Statsutskottets Memorial N:o 67.

1

N:o 67.

Ank. till Riksd. kansli den 22 april 1898, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i
det nya reglementet för riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det
nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets föremål;
riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; från riksgäldskontoret
utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m.; redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för
riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid riksgäldskontoret;
lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. in.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjening: äfvensom
förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt
indragningsstat och pensionsstat vid riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena och staterna äro af lika innehåll med motsvarande
stadganden och stater i gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 12 och 13, som
innehålla uppdrag, hvilka blifvit fullgjorda.

Bill. till Riksd. Prof. 1898. i Sami. 1 Afd. 35 Höft. (N:o 67.)

1

2

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, om sådant skulle erfordras, hemställer
utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt aflönings-,
indragnings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 22 april 1898.

På statsutskottets vägnar:

Chr. Lundelberg.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Statsutskottets Memorial N:o 67.

3

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskmitorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos
enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

4

Statsutskottets Memorial N:o 67.

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896
årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å
1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå
på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock
att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nä^tlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglements
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Statsutskottets Memorial N:o 67.

5

Angående Riksgäldskontor et åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontor
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norveegian railway company, limited“, till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 8.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

6

Statsutskottets Memorial N:o 67.

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj;t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 10.

För anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs till Umeå och
vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med trafikmateriel har
1895 års Riksdag beviljat ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof,
utgå från Riksgäldskontoret under åren 1896 och 1897; och åligger det till följd
häraf Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala det
sålunda anvisade beloppet.

§ Il Till

låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

Ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökuingar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

Statsutskottets Memorial N:o (17.

7

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller
tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalniugsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna
å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar;
skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med
§ 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för
afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän
trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

8

Statsutskottets Memorial N:o 67

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

§ 14.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

Statsutskottets Memorial N:o 67.

9

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
ailöningar, förvaltningsutgifter, m. in.

§ 19.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagslcostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ so.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till sa kallade kontot sexpenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 81.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882
års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 års
Riksdag vidtagen ändring, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

1qq ...................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar.................................................> 1,500:

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

Bih. tiU Riksd. Prot. 1898. 4 Samt. 1 Afd. 35 Höft.

2

10

Statsutskottets Memorial N:o 67.

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa eu vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att
under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af
högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom
hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 22.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma ''Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af
Riksgäldskontoret; egande revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till

Statsutskottets Memorial N:o 67.

11

de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbotjening, på
Riksgäldskontor anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser
öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af
de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 23.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att miuskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

12

Statsutskottets Memorial N:o 67.

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 24.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomitén s expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskilt redovisas.

§ 25.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som
utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 51 omförmälda
uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen
kronor till den andre af Deputerade.

§ 26.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår,
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

Statsutskottets Memorial N:o 67-

13

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för beinälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning: l:o.

Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

S:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock ma Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 27.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskilt bestämda
eller medgifna.

14

Statsutskottets Memorial N:o 67.

§ 28.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 29.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver eu fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 42.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken -

Statsutskottets Memorial N:o 67.

15

skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 43.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verlcs räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 44.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, hör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 45.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

16

Statsutskottets Memorial N:o 67.

§ 46.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riks~
dagen bestämd ordning.

§ 47.

Är Styrelsen ej sfi fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 48.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 49.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 50.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

atsutskottets Memorial N:o 67.

17

§ 51.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 60 innehåller, två
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges
nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 52.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 53.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 4 Samt. 1 Afd. 35 Höft.

3

18

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 54.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 55.

Med undantag af de enligt § 51 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§56.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföi’anden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 57.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 58.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 59

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

Statsutskottets Memorial N:o 67

19

§ 60.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 61.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 80.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
eu kamrerare;
en kassör;

20

Statsutskottets Memorial N:o 67.

eu revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

§ 81.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 82.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 87
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

Statsutskottets Memorial N:o 67.

21

§ 83.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid, tjenstledigheten fortfar.

§ 84.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige åtcrbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 85.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domare värf må
begagnas.

§86.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

22

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. m.

§ 87.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 88.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 89.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 90.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
åt Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.

§ 91.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjenstenf bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit in -

Statsutskottets Memorial N:o C>7

9‘j

fordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjensternannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller deu bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 92.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 87 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses deu extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 93.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaMbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 94.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

24

Statsutskottets Memorial N:o 67.

§ 95.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande! honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 96.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

Statsutskottets Memorial N:o 67.

25

Bil. A.

Riksgsildskontorets vid 1897 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §

I

1866

''1880

38

1886

1887

42

40

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Skulden för 1860 års premielån
mot obligationer å
2,400,000 Thlt Rf. C:t, bokförda
till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Tblr
Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
60,673,333,88 Kr. eller
68,257,500 Rmk...............

1860 d. Vs

1880 d. Vi

1886 d. Ve

Obligationer, ouppsägbara
från innehäfvarens sida,
men stälda att afRiksgälds -

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1897.

Fonderad skuld.

Icke foDderad
skuld.

Thlr 54,500

(Kr. 121,111: u)

---i

fr»

CO

[Kr. 101,821,500
}£ St. 5,610,000

jFrcs 141,372,000
|Rmk 114,444,000

——

OD

7c~~

{Kr. 58,670,666: ee
[Rmk 66,904,500

—

Bih. till Riksd. Prot. 1898.

4 Sami. 1 Afd. 35 Höft.

4

26

Statsutskottets Memorial N o 67.

Reglemen

tets

Årtal. §.

1890

1891

1894

kontoret infrias efter sex
månaders föregången upp
sägning, å 50,000,000 Kr.,
hvaraf till 1897 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å ..........

1888 40 ObligationeråRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehafvarens
sida, men stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders föregången
uppsägning .........

39 Obligationer för 1890 års

jernvägslån å Kr. 35,555,555
*/*, motsvarande 40,000,000
Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49.360.000 Francs............

44 Obligationer för 1891 års

tillfälliga jernvägslån, för
fallna d. ‘/t 1896, å Kr.

7.200.000, motsvarande

10.000. 000 Francs............

42 Obligationer för 1894 års

jernvägslån å Kr. 36,000,000,
motsvarande 50,000,000
francs, 1,980,000 £ St. eller

40.400.000 Rmk., hvaraf
blifvit utlemnade obligationer
å till hopa 18,000,000
Kr., motsvarande 25,000,000
francs, 990,000 £ St. eller

20.200.000 Rmk................

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 D
1897.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

1887 d. 30/i2 3 6/i0 % Kr. 48,759,500

1888 d. >/s

1890 d.

1891 d.

1894 d.

3 %

3 */2 *

4 %

Kr. 26,666,666:e7
Rmk 30,000,000
£ St. 1,470,000
Frcs 37,020,000

Kr. 33,444,000
Rmk 37,624,500
£ St. l,843,600;io
Frcs 46,428,633

jKr.

jFrcs

8,280

11,500

Kr.

18,000,000

,»/

''io

3 %

Frcs

25,000,000

£ St.

990,000

Rmk

20,200,000

Statsutskottets Memorial N:o 67.

27

Reglemen-

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December
1897.

bindelserna blif-

Räntefot.

vit utfärdade.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

1866

13

Obligationer, hvilka i an-seende till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller
det s. k. gamla lånet .......

j 1798 d. •/,
i 1811 d. 3»/n

5 %

Kr. 10,125

1890

14

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,
utfärdade såsom grundfond
för Sveriges allmänna hypo-teksbank, bokförda inom
linien med Kr. 30,000,000

1890 d. "V5

3 */* %

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88....................

1750 d. ''/s

6 %

i

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen300,000 R:dr(icke
kapitaliseradt).....................

1815 d. 9/„

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien medR:mtl50,000
R:dr .....................................

5 %

1778

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande.........

1833 d. 31/i2

5 %

—

Kr. 140,889

Af Kongl. Statskontoret till
Riksgäldskontorets förvalt-ning öfverlemnade kassa-behållningar ........................

Kr. 30,000,000
» 7,055,911:73

Öfriga diverse skulder.........

—

—

28

Statsutskottets Memorial N;o 67.

Återstående kapitalskuld
Tiden, då 1897.

Räntefot,
e.

Fonderad skuld.

866 20 Fondför Hjelmarekanals oc
slussverks underhålland
(utgör blott ett depo ''

af fordringshandlingar)......

866 1 Dito för Strömsholms kanal

dito (dito)...........................

882 3 D:oförSöderteljekanals(d:o
866 22 Lappmarks ecklesiastikfond
behållning, bokförd ino
linien med R:mt 100,777: i
(statsutskottets utlåtand
n:o 23 vid 1869 års riksdag
1866 25 Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 1
vid 1859—60 årens riksdag
1869 77 Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontor
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller).
.................................

''

|

287,483,444:44.

den 31

Icke fonderad
skuld.

Inom linien balanserade skulder Kr.

Summa Kr.
30,2 5 4,3 1 4:04.

Statsutskottets Memorial N:o H7.

29

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1897 års slut utbalanserade kapitalfordringar för do af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tet»

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1807 år»

Årtal.

§•

a) Byggnadslån.

• t ‘ ''

1866

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ...................................

J1849\

f ,2 % \

3 %

37,500

3,000

(1854)

| ränta. /

»

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,0-00

—

28,000

i

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................

1861

5 %

4 %

12.0,000

46,493

42

»

90

Lån till Äpotekare-8ociete-

ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
institutet..............................

1862

50,000

13,177

36

Transport

—

—

—

—

90,670

78

30

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Reglemen tets -

Årtal.

§•

1866

.

37

»

»

148»)

1482)

1483)

Tiden, då låne
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot,

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1897 års
slut.

Transport

—

—

—

—

—

90,670

.78

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för
Umeå läroverk .

1864

5 %

4 %

25,000

12,473

79

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt läro-

verkshus derstädes

1864

40,000

20,019

19

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro-verkshus derstädes

1865

12,000

5,967

16

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar-läroverk derstädes

1866

25,000

13,898

-

65:

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny bygg-nad för läroverket i Kalmar

1866

y>

j > ’ '' ’

40,000

22,206

05

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen-

tarläroverket derstädes

Lån till staden Vestervik, för

1867, 1868

»

»

40,000

—

23,382

78

uppförande af ny byggnad
åt elementarläroverket der-

städes .. .

1867, 1868

»

20,000

11,905

28

Lån till Upsala Domkapitel,
för uppförande af ny bygg-

Transport

—

—

—

—

200,523

68

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N: o 67.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod
vid 1897 års

Slut.

Årtal.

Transport

—

—

—

—

200,523

68

nåd för högre elementar-läroverket derstädes ..........

1867, 1868

5 %

4 %

140,000

83,293

69

1866

1481)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......

1868

»

»

40,000

24,436

24

1482)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

!

byggnaden derstädes...........

1868, 1869

»

7>

40,000

. i T.)

_

32,344

13

1866

1483)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes.................................

1873, 1875

»

20,000

14,898

62

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-

narium ...........................

1875

»

59,000

38,794

04

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........

1883

*

30,000

24,512

84

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som
uppkommit i den beräknade

: u''.

.

Transport

....................... . ...............

i , , J

.

—

418,803

241

'') Jfr § 16 inom. 2 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente.

®) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

32

Statsidslcottets Memorial N:o 67.

Reglemen tets Årtal.

§.

då

utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

1

slut.

Transport

—

—

—

418,803 2

kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyr
jemte dermed i samman-

hane stående arbeten.....

1888

5 %

4 %

30,000

—

26,825 91

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande afrestau-

rationsarbetet å densamma

1893

y>

40,000

38,326 40

1896

16

Lån till Hernösands dom-

kapitel för uppförande af

Lånet

ny byggnad för allmänna

betalas

läroverket i Östersund ......

= 498,955: 55

1897

med

500 kr.
årligen
under

15,000

15,

b) Tomtreglering slån.

30 år.

1866

142

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års

eldsvåda ... .

1867

6 %

»

50,000

_

2.915 81

1872

32

Lån til! staden Strengnäs,
för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda...............

1872

»

30,000

_

9.451 21

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för sy tomtreglering efter
1876 års eldsvåda...............

1878

5»

5 *

50,000

42,

1

Jl 8 7 7

8

Lån till staden Söderhamn,

''

(1878

6

för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............

1878, 1879

»

>

200,000

156,842

88

11880

13

Lån till staden Hudiksvall,

(1881

10

för ny tomtreglering efter

Transport

—

—

—

711,062

06

*) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente,

Statsutskottets Memorial N:o 67.

33

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1897 års
slut.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

711,062

06

1878 och 1879 årens elds-vådor .............

1881, 1882

6 %

5 %

200,000

168,165

75

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887
års eldsvåda........

1889

5 %

4 %

100,000

94,583

68

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden
år 1888 öfvergångna brand

1890

»

y>

200,000

_

191,507

07

1896

15

Lån till staden Mariestad

för ny reglering af viss del
deraf i följd af den staden
år 1895 öfvergångna brand

1897

4 */)0 %

3 «/io %

150,000

150,000

= 816,363: Öl

c) Lån till kanal- och

'' .''.i Li ''■

slussanläggningar.

i . t-•:

1866

931)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

3 %

800,000

264,192

94

942)|

Lån till Kinda kanalaktiebo-

118}

lag, för utsträckning af Kin-

»

143

da båtled medelst kanalise-

Transport

—

—

—

—

1,579,511

50

•) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente,

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 Ars Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

Bh. tiU Riksd. Prof. 1898. d Sami 1 Afd, 35 Häft.

5

34

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Reglemen-

tets

Tiden, då lån
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

ring af Stångån från sjön
Rengen till Linköpingshamn

1865 \

18671870|

5 %

3 %

437,500

___

= 623,884: 99

v ) •

>

d) Lån till jernvägs-

. 3'')$''J

, . ,, m;

anläggningar.

1866

79

Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrliunga...................

1862, 1863

5 %

»

1,377,055

24

80

LåntillHelsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup..............................

5 %

>

1864, 1865

1,100,000

»

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................

1864, 1865

»

720,000

>

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

vägsa,ktiebolag, för anlägg-

Transport

r

—

—

—

Kap

vid 1 åra
sint.

1,579,511 5
359,692 0

319,050 07

476,952 91

285,182 83

3,020,389 36

I

Statsutskottets Memorial N:o 67.

35

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1897 års

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

—

3,020,389

36

ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stamba-nan till Ystad.....................

1864—1866

5 %

4 %

2,450,000

1,080,463

10

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan

1864—1866

»

»

1,200,000

522,251

87

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Ud-devalla..... ..........

1865—1867

»

»

3,240,000

1,801,412

44

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan

118721

‘ ■ ¥ f

städerna Karlskrona och

18 73 >

''vi

) k!

Vexiö....................................

1874J

5 % >)

4»/* %

2,600,000

- ? / /. .;■/{[ J»jl

r

1,959,248

54

»

Lån till Krylbo—Norbergs
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan

J1872)

Krylbo och Norberg .........

[1873}

6 %

5 %

406,000

—

260,979

81

Lån till Upsala—Margrete-hillsjernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle ...............

1873

»

500,000

334,670

22

Transport

—

—

—

----

—

8,979,415

34

\

f ;>i

*) Se § 3 af 1886 års Reglemente.

36

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

Transport

1871

31

Lån till Bergslagernas jern-vägsaktviebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-bindelse ..........................

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 5,988,600
Kr., efter 90 % ......

1891

7

Samma bolags obligationer
af den 31/i2 1891 för in-lösen af utelöpande oin-friade kuponger tillhörande
ofvannämnda obligations-lån af den ls(t 1874

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-berg—Bersbo jern vägsaktie-bolag, för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana till Storsjön .

»

Lån till Hultsfred—Vester-viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med

Transport |

Tiden, di lånet
utbetalts.

11874)

{1875}

|l876j

1878, 1879

1891

11877

{1878

(1879

I

tet. Käntefot.

Ursprungliga

beloppet.

I

V\i%x) 5 % ,000,00

2)

» 6,078,240

— 4 % 1,707,800

5 %3) 4>/j % 1,865,000

*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

3) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.
s) Se § 3 af 1883 ock 1886 års Reglementen.

dl rs
slut.

8,979,415 34

4,304,781 28

5,389,740 —

1,707,800 —

1,671,231 56

22,052,968[l8

Statsutskottets Memorial N:o 67.

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalta.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Rapitalåteratod
vid 1897 åra

Årtal.

§•

•

Transport

—

—

—

22,052,968

18

bibana till sjön Yxern, sido-

18771

spår till Ankarsrum och

1878

•

5 %l)

ilU %

1,750,000

—

1,584,382

52

hamnspår vid Verkebäck...

1879

1876

5

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.......................

|

[1877

1878

5 %'')

>

785,000

768,299

12

»

>

Lån till Gotlands jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

(1877

af jernväg från Visby till

1878

» '')

500,000

—

443,213

66

Hemse kyrka.......................

1879

*

1 0 71»

Lån till Södra Dalarnes jern-

\1879

13/

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He-

''"''■JK

$iu;
.h? isbill!''!

V''V

i

demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar

rf ,

till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsak-

(1879

■ t: (•* i Y?

- >t f rT . f *

■v:

tiebolags jernväg jemte bi-

1880

» *)

.T ,li

67

bana till Bispbergs grufve-

<

1881

>

2,375,000

—

2,171,129

fält ......................................

1882

■ a

1876

5

Lån till Varberg—Borås

b l~y-\ - [in

jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg öfver
Fritsla till Borås...............

1

1879

1880
1881

» *)

>

2,600,000

—

2,376,815

63

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för an-

^ j j

i] Vj pal''

Transport

\; iH ''03^,00 V 1 '' ''

1 tjij •''

—

—

—

, \7 r

29,396,808

it ‘t

78

*) Se § 3 af 1883 och 1886 åra Reglementen.

38

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Reglemen tet* -

Årtal. §

1881

15

Transport

läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
Lenna jernväg och Norr
telje ...................................

I

I

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...

Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jern vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana
............................

Lån för anläggning af
jernväg från Finspong
till Norsholm (numera öfvertaget
af Norra Östergötlands
jernvägsaktiebo lag)

....................................

Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från

Tiden, då lånet
utbetalts.

1883)

1884)

1885

1886

1883 — 1886

Annuitet.

Räntefot.

5 %

4 Va %

(1883)

1885*

11886

I

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1897 års
slut.

1883—1886

Transport]--

M it

a)

746,197

94

29,396,808

i t.*

746,197

i

950,000

300,000

500,000

78

94

911,909

03

283,796

469,279

83

46

31,807,992 04

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Statsutskottets Memorial N:o 67.

39

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig»

beloppet.

1

Kapitalåterstod
vid 1897 års 1

Årtal.

§•

|

Transport

—

—

—

31,807,992

04

Stockholm till Rimbo gäst-

J1883-1885\

gifvaregård ........................

1887

f

5 %

4 V* %

500,000

i

472,994

70

1881

15

Lån till Kinds härads jern-

vägsaktiebolag för anlägg-

ning af jernväg mellan Bo-

/1884)

rås och Svenljunga............

118871

»

»

500,000

486,323

22

1886

16

Lån till Skara—Kinnekulle

—Ven ems jern vägsaktie-bolag för anläggning af
jernväg från Skara till
Kinnekulle och Venern ...

!

1887/

1888)

»

,, k t ;) •;

»

324,000

311,008

I

98

>

Lån till Svartelfs jernvägs-

aktiebolag för anläggning

*iOi

af jernväg mellan Carls-

Jl8 87\

.si /

dahl och Grythyttehedm.m.

11888/

> f,

»

341,000

—

341,000

—

>

>

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till
sjön Södra Unnen ...........

{

t''» 00

OO 00

00 00

< v-H

»

»

o [l

a)

824,915

797,210

!

''

671

»

Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeshögs jernvägsaktie-

1

bolag för anläggning af
jernväg mellan Fogelsta

och Vadstena till Ödeshög

1888

i *

>

300,000

—

289,924

66

)

1

Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag för jern-

1888

vägsanläggning från Karls-

1889

■ v , I

hamn till Ronneby och

1890

b)

Gullbärna ...........................

1893

>

1,102,250

1,065,238

29

Transport

—

; - »i.i f.

—

—

35,571,692

5ö!

a) Enligt K. Br. af d. “/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

40

Stat&dskottets Memorial N:o 67,

Reglemen-

tets

'' l '' i . . v •% .*

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåte
vid 1897 års

Årtal.

§.

!, ,

Transport

—

—

—

—

35,571,692 56

1886

16

Lån till Mora—Venerns jern-

vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Ostra Vermlands jernväg
med bibana....................

[18891

<Jl892>

[1893J

5 %

t'' i

4 Vs %

1,000,000

, -

984,314

87

>

>

Lån till Mariestad—Kinne-

f- • ■

■

kulle jernvägsaktiebolag för
anläggning af jernväg från
Mariestads jern vägsstation
till Gössäters jernvägssta-

1‘ •- f '' )

tion med bispår

1890

>

>

305,000

_

298,475

75

i »

»

Lån för anläggning af jern-

..

väg mellan Vittsjö och
Hessleholm (numera öfver-taget af Hessleholm—Mar-

/1890[

.

1

karyds jernvägsaktiebolag)

[1892/

»

»

404,000

••—

392,949

16

>

L : > | ‘

*

Lån till Skymnäs—Munkfors
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan
Björndalsbron och Munk-fors......

i • •• ;

/1891\

[1892/

>

>

.

90,835

89,410

24

>

>

Lån för anläggning af jern-

väg från Klippan till Röst-ånga (numera öfvertaget
af Helsingborg—Hessle-

/1892\

holma jernvägsaktiebolag...

[1893/

>

>

290,000

—

287,034

75

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från

.*.»

Transport

—

—

—

:

37,623,877 33

Statsutslcottets Memorial N:o 67.

4i

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1897 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

---

—

37,623,877

33

189$

■■

1

1

1

18

Malmö öfver Staffanstorps

station till Tomelilla.........

Lån tillNorra Södermanlands
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Ny-by bruk till Södertelje med
bibanor till Åkers stycke-bruk, Strengnäs, Mariefred
och Igelstaviken ...............

/1892,1893 ^
11894,18961

1892—1896

5 %

»

''U/s %

»

1.300.000

1.800.000

1.300.000

1.800.000

19

Lån till Hernösands—Sol-lefteå jernvägsaktiebolag

! h'' ‘

för anläggning af jernväg
från Hernösand till Sollef-

(1892,18981

teå .......................................

i 1895 (

»

»

2,350,000

_

2,350,000

—

»

18

Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag för anlägg-

köping till Söderköping
m. m. .................................

1893—1895

»

»

653,000

653,000

»

Lån till Uddevalla—Lelån-gens jernvägsaktiebolag för
anläggning af jernväg mel-lan Uddevalla och sjön Le-lången .................................

1895—1896

1,247,000

1,247,000

1896

14

Lån till Östra Blekinge jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Gull-bärna station till Thorsås

1897

>

»

a)

537,500

337,500

Transport

—

—

45,311,377

33

a) Hvaraf vid 1897 års slut återstodo ej lyftade kr. 200,000: —.

Bill. till Biksd. Prot. 1898. 4 Smil. 1 Afd. 35 Häft. 6

42

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Beglemen tets Årtal.

§.

den, då låne
utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

Ursprungliga

beloppet

Transport

1896

»

14 Lån till Klintehamn—Roma
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Klintehamn till Roma station.
......................................

» Lån till Markaryd—Yeinge
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Markaryds station till Yeinge
station ........................

= 48,722,173: 78

Summa

1897

1897

5 % 41/*

» »

a)

214,000

b)

563,000

a) Hvaraf vid 1897 års slut återstodo ej lyftade kr. 74,000: —.

b) D:o vid d:o d:o kr. 353,000: —.

Kapitalåterstod
vid 1897 års
slut.

45.311.377

%

140.000 —

210.000 —

45.661.377 33

Statsutskottets Memorial N:o 67.

43

i

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

yaktbetjening.

Tjenst-

görings-

Arfvoden

Lön.

och miss-räknings-

Summa.

Ålders tillägg.

penningar.

penningar.

1 Sekreterare .....................

4,400

*1,000

} 6,400

och ombudsman

400

1 Kamrerare.......................

4,000

1,600

400

6,000

1 Kassör ...........................

3,500

1,200

800

5,500

1 Revisor...........................

2,500

800

—

3,300

| Efter fem års tjenstgöring

1 Kassabokhållare ............

2,500

800

—

3,300

I inom graden kan lönen höjas

1 med 500 kronor och efter
tio års tjenstgöring med

1 Lånebokhållare...............

2,000

800

—

2,800

1 Registrator och Kanslist

1,500

900

_

2,400

ytterligare 500 kronor.

Efter fem års tjenstgöring

1 Kammarskrifvare............

1,500

600

—

2,100

kan lönen höjas med 500

kronor.

1 Förste Vaktmästare ......

700

100

—

800

Efter fem års tjenstgöring

1 Vaktmästare ..................

600

100

—

700

> kan lönen höjas med 100
| kronor och tjenstgörings-| penningarne med 100 kr.

2 Vaktmästare .................

1,200

200

—

1,400

Summa| 24,400

8,700

1,600

34,700

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningame med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fäll gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningame från aflöning»-beloppet i dess helhet.

44

Statsutskottets Memorial H;o 67.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nytt
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontor.

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg........ .........................

1,50C)| —

Summa kronor

;t ,A , • !| CD;: ■-

• H *; ♦ t.* ‘« i ni1 n''i i > . -.

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

1,500] —

Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin

4,400

4.000
1,500

3.000

-1-

Förre Kamreraren August Leonard Stuart ...........................

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ...... ................

Förre Notarien August Neijber ..................................................

1 II

Summa kronor

12.900

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

•t‘d: i jfjovr:t ''er:'': --jilb/bn . ; >,.r

c''

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1898.