Statsutskottets Utlåtande N:o 88.

13

N:o 88.

Ant. till Riksd. kansli den 3 maj 1898, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utdelande vid riksdagens
början af Riksdagens revisorers berättelse angående
statsverket.

(R. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 51) har herr J. H.
G. Fredholm hemstält, att Riksdagen, på sätt vederbörande utskott med
hänsyn till möjligen behöfliga ändringar i gällande bestämmelser i instruktionen
för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken samt
i reglementet för riksgäldskontoret kunde finna lämpligt föreslå, matte besluta,
att Riksdagens revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
styrelse och förvaltning skall delgifvas Riksdagen genast vid
dennas början.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande:

»Riksdagens revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
styrelse och förvaltning är den fullständigaste redogörelse för de förvaltande
verkens inkomster och utgifter, som för hvar och en af Riksdagens
ledamöter finnes i tryck tillgänglig. För ett rätt bedömande af de anslagsäskanden,
som i statsverkspropositionen göras, äro de upplysningar, man ur
förenämnda revisionsberättelse kan hemta, i många fall ovärderliga. För
Riksdagens ledamöter är det derför af stor vigt, att revisionsberättelsen
finnes att tillgå samtidigt med statsverkspropositionen. Om icke en stor
del af denna berättelses värde för riksdagsarbetet skall gå förlorad, bör den
åtminstone vara tillgänglig allra senast innan beslut skola i kamrarne
fattas om hvad statsutskottet med anledning af statsverkspropositionen
föreslår.

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 88.

I nu omförmälda hänseenden hafva förhållandena under de senare
åren icke varit så tillfredsställande, som önskligt hade varit, hvilket framgår
deraf, att revisionsberättelsens aflemnande till Riksdagen blifvit alltmera
framflyttad, från den 19 februari åren 1889 och 1890 till den 27 februari
ar 1897. Året 1895 hade l:sta, 2:dra, 3:dje, 4:de, 6:te och 7:de hufvudtitlarne
inkommit från statsutskottet till kamrarne, innan revisionsberättelsen
den 23 februari första gången bordlädes. Då detta egde rum år 1896, den
25 februari, hade lista, 2:dra, 3:dje, 4:de och 6:te hufvudtitlarne inkommit,
och år 1897 voro redan lista, 2idra, 3:dje och 6:te samt en del af 4:de
hufvudtiteln af kamrarne slutbehandlade, då revisionsberättelsen den 29
februari första gången bordlädes.

Något hinder för att utdela revisionsberättelsen samtidigt med statsverkspropositionen
förefinnes icke, emedan förenämnda berättelse redan vid
årets början är färdigtryckt. Att så emellertid icke sker, beror på, att
man afvaktar vederbörandes svar på af revisorerna gjorda anmärkningar
för att lata dessa svar i tryck medfölja berättelsen. Skilde man svaren på
anmärkningarna från sjelfva revisionsberättelsen samt läte trycka dessa svar
i ett särskilt häfte, som bland Riksdagens ledamöter utdelades, när det
blef färdigtryckt, så kunde man med genomförandet af endast denna ändring
låta utdela revisionsberättelsen samtidigt med statsverkspropositionen, berättelserna
öfver riksbanken och riksgäldskontor samt justitieombudsmannens
årsberättelse.

Skulle man alldeles oberoende häraf anse önskvärdt, att svaren på
anmärkningarna delgåfvos Riksdagen tidigare, än hvad nu är fallet, så
kunde man ju för vinnandet af detta önskemål förkorta den tid af två
månader efter revisionstidens slut, som nu är medgifven för svarens afgifvande.
Att genomförandet af en sådan reform icke heller skulle möta
några oöfvervinneliga svårigheter, bör man med säkerhet kunna antaga, om
man tager i betraktande den utveckling, samfärdsmedlen, synnerligåst till
de norra orterna, vunnit efter den tidpunkt, då den nu stadgade tiden för
svarens afgifvande bestämdes. Frågan om en förkortad tid för afgifvande
af svaren på revisionsanmärkningarna behöfver dock ej, om man det ej
vill, lösas i samband med frågan om revisionsberättelsens tidigare utdelande
bland Riksdagens ledamöter.»

På de af motionären anförda skäl anser utskottet synnerligen önskvärd^,
att revisorernas berättelse angående statsverkets styrelse och förvaltning
matte tidigare, än under de senare åren varit fallet, komma Riksdagens
ledamöter till hända. Utskottet kan dock icke finna lämpligt, att
denna berättelse med de anmärkningar, som deruti framställas beträffande

Statsutskottets Utlåtande N:o S8.

15

skilda delar af förvaltningen, offentliggöras utan att de öfver des6a anmärkningar
afgifna förklaringar, hvilka äro oundgängliga för frågornas
belysning och opartiska bedömande, samtidigt bringas till allmänhetens
kännedom. Tiden för dessa förklaringars afgifvande är numera, sedan
revisionsförrättningens afslutande blifvit satt till den 30 november — i
stället för den 15 oktober, såsom före år 1886 var förhållandet — af
Kongl. Maj:t bestämd till utgången af påföljande januari månad. Först i
början af februari öfverlemnas dessa handlingar till riksgäldskontoret, och
enligt hvad fullmägtige i detta verk uti ett till utskottet afgifvet yttrande
i förevarande ämne upplyst, anses tryckningen af nämnda förklaringar
jemte upprättadt register erfordra en tid af i medeltal två till tre veckor.
I likhet med motionären synes det emellertid utskottet, som om den tid af
nära två månader, som för närvarande lemnas vederbörande för förklarings
afgifvande, utan olägenhet skulle kunna något förkortas. I sådant afseende
har utskottet velat ifrågasätta, huruvida icke berörda förklaringar för framtiden
kunde varda till Kongl. Maj:t ingifna senast den 15 januari. Under
denna förutsättning och då tryckningen af förklaringarna jemte register
bör kunna ske på en tid af två veckor, skulle revisionsberättelsen med
bilagor kunna utdelas redan i början af februari. Berättelsen med de
deruti meddelade redogörelser för de förvaltande verkens inkomster och
utgifter skulle då blifva i tillräckligt god tid tillgänglig för det ändamål,
som af motionären särskildt framhållits, nemligen för att tjena till ledning
vid pröfningen af de i statsverkspropositionen gjorda anslagsäskanden.
På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herr Fredholms förevarande
motion, må i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa,
huruvida icke för framtiden vederbörande myndigheter,
hvilka hafva att afgifva yttranden med anledning
af de utaf Riksdagens revisorer i berättelsen om
verkstäla granskning af statsverkets styrelse och förvaltning
framstälda anmärkningar och erinringar, lämpligen
kunde åläggas att senast den 15 januari näst efter berättelsens
aflemnande till Kongl. Maj:t inkomma med
sådana yttranden.

Stockholm den 3 maj 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.