Enligt kongl. bref den
29 maj 1896 hade ock medgifvits, att till nämnda fond finge läggas
hälften af blifvande öfverskottsmedlen för år 1897, dock under iakttagande
deraf, att, derest 1897 års öfverskott icke komme att uppgå till det beBih.
till Riksd. Prot. 1898. '' 4 Sami 1 Afd. 49 Häft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
lopp af 440,000 kronor, hvartill det blifvit beräknadt, till fonden icke
finge afsättas större del af öfverskottet för sistnämnda år än det belopp,
hvarmed detsamma öfverstege 220,000 kronor. Tillika hade Riksdagen
på Kongl. Maj:ts förslag enligt hvad genom kongl. bref den 19 mars
1897 blifvit styrelsen meddeladt, medgifvit, att, i den mån de till nämnda
fond redan förut anvisade medel icke lemnade tillgång till bestridande af
kostnaderna för tomtens förvärfvande, dertill finge af postverkets öfverskottsmedel
för år 1898 användas ett belopp af högst 200,000 kronor.
Med anledning af posttrafikens starka tillväxt hade de fonden tillkommande
behållningar för åren 1895 och 1896 blifvit större, än som
förut kunnat antagas. Behållningarna utöfver de för statsregleringen
beräknade öfverskott för dessa båda år hade nemligen uppgått för år
1895 till 688,288 kronor 8 öre och för år 1896 till 673,577 kronor
84 öre, eller tillhopa till 1,311,865 kronor 42 öre. Af detta belopp
hade 37,200 kronor användts direkt för tomtköpet, Återstoden, som jemlikt
kongl. bref den 19 juni 1896 stälts under statskontorets vård och
förvaltning, hade med tillagda räntor den 20 november 1897 stigit till
1,312,378 kronor 43 öre. Sedan Kongl. Maj:t genom nyssberörda kongl.
bref den 19 mars 1897 bemyndigat styrelsen att för postverkets räkning
till tomt för posthus i Stockholm förvärfva vissa inom qvarteret Riddaren
i Klara församling belägna fastigheter, hade styrelsen hittills för ändamålet
användt dels från fonden uttagna 1,312,000 kronor, dels det direkt
för tomtköpet utgifna beloppet, 37,200 kronor, dels ock af postmedel
förskjutna 143,035 kronor 26 öre, hvilket sistnämnda belopp skulle godtgöras
af 1897 års öfverskottsmedel. Behållningen å fonden utgjorde således
för närvarande allenast 378 kronor 43 öre.
Huru stor den för fonden afsedda del af postverkets öfverskottsmedel
för år 1897 blefve, kunde visserligen ännu icke fullt exakt uppgifvas,
enär bokslut för året ännu icke vore afslutadt, men att döma af de
räkenskaper, som redan förelåge beträffande postanstalternas inkomster och
utgifter för sistlidet år, kunde, enligt styrelsens åsigt, beräknas, att fonden
skulle från år 1897 tillföras minst .............................. kronor 550,000:—.
Om från denna summa droges förenämnda för tomtinköp
förskjutna belopp ................................................ » 1 43,035: 26
och det återstående beloppet ....................................... kronor 406,964: 74
minskades med diverse smärre utgiftsposter, som ännu
vore oliqviderade för fastighetsköpen i fråga och_
Transport kronor 406,964: 74
Statsutskottets Utlåtande N:o 99.
35
Transport kronor
hvilka utgiftsposter ännu icke kunde till siffran bestämdt
angifvas, men antagligen icke komine att
öfverstiga ........................................................................... kronor
samt till resten .................................................................. kronor
lades den i statskontoret å fonden innestående be^
hållningen .......................................................................
106,964:74
964: 74
406,000: —
378: 43
skulle, efter upprättandet af postverkets bokslut för
år 1897, finnas å fonden en behållning af minst kronor 406,378:43,
som icke behöfde för det ursprungligen afsedda ändamålet användas, utan
kunde annorledes disponeras.
I sammanhang dermed, att Kongl. Maj:t upptagit styrelsens förslag
om öfverlemnande till fonden, under viss förutsättning, af 200,000 kronor
utaf postverkets öfverskottsmedel för ar 1898, hade, vid affattandet af den
till 1897 års Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof, sådan åtgärd i afseende å beräkningen af postinkomsterna för
år 1898 blifvit vidtagen, att nämnda 200,000 kronor icke för statsregleringen
disponerats. Derest vid sadant förhållande det medgafves, att jemväl
dessa 200,000 kronor finge läggas till fonden, komme densamma upp
till en summa af 606,378 kronor 43 öre, som, om beloppet endast successivt
uttoges, syntes styrelsen kunna med tillagda räntor afrundas till
630,000 kronor, hvilka icke skulle erfordras för det ursprungligen afsedda
ändamålet eller till inköp af tomt till posthus i Stockholm.
Då emellertid sistberörda posthusbyggnad vore ett vidlyftigt företag,
hvars utförande skulle fördelas å flera år, och materialprisen, särskildt
hvad teglet beträffade, redan stigit öfver de pris, som legat till grund för
kostnadsberäkningarna, samt denna prisstegring, om den under byggnadsåren
fortfore, naturligtvis måste, när fråga vore om en så stor byggnad,
komma att ganska afsevärdt inverka på byggnadskostnaden i dess helhet,
ansåge styrelsen försigtigheten bjuda, att, da öfverskott funnes a de medel,
som afsetts för anskaffning af tomt till bygget, afsätta, innan det
ifrågakomme att använda fondens öfverskott för andra ändamål, en del af
öfverskottet för att möta till äfventyrs uppstående ökad byggnadskostnad.
Men om af sådan anledning å fonden bibehölles odisponeradt ett belopp
af 150,000 kronor, syntes återstoden eller omkring 480,000 kronor kunna
för något annat postverkets liknande ändamål tagas i anspråk. Med denna
synpunkt hade styrelsen ansett sig kunna ifrågaställa, att fonden, ökad
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
med förut omförmälda tillskott, måtte, efter afdrag af återstående utgifter
för tomtinköpet i Stockholm, få användas till inköp af tomt i qvarteret
Aegir i Malmö och påbörjande af posthusbyggnad derstädes, dock med
iakttagande, att å fonden bibehölles ett belopp af 150,000 kronor för att
möta ökade byggnadskostnader för posthuset i Stockholm; och hade styrelsen
anhållit om bemyndigande att med Malmö stad afsluta på Kongl.
Maj:ts godkännande beroende aftal om inköp för ifrågavarande ändamål
af omkring 2,000 qvadratmeter af qvarteret Aegir i Malmö till ett pris
af 125 kronor för qvadratmeter samt att. låta upprätta och Kongl. Maj:ts
pröfning underställa hufvudritningar och kostnadsförslag för ifrågavarande
posthus.
Föredragande departementschefen har för egen del yttrat:
De af generalpoststyrelsen anförda förhållanden beträffande trafiken
vid postkontoret i Malmö och de lokaler, som för nämnda trafiks besörjande
derstädes för närvarande funnes att tillgå, gåfve otvetydigt vid
handen, att dessa lokaler vore dels otillräckliga för den nuvarande rörelsen
vid kontoret, dels ock olämpliga derutinnan, att postkontorets särskilda
afdelningar vore splittrade i flera på större eller mindre afstånd från
hvarandra belägna fastigheter. Otvifvelaktigt vore väl ock, att rörelsen
vid detta postkontor, som under de senaste åren tagit ett så stort uppsving,
icke komme att gå tillbaka eller stanna vid sin nuvarande omfattning,
utan tvärt om komme att än ytterligare ökas och således inom kort
oafvisligen kräfva nya och rymligare lokaler. Generalpoststyrelsen hade
äfven, under erinran, att förhyrandet af flera lokaler utöfver den nuvarande,
hvilka icke kunde utvidgas, skulle ytterligare splittra arbetet vid kontoret,
påvisat de svårigheter, som mötte för att i Malmö förhyra för posttrafikens
besörjande lämpliga lokaler, äfvensom sannolikheten, att med de stigande
fastighetsvärdena i staden äfven hyresprisen derstädes komme att stegras.
Med afseende å hvad sålunda och i öfrigt af styrelsen i förevarande hänseende
anförts syntes det departementschefen vara med statsverkets fördel
öfverensstämmande, att, så snart ske kunde och medan sådant utan allt
för stor penninguppoffring läte sig göra, för postverkets räkning i Malmö
anskaffades ett tidsenligt, å lämplig plats beläget posthus, hvari samtliga
till postkontoret hörande afdelningar, tillika med den i Malmö förlagda
postinspektionen i södra postdistriktet, kunde sammanföras.
Enligt hvad generalpoststyrelsen meddelat, hade stadsfullmägtige i
Malmö nu erbjudit sig att för ifrågavarande ändamål till statsverket försälja
en derför lämplig tomtplats med erforderligt utrymme, beräknadt
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
87
till omkring 2,000 qvadratmeter, för ett pris af 125 kronor för qvadratmeter.
Enär till följd af den på senaste tiden inträffade stegring af
fastighetsvärdena i staden ifrågakomna eller dermed jemförlig tomt icke
syntes kunna erhållas till lägre pris än det nu angifna, samt detta pris,
hvartill redan annan spekulant erbjudit sig vilja inköpa tomten, derest
densamma icke inom viss tid af statsverket förvärfvades, enligt af generalpoststyrelsen
inhemtade upplysningar icke kunde anses vara i och för sig
för högt, ansåge departementschefen, att det af stadsfullmägtige sålunda
gjorda erbjudandet borde antagas.
Hvad anginge storleken och beskaffenheten af den byggnad, som
skulle å ifrågavarande tomt uppföras, syntes hvad i ärendet förekommit
tala för att densamma, på sätt generalpoststyrelsen alternativt ifrågasatt,
uppfördes med hög bottenvåning och tre öfvervåningar, i hvilket fall byggnadskostnaden,
enligt den af förste intendenten Dahl verkstälda approximativa
beräkning, skulle komma att uppgå till högst 500,000 kronor.
Med ^beräkning af kostnaderna för gårdens asfaltbeläggning och inhägnad
samt för uppförande af en vagnbod, hvilka kostnader beräknats
till omkring 10,000 kronor, skulle således den sammanlagda utgiften för
det nya posthusets anskaffande komma att uppgå till omkring 760,000
kronor. Då, enligt hvad förut blifvit anfördt, ett till det nyssnämnda
antalet våningar uppfördt posthus kunde anses direkt eller indirekt bereda
postverket en årlig inkomst af 40,000 kronor, syntes departementschefen
icke något tvifvel böra råda derom, att icke anskaffandet af ett dylikt
posthus borde lända till ekonomisk fördel för postverket.
Generalpoststyrelsens förslag att af behållningen å fonden för anskaffande
af nytt posthus i Stockholm afsätta ett belopp af 150,000 kronor
för bestridande af möjligen uppstående ökad kostnad utöfver den beräknade
för uppförande af det nya posthuset i Stockholm funne departementschefen
sig böra biträda, Han erinrade härvid, att, enligt hvad i den till
1897 års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof blifvit meddeladt, kostnaden för uppförandet af sagda posthus beräknats
till 1,240,000 kronor samt att af detta belopp 250,000 kronor
upptagits i postverkets stat för år 1898 och 350,000 kronor, enligt beslut
af innevarande års Riksdag, anvisats för år 1899.
På grund af hvad departementschefen sålunda anfört, har han hem»
stält om aflåtande af förevarande proposition.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
Utskottet har visserligen, i likhet med generalpoststyrelsen, funnit
det anmärkningsvärd^ att, sedan hamndirektionen i Malmö, i anledning
af förfrågan från vederbörande postdirektör, den 4 maj 1897 tillkännagifvit
sig vilja hos stadsfullmägtige tillstyrka, att det för posthusbyggnaden
erforderliga området af 2,000 qvadratmeter inom qvarteret Aegir
skulle få försäljas mot en köpeskilling af 176,000 kronor, samt generalpoststyrelsen
på grund häraf vidtagit åtgärder för inledande af underhandlingar
med stadsfullmägtige angående områdets försäljande till postverket,
hamndirektionen det oaktadt den 11 november samma år hos
stadsfullmägtige förordat höjning af köpeskillingen för berörda område till
250,000 kronor, hvilket belopp sedermera från stadens sida vidhållits;
men då nedsättning af köpeskillingen under sistnämnda belopp icke synes
kunna åvägabringas samt någon anmärkning emot framställningen i öfrigt
icke förekommit, har utskottet ansett sig böra hos Riksdagen förorda bifall
till framställningen.
Utskottet hemställer alltså,
''• . » ’ t '' '' '' »* . ''
att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 3 maj 1898.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.