18

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

crfliQj-swoft obftAgrrfTt-fij; /silf. .c v itr> v>ui no!» b

''* V. ■■■ ,1- : ■ ,y

■! ■ •; • : nia i

N:o 63.

• :li, '' %''1 ’ . ‘?:f r" *’ ; ”i'' ''• b- • ic‘U‘''-hu<

Ank. till Riksd. kansli den 15 april 1898, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rått för pensionerade
tjensteman och betjente vid statens jernvågar att erhålla
fribiljetter för resa å samma jernvågar.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 167) har herr
A. F. Broström hemstält, att Kiksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes utfärda bestämmelser, att från
statens jernvägar pensionerade embets- och tjensteman samt betjente, som
från tjensten medföra godt vitsord om pligttrogen tjenst, jemte deras
hustrur, måtte erhålla ett visst antal fribiljetter för resa å statens jernvägar
årligen, till antal, vagnsklass och giltighetstid, Kongl. Maj:t finner
lämpligt.

Motionären har erinrat, att den i tjenst varande personalen vid
statens jernvägar egde att årligen erhålla visst antal fribiljetter för resa
i egna angelägenheter, men att i och med inträde i pensionsstaten denna
rätt till fribiljetter upphörde.

Bland den afskedade och pensionerade jernvägspersonalen och
särskild! bland dem, som tillhört tågpersonalen och liniebevakningen,
funnes —- fortsätter motionären — flera, som under sin långa tjenstetid
ådragit sig sjukdom och lidanden, hvarför brunns- och badkurer af läkare
ordinerades. Särskild! för dessa skulle det gifvetvis vara en lindring i
utgifterna, om de vore berättigade till en och annan fribiljett på statens

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

19

jernvägar, och äfven för de öfriga skulle det vara till stor nytta att en
eller ett par gånger på året kunna i egna angelägenheter få göra en fri
fram- och återresa till plats, närmare eller fjermare från sin bostad, der
statens jernvägar kunde med fördel begagnas.

På grund häraf och då dylika fribiljetter icke i egentlig mening
kunde räknas som statsutgift, har motionären framstält sitt förslag om
berörda förmån för pensionerad jernvägspersonal. Beviljandet af denna
förmån syntes motionären vara en gärd af erkännande till en hvar, som
afgått med pension från jernvägstjenst med godt vitsord under sm tjenstetid,
och för de i tjenst varande skulle utsigten att vid afskedstagandet
komma i åtnjutande af samma förmån vara en eggelse till pligttrohet.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna motion
remitterats, har icke funnit giltiga skäl föreligga för beredande åt den
pensionerade statsbanepersonalen af fria resor på statens jernvägar. En
förbättring af pensionsvilkoren i den form, motionen åsyftar, anser utskottet
ingalunda vara lämplig, och den personal, som nu är i fråga, synes ej
mer än andra af staten pensionerade tjensteman hafva behof eller berättigade
anspråk att komma i åtnjutande af berörda förmån. Ett bifall till
motionen skulle derför antagligen från andra klasser framkalla fordringar
i enahanda syfte, och uppenbart är, att statens inkomster af jernvägstrafiken
skulle ogynsamt påverkas genom utdelande i större skala af fribiljetter
till statsbanorna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, far utskottet hemställa,

att herr Broströms förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 april 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.