Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

1

7 . I

ijjfnuvt
ra xtotJ

u ; i7 jor>«tor iir-.i''i ;o:<!

. : -v , . • * v f r vr.M:..* i o) an,-, .''''th/S-i f t 4» !8 aob i

lignit.! i;< [.;/ , i • ; • -J j -fibttff ''Svbvl • ,W'') /: fjlovit .jbtiM

N:0 9. f'';.*/;!''- ; 1 >■- ir.pji eJaftxmih

r .<i i.; '' ! i-7 • •: j. i .b/w,, i to v>: : i i: •••;i->:-{y''{T».)jo<.Jr MO

■i! - :: i i t ■ ■: s.''/ ■ !> normjj !h;''l

-n,!, Ank. till ftiksd. kansli den 19 april 1898, kl, 3 e. m.

1 M ■> ! •>.''!•• I; i •: (''•.!: .Ii OJ ’i, I •'' -VUiV-Z iif! ff ,V7 J'':/>8''iöi.j lj‘,f J.fjf Dl/

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen, bc <•.Lr

ii-. . r jboititanj -ol odi&iio ‘to.väft.

Uti en af Andra Kammaren till konstitutionsutskottet remitterad
motion, n:o 198, kar herr E.! Olsson i Kyrkebol, med hänvisning till
konstitutionsutskottets utlåtanden n:o 19 år 1895 och n:o 8 år 1896
samt § 4 i sistnämnda års riksdagsbeslut, hemstält, att Riksdagen ville
antaga att hvila till grundlagsenlig behandling följande förändrade
lydelse af nedanstående §§ i tryckfrihetsförordningen:, do; t ■ ••, M

• j: ''it,;/.i -oitill. dov nio jUcRit-Ik oLjs?....x{''■■;,• ■ s9f» iitj efuioosi»»

•i,& j : >:(<•„ nf ; i i /.amu il nuik

trii-nh vald.h.lfit nr-A;

5:o) Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde
hvar och en fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet
eller vidd honom tjenligt synes, uti stad eller inom ett afstånd
derifrån af högst en half mil inom samma län, der staden ligger, eller
uti köping. -.-.avp toft -n.te. kwi-.jv q tu ■.“.t. mom

Då boktryckeri anlägges å ort, som lyder under landsrätt,
skola i alla mål, som boktryckningen röra, boktryckare, arbetare i
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami. 7 Käft. (N:o 9.) 1

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

tryckeriet samt der tryckta skrifters författare och utgifvare lyda under
rådstufvurätten i närmaste inom länet belägna stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar — — — — — — — —

— — — — — — innehåll och skrifart.

§ 5.

6:o) Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstufvurätten
i den stad, der skrift, som föranledt åtal, blifvit tryckt, eller, om den
blifvit tryckt å ort, som lyder under landsrätt, vid rådstufvurätten i
närmaste inom länet belägna „«stad. Stämningstiden vare åtta dagar,
om boktryckeriet är beläget i stad, der rådstufvurätt finnes, men i
annat fall fjorton dagar. Uppstår fråga om boktryckares eller författares
af en tryckt skrift tilltalande eller hörande, böra ban eller de
vid rätten personligen till svars stånda, men åtnjute i öfrigt deras
rättegångsformåner, enligt allmän lag och särskilda författningar, uti
allt hvad genom detta förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet eller hans ombud
sig befogad att, på de grunder för qvarstad å tryckt skrift, bär ofvan
stadgade äro, förordna eller äska, att någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad att sådan qvarstad erhålla
medelst skyndsam handräckning, som ej får vägras af vederbörande
Konungens befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent; börande
öfver förloppet af qvarstadsförrättningen: i och orsakerna dertill, samt i
afseende på den åklagade skriften, om och huru många exemplar då
ännu finnas uti boktryckarens värjo, anteckning trefaldt, författas, hvaraf
den ena tillstädes chefen för justitiedepartementet eller hans ombud,
den andra magistraten i den stad, under hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet,
enligt § 1, lyder, och den tredje boktryckaren. Magistraten
vare pligtig att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse, med näst
afgående post, en afskrift af denna anteckning till justitiekansleren
insända. I Stockholm varde samma anteckning, genast eller sist inom
nästföljande dags utgång, till justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera i Stockholm, inom åtta dagar, och i landsorterna
allra sist inom trenne veckor efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva
hänvisat målet till vederbörlig domstol och aktor förordnat; då domstolen,
sist inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden skall ega be -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

stånd. Sker det ej, och är icke qvarstad inom en månad häfven, ege
boktryckare rätt i enahanda ordning, som handräckning till qvarstadens
beläggande meddelad blifvit, att fordra dess brytande, hvilket icke
vägras må, vid ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitiedepartementet — — — — — — — —

— — — — —— — — erhållas.

12:o) I fråga om qvarstad böra, i sådant fall, vederbörande
Konungens befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent ovägerligen
och vid ansvar biträda; dock må — — —— — — — —

— — — inlemnad.

Vid en jemförelse mellan den föreslagna lydelsen af ifrågavarande
lagrum och deras nuvarande lydelse finner man, att motionärens
förslag innefattar dels införande af bestämmelse, att boktryckeri
skulle få anläggas äfven i köping, dels inskränkning af rätten att
anlägga boktryckeri inom en half mil från stad till det län, inom
hvilket staden är belägen, dels ock vissa förändrade föreskrifter beträffande
laga domstol, stämuingstid samt biträde för erhållande af qvarstad.

Uti de två af motionären åberopade utlåtandena tillstyrkte konstitutionsutskottet
ett förslag till ändrad lydelse af nu ifrågavarande
delar af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen, hvilket endast deruti
skiljer sig från det af motionären nu framstälda, att uti 1895 och 1896
års förslag borttagits den ovilkorliga rätten att anlägga boktryckeri
inom en half mils afstånd från stad, samt att åt Kongl. Maj:t öfverlemnats
att uppå skeende framställning tillåta inrättande af boktryckeri
å landsbygden.

Vid 1895 års riksdag förföll förslaget, hvilket i Första Kammaren
ej vunnit flera än 27 röster, men följande år blef det af båda
kamrarne antaget till hvilande, af Första Kammaren med 61 röster
emot 60 och af Andra Kammaren med 109 röster emot 53. Då det
sålunda hvilande förslaget till slutligt afgörande förekom vid 1897 års
Riksdag, antogs det af Andra Kammaren, men blef emellertid af Första
Kammaren förkastadt med 96 röster mot 20, hvadan förslaget återigen
förföll.

Enär frågan angående utsträckt rättighet att anlägga boktryckeri
äfven derförinnan förekommit hos Riksdagen, anser sig utskottet böra
här lemna en redogörelse för denna frågas tidigare behandling.

Vid Riksdagen 1865 — 1866 väcktes inom bondeståndet tre sär -

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

skilda motioner, innefattande förslag, dels att rättigheten till anläggande
af boktryckeri måtte varda helt och hållet frigifven, dels att boktryckeri
finge anläggas i köping eller sådan by eller annan plats, som räknade minst
500 invånare och vore belägen tre mil från stad, dels ock att sådan rättighet
måtte förunnas köpingar och andra samhällen på landet, der folkmängden
på ett inskränktare område uppginge till minst 1,000 personer. Konstitutionsutskottet
tillstyrkte bifall till motionerna i den omfattning, att boktryckeri
finge anläggas hvar som helst inom eller utom stad, samt afgaf
ett i enlighet dermed affattadt förslag till ändring af åtskilliga
tryckfrihetsförordningens bestämmelser. Detta förslag antogs af borgareoch
bondestånden att hvila till vidare grundlagsenlig behandling, men
afslogs af ridderskapet och adeln samt presteståndet, hvarefter förslaget
vid omröstning i förstärkt konstitutionsutskott förkastades. Det blef
dock återupptaget redan vid 1867 års riksdag. Motion väcktes nemligen
då inom Andra Kammaren, åsyftande fullständig frihet för anläggande
af boktryckeri såväl i stad som på landet. Denna motion tillstyrktes
af konstitutionsutskottet, som för Riksdagen framlade enahanda förslag
till ändringar i tryckfrihetsförordningen som vid nästföregående riksdag.
Vid ärendets behandling i kamrarne blef detta förslag af Andra Kammaren
till alla delar antaget, hvaremot detsamma af Första Kammaren
återförvisades till utskottet för vissa jemkningars iakttagande. Åndradt
i enlighet med de inom Första Kammaren framstälda anmärkningar,
blef derefter förslaget antaget att hvila till 1870 års riksdag, då det
af båda kamrarne godkändes. Förslaget vann emellertid icke bifall af
Kongl. Maj:t, som i sitt svar å rikssalen den 8 april 1870 meddelade,
att Kongl. Maj:t ansett svårighet kunna uppstå att på hvarje ort, der
boktryckeri enligt Riksdagens förslag finge anläggas, finna lämplig
person för uppdraget att såsom justitiestatsministerns ombud vaka öfver
tryckta skrifters allmängörande, med afseende hvarå äfvensom å de
kostnader, som genom dessa ombuds aflönande skulle uppstå, samt i
betraktande jemväl deraf, att handräckning till verkställande af qvarstad
å tryckt skrift icke skulle kunna å landet med erforderlig skyndsamhet
erhållas, Kongl. Maj:t, då förslaget ej heller vore af något trängande
behof påkalladt, funnit sig icke böra till detsamma lemna samtycke.

Härefter förekom frågan ej inom Riksdagen förr än år 1881, då
inom Andra Kammaren väcktes två motioner, båda afseende fullständigt
frigifvande af rättigheten till anläggande af boktryckeri. Konstitutionsutskottet
afgaf å nyo förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen,
öfverensstämmande, frånsedt en mindre väsentlig skiljaktighet, med
det förslag, som af 1870 års Riksdag antogs. Genom begge kamrarnes

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

sammanstämmande beslut blef förslaget hyllande till 1882 års riksdag,
då emellertid detsamma, bifallet af Andra Kammaren utan votering,
blef af Första Kammaren med 60 röster mot 36 ogilladt och sålunda
förföll. Vid 1884 års riksdag återupptogs, i motion inom Andra
Kammaren, förslaget med den lydelse, hvari det vid 1882 års riksdag
förelåg. Konstitutionsutskottet förklarade sig vidblifva den ställning,
utskottet tidigare intagit till frågan, och framlade å nyo det 1882 förkastade
förslaget. Inom kamrarne rönte dock detta enahanda öde som
1882. Andra Kammaren biföll det nemligen utan votering, under det
att Första Kammaren, med 62 röster mot 27, förkastade detsamma.

Af den lemnade redogörelsen framgår, att konstitutionsutskottet
vid alla de tillfällen, förevarande fråga blifvit väckt inom Riksdagen,
uttalat sig för en utsträckning af rättigheten att anlägga boktryckeri,
och såväl denna omständighet som de ofvan angifna omröstningsresultaten
utvisa, att den åsigt, att krafvet på en dylik utsträckning
hade sitt berättigande, inom Riksdagen varit ganska starkt representerad.
Den utgång, frågan hittills fått, torde emellertid vara beroende derpå,
att de framlagda ändringsförslagen varit för vidtgående och ansetts i
sig innebära afsevärda olägenheter, som lade hinder i vägen för deras
antagande. Sålunda torde det hufvud sakligaste skälet, som anförts emot
de förslag, hvilka innefattade fullkomlig frihet för anläggande af boktryckeri
å landet, hafva varit den omständighet, som 1870 föranledde
Kongl. Maj:t. att icke lemna sitt samtycke till det då af Riksdagen
antagna förslaget, eller att med införande af dylik frihet det icke skulle
blifva möjligt att på ett tillfredsställande sätt utöfva den uppsigt öfver
tryckerier, som erfordrades med hänsyn till beskaffenheten af vår tryckerilagstiftning,
och emot 1895 och 1896 års förslag har hufvudsakligen
anmärkts, att, då någon olägenhet ej försports af den enligt tryckfrihetsförordningens
nuvarande lydelse befintliga ovilkorliga rätt att inom ett
afstånd från stad af högst en half mil anlägga tryckeri, det ej funnes
någon som helst anledning att göra denna rätt vilkorlig, äfvensom att
det vore principielt origtigt, att tillstånd till anläggning af boktryckeri
å landet gjorts beroende, icke af ett bestämdt lagstadgande, utan af
Kongl. Maj:ts pröfning i administrativ väg för hvarje förekommande fall.

Motionären har tydligen nu sökt att med stöd af den vunna
erfarenheten från de föregående tillfällen, då frågan varit under behandling,
framkomma med ett ändringsförslag, som kunde hafva större utsigt
att vinna bifall, då det, såsom af det föregående synes, beträffande sjelfva

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

hufvudfrågan, d. v. s. rätten att anlägga tryckeri, är af mindre omfattning
än något af konstitutionsutskottets förslag i ämnet.

Motionärens förslag att till köpingar utsträcka rättigheten att
anlägga tryckeri anser utskottet vara betingadt af rättvisa och billighet;
också hafva under de diskussioner, som i kamrarne blifvit förda uti
detta ämne, åtskilliga af de tidigare förslagens ifrigaste motståndare
förklarat sig ej hafva någon betänklighet mot att tillstyrka ett förslag,
som inskränkte sig till att till köpingar utsträcka ifrågavarande rätt.
Man måste väl erkänna, att skilnaden mellan köpingarne och våra småstäder
icke är större, än att de beträffande förevarande rättighet kunna
jeraställas, och då man anser sig hafva möjlighet att i småstäderna finna
personer, lämpliga att utses till justitieministerns ombud, torde man lika
väl kunna finna sådana i våra köpingar. A.f Sveriges köpingar hafva
åtskilliga numera nått en sådan utveckling, att de i afseende på folkmängd,
affärslif och betydenhet i öfrigt öfverträffa många af rikets
städer, och invånarne i dylika kraftiga, framåtgående samhällen synas
väl kunna hafva rättmätig fordran att ej fortfarande i fråga om möjligheten
att få tryckalster utförda vara sämre lottade än de obetydligaste
småstäderna.

Hvad särskilt folkmängden beträffar, finner man af statistiken
för år 1895, att af de 21 köpingarne 8 stycken hafva flera än 1,000
och 3 flera än 2,000 invånare. Sveriges minsta stad Sigtuna, med 536
invånare, öfverträffas i invånareantal af 14 köpingar, och af städerna
finnas 36 stycken, hvilka icke hafva så stort antal invånare som
köpingarne Lysekil och Tidaholm, hvardera med 2,700. Dessa jemförelser
kunna enligt utskottets åsigt ej annat än ytterligare tala för
motionärens förslag i denna del.

Visserligen skulle kunna anmärkas, att köpingarne ej hafva rådstufvurätt,
men samma anmärkning gäller två städer, nemligen Haparanda
och Borgholm, i hvilka dock, enligt till chefen för justitiedepartementet
ingångna underrättelser, tryckerier finnas inrättade. Nya bestämmelser
med afseende å forum i tryckfrihetsmål äro sålunda i alla
händelser nödiga, och då utskottet är betänkt på att föreslå sådana, så
finner sig utskottet oförhindradt att förorda bifall till motionen i
denna del.

Hvad härefter angår motionärens förslag om sådan inskränkning
af rättigheten att anlägga boktryckeri inom en half mil från stad,

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

att denna rätt begränsades till det län, inom hvilket staden vore belägen,
så, enär detta förslag tydligen tillkommit endast för ;att förebygga
den oegentlighet, som skulle ligga deruti, att ett tryckeri,
anlagdt inom en half mil från staden, skulle kunna komma att lyda under
Konungens befallningshafvande i ett annat län än det, hvari tryckeriet
vore beläget, men utskottet beträffande laga forum i tryckfrihetsmål
besluta framlägga ett här nedan omförmäldt förslag, hvarigenom möjligheten
af en dylik oegentlighet förebygges, samt utskottet i allt fall
anser mindre lämpligt, att någon inskränkning göres i den grundlagsstadgade
rätten att anlägga tryckeri inom nämnda afstånd från
stad, har utskottet funnit motionärens förslag i denna del ej böra tillstyrkas.

Den utsträckta rättighet i afseende på boktryckeriers anläggande,
som nu af utskottet föreslagits, påkallar äfven förändringar uti vissa
andra af tryckfrihetsförordningens stadganden, och motionären har i
detta afseende beträffande laga domstol, stämningstid samt biträde af
närmaste kronobetjent för erhållande af qvarstad föreslagit enahanda
bestämmelser, som ingingo i 1895 och 1896 års förslag.

I fråga om laga domstol torde först böra anmärkas, att utskottet,
som utgått från den grundsatsen, att brott emot tryckfrihetsförordningen
böra beifras med största möjliga skyndsamhet, för att icke verkan af
anstäldt åtal må blifva förfelad, i likhet med motionären, ansett, att
alla tryckfrihetsmål, således äfven sådana, som röra tryckerier i köpingar,
böra behandlas vid rådstufvurätt. När derefter fråga uppstått,
huruvida i analogi med de gällande bestämmelserna beträffande tryckerier,
anlagda inom eu half mil från stad, rådstufvurätten i närmaste
stad skulle bestämmas såsom laga forum för mål rörande tryckerier i
köpingar, har vid öfverläggningen härom med rätta blifvit anmärkt,
att det icke alltid skulle blifva så lätt att afgöra, hvilken stad som
vore den närmaste.

Ett par exempel torde belysa frågan. Sålunda har utskottet
inhemtat, att afståndet utefter landsväg mellan köpingen Vernamo och
Jönköping samt mellan Vernamo och Vexiö beräknas vara lika stort,
eller 78 kilometer. På jernväg är afståndet från Vernamo till Jönköping
endast 72 kilometer, men till Vexiö mer än dubbelt så långt,
under det att fogelvägen deremot är betydligt kortare till Vexiö än
till Jönköping. En ort, hvilken inom kort torde vara att räkna till
köpingarnes antal, nemligen Kungsör, är belägen på lika stort afstånd,
16 kilometer, från städerna Köping och Arboga.

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

De anmärkta omständigheterna skulle ju tydligen vålla svårigheter
vid tillämpning af lagen. Först och främst kunde i sådana fall
som de nyss antydda en anläggare af boktryckeri råka i tvekan, hos
hvilken myndighet han borde göra anmälan om tryckeriets anläggning, och
vidare kunde ifrågasättas dels i hvad mån pröfning skulle ske, huruvida
en inkommen anmälan om anläggning af boktryckeri blifvit gjord å vederbörlig
ort, dels ock, derest ett fel i detta hänseende funnes vara begånget,
huruvida föreläggande skulle meddelas att göra anmälan å annat ställe.

En utväg att lösa denna fråga, som synes utskottet särdeles
lämplig, är att bestämma rådstuf vur ätten i länets residensstad till laga
domstol för mål rörande tryckeri i köping. Härigenom skulle de nyss
antydda svårigheterna försvinna och den skyndsamhet vid rättegången
i tryckfrihetsmål, hvilken man uppstält såsom grundsats, i väsentlig
grad främjas, då tvister angående forum ej borde kunna uppstå. Derjemte
skulle ock det vinnas, att intet särskildt stadgande erfordrades
för att förekomma, att, till följd af föreskrifterna rörande anmälan om
tryckeris inrättande eller öfvertagande af annan egare, Konungens
befallningshafvande skulle kunna få embetsåligganden att ombesörja
å ort, belägen utom länet.

Utsträcker man denna bestämmelse och gifver densamma den
omfattning, att rådstuf vur ätten i den stad, der länets styrelse har sitt
säte, skall vara laga domstol i fråga om skrifter, tryckta å ort, som
lyder under landsrätt, och således äfven å tryckerier, belägna inom en
half mil från stad, ernår man, på samma gång man vinner konseqvens,
på ett enkelt sätt det resultat, hvartill motionären velat komma genom
sitt ofvanberörda förslag till inskränkning i rättigheten att inom nämnda
afstånd från stad anlägga tryckeri, hvarjemte härigenom blir tydligt
bestämdt, under hvilken domstol de tryckerier höra, som äro anlagda
i stad, hvarest rådstufvurätt ej finnes.

I sammanhang härmed hemställer utskottet, att hvad i 5 §, 6:o
tryckfrihetsförordningen förekommer om tryckfrihetsmåls upptagande,
»i Stockholm vid första allmänna underrätt, i öfriga städer, der första
och andra underrätt finnas, vid den sistnämnda, akademiernas jurisdiktionsrätt,
enligt deras konstitutioner, dock oförkränkt», måtte utgå,
såsom numera saknande all tillämplighet.

Motionärens förslag att stadga fjorton dagars stämningstid i afseende
på tryckalster, hvilka utgått från tryckeri, som icke är beläget
i stad, innebär i sig ett afsteg från grundsatsen om snabb rättegång i

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ö

tryckfrihetsmål, hvilket med nuvarande lättade kommunikationer alls
icke torde vara af behofvet påkalladt. Då utskottet tvärtom anser en
tid af åtta dagar vara tillräcklig för beredelse att svara i tryckfrihetsmål
äfven för de fall, då tryckeri, från hvilket den skrift utgått, som
föranledt åtalet, är beläget å ort, som lyder under landsrätt, synes med
hänsyn till de speciella förhållanden, som i tryckfrihetsförordningen
regleras, en för alla förekommande fall gällande stämningstid af åtta
dagar böra bestämmas.

Beträffande biträde af närmaste kronobetjent för erhållande af
qvarstad, anser sig utskottet böra tillstyrka motionärens förslag.

Med den af utskottet förordade utsträckning af rätten att anlägga
boktryckeri torde eu förändring böra vidtagas i föreskrifterna
angående val af jurymän. Bestämmelsen i 5 § 2:o tryckfrihetsförordningen,
att till ledamöter i jury skola väljas personer, »i staden eller orten
derintill nära boende», är ytterst byggd på den tanken, att juryn bör så
sammansättas, att man i densamma får personer från orten, der den
åtalade gerningen är begången, hvilka hafva sådan kännedom om personliga
förhållanden, att de kunna förstå hvad till äfventyrs beslöjade
och otydliga uttryck betyda, och denna tanke hvilar ju tydligen på en
rigtig grund. Om emellertid denna bestämmelse bibehålies oförändrad,
under det att man till köpingar utsträcker rättigheten att anlägga tryckeri,
skulle det i många fäll innebära ett hinder att till jurymän välja
de enligt nyssnämnda princip dertill lämpligaste. Då dertill kommer,
att uttrycket i nyssnämnda lagrum, att till ledamöter i juryn skola
väljas personer, i staden eller orten derintill nära boende, i och för sig
ej är fullt tydligt, enär olika åsigter kunna göra sig gällande beträffande
frågan, huru vidsträckt detta uttryck skall tolkas, torde en lämpligare
och mera exakt bestämmelse böra införas; och föreslår utskottet i detta
afseende föreskrift, att till jurymän skola väljas personer, bosatta i
staden eller inom länet. ■ ■''*

Då enligt de af utskottet nu förordade förändringarne i tryckfrihetsförordningen
tryckeri aldrig kan föranleda embetsåtgärd af Konungens
befallningshafvande i annat län än det, inom hvilket tryckeriet är
beläget, torde dels uttrycket i 1 § 5:o tredje stycket »den Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, under hvars styrelse eller embetes tillsyn staden
hörer», uti hvilket dessutom, i olikhet med hvad som eljest skett i tryckfrihetsförordningen,
användts orden »Kongl. Maj:ts», böra utbytas emot
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami. 7 Käft. '' 2

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

»Konungens befallningshafvande i länet», dels ock det af motionären
uti bestämmelserna i 5 § 8:o och 12:o, angående erhållande af qvarstad,
framför orden »Konungens befallningshafvande» använda uttrycket
vederbörande kunna såsom öfverflödigt utgå.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af ifrågavarande motion,
ville antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling
följande förslag till förändrad lydelse af nedanstående
paragrafer i tryckfrihetsförordningen:

Tryckfrihetsförordningen.

§ l.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde hvar
och en fritt att, utan hinder af
någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara
underkastad någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, af hvad
beskaffenhet eller vidd honom tjenligt
synes, uti stad eller inom ett
afstånd derifrån af högst en half
mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom
stad anlägges, skola, i alla mål, som
boktryckningen röra, boktryckare,
arbetare i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare
lyda under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar,
åligger att sist fjorton dagar, innan
någon skrift derifrån utgifves, så
väl hos magistraten i den stad,

5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde hvar
och en fritt att, utan hinder af
någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara
underkastad någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, af hvad
beskaffenhet eller vidd honom tjenlig!
synes, uti stad eller inom ett
afstånd derifrån af högst en half
mil eller uti köping.

Då boktryckeri anlägges å ort,
som lyder under landsrätt, skola i
alla mål, som boktryckningen röra,
boktryckare, arbetare i tryckeriet
samt der tryckta skrifters författare
och utgifvare lyda under rådstufvurätten
i den stad, der länets styrelse
har sitt säte.

Den. nytt boktryckeri inrättar,
åligger att sist fjorton dagar, innan

'' .V V/ .iV

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

(Nuvarande lydelse:)

hvaruti boktryckeriet anlägges, eller
under hvars domsrätt han såsom
boktryckare skall lyda, som ock
hos den Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
under hvars styrelse eller
embetes tillsyn staden hörer, skriftligen
tillkännagifva, att och hvarest
han boktryckeri anlagt. Der boktryckeri
ombyter egare, åligge den
nye egaren att, innan någon skrift
utgifves, göra så beskaffad anmälan,
som nu sagd är. I båda fallen
åligger det Konungens Befallningshafvande,
sedan behörig anmälan
hos honom blifvit gjord, att genast
eller med först omgående post derom
underrätta Chefen för Justitiedepartementet.
Anlägges eller öfvertages
boktryckeri utan föreskrifven
anmälan, plikte boktryckaren
etthundra riksdaler. Utgifves från
ett icke behörigen anmäldt tryckeri
någon brottslig skrift, vare boktryckaren,
jemte författaren, underkastad
lika straff och ansvar för skriftens
innehåll och skrifart.

(Föreslagen lydelse;)
någon skrift derifrån utgifves, så
väl hos magistraten i den stad,
hvaruti boktryckeriet anlägges, eller
under hvars domsrätt han såsom
boktryckare skall lyda, som ock
hos Konungens Befallningshafvande i
länet skriftligen tillkännagifva, att
och hvarest han boktryckeri anlagt.
Der boktryckeri ombyter egare,
åligge den nye egaren att, innan
någon skrift utgifves, göra så beskaffad
anmälan, som nu sagd är.
I båda fallen åligger det Konungens
Befallningshafvande, sedan behörig
anmälan hos honom blifvit gjord,
att genast eller med först omgående
post derom underrätta Chefen för
Justitiedepartementet. Anlägges eller
Öfvertages boktryckeri utan föreskrifven
anmälan, plikte boktryckaren
etthundra riksdaler. Utgifves
från ett icke behörigen anmäldt
tryckeri någon brottslig skrift, vare
boktryckaren, jemte författaren, underkastad
lika straff och ansvar för
skriftens innehåll och skrifart.

§ 5.

2:o. Derefter ega parterna välja
hvar sina fyra och domstolen fem,
tillsammans tretton, i staden eller
orten derintill nära boende, för medborgerlig
dygd väl kända personer,
af hvilka, sedan de efter lag blifvit
af domstolen ojäfviga förklarade,
en ibland de af vederparten och

2:o. Derefter ega parterna välja
hvar sina fyra och ‘domstolen fem,
tillsatiimans tretton, i staden eller
inom länet boende, för medborgerlig
dygd väl'' kända personer, af
hvilka, sedan de efter lag blifvit
af domstolen ojäfviga förklarade,
en ibland de af vederparten och

12 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

en ibland de af domstolen nämnda en ibland de af domstolen nämnda
personer, bör af hvardera parten personer, bör af hvardera parten
utan anförda skäl uteslutas. utan anförda skäl uteslutas.

6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften utkommit, anlagdt
är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. I
Stockholm sker detta upptagande vid
första allmänna underrätt; i öfriga
städer, der första och andra underrätt
finnas, vid den sistnämnda; akademiernas
jurisdiktionsrätt, enligt deras
konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningetid
vare i allt fall, ehvad tryckeriet
inom eller, på sätt nyssnämnda
§ utstakar, utom staden är beläget,
enahanda, och förhålles dermed^ som,
om stämningstid i staden, lag säger.
Uppstår fråga om boktryckares eller
författares af en tryckt skrift tilltalande
eller hörande, höra han eller
de vid sådan rätt personligen till
svar stånda, men åtnjute i öfrigt
deras rättegångsförmåner, enligt
allmän lag och särskilda författningar,
. uti allt hvad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.

8:o. Finner Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för
qvarstad å tryckt skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad be -

6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid rådstufvurätten i den
stad, der skrift, som föranledt åtal,
blifvit tryckt, eller, om den blifvit
tryckt ä ort, som lyder under landsrätt,
vid rådstufvurätten i den stad,
der länets styrelse har sitt säte. Stämningstid
vare åtta dagar. Uppstår
fråga om boktryckares eller författares
af en tryckt skrift tilltalande
eller hörande, höra han eller de vid
rätten personligen till svar stånda,
men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag
och särskilda författningar, uti allt
hvad genom detta förordnande icke
uttryckligen annorlunda stadgadt är.

8:o. Finner Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för
qvarstad å tryckt skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad be -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

13

(Nuvarande lydelse:)
läggas må, vare han eller det berättigad,
att i Stockholm, genom biträde
af Öfver ståthällar eernbetet, och
i öfriga städer samt orterna, medelst
skyndsam handräckning, som ej får
vägras af den magistrat, hvarunder
boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan
qvarstad erhålla; börande öfver förloppet
af qvarstadsförrättningen och
orsakerna dertill, samt i afseende
på den åklagade skriften, om och
huru många exemplar då ännu
finnas uti boktryckarens värjo, anteckning
trefaldt författas, hvaraf
den ena tillställes Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud,
den andra magistraten och den tredje
boktryckaren. Magistraten vare
pligtig att, vid ansvar såsom för etnbetsförsummelse,
med näst afgående
post, en afskrift af denna anteckning
till Justitiekansleren insända. I
Stockholm varde samma anteckning,
genast eller sist inom nästföljande
dags utgång, till Justitiekansleren
aflemna?. Justitiekansleren må
sedermera, i Stockholm, inom åtta
dagar, och i landsorterna, allra sist
inom trenne veckor, efter det qvarstaden
lagd blifvit, hafva hänvist
målet till vederbörlig domstol och
aktor förordnat, då domstolen, sist
inom åtta dagar, må pröfva, om
qvarstaden skall ega bestånd. Sker
det ej, och är icke qvarstad inom
en månad häfven, ege boktryckare
rätt, i enahanda ordning, som handräckning
af magistraten till qvarstadens
beläggande meddelad blifvit,

(Föreslagen lydelse:)
läggas må, vare han eller det berättigad
att sådan qvarstad erhålla
medelst skyndsam handräckning, som
ej får vägras af Konungens Befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent;
börande öfver förloppet af
qvarstadsförrättningen och orsakerna
dertill, samt .i afseende på
den åklagade skriften, om och huru
många exemplar då ännu finnas
uti boktryckarens värjo, anteckning
trefaldt författas, hvaraf den ena
tillställes Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud,
den andra magistraten i den stad,
under hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet,
enligt § 1, lyder, och den
tredje boktryckaren. Magistraten
vare pligtig att, vid ansvar såsom
för embetsförsummelse, med näst
afgående post, en afskrift af denna
anteckning till Justitiekansleren
insända. I Stockholm varde samma
anteckning, genast eller sist
inom nästföljande dags utgång, till
Justitiekansleren afiemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm,
inom åtta dagar, och i landsorterna,
allra sist inom trenne
veckor, efter det qvarstaden lagd
blifvit, hafva hänvist målet till
vederbörlig domstol och aktor för■
ordnat, då domstolen, sist inom
åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden
skall ega bestånd. Sker
det ej, och är icke qvarstad inom
en månad häfven, ege boktryckare
rätt i enahanda ordning, som handräckningtill
qvarstaden s beläggande

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

att fordra dess brytande, hvilket meddelad blifvit, att fordra dess
icke vägras må, vid ansvar af em- brytande* hvilket icke vägras må
betets förlust. Chefen för Justitie- vid ansvar af embetets förlust!
departementet — Chefen för Justitie-departementet

^ erhållas. --—* — ■***» —1 erhållas.

12:o. I frågor om qvarstad höra, 12:o. I frågor om qvarstad böra,
i sadant fall, Konungens JBefallnings~ i sadant fall, Konungens Befallnings~
hafvande och vederbörande magistra- hafvande, magistrat eller kronobetjent
ter ovägerligen och vid ansvar bi- ovägerligen och vid ansvar biträda;
träda j dock ma inlemnad. dock ma — — — — inlemnad.

''Ill -

\* Stockholm den 18 april 1898.

in fir

it ’Tvf

'' ■ ’ i m Oh HiV ill1 Öl1
t-K'' i>Kiiyy

a in

, bf Ki/Tf''. > si

På utskottets vägnar:

■bpi! > .. ■- -m , ''i i .fsr

O. BERG-IUS.

. • t

•;,ni
’oif r

a .er

• n

Uri

r

''Al.- ■ <4

Ii;.''i

t ur. ‘ r>. i i a ,in. i A ■: > 11 > i y. 111 i {11

■ ■ vr;. i \''J.

~ H.liJ.. »i tf; ■; in ii tf ... ... "■ ''i . • .. ...

ajf. Ijj*

-eu. rån b . bnmrroit.; lOTeistfa:}! n.n •• åt in hot..-iio.ii. ,aa \ J-nair
->r 4"'' : fi‘.ieru-i^boe ...?i K•. ir . 1

. I-.,

nr

i -

t‘ f I! r*

'' '' '' * MUll

Bese r vatio n^r:

11 in Si i.

OMjfT

rn,ai

101)

1 rh''!

i . ''

t"A

rund

tp

af herr Dahn, som anfört: »Då jag har den åsigteny att boktryckeri
inom: en half mils afstånd från stad:, hvilket således hör till
stadens närmaste omkrets, ija kan vara beläget invid dess gräns, bör*
af rent praktiska skål, fortfarande som 1 hittills lyda under stadens rådstufvurätt,
anser-jag* att utskottets förslag bort hafva följande lydelse:
''m;, j .uovtrif : ir<> -b ''.ca-, .-o-tubv: .ibacf;

al nio:-

. * y hö;jj

■■iTJ.i-ihid a«ohr‘”>:u v riu i

• no

<h1 r.u.hbw.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9. ’

15

. '' ''»•. ''imTMJ vr-r/\)

jr»)-''»'' fij" ’■* i:. Mil f i; V ‘i:j l oii''1! r''J n«*,giilH’ofe

Tryckfrihetsförordningen.

■; u IsT/'' j IfilUaW •»'' (I-"''

§ I»

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde
hvar och en fritt att, utan hinder
af någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara
underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier, af hvad
beskaffenhet eller vidd honom Renligt
synes, uti stad eller inom ett
afstånd derifrån af högst eu half
mil.

I)å ett boktryckeri sålunda utom
stad anlägges, skola, i alla mål, som
boktryckningen röra, boktryckare,
arbetare i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare
lyda under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar,
åligger att sist fjorton dagar, — —

som ock hos den Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, under hvars
styrelse eller embetes tillsyn staden

5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde
hvar och en fritt att, utan hinder
af någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara
underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier, af hvad
beskaffenhet eller vidd honom Renligt
synes, uti stad eller inom ett
afstånd derifrån af högst en half
mil eller uti köping.

I fråga om boktryckeri i stad,
som lyder under landsrätt, eller i
köping skola i alla mål, som boktryckningen
röra, boktryckare, arbetare,
i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare
lyda under rådstufvurätten i den
stad, der länets styrelse har sitt säte,
men i fråga om boktryckeri, anlagdt
inom ett afstånd af högst en half
mil från stad med egen rådstufvurätt,
under denna rätt.

Den nytt boktryckeri inrättar,
åligger att sist fjorton daga?, —

_< . ui* . »iilt . — • » -i— \+U -ili *—i £ J

som ock hos Konungens Befallningshafvande
v länet, hvartill staden

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9A

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

horer, skriftligen tillkännagifva, att hörer, skriftligen tillkännagifva, att

innehåll och skrifart. innehåll och skrifart.

§

2:o. Derefter ega parterna välja
hvar sina fyra och domstolen fem,
tillsammans tretton, i staden eller
orten derintill nära boende, för medborgerlig
dygd — — — —---

uteslutas.

6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften utkommit, anlagdt
är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. 1
Stockholm sker detta upptagande vid
första allmänna underrätt; i öfriga
städer, der första och andra underrätt
finnas, vid den sistnämnda; akademiernas
jurisdiktionsrätt, enligt deras
konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningstid
vare i allt fall, ehvad tryckeriet
inom eller, på sätt nyssnämnda
§ utstakar, utom staden är beläget,
enahanda, och förhålles dermed, som,
om stämningstid i staden, lag säger.
Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af eu tryckt skrift
tilltalande eller hörande, böra han
eller de vid sådan rätt personligen
till svar stånda, men åtnjute i öfrigt
deras rättegångsform åner, enligt
allmän lag och särskilda författ -

2:o. Derefter ega parterna välja
hvar sina fyra och domstolen fem,
tillsammans tretton, i staden eller
inom länet, hvartill staden hörer,
boende, för medborgerlig dygd —
— — uteslutas.

6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid den rådstufvurätt, under
hvilken enligt § 1 det boktryckeri
lyder, der skrift, som föranledt åtalet,
blifvit tryckt. Stämningstid vare
åtta dagar. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en
tryckt skrift tilltalande eller hörande,
böra han eller de vid rätten
personligen till svar stånda, men
åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och
särskilda författningar, uti allt hvad
genom detta förordnande icke uttryckligen
annorlunda stadgadt är.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9. 1*

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

ningar, uti allt hvad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.

8:o. Finner Chefen för Jusjitie- 8:o. Finner Chefen för Justitiedepartementet
--------departementet etc. (lika med ut -------------skottets

förslag)--------

--------erhållas. — — — —--------

— — — — — —---erhållas.

I frågor om qvarstad böra,
med utskottets förslag) —
— —--— inlemnad.

samt af herr Johnsson, som ansett, att utskottet bort förorda utsträckning
af rätten att anlägga tryckeri äfven till municipalsamhälle.

12:o. I frågor om qvarstad böra,
--------inlemnad.

12:o.
etc. (lika

Herr Bergius har velat låta här anteckna, att han ej deltagit i
detta utlåtandes justering.

Herr friherre Wrangel von Brehmer har anhållit fa antecknadt,
att han ej öfvervarit ärendets slutliga behandling i utskottet.

Bih. till Biksd. Prot. 1898. 3 Sami. 8 Häft.

3