Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

1

N:o 98.

Af herr E. HaillllUirluild, angående ålderstillägg för folkskolelärare
rn. m.

Då vid 1883 års riksdag fråga förevar om förbättring af folkskolelärarnes
lönevilkor, yttrade förutvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet,
den för folkundervisningen så varmt, intresserade,
numera aflidne F. F. Carlson bland annat följande:

»För min del har jag alltid såväl hyst som uttalat den grundsats, att vill man höja
skolan, har man två stora medel att tillgripa: att höja lärarens bildning och förbättra hans
vilkor, hvilka båda medel med hvarandra stå i oskiljaktig förening. — — — — —

Eu rörelse till folkbildningens förbättring går genom hela den bildade verlden, och
i de länder, der folkskolan står högst, äro lärarelönerna höga, helt enkelt emedan det höjer

bildningsgraden hos dem, som skola handleda den stora mängden af landets ungdom.---

Det ligger stor makt på, att läraren icke af brist och brödbekymmer föranlåtes att
söka biförtjenster. Han bör lönas så, att han med full och odelad kraft kan egna sig åt
sitt kall.»

Under erinran om dessa ord af en af den svenska folkundervisningens
främste målsmän dristar jag påkalla Riksdagens uppmärksamhet för lösningen
af ett mångårigt önskningsmål inom folkskolelärarekåren, nemligen
införandet af

ett andra ålderstillägg

att utgå till ordinarie lärare eller lärarinna, som i denna egenskap oförvitligt
tjenstgjort minst tio år.

Såväl statens som kommunens öfriga embets- och tjensteman äro i
allmänhet berättigade till minst två ålderstillägg, ej sällan hvartdera å 500
Bih. till Rikad. Prot. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 19 Håft. (N:is 98, 99). 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

kronor eller deröfver. Att för folkskolans lärarepersonal införa ett dylikt
andra lönetillägg, låt vara om ock på blott 100 kronor, skulle i sin mån
vara ett erkännande af att arbetet på folkskolans fält är ej mindre betydelsefullt
än inom andra kulturområden.

I utlandet åtnjuta folkskolelärarne i allmänhet löneförhöjning efter
tjensteår. Det kan i detta hänseende förtjena påpekas, att just nu föreligger
för den danska riksdagen en regeringsproposition, enligt ''hvilken förste
lärare och lärare, som ensam sköter en skola, skulle få fyra ålderstillägg
a, 200 kronor och andre lärare fyra dylika ålderstillägg å 100 kronor.
Äfven i Preussen har regeringen under denna månad för landtdagen framlagt
ett förslag om förbättring af folkskolelärarepersonalens löner. Förslaget
afser införande af icke mindre än nio lönetillägg, hvartdera å minst
80 mark, att utgå med tre års mellanrum.

Den svenska folkskolelärarekårens löneförhållanden hafva under senaste
årtiondet varit i det närmaste oförändrade. Vid 1885 års riksdag
faststäldes minimilönen till sitt nuvarande belopp, 600 kronor. I folkskolelärarepersonalens
lönevilkor har sedan dess ingen annan förbättring skett,
än att det ålderstillägg å 100 kronor, för hvilket statsbidrag med två
tredjedelar från och med år 1886 kunde erhållas och af hvilket ålderstillägg
flertalet lärare på grund af församlingarnas frivilliga beslut redan
voro delaktiga, enligt beslut af 1891 års Riksdag gjordes obligatoriskt för
ordinarie lärare och lärarinna med fem års oförvitlig tjenstgöring.

Under tiden hafva deremot existensvilkoren för åtskilliga andra statens
löntagare förbättrats — så exempelvis för extra lärarne vid läroverken,
hvilka erhållit eu väl behöflig löneförbättring af 300 kronor.

Om detta oaktadt folkskolans lärare under en lång följd af år afhållit
sig från att framställa anspråk på löneförbättring, torde detta i väsentlig
mån hafva berott derpå, att de tagit hänsyn till statsverkets tillstånd
samt i ingen mån velat sätta sina anspråk framför andra samhällskraf.
Då i följd af öfverskottet i statskassan en ljusning nu visar sig, bör
det ej förvåna, om kåren nu hyser den förhoppningen, att dess berättigade
önskningar om förbättrad ställning skola röna något tillmötesgående.

Allmänt erkännes, att vårt lands folkskolelärarekår är svagt aflönad
i jemförelse med öfriga tjenstemannaklasser. I detta hänseende må hänvisas
till bilagan litt. A, som innehåller några utdrag ur den af Statistiska
centralbyrån utarbetade aflönings- och pensionsstatistiken, utvisande den
aflöning, hvilken bestås de lägst stälde tjenstemännen på några andra områden,
äfvensom aflöningen åt vaktmästare inom vissa af statens verk.

Flertalet af de i denna bilaga upptagna hafva en aflöning, som ej
obetydligt öfverstiger folkskolelärarnes löneförmåner. Och dock måste er -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

3

kännas, att det arbete folkskola ärarne hafva sig ålagdt är i de flesta fall
lika, om icke mera, betydelsefullt för fosterlandet.

Under dessa förhållanden och med hänsyn särskilt till de stigande
lefnadskostnaderna och de ökade anspråk man i våra dagar ställer på folkskolans
lärarepersonal, lär det icke af någon kunna jäfvas, att ett andra
ålderstillägg efter tio års väl vitsordad tjenstgöring skulle vara väl på sin
plats för vårt lands folkskolelärarekår.

En utförligare motivering för det rättvisa och billiga uti, att ett dylikt
ålderstillägg nu beviljas, torde vara öfverflödig, hvadan jag i stället
öfvergår till att yttra mig om

huru kostnaderna böra bestridas.

Redan vid 1885 års riksdag tillät jag mig föreslå tvenne ålderstillägg
för folkskolans lärarepersonal, hvartdera å 100 kronor. Jag uttalade dervid
den meningen, att dessa ålderstillägg borde utgå helt och hållet från
staten. Som skäl härför anfördes:

1) att skolutgifterna härigenom skulle i någon mån jemnare fördelas,
enär skoldistrikten endast hade att bidraga till den för alla lika begynnelselönen; 2)

att kommunerna skulle vinna lättnad i sina utgifter, enär de sluppe
att utgöra någon del af ålderstilläggen;

3) att, om skoldistrikten skulle bidraga till ålderstilläggen, det skulle
kunna hända, att lärare med 5 å 10 tjensteår blefve, äfven om han vore
bättre meriterad än en yngre lärare, vid tillsättandet af en plats förbigången
af en nyss från seminarium utgången opröfvad lärare, på den grund
att den förres aflöning genom skoldistriktets bidrag till ett eller två ålderstillägg
kräfde större utgifter från församlingens sida; samt

4) att det syntes obilligt, att ett skoldistrikt, som antager lärare med
5 å 10 tjensteår, skall belöna en tjenstgöring, som verkstälts å annan ort.

Denna sålunda uttalade mening vidhåller jag fortfarande.

Då nu ett andra ålderstillägg ifrågasattes, skulle jag derför anse det
lämpligt, att Riksdagen bestämde, att såväl detta nya ålderstillägg som ock
det redan förut beslutade första ålderstillägget. utginge helt och hållet af
statsmedel.

Tidpunkten för eu dylik öfverflyttning af eu del af kommunens utgifter
på staten synes mig vara särdeles lämplig just nu, då ett öfverskott
i statskassan finnes.

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

Mitt förslag innefattar alltså, att skoldistriktet skall liksom hittills
förse läraren med bostad och bränsle samt kofoder eller ersättning derför;
dessutom skall skoldistriktet utgöra en tredjedel af begynnelselönen 600
kronor. öfriga två tredjedelar af begynnelselönen äfvensom ålderstilläggen
utgå af statsmedel. Skoldistriktets utgifter blefve härigenom
för hvarje lärare med fem tjensteår 33 kronor 33 öre mindre än för närvarande.

Skilnaden mellan de nuvarande bestämmelserna i fråga om lön och
statsbidrag samt mitt förslag framgår af följande lilla tabell:

För lärare med mindre än 5 tjensteår........

* » » 5—9 tjensteår,....................

» » » 10 tjensteår och deröfver..

Enligt nu gällande bestämmelser:	Enligt mitt förslag
Lön.	Statsbidrag.	Lön.	Statsbidrag.
600	4Q0	600	400
700	466.67	700	500
700	466.67	800	600

Kostnadsberäkning.

Det torde tillkomma mig såsom motionär att äfven angifva, till hvilket
ungefärligt belopp statens kostnader skulle belöpa sig för genomförandet
af förestående förslag.

Enligt närslutna bilaga litt. B uppgick vid 1895 års slut den ordinarie
lärarepersonalen vid rikets folkskolor till ett antal af 5,701 enligt
följande fördelning:

Med mindre än 5 tjensteår.................................... 1,221

» 5—9 tjensteår.................... ............................. 1,015

» 10 tjensteår och deröfver............................... 3,465

Summa 5,701.

Då det är att antaga, att under innevarande år en ytterligare ökning
är att motse (hela folkskolelärarepersonalen -— inberäknadt extra ordinarierna
— har under de senare åren ökats med 130 å 140 om året), utjemnar jag
i det följande de två sistnämnda kategorierna till resp. 1,100 och 3,550 för
att sålunda vara förvissad, att jag icke begär för litet.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

5

Under denna förutsättning skulle statens kostnader utöfver de nuvarande
blifva:

a) för ett andra ålderstillägg, som skulle utgå helt och hållet af
statsmedel:

3,550 lärare å 100 kronor.................................................. 355,000 kronor

b) för statens öfvertagande af hela det nuvarande
ålderstillägget.:

4,650 lärare k 33.33 kronor ............................................ 155,000 »

Summa 510,000 kronor.

Ifrågavarande belopp, 510,000 kr., är ju en ganska respektabel summa,
men så skulle ock genom beviljandet af densamma vinnas afsevärda fördelar.

För det första skulle en stor tjenstemannakår med en vigtig samhällsuppgift
erhålla en om ock ringa, så dock väl behöflig och särdeles
efterlängtad löneförbättring, som skulle egga densamma till nya ansträngningar
i folkundervisningsarbetets tjenst.

Och för det andra skulle kommunerna erhålla en lindring i sina utgifter
på icke mindre än 155,000 kronor, en skatte lindring, som för åtskilliga
fattigare kommuner blefve af icke ringa betydelse.

Till slut torde böra sägas äfven några ord om den inverkan, förslagets
genomförande kan antagas hafva på

folkskolelärarnes pensionskassor,

så att det icke må invändas, att motionären förbisett denna sak.

Med lönens höjande till 800 kronor följer äfven enligt nu gällande
perisionsreglemente, att lägsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning
skulle höjas från 700 till 800 kronor och i följd deraf
lägsta beloppet af hel pension för folkskolelärare från 525 till 600 kronor
samt lägsta enkepensionen från 140 till 160 kronor.

I)å år 1885 en löneförbättring genomfördes, ansågs, att lägsta delaktighetsbeloppet
i folkskolelärarnes pensionsinrättning skulle kunna höjas
från 600 till 700 kronor utan ökning i statsbidraget.

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

Under de 10 år, som sedan dess förflutit, har folkskolelärarnes pensionsini''ättning
utvecklats på följande sätt:

År 1884: År 1894:

Antal delegare.................... 4,724

Antal pensionärer......814

Pensioneringssumma.......... 332,860 kr.

Inkomster............................ 737,905 »

Deraf pensionsafgifter........ 166,988 »

Kapitalbehållning............... 4,457,915 »

5,707

1,128

488,569 kr.
972,412 »
214,669 »
8,792,014 »

Och folkskolelärarnes enke- och pupillkassa har samtidigt utvecklats
i ännu högre grad, såsom framgår af följande siffror:

År 1884:

År 1894:

Antal delegare.................... 3,527

Antal pensionärer______________ 205

Pensioneringssumma.......... 28,941 kr.

Inkomster............................ 182,902 »

Deraf pensionsafgifter........ 75,002 »

Kapitalbehållning.............. 1,149,517 »

4,666

513

73,349 kr.
305,609 »
108,631 »
3,091,839 »

Under senaste 10-årsperiod har alltså kapitalbehållningen i folkskolelärarnes
pensionsinrättning nära fördubblats och i enke- och pupillkassan
nära tredubblats, oaktadt pensionärernas antal under tiden högst väsentligt
stigit.

Hvad särskildt angår enke- och pupillkassan har en utredning af
dennas ställning gifvit vid handen, att hon redan för några år sedan hade ett
öfverskott på omkring en million kronor, beroende derpå att antalet årligen
nytillkommande pensionärer i verkligheten uppgått till endast omkring
hälften af det vid kassans upprättande beräknade antalet.

Då härtill kommer, att i såväl pensionsinrättningen som i enke- och
pupillkassan högre pensionsafgifter måste erläggas af delegarne vid höjning
af delaktighetsbeloppet, och i den förstnämnda dessutom retroaktiva afgifter
uttagas i det fall, att pension utgår efter högre belopp än det, efter hvilket,
afgifter erlagts, torde ganska säkert en förhöjning af pensionsdelaktigheten
från 700 till 800 kronor kunna genomföras, utan att härför behöfver ifrågasättas
den allra minsta ökning i statsbidraget.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

7

Lika litet nu som år 1885 behöfva alltså pensionsförhållandena lägga
hinder i vägen för en löneförbättring.

: i u -r—~J?“—

På det att Riksdagen må blifva i tillfälle att bevilja ett andra ålderstillägg
utan att dermed ovilkorligen göra rubbning i de grunder, som för
närvarande gälla med afseende på utgörandet af det första ålderstillägget,
uppdelar jag mitt yrkande i tvenne punkter, den ena afseende statsanslag
för ett andra ålderstillägg, den andra afseende öfverflyttning af en del af
kommunernas bördor på staten.

Jag hemställer alltså:

l:o) att Riksdagen — på det att ordinarie lärare
eller lärarinna vid folkskola, som i denna egenskap oförvitligt
tjenstgjort under tio år, må utöfver hittills faststälda
löneförmåner erhålla ett andra ålderstillägg å 100
kronor, så att lönen för åtta månaders undervisning utgör
minst 800 kronor jemte stadgade naturaförmåner
eller ersättning derför, och på det att ifrågavarande
andra ålderstillägg må utgå helt och hållet af statsmedel
— beviljar en höjning af förslagsanslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor med 355,000
kronor; samt

2:o) att Riksdagen — på det att äfven det genom
kongl. kungörelsen den 5 oktober 1891 faststälda ålderstillägget
å 100 kr. för sådan ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola, som oförvitligt tjenstgjort fem år,
må kunna utgå helt och hållet af statsmedel, och skoldistrikten
sålunda befrias från den dem för närvarande
åliggande skyldigheten att härtill bidraga med en tredjedel
- beslutar en ytterligare höjning af förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
med 155,000 kronor.

Stockholm den 28 januari 1896.

Emil Hammarlund.

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

I förestående motions syfte instämma:

Fridtjuv Berg.	Aug. Henricson.	And. Olsson i Mårdäng.
P. Truedsson.	Edv. Svensson.	Nils Svensson.
Per Holm.	E. A. Zotterman.	A. F. Broström.
A. G. Gyllensvärd.	Carl Rydberg.	Gustaf Bäckgren.
J. P. Jansson.	Elis Nilson.	J. Persson fr. Arboga.
M. Alsterlund. Wilh.	Nilson fr. Lidköping.	J. Lindgren.
W. Styrlander.	P. Norberg.	Joh. Er. K ordin.
Lars Eriksson.	A. Hahn.	L. Dahlstedt.
Oscar Eklund.	Ola Persson.	C. E. Johansson.
Carl Wellander.	J. Ericsson.	J. Af. Johansson.
Robert Eklundh.	J. M. Erikson.	Carl Hj. Wittsell.
Joh. Johansson, Stockholm.	A. Emil Baaz.	J. E. Jansson, Taberg.
S. J. Kardel!.	Lasse Jönsson.	Johannes Svensson.
Lars Petter Larsson i Berga.	E. Norman.	Per Nilsson i Tönnersa.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

f)

Bil. litt. A.

Uppgift på löneförmåner för åtskilliga statens tjensteman

och vaktbetjente.

(Enligt den af Statistiska centralbyrån utarbetade aflönings- och pensionsstatistiken.)

Tjenstegrad.		Alderstillägg.	Öfriga löne-förmåner.
lön.	Efter 5 år.	Efter 10 år.	Efter 15 år.
Riksbanken: Kontorsskrifvare...............	1,600	500
Landsstaten: Kronolänsman...................	1,000	—	300	—	Sportler.
Armén: Fanjunkare (Vestgöta reg:te)	1,230	—	—	—	Portion.
Styckjunkare (Svea art.)....	1,375	—		—	Bostad: portion.
Sergeant af l:a kl. (Svea art.)	868	—		—	Portion.
Arinéförvalt ningen: Förvaltare (Maricbcrg)......	1,800	300	300	—	Bostad.
Förste verkgesäll (Krono-
bageriet)........................	1,440	—	~	—	Brödportion.
Flottan: Flaggunderofficer (maski-
nist).............................	1,890	—	- f	—	Bostad; portion.
Underofficer af 2:a graden
(maskinist)....................	1,467	—	—	—	I):o.
Underofficer af 2:a graden
(styrman)......................	1,285	—	—		D:o.
Bokhållare (Karlskrona)....	2,500	500	500	—
Gesäll (bageriet)..........—	1,008	—	—		Bostad: bröd.
Fång vårdsstat eu: Fanjunkare......................	1,000	50	50		Bostad; ved.
Underofficer......................	800	50	50	—	I):o; d:o; belön.
Jernvägsslalen: Stationsmästare (Brunsherg)	1,080	—	—	—	Bostad.
Stationsskrifvare (Katrine-
bolin)...........................	1,725	—	—	—
Packmästare (Göteborg).....	1,152	—		—	Beklädnad.
Baninästare......................	1,020	—		—	Bostad.

Bih. till Rikad. Prof. 1896. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 19 Höft.

2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

Tjenstegrad. I f *, ■ * o		Ålderstillägg.	Öfriga löne-förmåner.
lön.	Efter 5 år.	Efter 10 år.	Efter 15 år.
Jernvägsstaten: Lokomotivförareförman (Töreboda)..................... Lokömotivförare............... . ; Ridare............................. Konduktör (Falköping)...... j Posts tal eu: Postexpedilör (Falkenberg) Telegrafstaten: Assistent......................... Telegrafist........................ | Tullstalen: Kammarskrifvare (Halm-stad) ............................ Biträdande kammarskrif-	2,760 11,152— \ 2,160 1936-\ 1,296 1,440 1,600 1,600 900 1,800	i j_.i v r 300	300		■ JIiätRjU Beklädnad D:n. D:n. Sportler.
200 100 300	200 100 300	200 100	Sportier.
Uppsyningsman (Kappcls-					f . ...t 1 41 1
hamn)...........................	1,250	150	150	—	Sportler: boställe, i
Kustsergeant (Åhus)..........	1,500	250	250	1 —	: H ill: Isbill:.i
Kustvakt (d:o) ..........	800	150	150	—	: »ruin /
Gränsridare (Eda)........—	1,600	75	75	—	Sportler.
Skolstat eu: Jägmästare.......................	1,700	500	500	500	Reseersättning.
Still er islaten: Bokhållare (Flyinge).........	1,888	—	_		Bostad m. m.
Fodermarsk (d:o)..............	1,026	—	—		H:o.
Hofrfttten: Vaktmästare.....................	1,100	>• i	—	—	: oaftol''1
Fångvårdsstyrelsen: D:o .....................	800	100	• T-	—	Bostad.
Jnsteringsstyrelsen: D:o .....................	800	—	'' —	—	D:o.
Statens jernvägar: D:o ....................	900	—	—	—	D:o.
Postverket: (Hedeviken) D:o .....................	902	100	—	—	Beklädnad.
Tullstaten: (Stockholm) l):o .....................	1,200	150	150	—	Sportler.
D:o (Ronneby) D:o ....................	900	75	, 75	—	D:0.
	800	100	_	—	Bostad.
Riksarkivet: D:o .....................	800	100		—	D:o.
K. Biblioteket: l):o .....................	800	100	. —	—	D:o.
Riksbanken: D:o ....... ............	800	200	200	—	D:o.
Riksgåldskontoret: l>:o .....................	700	200	j —	. —	D:o.
Läroverken: (Vexiö) D:o .....................	1,200	—	! —	—	1 D:o, vedbr., lyse. |

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.

11

Bil. litt. B.

Uppgift på i tjenst varande folkskolelärares och folkskolelärarinnors
tjensteålder, otillsatta folkskoleläraretjenster samt hela antalet
folkskoleläraretjenster vid 1895 års slut.

1 Län.	Lärare, livilka tjenstgiort såsom ordinarie	Lärarinnor, livilka tjenstgiort såsom ordinarie	Otill- satta folk- skolc- lärarc- tjenster.	Summa 1 folk- j skol-lärare- j tjenster.
min-dre än 5 år.	5-9 år.	10 år o. der-öfver.	min-dre än 5 år.	5-9 år.	10 år o. der-öfver.
Blekinge..........................................	23	15	72	e	4	4 1	8	132
Elfsborgs..........................................	33	38	184	11	8	10 i	10	2»4
Gefleborgs.........................................	36	30	100	27	21	39	5	2o8
Gotlands.........................................	14	20	50	3	a	2	5	96
Göteborgs och Bohus.........................	52	34	132	37	33	Öl	12	351
Hallands..........................................	21	18	78	10	2	11	8	148
Jemtlands.........................................	11	10	38	6	1	3	13	82
Jönköpings.......................................	29	34	126	5	5	7	11	217
Kalmar.............................................	31	25	131	18	7	20	16	248
Kopparbergs......................................	27	31	112	18	15	45	12	260
Kristianstads.....................................	48	54	178	4	8	6	14	312
Kronobergs.......................................	27	22	83	3	2	3	10	150
Malmöhus.........................................	82	84	311	20	20	41	16	574 t
Norrbottens.......................................	14	8	20	8	4	5	10	6» 1
Skaraborgs........................................	30	35	178	10	8	25	4	290 |
Stockholms.......................................	21	33	97	18	10	16	10	205 |
Stockholms stad................................	21	31	56	153	71	170	1	503
Södermanlands.................................	26	27	89	24	16	42	1 '' 14	238
Upsala.............................................	28	19	91	16	7	12	5	178- j
Venal ands....................... ............	39	39	194	18	5	12	21	328 |
! Vcstcrbottens....................................	3	6	21	! 8	4	2	1	4ö
j Vestcrnorrlands.................................	28	22	71	i 10	i 7	10	8	156
Vestmanlands............................ ......	22	22	93	17	11	i 16	13	194 |
| Örebro................................. .........—	33	21	153	ij 13	12	23	4	25»
i Östergötlands....................................	45	41	201	14	13	i 31	1 19	364
Summa	744	i 71»	2,85»	1! 4”	| 296	| 606	250	| 5,»51

Att förestående uppgifter äro rätteligen utdragna ur den af mig under utgifning varande
»Sveriges folkskolelärarematrikel 1895» samt att till grund för dessa ligga såväl särskilda för nämnda
matrikel af skolråden ifyllda frågeformulär som senaste årsuppgifter till Folkskolelärarnes pensionsinrättning
samt enke- och pupillkassan, betygas.

Stockholm den 2ö januari 1896.

Per Liden.

kassör och bokhållare i Kolkskolelärarncs peusionsiurättniug.