28
Statsutskottets Utlåtande JV:o 55.
N:o 55.
k • v! .*? * ; ; • i /» n .* .•
Ank. till Riksd. kansli den 28 mars 1898, kl. 1 e. in.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.-ts proposition angående
upplåtelse till Venersborgs stad af vissa delar af tomterna
n:ris 428 och 429 i qvarteret Blomman der i staden in. in.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af protokoll öfver justitiedepartementsärenden
den 21 sistlidne februari bär Kongl. Maj:t i en
samma dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 67)
föreslagit Riksdagen medgifva, att i öfverensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet
omförmäldt, å Venersborgs stads vägnar af lasarettsläkaren
L. Grundberg och kronofogden T. W. Forsell den 17 maj 1895
afgifvet förslag till öfverenskommelse, Kongl. Maj:t och kronan måtte
till stadens förmån afsåga sig den rätt, kronan innehade ej mindre till
de delar af tomterna n:ris 428 och 429 i qvarteret Blomman inom staden,
som läge utanför det å en förslaget bilagd karta af linien h g f u 1 m
nopqrstah inneslutna område, än äfven till all annan samma
område angränsande mark, mot det att staden afstode från sina anspråk
å de delar af berörda område, som icke ostridigt tillhörde kronan, samt
på de vilkor i öfrigt, som i förslaget funnes upptagna.
Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, hurusom, i enlighet
med förut fattadt beslut om flyttning af den gamla staden Brätte och
den nya stadens fundation på hemmanet Hufvudnäs egor under namn
af Venersborg, den nya stadens privilegier blifvit genom drottning
Statsutsltf)tiets Utlåtande N:o 55.
29
Kristinas bref den 12 november 1646 stadfästade, hvarvid tillika åt
densamma donerats bland annat »sj elfva Hufvudnääs gårds enskylte egor
och lägenheter, som derunder lydt och legat hafva bådhe att hyggia uppå,
så wäll som ock under stadhen bruka till uthrymme».
Inom den sålunda nybildade staden hade, enligt hvad kammarkollegium
upplyst, kronan af ålder disponerat ett område, kalladt bageri- eller
magasinstomten, hvarå ett kronobageri år 1749 blifvit uppfördt.
Enligt beskrifning till en år 1787 af Hans H. Lindskog och L. Joll.
Beckeman upprättad karta öfver V enersborgs stads egor, utgjorde den å
kartan upptagna »Bagerigården» en areal af 1 tunnland 12 kappland;
och innehölle denna beskrifning tillika, att vid nya staden och bagerigården
»en skants på en högländ plan varit upprättad antingen före
stadens anläggning eller åren 1645 och 1676 till försvar mot de Danska,
som densamma då uppbränt».
Genom bref den 8 december 1801 hade Kongl. Maj:t förordnat
om uppförande i staden Venersborg af ett länshäkte, »hvartill», såsom
det i berörda bref hette, »tjenlig plats skall finnas på den Oss och
Kronan tillhöriga samt instängda plats, som omgifver dervarande Kronobageri
och Magasinshus på en hög kulle utmed sjön Wenern».
Uti en af kammarkollegium den 15 maj 1840 faststäld liggare öfver
Kongl. Maj:ts och kronans hus och byggnader i Elfsborgs län upptogés
länshäktet i Venersborgs stad, qvarteret Blomman, såsom af ålder tillhörigt
kronan, med anteckning, beträffande tillhörande tomter, som utgjordes af
den af stenmur omgifna fånglnisgården och eu yttre gård, att om kronans
åtkomst ej funnes annat besked, än att den egentliga fånggården vore
inhägnad från en gammal bredvidvarande gårdsplan, som tillhörde en
kronomagasinsbyggnad, och att, hvad yttre gården anginge, det torde
vara oafgjordt, huruvida densamma tillhörde kronan eller staden.
Vid en af landtmätaren, kaptenen C. Adamson med ledning af 1787
års förenämnda karta den 11 juli 1842 påbörjad och den 4 december
1843 afslutad landtmäteriförrättning för uppgående af rågångsskilnaderna
mellan stadens och enskilde egares jord hade fråga väckts om stadens
eganderätt icke allenast till den s. k. Bagerigården, hvarå kronomagasinsbyggnaden
vore uppförd, jemte vallen nedanför magasinet och vallens
strand vid Vassbotten, utan äfven till kronohäktets tomt och gård. I
anledning häraf och sedan af kronans ombud under förrättningens fortgång
till upplysning om kronans eganderätt till nämnda platser företetts
och åberopats transsumt af ofvan anmärkta 1801 års bref och 1840 års
liggare, men stadens ombud förklarat sig anse dessa handlingar icke
bevisa kronans eganderätt till ifrågakomma platserna, hade förrättnings
-
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
ithän™at8taden a“ senom stto“”g
+ni, .. ?en ,27 “aJ 111846 bade Kong], Maj:t förordnat, att den kronan
wgeri;n e eL magasmsbyggnaden jemte tomt i Venersborg
skulle upplatas till nytt lansfangelse för Elfsborgs län
till • ’“i V+enei;8bor^. stad. förklarat sig villig att för samma ändamål
till fångvårdsstyrelsens disposition afträda den närbelägna tomt med byggnader,
som da begagnades till stadshäkte, mot vilkor att stadens fånSL
iåndemrmmtaV deD bllfJaunt n^a fängelsebyggnaden utan annat duggande
for staden an att bekosta deras underhåll snmt öoi+a a+„,i
åtagande blifvit de. 23 februari 1847 af Kougl L :t LdltodÄ
marej.iifb1''* ”''''.‘"“l1!"1; den 8 nästpåföljde april stadens drätsélkammare
till kronan ofverlatit berörda staden tillhöriga mark bestående åt
Blomman.11118 ^ ^ 429 ^ nuvarande stadsregleringen i qvarterét
aö0Dee+nTT27 ffbruarri 1868 bade koagk bref aflåtits i fråga om upplåtelse
åt IT fide valla—Venersborg Herrljungajernvägsaktiebolag af mark,
som for jernvagsarbetena tagits i besittning från det af länsfängelset
ÄTT i 0Tia ;-n dettai bref bade förordnats, att, såvida icke jernvägs.
ktiebolage ville till sig losa marken under de vilkor författningarna
om-jords eller lagenhets afstående för allmänt behof stadgade, bolaget:
intill deTT } g'' f Tf 11 , kr°1Dan från °ch med si«tnähnnda år och
intil dess hennes ratt till marken kunde varda henne i laga ordning från
kand
betala ersättning för förlorad afkastning af samma mark enligt
besittningsmans uppskattning med 250 riksdaler årligen, äfvensom att
tmasexPPfof11 -T Tmfnt lmderbålla starkt ocb 1 jeuligt stängsel
dåde Ä i °J f T^ 3ntf 0f den Senom bolagets ^beten bildade
sluttning af marken utanför fånggårdsplanket; hvarefter mom
WeTll 3°.1n0Veniber 1389 medgifvits, att nyssnämnda årliga ersättning
erflf direktörstjensten vid fängelset såsom
. 0 ®edan vld behandling af Kongl. Maj:ts remiss den IG januari 1879
! raga (ni} % reglering för staden Venersborg det visat sig, att kronan
komnnt i besittning af endast en mindre del af förenämimhf utaf staden
;; verlatmi tomter n:ris 428 och 429, samt fångvårdsstyrelsen infordrat
utledning härom och upplysning, huruvida denna öfverlåtelse blifvit
C0m Tg ■ aj!fS be/allD1^.sbafvandes i Elfsborgs län föranstaltande
uträ+en’ /f‘adG UndT rdeU Tnftvexlm8’, 80111 härefter uppstått, blifvit
utredt att någon lagfart å tomterna för kronans räkning icke blifvit
meddelad, att enskild person på grund af laga fasta och äfven derför -
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
31
utan vore i besittning af en del utaf dess tomter, samt att fängelsebyggnaden
framskjutits ett obetydligt styeke på den angränsande, staden
tillhöriga tomten n:o 430; med anledning hvaraf och då i öfrigt under
ärendets behandling visat sig, att gränserna och arealen af det kronan
tillhörande tomtområde, i brist på lagliga kartor och beskrifningar, icke
kunnat med full visshet bestämmas, fångvårdsstyrelsen påkallat Kong].
Maj:ts befallningshafvandes föranstaltande derom, att, på det laga åtgärder
måtte kunna vidtagas för att kronan skulle komma i besittning
af det tomtområde, henne rätteligen tillkomme, ifrågavarande tomtområde
genom behörig landtmäteriförrättning blefve till såväl gränser
som areal utrönt och bestämdt samt karta deröfver upprättad, utvisande
särskilt dels det tomtområde, staden enligt öfverlåtelsen den 8 april
1847 bort afträda, dels den andel af detta område, hvarå enskild person
erhållit fasta och som han derutöfver innehade, dels ock fängelsets areal
i öfrigt.
Vid den sålunda begärda landtmäteriförrättningen, hvilken enligt
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förordnande verkstälts af förste landt,-mätaren J. E. Gyllenspetz och afslutats den 28 september 1883 hade
utrönts, att fängelset, som borde innehafva dels den gamla bageri- eller
magasinstomten, hvars areal, sådan denna tomt blifvit å förenämnda
1787 års karta upptagen, utgjorde 77,000 qvadratfot, dels ock de af
staden öfverlåtna tomterna n:is 428 och 429 om tillhopa 11,100 qvadratfot
eller sålunda tillsammans 88,100 qvadratfot, i Bjellra verket innehade
af bageritomten endast 47,162 qvadratfot och af tomterna n:is 428
och 429 endast 1,628 qvadratfot, men deremot andra områden, bestående
af dels en till 193 qvadratfots areal uppgående del af tomten
n:o 430, dels ock annan utanför bageritomtens gräns belägen, men inom
fäugelsets murar och staket innesluten mark till vidd af 11,365 qvadratfot,
hvarförutom till fängelsets innehaf i öfrigt räknats jemväl den enligt
brefvet den 27 februari 1866 till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga
jernväg upplåtna mark, utgörande 35,250 qvadratfot; hvadan fängelset
skulle vara i besittning af ett område, som, inberäknadt de till fängelset
ännu ej afträdda delarne af tomterna n:is 428 och 429, med 16,777
qvadratfot öfverstege hvad fängelset rätteligen tillkomme. Och hade
magistratens i Venersborg vid förrättningen närvarande ombud förklarat,
att som drottning Kristina år 1646 donerat till staden de hemman, densamma
nu innehade, och deribland Hufvudnäs med dess utmark, på hvilken
staden vore belägen, staden för närvarande ej kunde godkänna någon
kronans rätt till jord, med mindre sådant med laga fång styrktes; i
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
hvilket yttrande ordföranden i stadens drätselkammare i egenskap åt
stadens ombud vid förrättningen instämt.
Uti infordradt yttrande öfver berörda förrättning hade stadsfullmägtige
i Venersborg, med hänvisning till de skäl, som från stadens sida
anförts vid förrättningen, bestridt kronan eganderätten såväl till gamla
bageritomten som till den mark i öfrigt, hvilken derutöfver enligt, den
vid förrättningen upprättade karta och beskrifning af kronan innehades,
men bemyndigat drätselkammaren att för åstadkommande af ömsesidig
vänlig öfverenskommelse träda i underhandling med fångvårdsstyrelsen.
Då jemväl magistraten och, vid handlingarnas öfverlemnande till fångvårdsstyrelsen,
Kongl. Maj:ts befallningshafvande biträdt stadsfullmägtiges förslag
att genom en förening utan rättegång söka åstadkomma en gränsreglering
emellan staden och fängelset, hade äfven underhandlingar i
nämnda syfte blifvit inledda mellan styrelsen och drätselkammaren. Sedan
dervid styrelsen, beträffande reglering af frågan rörande de till fängelset
den 8 april 1847 öfverlåtna tomterna n:is 428 och 429 i qvarteret,
Blomman, å sin sida uttalat den åsigt, att berörda reglering lämpligen
kunde ske på det sätt, att fängelset i utbyte mot en del af nämnda tomter
erhölle motsvarande areal af angränsande tomterna n:is 430 och 431 med
atdrag af de 193 qvadratfot åt tomten n:o 430, Indika redan af fängelsebyggnaden
intagits, samt att det vid detta tomtutbyte fängelset tillkommande
tomtområdet borde förläggas längs norra fängelsemuren, så att
det. jemte eu till fängelseområdet redan hörande mindre tomtbit utanför
fängelsemurens nordvestra hörn bildade en rätlinig figur till gård framför
fängelset., hade drätselkammaren förklarat sig benägen ingå på detta förslag,
dock under förbehåll, att ett staden tillhörigt boningshus å tomterna
n:is 430 och 431, hvars södra gafvel framsköte omkring 4 fot å
det område, som genom bytet skulle tillfalla fängelset, utan afgift finge
qvarstå, så länge staden funne sådant med sin fördel förenligt, samt att
hinder från fångvårdens sida icke finge läggas mot verkställande af de
reparationer å nämnda hus, som kunde blifva af behofvet påkallade;
hvarefter magistraten förordat antagande af nämnda förslag med berörda
af drätselkammaren uppstäda vilkor.
Med hänsyn till angelägenheten deraf, att de om fängelseområdet
uppkomna stridigheter blefve på en gång till alla delar afgärda, hade
härefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande låtit af vederbörande infordra
yttranden jemväl derom, huruvida staden gjorde anspråk på eganderätten
till den enligt Gyllenspetz'' karta och beskrifning i fängelsets
innehaf ingående areal af, förutom 193 qvadratfot. af tomten n:o 430,
ytterligare 16,777 qvadratfot, hvartill kronans eganderätt ej vore ostridig.
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
33
Till svar härå hade magistraten öfverlemnat stadsfnllmägtiges vid
sammanträden den 19 december 1888 och den 5 april 1889 förda protokoll,
utvisande, att stadsfullmägtige godkänt ett af drätselkammaren i
ärendet afgifvet utlåtande, deri drätselkammaren under anförande hufvudsakligen,
att, då i drottning Kristinas förenämnda donationsbref förbehåll
icke blifvit gjordt, som berättigade kronan att för allmänt behof disponera
större eller mindre delar af den donerade marken, den derå befintliga
s. k. bageri- eller magasinstomten, som af fängelset disponerades,
i sjelfva verket måste vara stadens egendom, tillstyrkt staden att väcka
anspråk på återfående af hela f. d. bageri- eller magasinstomten eller
ock att derför söka erhålla skälig ersättning, samt i sådant hänseende
hemstält dels om erbjudande åt fångvårdsstyrelsen af godvillig öfverenskommelse
på sådana vilkor, att, med genomförande af den nyss afhandlade
regleringen af tomterna n:is 428 och 429, fängelset skulle i öfrigt
för de delar af sitt nuvarande område, som vore för fängelset erforderliga,
betala till staden antingen lösen eller arrendeafgift efter viss
angifven beräkningsgrund samt genast återställa återstående delar deraf
till staden, dels att bemyndigande måtte lemnas drätselkammaren att,
om fångvårdsstyrelsen ej ville ingå på dylik uppgörelse, genom rättegång
söka återför värfva till staden det jordområde, som fängelset utan
eganderätt innehade af stadens donationsjord.
Fångvårdsstyrelsen, som för anskaffande af utredning till bemötande
af stadens anspråk låtit verkställa undersökningar i generallandtmäterikontoret
och riksarkivet äfvensom i andra i hufvudstaden befintliga
arkiv, hade ansett sig af dervid påträffade kartor och handlingar
finna, att den ifrågavarande bageritomten redan vid tiden för utfärdandet
af drottning Kristinas donationsbref varit disponerad för statsändamål,
i det ungefär samtidigt dermed, att invånarne i den gamla genom krig
och andra olyckor afsigkomna staden Brätte på Kongl. Maj:ts befallning
och till en del af militära skäl år 1642 flyttats till den på hemmanet
Hufvudnäs’ egor nyanlagda staden Venersborg och i allt fall från år 1646,
då donation sbrefve t utfärdades, en skans blifvit der anlagd, hvilken måste
vara densamma, som omtalades i 1787 års förenämnda kartebeskrifning.
I anledning häraf och då donationen af Hufvudnäs enligt brefvets lydelse
af sett endast dess »enskylte» egor, samt häraf följaktligen måste anses
framgå, att staden Venersborg aldrig blifvit benådad med ifrågavarande,
redan vid donationsbrefvets meddelande till statsändamål disponerade
mark, hade styrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
uttalat såsom sin åsigt, att fångvården icke kunde ingå på sådan uppgörelse
af förevarande tvistefråga, hvarigenom kronan skulle tillförbindas
Bih. till Riksd. Prof. 1898. 4 Sand. 1 Afd. 28 Raft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
till staden erlägga köpe- eller arrendeafgift för någon del af det område,
som af fängelset innehades af den s. k. bageritomten. Tillika och
med påpekande att, enligt eu af Dan. Sohlberg år 1879 upprättad karta,
fängelset utöfver dess å Gyllenspetz’ förenämnda karta utmärkta område
innehade såväl en mindre tomtdel, hvarom ofvan nämnts, utanför
fängelsets nordvestra hörn som ock en del af den utmed norra sidan
af gamla fängelsetomten löpande gränd, samt med uttalande af nödvändigheten
för fängelset att, i händelse stadsplanen genomfördes i de
närmast norr om fängelset liggande qvarteren, hafva öppen väg till den
i stadsplanen ingående Södergatan, hade styrelsen hemstält, huruvida
icke vid nu föreliggande förhållanden staden kunde vara villig ingå på
sådan öfverenskommelse, att, med reglering af tomterna norr om fängelset
på ofvan angifvet sätt, fängelset, med bibehållande i öfrigt af sitt
innehafvande område, deri inberäknade förenämnda å Sohlbergs karta upptagna
tomtdel och gaturemsa invid fängelseområdets norra gräns till
staden aflemnade den mark, som fängelset kunde afvara af sitt område
söder om fängelset, under vilkor, dels att den för sistberörda, genom brefvet
den 27 februari 1866 till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag
upplåtna mark, jemlikt samma bref inflytande och fängelsedirektören
såsom löneinkomst tillagda ersättning af 250 kronor för år
fortfarande årligen till denne utbetalades af staden, så länge direktörsbefattningen
innehades af nuvarande direktören, och dels att staden
åtoge sig ansvara för underhållet af det genom sagda nådiga bref föreskrifna
stängsel vid nedre kanten af den genom jernvägsbolagets arbeten
bildade sluttning söder om fängelset äfvensom förbunde sig att, derest
stadsplanen närmast norr om fängelset genomfördes, fortfarande för
framtiden å den plats, som upptoges af nuvarande gamla Residensgatan,
hålla trafikled till nödig gatubredd från fängelsetomten till Södergatan.
Enligt stadsfullmägtiges protokoll den 24 november och den 15
december 1893 samt den 7 maj 1894, hade det af fångvårdsstyrelsen
sålunda afgifna förslag blifvit af stadsfullmägtige antaget, under förbehåll
af sådan formulering beträffande afträdelsen till staden af den
genom brefvet den 27 februari 1866 till förenämnda jernvägsbolag upplåtna
mark, att kronan på staden öfverläte sin enligt samma bref innehafvande
rätt gent emot bolaget.
Sedan stadsfullmägtige vid sina sistberörda båda sammanträden
tillika bemyndigat lasarettsläkaren L. Grundberg och kronofogden
T. W. Forsell att med fångvårdsstyrelsen i saken enligt nu angifna
grunder afsluta öfverenskommelse, hade desse fullmägtige till styrelsen
öfverlemnat ett den 17 maj 1895 af dem å stadens vägnar afgifvet, af
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
35
»karteförslag» åtföljdt, skriftligt erbjudande till uppgörelse på följande
vilkor:
l:o) att staden i stället för de till fängelset öfverlåtna, men endast
delvis afträdda tomterna n:is 428 och 429 i qvarteret Blomman, utgörande
tillsammans ...................................................................................... 11,100 qv.-f.
öfverlemnade till fängelset:
dels hvad fängelset af nämnda tomter redan innehade, motsvarande
å bilagda karteförslag till reglering af fängelseområdet
figuren c d e i c .......................................................................
dels hvad fängelset med sin byggnad intagit af tomten
n:o 430, figuren b c i b..............................................................
och dels af tomterna n:is 428, 429, 430 och 431 den
med gul gränsfärg utmärkta figuren abcdefgha till
en areal af ....................................................................................
så att fängelset i utbyte mot tomterna n:is 428 och
429 erhölle eu tomtfigur, å karteförslaget utmärkt med bokstäfverna
a b i e f g h a och utgörande ............................ 11,100 qv.-f.
dock att ett staden tillhörigt boningshus å tomterna n:is 430 och 431,
hvilket med sin södra gafvel framsköte omkring 4 fot å det område,
som genom bytet skulle tillfalla fängelset, skulle utan afgäld qvarstå,
så länge staden funne sådant med sin fördel förenligt, samt att hinder
från fångvårdens sida icke lades mot verkställande af de reparationer å
nämnda hus, som kunde blifva af behofvet påkallade;
2:o) att staden afsade sig alla anspråk icke blott å det område,
som fängelset utöfver ofvan angifna figurer c d e i c och b c i b, enligt
den af förste landtmätaren J. E. Gyllenspetz år 1883 upprättade karta
öfver tomten till länsfängelset, nu innehade, hvilket område enligt den
till nämnda karta hörande beskrifning innehölle 58,527 qv.-fot samt å
det bilagda karteförslaget motsvarade figuren s tbieklmnopqrs,
angifven jemte nyssnämnda figurer c d e i c och b c i b med grön
gränsfärg, utan äfven å hvad fängelset, enligt den af Dan. Sohlberg år
1879 upprättade karta öfver fängelsets tomt, ytterligare innehade, utgörande
ungefär hälften af gränden norr om gamla fängelsebyggnadens
gård fram till gränsen af tomterna n:is 426, 427 och 428 samt det nordvestra
lilla hörnet af fängelseområdet vid gränsen till tomterna n:is 430
och 431 och motsvarande de å karteförslaget med röd gränsfärg utmärkta
figurerna e f n 1 k c och a b t a;
3:o) att å sin sida fängelset, som, enligt hvad nu nämnts, erhölle
ett område motsvarande figuren hgfulmnopqrstahåbi
-
1,628 qv.-f.
193 »
9,279 »
36
StatsutsJcottets Utlåtande N:o 55.
lagda karteförslag, till stadens förmån afsade sig all den rätt, som fängelset
kunde hafva till den utanför liggande mark;
4:o) att följaktligen kronan åt staden öfverläte den rätt, som kronan
nu egde gent emot Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jern vägsaktiebolag
på grund af Kongl. Maj:ts bref den 27 februari 1866, hvarigenom Kongl.
Maj:t dels rörande af fängelset utanför sist nämnda område disponerad
mark, som af Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jern vägsaktiebolag
tagits i besittning, förordnat, att, såvida icke bolaget hellre ville till sig
lösa marken under de vilkor, författningarna om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof stadgade, bolaget skulle vara skyldigt att till
kronan från och med nämnda år, och intill dess hennes rätt öfver marken
kunde i laga ordning varda henne frånkänd, betala ersättning för förlorad
afkastning af samma mark enligt besigtningsmäns uppskattning
med tvåhundrafemtio riksdaler årligen, dels ålagt nämnda bolag skyldighet
att låta uppsätta och allt framgent underhålla starkt och tjenligt
stängsel till sex fots höjd vid nedre kanten af den genom bolagets
arbeten bildade sluttning af marken utanför fånggårdsplanket; i följd
hvaraf staden Venersborg i kronans ställe skulle ega att ej mindre af
jernvägsaktiebolaget årligen uppbära nämnda ersättningsbelopp, 250 kronor,
än äfven af samma bolag utkräfva uppfyllelsen af dess skyldighet att
hålla berörda stängsel, hvilken skyldighet från bolagets sida oförändrad
qvarstode;
5:o) att emellertid staden Venersborg skulle vara förbunden icke
blott att till den nuvarande innehafvaren af direktörsbefattningen vid
fängelset, hvilken på grund af brefvet den 30 november 1869 såsom en
löneförmån vid tjensten uppbure det för den åt jernvägsaktiebolaget
upplåtna mark inflytande ersättningsbeloppet, årligen, så länge direktörsbefattningen
af honom innehades, utbetala ett mot sagda ersättning
svarande belopp, 250 kronor, utan äfven att i första hand ansvara för
underhållet af berörda stängsel, som jemlikt förenämnda kongl. bref den
27 februari 1866 skulle hållas nedanför sluttningen af marken utanför
fånggårdsplanket;
6:o) samt slutligen att det skulle åligga staden Venersborg att för
framtiden å den plats, som upptoges af gamla Residensgatan, hålla
trafikled till nödig gatubredd från fängelsetomten fram till Södergatan.
Efter det Kongl. Maj:ts befallningshafvande i afgifvet utlåtande
förklarat sig ej hafva funnit skäl till anmärkning mot den sålunda ifrågasatta
regleringen, hade fångvårdsstyrelsen i skrifvelse den 26 november
1895 anfört, att enligt nämnda erbjudande fängelset skulle till staden
afstå allenast det till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktie
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
:37
bolag redan upplåtna område, som för fängelset numera, efter derå af
bolaget företagna gräfningar, vore nästan oanvändbart, och i allt fall
fullkomligt obehöflig^ att för fängelset skulle vinnas samtliga ofvan
angifna önskemål; att de tomtdelar, som skulle tillförsäkras fängelset
utöfver dess å Gyllenspetz’ karta angifna innelnaf, helst om dertill räknades
den gata, som staden förbundit sig hålla fram till fängelset, genom
sitt värde för fängelset syntes fullt motväga, hvad fängelset genom afstående
af de till nämnda bolag nu upplåtna 35,250 qvadratfot skulle
afhändas utöfver den areal, som fängelset enligt Gyllenspetz’ uppmätning
syntes nu utan rätt innehafva, samt att i följd häraf styrelsen ansåge
den af staden erbjudna uppgörelse vara för fängelset fördelaktig; hvarför,
och med hänsyn'' jemväl till önskvärdheten att genom vänlig öfverenskommelse
angående föreliggande frågor undvika äfventyret af en långvarig
och kostsam rättstvist, styrelsen hemstält, att styrelsen måtte
bemyndigas afsluta öfverenskommelse om tomtreglering mellan staden
Venersborg och länsfängelset derstädes enligt berörda åt Grund berg och
Forsell å stadens vägnar gjorda erbjudande och på de vilkor, som deri
angåfves.
öfver fångvårdsstyrelsens berörda framställning hade kammarkollegium
afgifvit infordradt utlåtande och dervid förklarat sig icke
hafva något att erinra mot samma framställning.
På de af fångvårdsstyrelsen anförda''skål syntes det föredragande
departementschefen önskvärdt, att i förevarande ärende en godvillig uppgörelse
i enlighet med det af Venersborgs stad gjorda erbjudande komme
till stånd. Departementschefen hade alltså hemstält, att Kongl. Maj:t
behagade för Riksdagen framlägga det förslag, förevarande proposition
innefattar.
Efter tagen kännedom om de till ärendet hörande handlingar hemställer
utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 28 mars 1898.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Bih. till Iliksd. Pr et. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 28 Höft.
6