Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

1

N:o 31.

Ank. till Riksd. kansli den 4 mars 1898, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds i statsverkspropositionen
under sjette hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag
för sjökommunikationer.

(R. A.)

l:o.

Sedan Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1897 års RiksdagDppren«mB?a/
föreslagit Riksdagen att, under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver ^a/mar sundcivilärenden
den 14 januari 1897 omförmälda, af stadsfullmägtige i Kalmar
gjorda åtaganden behörigen fullgjordes, till bestridande af kostnaderna för
upprensning af en segelränna genom Kalmar sund bevilja ett anslag af
405,000 kronor och deraf på extra stat för år 1898 anvisa ett belopp af
202,500 kronor, meddelade Riksdagen i skrifvelse den 30 april 1897, att
Riksdagen bifallit denna Kongl. Maj:ts framställning.

Till ofvan omförmälda statsrådsprotokoll hade föredragande departementschefen
anfört, att den beräknade kostnadssumman för ifrågavarande
upprensningsföretag, 405,000 kronor, med all sannolikhet kunde icke
oväsentligt nedbringas genom arbetets utbjudande på entreprenad och dess
öfvertagande af någon association, som hade till yrke att med egen materiel
bedrifva muddringsföretag, och att, om en blifvande entreprenadsumma
komme att understiga det beräknade beloppet, motsvarande minskning
skulle kunna göras i det anslag, som borde för år 1899 anvisas.

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sami. 7 ‘Af,!. 21 Käft. (N:is 31, 32). 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

För sådant ändamål hade — enligt hvad inhemtas af det statsrådsprotokoll
öfver civilärenden för den 14 sistlidne januari, hvilket bifogats
den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverksproposition — Ivongl.
Maj:t den 14 maj 1897 funnit godt att, i sammanhang med fastställande
af plan för upprensningsarbetet, anbefalla väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att, sedan entreprenadkontrakt af styrelsen uppgjorts om utförande af
ifrågavarande arbete, inkomma med förslag å det ytterligare anslag, som
för fullbordande af arbetet erfordrades för år 1899.

Med anledning häraf hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrifvelse
den 20- december nästlidna år anmält, att styrelsen afslutat entreprenadkontrakt
om arbetet, hvarigenom kostnaden för detsammas verkställande
skulle utgå med en summa af 225,000 kronor. Då emellertid
för kontroll och besigtningskostnader m. m. äfvensom för sannolikt erforderliga
smärre efterrensningsarbeten, utöfver hvad arbetsplanen angåfve,
erfordrades medel, hvilka icke syntes styrelsen böra upptagas till mindre
än 75,000 kronor, så att för hela arbetet beräknades 300,000 kronor, skulle
alltså — utöfver redan anvisade 202,500 kronor — behöfvas ytterligare
allenast 97,500 kronor, i stället för 202,500 kronor.

På grund häraf har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det
till bestridande af kostnaderna för upprensning af en segelränna genom
Kalmar sund beviljade anslag å 405,000 kronor på extra stat för år 1899
anvisa återstående erforderliga beloppet, 97,500 kronor.

Statsutskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas.

2:o.

Ombyggnad af Sedan, med anledning af en utaf Kongl. Maj:t gjord framställning, 1897
Väddö kanal års Riksdag till ombyggnad och förbättring af Väddö kanal — under vilkor
att vederbörande kommuner i orten dels utan afgift eller annan ersättning
tillhandahölle för nämnda arbete behöfliga upplagsplatser för sten och grus
m. m., så belägna, att minsta möjliga transportkostnad derigenom uppstode,
dels ock kostnadsfritt till staten öfverlemnade den mark, som erfordrades
för kanalens rätning eller annat i samband med ombyggnaden
stående stadigvarande behof — beviljat ett anslag af 500,000 kronor och
deraf på extra stat för år 1898 anvisat ett belopp af 150,000 kronor, har
Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det till ombyggnad och för -

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

3

bättring åt'' Väddö kanal beviljade anslag å 500,000 kronor på extra stat
för år 181)9 anvisa 200,000 kronor.

Under hänvisning till hvad i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
(sidd. 1G9 och 170) blifvit i detta ärende meddcladt, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må bifalla denna Kongl. Maj:ts framställning.

3:o.

Vidare har Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till bestridande af upprensning
kostnaderna för upprensning å uppgifva platser af inomskärsfarled mellan''1/
Marstrand och Lysekil samt mellan Hunnebostrarul och Fjellbacka, bevilja {ohusfämL
ett anslag af 404,440 kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa kuslen■
ett belopp af 150,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet i detta ärende inhemtas hufvudsakligen följande.

Med anledning af gjord framställning om vidtagande af åtgärder för
åstadkommande af en sammanhängande och trygg inomskärsfarled mellan
Marstrand och Lysekil utmed vestra kusten af Orusts och Tjörns fögderi
hade Kongl. Maj:t genom bref till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den
31 december 1888 och den 5 september 1889 förordnat om upprensning
af Hjertö- och Toftösunden vid Tjörns vestkust till ett djup under medelvattenhöjden
af ] 2 fot (3,56 meter) samt för ändamålet anvisat 52,550
kronor att utgå från handels- och sjöfartsfonden. Detta arbete hade, enligt
hvad nämnda styrelse i skrifvelse den 9 maj 1892 meddelat, blifvit
fullbordadt för en kostnad af endast 42,280 kronor 56 öre.

Efter det Kongl. Maj:t anbefalt åtgärder för upprensning af nämnda
sund hade Göteborgs och Bohus läns landsting i skrifvelse till Kongl. Maj:t
af den 10 november 1890, med erinran att landstinget dragit försorg om
utförandet af nödiga undersökningar för åstadkommande af en fullständig
inomskärsfarled utmed bohuslänska hafskusten, vidare anfört, att af de i
sådant syfte föreslagna arbetena landstinget funnit dem, som afsåge beredandet
af en fullständig inomskärsfarled längs genom skärgården mellan
Marstrand och Lysekil samt mellan Hunnebostrand och Fjellbacka, ega
den största betydelsen icke blott för fiskerinäringen, utan äfven för allmänna
rörelsen samt derför ock vara de af behofvet mest påkallade, enär
trafiken utmed kusten vore lifligast från och med de ifrågavarande delarne
af skärgården söderut till Göteborg.

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

De upprensningsarbeten, som kräfdes för inom skarsfarleden mellan
Marstrand och Lysekil, afsåge dels sundet mellan Tjörns hufvud och Tjörns
kalf med en kostnad af 14,900 kronor, dels Kyrkesunds ränna med en
kostnad af 70,150 kronor och dels sundet utmed Skaftölandets östra kust
emellan Oxevikshamnen och Snäckedjupet med en kostnad af 37,500 kronor,
allt beräknadt efter ett djup vid medelvattenstånd af 3,56 meter eller 12
fot. Af dessa arbeten hade det sist anförda under de senare åren fått
ökad betydelse genom två till Ellösljorden ledande nyanlagda landsvägar
å Orust samt genom det ökade behofvet för allmänna rörelsen af en bättre
farled mellan Lysekil och Uddevalla genom Snäckedjupet och Malösund.

De arbeten åter, som behöfdes för inomskärsfarleden mellan Hunnebostrand
och Fjellbacka, afsåge dels sundet mellan Flatholmen och Qvarnmyre
med en kostnad af 5,200 kronor, dels sundet mellan Hornön och
fastlandet med en kostnad af 8,400 kronor och dels sundet mellan Hömborgön
och fastlandet med en kostnad af 10,200 kronor, allt likaledes
beräknadt efter ett djup vid medelvattenstånd af 3,56 meter eller 12 fot.
Dessa trenne arbeten utgjorde tillsammans ett enda helt med syfte att
bereda en trygg farled innanför den besvärligaste delen af Soten och vore
ur denna synpunkt helt visst äfven mycket eftersträfvansvärda.

De förordade farled supprensningarna skulle, enligt landstingets åsigt,
få sin största betydelse för den oafbrutet tilltagande ångbåtstrafiken utmed
kusten, och detta såväl med hänsyn till den för traktens näringslif så
vigtiga lokaltrafiken inom skärgården som med afseende å genomgångstrafiken
mellan Göteborg och Kristiania. De skulle förhöja betydelsen af
de utaf landstinget i en förut till Kongl. Maj:t aflåten skrifvelse för bohuslänska
skärgården och hafsfiskebedriftens utveckling begärda jernvägslinierna
genom att gifva dessa ett ökadt värde för näringslifvet och förbereda
rörelsens utveckling å de till jernvägsändpunkter föreslagna platserna.

Under åberopande af uppgjorda ritningar och kostnadsförslag för de
ifrågasatta arbetena hade landstinget hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes
låta vidtaga åtgärder för upprensning på statens bekostnad af inomskärsfarleden
längs bohuslänska kusten mellan Marstrand och Lysekil samt
mellan Hunnebostrand och Fjellbacka till ett djup vid medelvattenstånd
af minst 3,56 meter.

I anledning af förut gjord framställning angående upprensning af
omförmälda farleder hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län uti ett den 23 februari 1886 till Kongl. Maj:t afgifvet
utlåtande meddelat, att vid sammanträde med invånarne i orten blifvit
utrönt, att något bidrag från kommuner eller enskilda till det föreslagna

StatnutnIcottets Utlåtande N:o 31.

5

arbetets utförande icke vore att par ilkria, enär dessa vore för litet bemedlade,
samt att från ortsinvånarnes sida framhållits, att, då fisket i allmänhet
och sillfisket i synnerhet vore till nytta för hela rikets befolkning,
man väl ej borde tveka att med nödigt statsanslag bereda för fisket lämpliga
kommunikationer. '',i

öfver landstingets ofvanberörda ansökning afgaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 31 oktober 1891 infordradt utlåtande, dervid styrelsen
tillika öfverlemnade dels ett nytt kostnadsförslag af distriktschcfen
majoren Atterboin och dels ett af lotsstyrelsen den 15 oktober 1891 i
ärendet afgifvet yttrande.

I detta utlåtande tillkännagaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att
anledningen dertill, att ett nytt kostnadsförslag ansetts erforderligt, varit
den, att vid de föregående kostnadsförslag^! massorna varit väl knappt
beräknade, hvarförutom arbetsprisen bort höjas till följd af de under tiden
inträffade prisstegringarna.

Till jemförelse mellan de äldre och de nya kostnadsberäkningarna
meddelade styrelsen följande öfversigt:

A. Mellan Marstrand och Lysekil:

Sundet mellan Tjörns hufvud och Tjörns

kalf .... a.. ............................................ kronor

Sundet Kyrkesunds ränna ...................... »

Sundet utmed Skaftölandets östra kust
mellan Oxevikshamnen och Snäckedjupet.
.........................u........................... *

Kostnad enligt

Kostnad enligt

äldre förslag.

nytt förslag.

14,900: -

20,790: —

70,150: —

87,960: —

37,500: —

51,840: —

Summa kronor 122,550: — 160,590: —

B. Mellan Hunnebostrand och Fjellbacka:

Sundet mellan Flatholmen och Qvarninyre kronor 5,200

Sundet mellan Hornön och fastlandet ...... » 8,400

» » Homborgön och fastlandet » 10,200

— 8,240

— 12,850

— 14,720

—

< Summa kronor 23,800

— 35,810

—

Det djup, som enligt planerna förutsattes skola blifva lika för alla
sunden, vore 3,56 meter (12 fot), och vore bottenbredden antagen blifva
för Tjörns Kalfsundet 8,9 meter (30 fot), för Kyrkesundsrännan 23,75 meter
(80 fot) och för alla de öfriga 14,85 meter (50 fot) samt sidodoseringarna

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

utlagda med anlag lika med 2 gånger höjden; och förklarade sig styrelsen
vid granskning af de nu senast inlemnade förslagen icke hafva haft något
att anmärka.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförde derefter, att, emedan styrelsen
hyst tvifvel, huruvida det skulle vara lika angeläget att fördjupa
Kyrkesundsrännan som de öfriga söder om Lysekil belägna sunden, hvilkas
uppmuddring torde böra företagas före de norr derom varande, och huruvida
ej den äfvenledes ifrågasatta upprensningen af Albrektssunds kanal,
hvartill styrelsen erhållit Kongl. Maj:ts befallning att vidtaga förberedande
åtgärder genom upprättande af förslag, borde föregå de nu ifrågavarande
företagen, styrelsen hade härom meddelat sig med lotsstyrelsen, som i ofvan
berörda skrifvelse den 15 oktober 1891 uttalat den åsigt, att de tre sunden
söder om Lysekil borde i första rummet utvidgas och fördjupas, och att
frågan om letning af segelrännan i Kyrkesundet vore af allt för stor vigt
för den allmänna sjöfarten för att böra undanskjutas för den mindre betydande
rörande upprensning af Albrektssunds kanal.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrade vidare derom, att styrelsen
i utlåtande den 15 april 188G öfver annan framställning i samma ämne
anfört, att, då något bidrag från kommuner, fiskare eller dem, som med
fisket dref ve affärer, icke vore att påräkna vare sig för arbetets utförande
eller för underhållet, denna fråga borde betraktas såsom en statens angelägenhet,
till hvars ordnande och genomförande samt framtida underhåll såväl
statens medel som statens tjensteman uteslutande komme att användas. Då
företagens vigt för det allmänna syntes vara otvifvelaktig, hemstälde styrelsen,
att till upprensning af de tre mellan Marstrand och Lysekil varande
sunden ett sammanlagdt belopp af 160,590 kronor måtte anvisas från
handels- och sjöfartsfonden eller, om sagda fonds tillgångar icke skulle
medgifva den ifrågasatta utgiften, att Kongl. Magt täcktes till Riksdagen
göra framställning om anvisande af den erforderliga summan, 160,590
kronor, samt att med fördjupningen af sunden mellan Hunnebostrand och
Fjellbacka måtte få anstå, till dess att arbetena med de först nämnda tre
sunden söder om Lysekil blifvit utförda.

Emedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda föreslagit, att medel
till de då ifrågasatta upprensningsarbetena skulle beredas från handelsocli
sjöfartsfonden, inhemtades utlåtande i ärendet af statskontoret, som i
utlåtande den 8 december 1891, efter redogörelse för fondens dåvarande
ställning, hufvudsakligen anförde, att, ehuru fonden lemnade tillgång till
anvisande af de erforderliga medlen, statskontoret likväl, med hänsyn dertill
att fonden under de närmaste åren otvifvelaktigt måste tagas i anspråk
för åtskilliga andra för dess uppgift lika angelägna ändamål som det före -

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

7

slagna, ansåge sig icke kunna åtminstone i någon vidsträcktare män tillstyrka
bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag i denna del.

Statskontoret fäste ock uppmärksamheten derå, att, då någon möjlighet
icke förefunnes att för utförande af ifrågavarande upprensningsarbeten
erhålla bidrag af kommuner eller enskilde, det extra anslaget
under sjette hufvudtiteln till understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder icke kunde
för ändamålet anlitas, enär för erhållande af understöd från detta anslag
fordrades, att en tredjedel af den för ett företag erforderliga summan af
vederbörande inom orten tillskötes. Af dessa anledningar hemstälde statskontoret
om aflåtande af proposition till Riksdagen angående beviljandet
af det erforderliga anslaget.

Enligt hvad föredragande departementschefen vidare yttrat, fick frågan
om dessa farleders upprensande, huru vigtig den än var, likväl under de
närmaste åren efter 1891 stå tillbaka för ändå vigtigare anslagskraf för
andra ändamål, så att någon proposition till Riksdagen icke afläts. Frågan
blef emellertid rätt snart åter till en viss del upptagen, i det att lotsstyrelsen
uti skrifvelse till Kong!. Maj:t af den 31- december 1895, med
tillkännagifvande, att, enligt hvad lotskaptenen i Göteborg meddelat, i den
för inoinskärsfarten synnerligen vigtiga Kyrkesundsrännan så betydlig uppslamning
och uppgrundning egt rum, att på flera ställen och i synnerhet
vid Engvik mötande större ångare icke utan stora svårigheter och risk
kunde passera hvarandra, och att åtgärder för ty vore behöfiiga för farledens
underhållande, hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla företagande
af vederbörlig undersökning och upprättande af erforderliga förslag
till farledens försättande i trafikabelt skick; och förmälde sig lotsstyrelsen
dervid tillika anse, att det minsta vattendjup, som borde förekomma
i förevarande farled, vore 3,6 meter, eller enahanda djup, som i
de närliggande, på statens bekostnad upprensade farlederna genom Toftöoch
Hjertösunden.

Till följd af härå erhållen remiss afgaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 7 oktober 1896 utlåtande i ämnet och öfverleinnade dervid
infordrade yttranden från handels- och sjöfartsnämnden i Göteborg, t. f.
distriktschefen C. H. Öhnell samt Marstrands nya ångfartygsaktiebolag med
flere, af hvilka yttranden framginge, bland annat, att samtliga i ärendet
hörde framhållit behofvet af ifrågavarande upprensning.

För egen del anförde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under erinran
om hvad förut i frågan förekommit, att åt’ handlingarna i ärendet framginge,
dels att under de sista tio åren sådana uppgrundningar egt rum i
Kyrkesundsrännan, att 1883—1887 årens undersökningar ej längre utgjorde

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

tillförlitligt material för kostnadsberäkningen, dels ock att utredas borde,
huruvida ej i sjöfartens intresse kunde vara lämpligt att upprensa leden
till väsentligt större djup, än förut ifrågasatts; och hemstälde för ty styrelsen
om anvisande af medel för ny undersökning af Kyrkesundsrännan och
upprättande af förslag till densammas upprensning.

Vid ärendets föredragning den 31 oktober 1896 fann Kongl. Maj:t
godt att för upprättande af plan till upprensning af farled genom den så
kallade Kyrkesundsrännan alternativt med 3,6, 4,5 och 5,5 meters djup
under medelvattenstånd anvisa ett statsbidrag af 1,201» kronor att utgå
från anslaget till undersökning af mindre hamnar och farleder m. m.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lotsstyrelsen hade derefter med
gemensam skrifvelse den 14 december 1897 till Kongl. Maj:t öfverlemnat
betänkande och kostnadsförslag med ritniifgar af t. f. distriktschefen C. H.
Ohnell rörande upprensning af Kyrkesundsrännan, enligt hvilket förslag
en farled i detta sund skulle kosta

med 3,6 meters djup, 25 meters bottenbredd ................ kronor 82,000: —

» 4,5 » » 30 » » ................ » 160,000: —

s 5,5 » » 36 » » .................. » 288,000: —

I sin skrifvelse återkallade styrelsen i minnet, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
år 1891 föreslagit upprensning af de tre oinförmälda
sunden mellan Marstrand och Lysekil och hemstält, att med utförandet af
upprensningen af de tre nordligare sunden mellan Hunnebostrand och
Fjellbacka skulle få anstå, till dess arbetet å de tre sydligare sunden fullbordats.
Emellertid hade sedan denna tid behofvet af samtliga sundens
upprensning allt mer ökats, hvarför embetsverken ansett sig nu icke böra
uttala sig om endast Kyrkesundsrännan, utan derjemte å nyo erinra om de
öfriga.

Hvad då först vidkomme det af Öhnell nu upprättade förslaget, hade
embetsverken ej annat att i tekniskt hänseende erinra, än att farledssektionen
i berg borde utsprängas så, att bergssidan bildade ett plan från
botten ända upp öfver vattenytan. Derjemte hade vid kostnadsberäkningen
erinrats, att deri ej inbegripits kontrollkostnader och omkostnader för
arbetets eventuella utbjudande å entreprenad — något, som deremot iakttagits
i de kostnadsberäkningar, som förefunnes i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
underdåniga utlåtande af den 31 oktober 1891. Med antagande
af 3,56 meters djup under vanligt vattenstånd och 23,75 meters bottenbredd
hade kostnaden för Kyrkesundsrännan då beräknats till 87,960 kronor,
hvaremot rensning i samma sund till 3,6 meters djup och 25 meters bottenbredd
nu ansåges böra beräknas till endast 86,000 kronor, beroende denna

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

9

minskning derå, att Öhnell lyckats lugga farleden något fördelaktigare, än

i föregående förslag skett. _

Emellertid vore sagda djup, hvilket vid lagvatten nedgmge ända till
2,9 meter, visserligen tillräckligt för den egentliga skärgardstrafiken, men
deremot icke för de mera djupgående ångare, som börjat användas efter
kusten och för hvilka specielt möjligheten att kunna äfven vid lågvatten
passera Kyrkesundsrännan skulle vara af obestridlig nytta; och enahanda
torde äfven förhållandet vara beträffande de fartyg, som förmedlade afsättningen
å aflägsna orter af den vid skärgardens hufvudorter sammanförda
fiskfångsten. Det vore naturligtvis vanskligt att förutsäga, huruvida
sjöfarten å bohuslänska kusten skulle under närmaste framtid utveckla sig
derhän, att det större djupet mer och mer toges i anspråk, men embetsverken
ansåge det icke lämpligt att nu genom upprensning till endast 3,6
meters djup hindra Kyrkesundsledens tillgodogörande för den kraftigare
sjöfartsmaterielen och förordade derför denna leds upprensning till 5,5
meters djup under vanligt vattenstånd, eller 4,8 meter under lågvatten,
och med 36 meters bottenbredd, hvarvid kostnaden borde beräknas till

296,000 kronor. , n

För rensningarna i de öfriga, hittills undersökta sunden, för hvilka
annat hittills ej påyrkats, kunde man deremot, åtminstone tills vidare, nöja
sig med 3,56 meters djup; och då ej heller i öfrigt skulle förekomma
ändring i afseende å dessa af det, som anförts i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
meranämnda utlåtande af den 31 oktober 1891, komme arbetena
sålunda att omfatta följande sund, nemligen mellan:

djup under
vanligt
vattenstånd

botten-

bredd

kostnad

m.

m.

kronor.

Tjörns hufvud och Tjörns kalf..........................

Herön med Koöarne och Tjörn (Kyrkesunds-

3,56

8,9

20,790

rännan)....................................................

Skaftön och Orust från Oxevikshamnen till

5,5

36,0

296,U00

Snäckedjupet.....................................................

3,56

14,85

51,840

Flatholmen och Qvarnmyre................................

3,56 .

14,85

8,240

Homön och fastlandet ..........................................

3,56

14,85

12,850

Homborgön och fastlandet...................................

3,56

14,85

14,720

eller tillsammans kronor 404,440.

Farledernas utprickning och belysning, vore ej inräknad i denna kostnad,
enär frågan derom icke ansetts böra i detta sammanhang behandlas.
Bill. till Riksd. Prat. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

Arbetena borde efter embetsverkens åsigt lämpligen kunna fördelas på
fyra år; och torde för deras utförande böra användas entreprenad under
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll, på sätt under en följd af år i
liknande fall egt rum, men ansåges icke heller denna fråga behöfva i
ärendets nuvarande läge afgöras.

Embetsverken hemstälde således, att Kong! Maj:t täcktes af 1898 års
Riksdag äska ett anslag af 404,440 kronor för upprensning af förenämnda
sund, samt att deraf omkring fjerdedelen eller 100,000 kronor måtte anvisas
att utgå under år 1899.

Efter att vidare hafva redogjort för två under år 1896 till Kongl.
Maj:t ingifna framställningar angående behofvet af de föreslagna upprensningarna
särskilt för fiskeribefolkningen i dessa trakter, har departementschefen
slutligen yttrat följande:

Hvad i detta ärende förekommit måste efter departementschefens förmenande
anses innefatta fullgiltiga bevis derför, att upprensning af ifrågavarande
sex sund, deraf tre i inomskärsfarleden mellan Marstrand och
Lysekil och tre i farleden mellan Hunnebostrand och Fjellbacka, är af
så stor betydelse för den allmänna samfärdseln och särskild! för det
bohuslänska fisket, att densammas verkställande icke längre borde uppskjutas.

Departementsehefen funne det vara välbetänkt att redan nu upprensa
den så kallade Kyrkesundsrännan till 5,5 meters djup under vanligt
vattenstånd, pa det att äfven den på något längre håll gående trafiken
matte erhålla nytta af företaget, vare sig fråga vore om regelbunden
kustfart eller trafiken afsåge transporterande till afsättningsorten af hopsamlad
fiskfångst, men att deremot icke för närvarande upprensa de
öfriga fem sunden till större djup än 3,56 meter, då i afseende å dessa
det hufvudsakliga intresset vore att bereda en gen och lätt trafikabel
väg för fiskefartyg af bruklig storlek och andra dermed jemförliga fartyg.

Det hade i de gjorda uttalandena i denna sak endast rådt en mening
derom, att det vore omöjligt för ortens kommuner och invånare att lemna
något bidrag till utförande af ifrågavarande företag; och det syntes icke
ens kunna vara möjligt att inom orten få till stånd någon betryggande
garanti för farledernas blifvande underhåll. Men departementschefen funne
de anförda skälen för företagets allmännyttighet vara så kraftiga, att han
icke tvekade att förorda, att anslag för ifrågavarande ändamål måtte af
Riksdagen äskas, utan att något förbehåll om bidrag från enskildt håll
ifragasattes; och då departementschefen icke hade något annat att erinra
vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt lotsstyrelsens gemensamma
förslag i ärendet af den 14 december 1897 eller mot de afgifna betänkan -

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

11

dena och kostnadsförslagen, i den mån de af styrelserna åberopats, än att
det, med hänsyn till arbetets behöflighet och jemförelsevis ringa omfattning,
syntes departementschefen lämpligare, att detsamma fullbordades på
tre år i stället för fyra, har han tillstyrkt, att Kongl. Maj:t måtte till
Riksdagen göra den framställning, som ofvan meddelats.

Genom den i statsrådsprotokollet lemnade utredningen synes det utskottet
vara ådagalagdt, att de upprensningsarbeten, som nu af Kongl.
Maj:t föreslagits för beredande af farleder i vissa delar af den bohuslänska
skärgården, samtliga skulle blifva till gagn ej blott för fiskerinäringen,
utan äfven — särskilt å de sträckor, som kräfva största kostnaden
— för den allmänna sjöfarten utefter kusten. På grund häraf
har utskottet, som icke haft något att erinra vid de af departementschefen
tillstyrkta planer för arbetenas utförande, ansett sig böra tillstyrka, att
anslag för ändamålet af Riksdagen beviljas. Då, enligt hvad utskottet inhemtat,
upplagsplatser på land icke erfordras för det mudder, grus
o. d., som vid ifrågavarande rensningar upptages från bottnen, har utskottet
icke i detta fall haft anledning föreslå, att Riksdagen, på sätt
skett beträffande förbättringen af Väddö kanal, vid anslagets beviljande
fäster vilkor om skyldighet för kommuner i orten att kostnadsfritt tillhandahålla
mark för dylikt ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

•

att Riksdagen må, till bestridande af kostnaderna
för upprensning å de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 14 januari 1898 uppgifna platser af inomskärsfarled
mellan Marstrand och Lysekil samt mellan
Hunnebostrand och Fjellbacka bevilja ett anslag af 404,440
kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa ett
belopp af 150,000 kronor.

Stockholm den 4 mars 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.