Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
1
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1898, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om nedsättning af
tullsatserna för kaffe och te.
Förslag hafva vid innevarande riksdag i väckta motioner framställa
om nedsättning af tullsatserna för kaffe och té; och har utskottet ansett
sig böra till gemensam behandling företaga dessa frågor.
Nämnda motioner äro n:o 23 inom Andra Kammaren af herr J.
Anderson i Tenhult, i hvilkens förslag herr Carl Johansson i Aflösa instämt,
och n:o 27 inom samma kammare af herr H. Odencrants. I den förra af
dessa motioner föreslås, att tullen å kaffe måtte nedsättas till 5 öre för
kilogram och att denna tullnedsättning måtte vinna tillämpning, så snart
ske kan, senast från den 1 juli innevarande år, samt i den senare, att
tullen å té måtte nedsättas till 25 öre för kilogram.
O
Herr Anderson har i sin motion anfört följande:
»Det är ingalunda obekant, hurusom för ett par årtionden sedan den
åsigten var gällande, att de flesta varor, som infördes i riket, skulle från
tullumgälder vara fria. Men för att bereda staten stora inkomster, blefvo
en del nödvändighetsvaror belagda med oskäligt höga tullar, synnerligast
sådana, som icke kunde produceras i vårt land. Bland sådana var artikeln
kaffe.
Bill. till Riksd. Prat. 1838. 5 Sami,. 1 Afd. (N:o 13.) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
På min framställning till Riksdagen för några år sedan blef tullen
å kaffe nedsatt, ej så mycket som jag önskade, men från 26 till 12 öre
per kilogram. Jag har fortfarande den uppfattningen, att äfven sistnämnda
tullafgift är för hög och bör, om ej helt och hållet borttagas, åtminstone
betydligt nedsättas.
Man får visserligen från ett och annat håll höra yttranden, att kaffeförbrukningen
i Sverige är större, än den borde vara, samt att man kan
befara, att den blefve ännu större, om tullen borttoges och varan derigenom
blefve billigare; men då konsumtionen under en längre följd af år
blifvit så omfattande, som den är, lärer förbrukningen hvarken ökas eller
minskas, om varans pris ställer sig något högre eller lägre. Om spirituosavaror
och starkare maltdrycker utbytas mot mindre eller alldeles
oskadliga, t. ex. kaffe, så vore sådant förmånligare för såväl svenska folket
i sin helhet som för den enskilde, äfven om kafifeförbrukningen i någon
mån ökades.
Då kaffe ej kan odlas i vårt land och således ingen konkurrens
mellan inhemsk och utländsk vara kan uppstå, lärer man af sådan anledning
kunna antaga, att priset hos de svenska köpmännen höjes med tullsatsens
hela belopp, och ostridigt torde vara, att de fattige och mindre
bemedlade i lika hög grad, om ej högre grad än de förmögne, förbruka
kaffe, så kan jag ej finna det vara hvarken billigt eller rättvist, att personer
och familjer med sina små, kringskurna tillgångar skola, då det
ej är fråga om något som helst skydd för svenska näringar, på sätt, som
nu sker, tvingas att göra uppoffringar för att skaffa staten stora inkomster.
»
I herr Odencrants motion lemnas till en början en redogörelse för
de framställningar, som förut gjorts om nedsättning af tullen å té samt
för dessa frågors behandling inom bevillningsutskottet och Riksdagen.
Härefter anför herr Odencrants:
»De skäl, som, såsom ofvan visats, gång efter annan förmått Riksdagen
att sänka tétullen, synas mig allt fort vara i hög grad beaktansvärda.
Efter min tanke föranleda de nu till en ytterligare sänkning.
Den enda betänklighet, en sådan åtgärd skulle kunna framkalla, lärer
väl vara den, att statsinkomsterna derigenom skulle kunna sjunka. Men
häremot talar den under alla de föregående åren gjorda erfarenheten, som
visat, att en sänkning af tullen framkallat en ökad import, hvarigenom
tullinkomsterna hållits uppe vid förutvarande storlek och så småningom
ökats. Det lider för visso icke heller något tvifvel, att, om tétullen nu
sänktes t. ex. till 25 öre per kilogram, denna helsosamma och välsmakande
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
3
dryck skulle vinna en så ökad användning, att någon förlust för statsverket
derigenom ej skulle uppstå.»
Till ledning för bedömandet af förevarande frågor får utskottet lemna
följande från den officiella statistiken hemtade uppgifter rörande införseln
af kaffe och té samt statsverkets inkomster af tullen å nämnda varor:
K |
a f f |
e. |
T é. |
|||
Å r. |
Införsel. |
Tullsats |
Beräknad tullinkomst. |
Införsel. |
Tullsats |
Beräknad tullinkomst. |
Kg. |
Kronor. |
Kronor. |
Kg. |
Kronor. |
Kronor. |
|
1881...... |
12,341,006 |
0,26 |
3,208,521 |
62,874 |
1,40 |
88,022 |
1882 ...... |
13,532,924 |
0,26 |
3,518,278 |
65,293 |
1,40 |
91,409 |
1883 ...... |
14,197,414 |
0,26 |
3,691,295 |
67,270 |
1,40 |
94,178 |
1884 ...... |
14,139,082 |
0,26 |
3,676,138 |
54,901 |
1,40 |
76,861 |
1885 ...... |
15,453,503 |
0,26 |
4,017,892 |
90,812 |
0,80 |
72,650 |
1886 ...... |
16,189,492 |
0,26 |
4,209,252 |
76,717 |
0,80 |
61,374 |
1887 ...... |
11,542,052 |
0,26 |
''3,000,896 |
87,489 |
0,80 |
69,991 |
1888 ...... |
12,312,007 |
0,26 |
3,201,086 |
92,483 |
0,80 |
73,986 |
1889 ...... |
17,336,015 |
0,12 |
2,080,315 |
123,370 |
0,50 |
61,685 |
1890 ...... |
14,856,946 |
0,12 |
1,782,827 |
117,448 |
0,50 |
58,722 |
1891...... |
16,056,323 |
0,1 2 |
1,926,755 |
128,153 |
0,5 0 |
64,075 |
1892 ...... |
15,844,786 |
0,12 |
1,901,355 |
136,207 |
0,50 |
68,103 |
1893 ...... |
16,371,190 |
0,12 |
1,964,534 |
149,425 |
0,50 |
74,713 |
1894 ...... |
17,087,911 |
0,12 |
2,050,540 |
158,888 |
0,50 |
79,444 |
1895 ...... |
18,067,617 |
0,1 2 |
2,168,107 |
168,315 |
0,50 |
84,157 |
1896 ...... |
19,675,391 |
0,1 2 |
2,361,040 |
165,615 |
0,50 |
82,808 |
1897 ...... |
29,877,000 |
0,1 2 |
— |
— |
0,50 |
— |
Tullarne å kaffe och té utgöra icke i någon mån skydd för inhemsk
produktion, utan äro uteslutande finanstullar; och såsom sådan har tullen
å kaffe sedan lång tid tillbaka intagit en framstående plats. En nedsatt
-
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
ning af tullsatserna för nämnda varor, på sätt motionärerna föreslagit,
skulle sålunda icke utöfva något menligt inflytande på näringslifvet inom
landet, men mot motionärernas förslag tala andra skäl, som synas utskottet
vara af afgörande betydelse.
Genom nedsättning af tullen å kaffe till det af herr Anderson föreslagna
beloppet skulle statsverkets inkomster minskas med omkring 2,000,000
kronor om året, om beräkningen grundas på den införsel af kaffe, som
under nästlidet år egt rum. Då emellertid denna införsel på grund af en
genom stort prisfall förorsakad spekulation vida öfverstigit den normala
förbrukningen af denna vara, torde dock den ifrågasatta minskningen i statsverkets
inkomster ej komma att uppgå till nyssnämnda belopp, men i allt
fall icke understiga 1,500,000 kronor om året. Väl är det sant, att statsverket
för närvarande utan olägenhet skulle kunna vidkännas en så betydlig
minskning i sina inkomster, men i hög grad ovisst är, huruvida
allt framgent så kommer att blifva förhållandet. Och äfven om så vore,
lärer det vara otvifvelaktigt, att, om man i likhet med motionären vill
åstadkomma en minskning i de mindre bemedlades lefnadsomkostnader,
sådant kan och bör ske på andra vida bättre och verksammare sätt än
det af motionären föreslagna.
Förbrukningen af kaffe inom landet har sedan en längre tid tillbaka
alltjemt ökats, synnerligen i de norra delande af riket, och utgör numera
ungefär fyra kilogram om året för hvarje individ, då deremot förbrukningen
i de flesta andra länder är. betydligt mindre och enligt utskottet
meddelade upplysningar i medeltal för åren 1885—1889 utgjort för individ
i Norge 3,48 kilogram, i Danmark 2,56 kilogram, i Tyskland 2,38 kilogram,
i Finland 2,21 kilogram, i Frankrike 1,76 kilogram och i Storbritannien
0,37 kilogram. Att "genom nedsättning af tullen än ytterligare befrämja
konsumtionen af kaffe synes icke vara välbetänkt, enär kaffe utgör mer
ett njutnings- än ett näringsmedel och enligt läkares uttalande vid omättligt
bruk medför enahanda skadliga verkningar som omättligt förtärande
af spirituösa drycker.
Flvad bruket af té beträffar, är väl detta i allmänhet i sanitärt hänseende
att föredraga framför bruket af kaffe, och det skulle derför vara
önskligt, om ett allmännare användande af té i stället för kaffe komrae
till stånd. Det är dock föga sannolikt, att en nedsättning af tullen å té
skulle kunna åstadkomma en sådan förändring i befolkningens lefnadsvanor;
och då för närvarande té användes nära nog uteslutande af de förmögnare
klasserna inom landet, skulle en sådan nedsättning utgöra en skattelindring,
som hufvudsakligen komme dessa klasser till godo.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13,
5
Från statsverkets sida är en nedsättning till hälften af tullen å té
af ringa betydelse, då statens hela inkomst af nämnda tull uppgår till
allenast omkring 80,000 kronor om året.
På ofvan anförda skäl hemställer utskottet,
l:o) att tullen å kaffe måtte bibehållas oförändrad;
2:o) att tullen å té äfven måtte bibehållas oförändrad;
samt
3:o) att, vid bifall till hvad utskottet under punkten
l:o) hemstält, herr Andersons yrkande angående
tiden för tillämpningen af den utaf honom föreslagna
tullnedsättningen måtte anses hafva förfallit.
iioi-cifäno •- V ,u\'' tivio W\\- ''isr, ;--ii
Stockholm den 8 mars 1898.
På bevillningsutskottets vägnar:
~.,i.: ...
7 .»
it/, 1 ‘ ’ ■)
H. CAVALLI.
vTTj.U'' 1 !
I )''yriiil.>ni,i .-.ti
.''tv''! •
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 5 Sami. 1 Afd.
2
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
•: i s Hf|.; j.« ti. 11 i; ! - UaCCHr rA-.« i}, /i:M t ii
>>st• v ,:rufiuo !<u;ii*U.it
^ :i jf li*!> ;c (<{*)?i ! {•>!?. i*. Av)! »H; ■ t. i’7 5*7 -i* I.
Reservationer:
: .v ,, ^ ‘i.; -ii. :: otti-J .i-jlliit Ui; u>:''
vid punkten l:o):
af herrar Cavalli, Almström och Bergendahl; '' -
samt vid punkten 2:o):
af herrar Almström, Stephens, Philipson och G. Jansson.
ad ;i ,''i. •: •. , :! i L lli" . •> .''it
Härjemte hafva herrar Cavalli och Almström anmält sin reservation
mot den af utskottet använda motivering.
.1 -v ;; dh /ad iS‘T
Herr friherre von Schwerirt har begärt få antecknadt, att han icke
deltagit i behandlingen inom utskottet af de i detta betänkande afhandlade
frågor.
Stockholm 1898. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.