Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
I
N:o 48.
Ank. till Riksd. kansli den 28 mars 1898, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
försäljning till Jönköpings stad af ett område af förra
landshöfdingebostället Ryhof.
(I. A.)
Uti eu till Riksdagen den 4 februari innevarande år aflåten proposition
(n:o 47) meddelas, hurusom drätselkammaren i Jönköping i en
å stadens vägnar gjord ansökning om tillstånd för staden att inköpa
mark från förra landshöfdingebostället Ryhof anfört, att, sedan Jönköping—Gripenbergs
jernvägs station i Jönköping blifvit förlagd i
närheten af Rocksjöns norra strand, samt på kort afstånd öster om
samma sjö Andra Göta artilleriregementes kasernetablissement börjat
uppföras, fråga uppstått inom Jönköpings samhälle att mellan Rocksjön
och Munksjön anlägga en kanal af sådan storlek, att den kunde befaras
med ångbåtar; att den tillämnade kanalen, genom hvilken Rocksjön
komme i förbindelse med Vettern och den allmänna sjötrafiken, skulle
blifva af stor betydelse äfven för den vid Rocksjöns strand belägna
egendomen Ryhof genom den lättnad, som åstadkommes vid transport
af gods till och från denna egendom; att det naturliga läget för kanalen
vore vid det af ålder mellan Munksjön och Rocksjön befintliga vattenBih.
till Biksd. Prof. 1898. 4 Samt. 1 Afd. 28 Höft. (Nås 48—55.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
drag, kalladt Rocksjöån, eller åtminstone i närheten af samma å, i hvilken
trakt afståndet mellan nämnda sjöar vore kortare än annorstädes; att,
med afseende å omfattningen af det ifrågasatta kanaliserigsarbetet,
staden ej kunde inlåta sig derpå utan att hafva förvärfvat eganderätt
till jorden omkring kanalen; att Rocksjöån å ömse sidor omgåfves af
sidlända mader, hörande till det under Ryhof lydande torpet Holmen;
att torpets egoområde, hvilket å ansökningen bifogadt utdrag af en år
1896 af förste landtmätaren J. A. M. Lindblad öfver alla egorna till
Ryhof upprättad karta vore upptaget under egofigurerna n:is 75 — 141,
enligt karteutdraget bifogad beskrifning omfattade en areal af 49 hektar
96.5 ar, af hvilken areal, uppskattad till 2 hektar 11,0 8 8 ar, 3 hektar
26.6 ar utgjorde åker, 34 hektar 82,2 ar ängsmark, 11 hektar 14,2 ar
hagmark samt 73,5 ar vatten; att detta område, som, efter hvad uppskattningen
utvisade, vore af mycket dålig beskaffenhet, ej låge i sammanhang
med Ryhofs öfriga egor, utan vore derifrån skildt genom Rocksjön
och säteriet Strömsberg, öfver hvilket vägen från torpet till Ryhof
ginge; att, då Ryhofs samtliga egor omfattade 473 hektar 31 ar med
ett uppskattningsinnehåll af 147 hektar 94 ar, och det från Ryhof till
Andra Göta artilleriregemente upplåtna exercisfält 45 hektar 6 ar, uppskattade
till 36 hektar 93 ar, torpet Holmen utgjorde endast År af all
till Ryhof ursprungligen hörande jord och omkring År af den nu vid
Ryhof qvarvarande jorden, allt efter uppskattningsinnehåll; samt att
såväl med hänsyn till torpets belägenhet som på grund af jordens dåliga
beskaffenhet Ryhof icke syntes lida någon nämnvärd olägenhet deraf,
att torpet afsöndrades derifrån.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hade drätselkammaren
anhållit, att Jönköpings stad måtte mot ett pris, som efter vederbörandes
hörande bestämdes antingen af domänstyrelsen eller af dertill utaf
Kongl. Maj:t utsedde gode män, få af statsverket inköpa ifrågavarande
å karteutdraget med egofigurerna n:is 75—141 betecknade jordområde
om 49 hektar 96,5 ar. Beträffande tiden, då området skulle få af staden
tillträdas, hade drätselkammaren förmält, att staden icke hade något
deremot, att i köpeafhandlingen förbehåll gjordes om nuvarande arrendatorn
af Ryhof August Svenssons nyttjanderätt under den tid det med
honom afslutade arrendeaftal afsåge eller till den 14 mars 1907, enär efter
köpet staden kunde med honom öfverenskomma om sagda aftals upphörande,
såvidt anginge det jordområde staden önskade förvärfva; dock
att vid bestämmandet af köpeskillingens belopp hänsyn borde tagas
dertill, att, såvidt på statsverket berodde, köparen under tiden intill
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
3
sistnämnda dag vore förhindrad att tillträda jordområdet eller af detsamma
njuta någon afkomst.
Öfver berörda ansökning hade domänstyrelsen på befallning afgifvit
utlåtande, dervid styrelsen tillika öfverlemnat inhemtade yttranden
från vederbörande domänintendent, Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet samt arrendatorn af egendomen Ryhof.
Domänintendenten hade anfört, att mot det begärda tillståndet att
fa inköpa ifrågavarande jordområde något hinder från kronans sida icke
borde möta, i synnerhet som egogränsen mot Ryhof blefve bättre än
förut, räntan å den köpeskilling, som kunde betingas, komme att vida
öfverstiga den årliga inkomst, som torpet lemnade, samt egendomen
förutom detta torp hade icke mindre än åtta andra torp. Någon svårighet
att vid egendomens förnyade utarrendering erhålla lämplig arrendator
skulle icke uppstå, och ej heller komme arrendevärdet att dervid i nämnvärd
grad minskas. Från nuvarande arrendatorns sida kunde icke heller
hinder resas, enär han enligt 15:de punkten i det för honom gällande
kontrakt vore förbunden att, der sådant för allmännyttigt ändamål å
kronans vägnar fordrades, afstå egendomen tillhörig mark äfvensom
inkomstgifvande lägenhet mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften,
motsvarande den förlust honom tillskyndades. Vid sådant förhållande
hade domänintendenten icke någon tvekan att tillstyrka bifall till ansökningen,
såvidt den afsåge tillstånd att inköpa meranämnda jordområde.
Beträffande åter bestämmandet af köpeskillingens belopp borde
dervid icke, på sätt drätselkammaren syntes vilja antyda, den omständigheten,
att jordområdet till större delen bestode af sank mark och i
öfrigt af sandbackar samt sålunda vore af dålig beskaffenhet eller att
området endast utgjorde ^ af hela egendomens jord efter uppskattningsvärdet,
få vara ensamt bestämmande, utan syntes helt andra faktorer
böra tagas med i räkningen. Jönköpings stads fortsatta utveckling hämmades
icke oväsentligt derigenom, att staden, som vore belägen mellan
tre sjöar, icke kunde fritt och obehindradt utvidga sig åt alla håll, minst
åt söder, der det ifrågavarande jordområdet genast mötte. Genom förvärfvande
af detsamma och efter den sänka markens fyllning skulle
berörda olägenhet i någon mån blifva afhulpen, och staden erhålla en
ej obetydlig, synnerligen värdefull och i hög grad välbehöflig tillökning
i sitt planlagda område. Från denna synpunkt vore det, som värdet
måste bestämmas, och detta syntes bäst och säkrast kunna utrönas
genom tillämpning åt kongl. förordningen den 14 april 1866 angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade i sitt ofvanberörda yttrande
anfört, hurusom, med afseende å Jönköpings läge i förhållande till de
båda sjöarne Rocksjön och Munksjön, det länge varit ett önskningsmål
för staden att genom kanalisering af den s. k. Rocksjöån ernå eu förbindelse
mellan de båda sjöarna till lättnad i trafiken mellan stadens
olika delar. Med stadens utveckling och bebyggande utefter dessa sjöar
hade behofvet af en sådan förbindelse gjort sig allt mer gällande, och
i synnerhet efter uppförandet af kasernetablissementet för Andra Göta
artilleriregemente. I följd häraf och då en dylik förbindelse skulle för
nämnda etablissement, hvarifrån en liflig trafik med staden vore att
förvänta, blifva till stor fördel, samt den betydliga egendomen Ryhof,
som antagligen allt framgent komme att i kronans ego bibehållas, jemväl
skulle af ett dylikt företag draga väsentlig nytta, ansåge Kongl.
Maj:ts befallningshafvande det med ansökningen afsedda syftet böra från
kronans sida befrämjas. På sätt af handlingarna framginge, egde den
ifrågasatta kanaliseringen äfven en annan, måhända lika stor betydelse.
Genom -.ingripande från stadens sida kunde nemligen det betydliga och
delvis i hög grad vattensjuka område, hvarom frågan gälde, så småningom
genom utfyllning torrläggas till fördel lika mycket för staden
som för den kringliggande trakten; och det syntes Kongl. Maj:ts befallningshafvande
naturligt, att staden ej inläte sig på det kostbara
arbete, kanaliseringen innebure, så framt icke staden genom inköp af
ifrågavarande mark kunde af företaget beräkna den fördel, som bestode
i markens förvärfvande och derefter skeende torrläggning. Detta arbete
åter kunde med afseende å dermed förknippade vidlyftiga och kostsamma
fyllnadsarbeten näppeligen antagas komma till utförande under
andra förhållanden, än att, såsom nu ifrågasatts, Jönköpings stad dertill
toge initativ.
Åberopande hvad sålunda andragits, hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
tillstyrkt, att Jönköpings stad måtte medgifvas rätt att förvärfva
ifrågavarande område.
Arrendator!! af egendomen Ryhof, August Svensson, hade förklarat,
att, under förutsättning att han erhölle nöjaktig godtgörelse för den
förlust, som komme att drabba honom, derest ifrågavarande mark öfverginge
i stadens ego, han icke hade något att erinra mot bifall till ansökningen,
men tillika anhållit, att, enär torpet Holmen blifvit af honom
under hans arrendetid till annan person på arrende upplåtet, staden
måtte särskild! förpligtas att till torparen utgifva skälig ersättning för
den förlust, som kunde komma att drabba honom derigenom, att han
nödgades före arrendetidens utgång afträda torpet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
För ogen dol hade domänstyrelsen medelat, att förra landshöfdingobostället
3 mantal Ryhof n:o 1 mod den derunder lydande lägenheten
Upsalaängen enligt styrelsens kontrakt den 11 juni 1886 utarrenderats
till ofvanbemälde August Svensson på tjugu års tid från den 14 mars
1887 mot årligt arrende af 6,500 kronor, att i detta arrende en nedsättning
med 2,700 kronor blifvit arreudatorn genom kongl. bref den
29 januari 1895 medgifven från den 14 påföljande mars, då det till
excercisfält bestämda område af honom afträdts, att i följd af samma
kongl. bref det egendomen Ryhof åsätta mantal blifvit genom Kongl.
Maj:ts befallningshafvandes resolution den 16 juni 1896 fördeladt mellan
sistberörda område och den del af egendomen, som af August Svensson
under arrende bibehållits, så att denna del nu utgjorde 2 \ mantal, samt
att enligt arrendekontraktet afgälden för torpet Holmen blifvit faststäld
till antingen 250 kronor årligen eller 3 mansdagsverken i veckan året
om samt dessutom 90 qvinsdagsverken och 10 ökedagsverken årligen;
och hade domänstyrelsen förklarat sig icke hafva något att erinra deremot,
att ifrågavarande område finge af Jönköpings stad förvärfvas,
dervid dock köpeskillingen syntes styrelsen böra bestämmas i den ordning,
som vore stadgad angående jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof.
I afseende å tiden, då området skulle få af staden tillträdas, hade
domänstyrelsen anfört, att af ofvanberörda utaf arreudatorn afgifna yttrande
det ville synas, som om han för sin del vore villig afstå från
sin rätt till området före arrendeperiodens slut, men att,’då, efter hvad
i samma yttrande meddelats, området blifvit af honom för hela hans
arrendetid upplåtet till en torpare, denne följaktligen icke kunde vara
pligtig att före upplåtelsetidens slut lemna marken från sig på annan
grund, än som i sådant afseende kunnat enligt arrendekontraktet göras
gällande mot arreudatorn, eller den i 15:e punkten förutsatta, att ett
allmännyttigt ändamål skulle tillgodoses. Såvidt i förevarande ärende
blifvit upplyst, vore emellertid för sådant ändamål i egentlig mening ej
större del af marken erforderlig än den jordremsa, som skulle åtgå för
anläggning af den tillämnade farleden mellan Rocksjön och Munksjön.
Tiden för stadens tillträde af ifrågavarande område borde derför utsättas
till den 14 mars 1907, dock att staden äfven dessförinnan borde, om
öfverenskommelse med vederbörande nyttjanderättsinnehafvare träffades,
få öfvertaga området.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att medgifva,
att ifrågavarande, till förra landshöfdingebostället Ryhof n:o 1
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
hörande, å ofvan omförmälda karteutdrag med n:is 75—141 betecknade
jordområde om 49 hektar 96,5 ar måtte försäljas till Jönköpings
stad mot köpeskilling, som skulle på stadens bekostnad bestämmas i den
ordning, som i kong!, förordningen den 14 april 1866 vore föreskrifven i
fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt under
vilkor i öfrigt:
att området måtte af staden tillträdas den 14 mars 1907 eller
dessförinnan, derest öfverenskommelse derom mellan staden och vederbörande
nyttjanderättsinnehafvare träffades,
att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträdet och af staden till
landtränteri i länet inbetalas,
att området på stadens bekostnad skulle genom egostyckning i
enlighet med lagen angående hemmansklyfning, egostyekniug och jordafsöndring
den 27 juni 1896 åsättas andel af egendomen Ryhofs mantal,
att, sedan egostyckning egt rum och köpeskillingen blifvit erlagd,
köpebref å området måtte af domänstyrelsen för staden utfärdas,
att hemmansdelen skulle, sedan köpebref utfärdats, i jordeboken
upptagas under titeln allmänt frälse och för betecknande af denna dess
natur påföras ränta till kronan i likhet med andra frälseegendomar i
orten, samt
att staden skulle ensam vidkännas lagfartskostnaden och andra
med köpet förenade utgifter;
och har Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva,
att köpeskillingen för jordområdet måtte, på samma sätt som köpeskillingarna
för försålda mindre kronoegendomar, få användas till inköp
för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
Utskottet har icke haft något att erinra mot hvad Kongl. Maj:t
i förevarande hänseende föreslagit; hvadan utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts omförmälda framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 28 mars 1898.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.