Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
i
v i*.t;. '' ; '' t.:; Vp *t''xf >1!<
lift(^5J
N:o 28.
Ank. till Riksd. kansli den 29 april 1898, kl. 1 e. m.
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om ändring
i förordningen angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst den 3 december 1897.
. (2:a A.)
I en till bevillningsutskottet hänvisad proposition, n:o 90, har Kong].
Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta, att 33, 55 och 66 §§ i förordningen
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst den 3
december 1897 skola erhålla följande förändrade lydelse:
33 §.
Till bevillningsberedningens ordförande skall å landet häradsskrifvaren
och i stad vederbörande tjensteman senast den 20 april,
vid bot af tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflemnat på
mantalslängden grundade, enligt faststälda formulär uppstäda längder,
upptagande samtliga inom beredningens distrikt belägna fastigheter, å
hvilka jemlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom
fastigheternas egare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare.
Dessutom böra vid samma tillfälle till beredningens ordförande aflemnas
tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängd^! öfver inkomstbevillningen,
uti hvilken enligt faststäldt formulär uppgjorda längd beBih.
till Riksd. Brok 1898. ö Barn/. 1 ÅJd. 25 lldft. (N:o 28.) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
redningen införer alla de personer, som beredningen anser skyldige
att dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra beredningarna
till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt biträde
af vederbörande uppbörds- eller annan dertill utsedd tjensteman.
Å tid, som nyss är sagd, skola jemväl till beredningens ordförande
aflemnas, på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom
Stockholm, genom magistratens försorg, så väl de i 53 § 3 mom. omförmälda
afskrifter af nästföregående års taxeringslängder som äfven
de i 51 och 63 §§ omförmälda utdrag af protokollen hos det årets vederbörande
taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.
I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade
särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning
stadgade grunder åligger det beredningen att föreslå och uti förberörda
längder införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket
bevillning skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig,
med iakttagande dervid att uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller
eljest, allt efter som inkomsten deltager i vägunderhåll eller ej, införes
i vederbörlig kolumn, på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar; och bör
beredningen dervid följa den inom samma ort senast upprättade mantalslängd,
hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i
föreskrifven tid och ordning granskad, jemte alla dertill hörande uppgifter
och handlingar senast den 20 april tillställas ordföranden i ortens
bevillningsberedning.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle
förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna
särskildt angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del faller
inom municip alsamhällets område, skall i anteckning skolumnen anmärkas,
huru stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del af fastigheten.
55 §.
1 mom. Skattskyldig, som icke åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun
eller vågstycke, som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, må
deri söka ändring hos pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen
affattade, skola senast innan klockan tolf å fjortonde dagen före
den, då pröfningsnämnden sammanträder, eller, om fjortonde dagen är
helgedag, å nästföljande dag till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas;
dock att besvär mot beslut af taxeringsnämnd i Stockholms stad
må ingifvas senast klockan tolf å åttonde dagen före pröfningsnämn
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
3
dens sammanträde eller, om åttonde dagen är helgedag, å nästföljande
dag; börande de skattskyldige genom den i 58 § omförmälda kungörelse
härom erinras.
2 mom. Enahanda besvärsrätt, hvarom i 1 mom. sägs, tillkommer
municipalsamhälle i fråga om huru stor del af en fastighets hela taxeringsvärde
belöper å den del af fastigheten, som faller inom municipalsamhälleis
område.
66 §.
1 mom. Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklagat
taxeringsnämnds beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden
åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad
eller nedsatt, må skattskyldig icke emot pröfningsnämnds beslut föra
vidare talan än angående höjning af sålunda nedsatt taxering till det
af taxeringsnämnden åsätta belopp.
Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,
som icke till följd af stadgandet i 24 § förlorat rätt till talan,
äfvensom af kronans ombud, af vederbörande kommun eller vägstyrelse
eller rörande fråga, hvarom i 55 § 2 mom. sägs, af municipalsamhälle;
och skola besvären, stälda till kammarrätten, ingitvas till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i december
månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke
varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring
från vederbörande infordrats och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarna
varda fogade så väl utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas
protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan
angå, som ock de till bevillningsberedningen och bemälda nämnder i
frågan ingifna handlingar, insänder Kongl. Maj:ts befallningshafvande
till kammarrätten samtliga handlingarna med de upplysningar och erinringar,
som besvären anses påkalla.
2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder
Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning
å anförda besvär.
Af den kongl. propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver
finansärenden för den 8 sistlidne februari inhemtas, att chefen för
finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t nämnde
dag anfört följande:
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
»På föredragning af chefen för civildepartementet har Eders Kongl.
Maj:t den 28 sistlidne januari besluta förelägga Riksdagen förslag till
lag angående tillägg till förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862, innefattande bestämmelser om municipalsamhällen.
Enligt detta lagförslag skall, der Kongl. Maj:t förordnat, att ordningsstadgan,
byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt
hvad i helsovårdsstadgan för riket föreskrifves om stad skola lända
till efterrättelse för område å landet, som ej utgör egen kommun, detta
område vara att anse såsom ett särskilt samhälle (municipalsamhälle),
hvars medlemmar ega att, oberoende af kommunen i öfrigt, sjelfva
vårda sådana för samhället gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter,
som afses i nämnda författningar eller föranledes af
dessas tillämpning inom samhället; och stadgas vidare, bland annat,
att i afseende härå skall om municipalsamhälle i tillämpliga delar gälla
hvad i förordningen om kommunalstyrelse på landet är om kommun
stadgadt.
För de behof, hvilka uppstå i följd af tillämpningen inom municipalsamhälle
af ofvan omförmälda författningar, eger alltså samhället
uttaxera erforderliga medel enligt fyrktalslängd, som bör grundas på
den för vederbörande taxeringsdistrikt gällande taxeringslängd. För
upprättandet af fyrktalslängd för municipalsamhället är för vederbörande
myndighet inom samhället nödigt att ega kännedom, hvilka
bland de i taxeringslängden förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp
tillhöra municipalsamhället. I syfte att, derest lagstiftning
rörande municipalsamhällen komme till stånd, möjliggöra upprättandet
af sådan fyrktalslängd, om hvilken nyss blifvit sagdt, blef
ock i 33 § af nu gällande förordning angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst den 3 december 1897 införd en bestämmelse
af följande lydelse:
»Finnes inom distriktet samhälle, för hvilket ordningsstadgan,
helsovårdsstadgan, brandstadgan eller byggnadsstadgan för rikets städer
är i tillämpliga delar gällande, skola de inom detta samhälle förekommande
fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskild! angifvas
och sammanföras.»
Det kan emellertid inträffa, att af en fastighet inom taxeringsdistriktet
endast eu del faller inom området för municipalsamhället.
För detta fall är nyssnämnda stadgande i 33 § af bevillningsförordningen
icke tillräckligt. Då det likväl för municipalsamhällets myndigheter
är behöflig! att eg a kännedom om värdet äfven å en dylik inom samhällets
område liggande fastighetsdel, torde stadgandet i nyssnämnda
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
5
§ af bevillningsförordningen böra fullständigas med en föreskrift, enligt
hvilken värdet å sådan fastighetsdel skall särskildt utmärkas; och torde,
vid det förhållande att de samhällen, om Indika förevarande del af 33 §
i bevillningsförordningen handlar, enligt förut omförmälda lagförslag
skulle benämnas municipalsamhällen, redaktionen af nämnda § i hithörande
del kunna något förenklas. Sista stycket af 33 § synes derför
böra erhålla följande lydelse:
»Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta
samhälle förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna
särskildt angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del
faller inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen
anmärkas, huru stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del
af fastigheten.»
Sedan med anledning häraf statskontoret och kammarrätten anbefalts
afgifva utlåtande öfver ofvanomförmälda förslag till ändrad
lydelse af sista stycket i 33 § bevillningsförordningen samt dylikt utlåtande
den 18 sistlidne februari inkommit, föredrogs ärendet å nyo inför
Kongl. Maj:t den 2 i denna månad, dervid chefen för finansdepartementet,
på sätt det likaledes den kongl. propositionen bilagda utdrag
af protokollet öfver finansärenden för nämnde dag utvisar, anförde:
»I sitt omförmälda den 18 sistlidne februari afgifna underdåniga
utlåtande hafva statskontoret och kammarrätten meddelat, att hvarken
de anförda skälen för förslaget till ifrågavarande ändring i 33 § bevillningsförordningen
eller förslagets lydelse föranledde någon erinran
från embetsverkens sida, men att den föreslagna ändringen syntes
embetsverken jemväl påkalla ändring af 55 och 66 §§ i samma förordning.
Då det för vederbörande kommun i sin helhet saknade all betydelse,
huru stor del af eu fastighets hela värde ansåges belöpa å den
del af fastigheten, som tillhörde municipalsamhälle, hafva nemligen bemälda
embetsverk ansett nödigt, att, derest den föreslagna ändringen
komme till stånd, i bevillningsförordningen infördes tillägg, enligt hvilka
besvärsrätt tillerkändes municipalsamhälle i fråga om huru stor del af
en fastighets hela taxeringsvärde belöpte å den del af fastigheten, som
folie inom municipalsamhällets område, och för ty gjort framställning
om förändring af dessa paragrafer i sådant syfte.»
På grund af hvad sålunda förekommit, hemstälde departementschefen,
att Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att besluta, att. be
Hih.
till Rikad. Prof,. 18118. 0 Sami. 1 Afd. 25 lläft. 2
Bevillningsutskottetsr Betänkande N:o 28.
(i
villningsförordningen skulle i nu ifrågavarande delar erhålla den förändrade
lydelse, som här ofvan i den kongl. propositionen angifvits.
Mot de i den kongl. propositionen föreslagna förändringarna har
utskottet intet att erinra, under förutsättning att Kongl. Maj:ts genom
proposition den 28 sistlidne januari Riksdagen förelagda förslag till
lag angående tillägg till förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862, innefattande bestämmelser om municipalsamhällen,
vinner Riksdagens bifall, och hemställer utskottet under berörda förutsättning,
att Kongl. Majrts ifrågavarande proposition om
ändring af 33, 55 och 66 §§ i förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst den 3
december 1897 måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 28 april 1898.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALU.
I V
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1898.