K0NGI, MAJ:TS OCH RIKETS KOMMERSKOLLEGII
OCH
KONGL. GENERALTULLSTYRELSENS
GEMENSAMMA UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE
AF DEN 28 DECEMBER 1894
ANGÅENDE SVERIGES OCH NORGES ÖMSESIDIGA HANDELS- OCH SJÖFARTSFÖRHÅLLANDEN
ÄFVENSOM
KONGL. LANDTBRUKSSTYRELSENS
UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE
AF DEN 21 DECEMBER 1894
ANGÅENDE YISSA DELAR AP SAMMA ÄMNE.
STOCKHOLM
K. L. BECKMANS BOKTBYCKER1
1895.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Kommerskollegii och Generaltullstyrelsens gemensamma utlåtande .................................... 1-
Utdrag af protokollet, hållet vid embetsverkens gemensamma sammanträde den 28 December
1894, innefattande vissa i ärendet afgifna reservationer ............................................. 62.
Yttrande af Professor C. A. Lindqvist .................................................................;.........
Statistiska tabeller:
Nio 1. Uppgift & värdet af Sveriges införsel från och utförsel till Norge under åren
1874—1893 ............................................''•............................................. 82.
N:o 2. Från Norge införda varor under åren 1890—1893.......................................... 84.
N:o 3. Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik under åren 1890—1893 ...... 94.
N:o 4. Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik under åren 1890—1893 ......... 100.
N:o 5. Uppgift å tullpligtiga varor, som från Norge tullfritt införts till Sverige under
åren 1890—1893, jemte för samma varor beräknad tull........................... 120.
N:o 6. Uppgift å de förnämsta artiklar, som under åren 1890—1893 varit föremål för
varuutbyte mellan Sverige och Norge (jemförande statistik)..................... 140.
N:o 7. Uppgift å i tulljournalerna ej upptagna varor, som under åren 1890—1893
från Norge inkommit till gränstrakterna och, på grund af §§ 3, 4 och 9
Mellanrikslagen, tullfritt utlemnats, jemte för samma varor beräknade
tullafgifter .......................................................................................... ISO.
Landtbruksstyrelsens utlåtande .......................................................................................
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 april 1894 anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående beskaffenheten
och omfattningen af åtskilliga öfverklagade olägenheter i
2
afseende å Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
samt derefter för Riksdagen framlägga resultaten af den verkstälda
utredningen och göra den framställning i ämnet, som af omständigheterna
påkallades,
har Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref till kommerskollegium och
generaltullstyrelsen den 14 juni 1894, med öfverlemnande af utdrag af
det i ärendet förda statsrådsprotokoll, anbefalt embetsverken ej mindre
att gemensamt och i förening med, hvad angår jordbrukets intressen,
landtbruksstyrelsen samt, beträffande den fråga, som afsågcs i chefens
för civildepartementet i ofvanberörda statsrådsprotokoll omförmälda
yttrande, äfven den veterinär, som hade att såsom ledamot hos medicinalstyrelsen
handlägga och föredraga veterinärärenden, verkställa den
i Riksdagens skrifvelse samt af chefen för civildepartementet åsyftade
utredning, dervid näringsidkare och andra, som kunde vara af "saken
intresserade, borde beredas tillfälle att yttra sig, än äfven att derefter
till Eders Kongl. Maj:t inkomma med berörda utredning jemte det yttrande
och förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda.
Efter det i anledning häraf kommerskollegium i cirkulärskrifvelse
den 1 sistlidne augusti anmodat Eders Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande
att dels lemna sådana föreningar af näringsidkare, som i 13 § af
nådiga förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864 funnes
omförmälta, äfvensom enskilda näringsidkare, hvaribland särskild!,
hvad anginge jordbrukets och kreaturshandelns intressen, jordbrukare och
kreatursexportörer samt andra, hvilka kunde vara af saken intresserade,
tillfälle att i ämnet sig yttra, dels ock infordra yttranden i berörda afseende
från handels- och sjöfartsnämnderna inom befallningshafvandenas
respektiva styrelseområden samt med dessa yttranden jemte det utlåtande,
hvartill befallningshafvanden för egen del kunde finna anledning,
till kollegium inkomma, så hafva svarsskrifvelser inkommit från samtlige
befallningshafvandena, dervid från följande insändts yttranden af
nedannämnda myndigheter, föreningar och korporationer samt enskilde,
nemligen:
från öfverstäthållareembetet: Stockholms handels- och sjöfartsnämnd,
Stockholms fabriksförenings fullmägtige, Stockholms stads handtverksförening,
Bultfabriksaktiebolaget i Stockholm, Stockholms benmjölsfabriksaktiebolag,
Stockholms norra jästaktiebolag jemte åtskillige andra
jästfabrikanter i Sverige, samt Rob. Almström, Victor Bille jemte 26
andra enskilda personer i Stockholm;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Stockholms län:
handels- och sjöfartsnämnden i Södertelje;
3
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala län: Upsala
fabriks- och handtverksförening, Upsala handelsförening, Henrik Gahns
aseptin-am}''kos-aktiebolag, Upsala ångqvarns aktiebolag, magistraten och
stadsfullmägtige i Enköping, kronofogdarne i Mellersta och Olands
fögderi, kommunalnämnden i Kalmar socken, kommunalstämmorna i
Bro och Lossa samt Ytter-Grans församlingar äfvensom af en enskild
jordbrukare;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län:
handels- och sjöfartsnämnden i Nyköping, Eskilstuna fabriksförening
samt en enskild jordbrukare:
från Eders Kongl. May.ts befallningshafvande i Östergötlands län:
handels- och sjöfartsnämnden i Norrköping samt ledamoten af JRiksdagens
Första Kammare, bruksegaren C. P. af Burén och disponenten
för Boxholms aktiebolag W. Wettergren;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län: handels-
och sjöfartsnämnden i Jönköping samt disponenten för Husqvarna
vapenfabriksaktiebolag VV. Tham;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs län: Räppe
stärkelsefabriksaktiebolag;
från Eders Kongl. May.ts befallningshafvande i Kalmar län: handelsoch
sjöfartsnämnderna i Kalmar, Vestervik och Oscarshamn;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län: handelsoch
sjöfartsnämnden i Visby;
från Eders Kongl. May.ts befallningshafvande i Blekinge län: handelsoch
sjöfartsnämnderna i Karlskrona och Karlshamn, Karlskrona lampfabrik,
Karlskrona nya galvaniseringsfabrik, Kockums jernverksaktiebolag,
Svenska stålpressningsaktiebolaget Olofström, kronolänsmannen
A. Frisell, ordförandena i Fridlefstads, Sillhöfda och Eringsboda socknars
kommunalnämnder jemte några enskilde jordbrukare i sistnämnda
socken samt länsveterinären i Blekinge län;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län:
kommunalstämmorna i Andrarums, Räflunda, Torekows, Rörum, Vestra
Karups och Hjernarps socknar samt ordförandena i Valleberga, Stoby,
Hörups, Hagestads och Ullstorps socknars kommunalnämnder jemte
några enskilde jordbrukare i sistnämnda socken;
från Eders Kongl. Ma.j:ts befallningshafvande i Malmöhus län: handelsoch
sjöfartsnämnderna i Malmö, Landskrona, Helsingborg, Ystad och
Trelleborg, Malmö industriförening, fabrikören af kemiskt tekniska proparater
M. Zadig i Malmö, Göteborgs ångbageriaktiebolag, skånska
margarinfabriken, Gripens margarinfabrik, handelsföreningen i Lands
-
4
krona, Svenska bindgarnfabrikens aktiebolag i Lund samt ett sextiotal
enskilde landtmän i Vollsjö och Gudmundtorp med omnejd;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Hallands län: handelsoch
sjöfartsnämnden i Halmstad;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohuslän:
magistraterna i Göteborg, Uddevalla, Strömstad, Kongelf och Marstrand,
handels- och sjöfartsnämnderna i Göteborg och Uddevalla, kronofogdarne
i Göteborgs, Sunnervikens, Inlands, Orousts och Tjörns samt
Norrvikens fögderier, ordföranden i Säfve sockens kommunalstämma,
ordförandena i Lurs sockens kommunalstämma och kommunalnämnd
jemte några enskilde hemmansegare i samma socken, Jepsens med flera
paraply- och parasollfabriker, Mölnlycke manufakturaktiebolag samt W.
L- Smith & C:o och W. T. Lundgren, båda industriidkare i Strömstad;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län: disponenten
för Venersborgs margarinfabrik, Vargöns aktiebolag samt två
enskilda personer;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län: Mariestads
handtverks- och industriförening, Skara handelsförening, samt
fyra enskilda personer;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vermlands län:
handelsföreningen i Filipstad, Nysunda sockens kommunalstämma samt
några enskilda personer;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Örebro län: Örebro
enskilda handelsförening, Örebro fabriks- och handtverksförening, handelsföreningarna
i Lindesberg och Nya Kopparberg, bruksegaren Nils Sundin
å Alqvettern, nämndemannen Anders Olsson, aktiebolaget Bångbro
jernverk samt bruksegaren A. W. Molin å Skyllberg;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vestmanlands län:
Arboga margarinfabrik;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Kopparbergs län:
ordföranden i Lima sockens kommunalnämnd;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Gefleborgs län: handelsoch
sjöfartsnämnderna i Hudiksvall och Söderhamn, Gefle köpmannaförenings
styrelse och fabriksföreningen i Gefle samt fyra enskilde jordbrukare
i Arbrå socken;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vester norrlands län:
handels- och sjöfartsnämnderna i Hernösand, Sundsvall och Örnsköldsvik,
handelsföreningen i Hernösand samt Hernösands fabriks- och handtverksförening;
-
5
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vesterbottens län:
handels- och sjöfartsnämnderna i Umeå och Skellefteå: samt
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Norrbottens län:
handels- och sjöfartsnämnderna i Piteå och Luleå; hvarjemte omedelbart
till kollegium inkommit yttrande af Helsingborgs margarinaktiebolag.
Egna utlåtanden i ämnet hafva afgifvits af öfverståthållareembetet
och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala, Södermanlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads, Hallands, Göteborgs- och Bohus,
Elfsborgs, Skaraborgs, Örebro, Jemtlands och Vesterbottens län.
Härjemte hafva dels, på anmodan af generaltullstyrelsen, yttranden
till denna myndighet inkommit från tullkamrarne i Charlottenberg,
Mon, Östersund, Karlstad och Strömstad, bevakningskontrollören i Karlstads
tullkammaredistrikt, gränsridarne vid Kåfve, Helle, Vassbottens,
Svinesunds och Krokstrands stationer, Funäsdalens tullinspektion samt
tulldirektören i Göteborg, hvarförutom till generaltullstyrelsen inkommit
ett yttrande af eu handelsföreståndare i Charlottenberg, dels hafva,
efter infordrande af landtbruksstyrelsen från hushållningssällskapen i
riket af yttranden för så vidt förevarande fråga berörde jordbrukets
intressen, sådana yttranden till styrelsen inkommit från samtliga hushållningssällskap
eller deras förvaltningsutskott med undantag af hushållningssällskapen
i Gotlands, Malmöhus, Vesterbottens och Norrbottens
län.
Vidare har under det ärendet varit beroende på handläggning hos
embetsverken Eders Kongl. Maj:t behagat låta till embetsverken öfverlemna,
för att tagas i öfvervägande vid verkställandet af ifrågavarande
utredning,
dels en till Riksdagens justitieombudsman ingifven skrift af Charlottenbergs
aktiebolag och Skyllbergs bruks aktiebolag, deri bolagen
anhållit om justitieombudsmannens medverkan dertill, att, då svenska
press-spikfabrikanter måste erlägga tull för i Norge faliet smidesskrot af
utländskt jern, det ej heller måtte tillåtas de norske fabrikanterna att
till Sverige införa press-spik, tillverkad af nyssnämnda skrotjern; öfver
hvilken framställning, sedan densamma blifvit af justitieombudsmannen,
med tillkännagifvande att lian funnit skriften icke föranleda till någon
åtgärd från hans sida, till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad till det afseende
Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt derå fästa, generaltullstyrelsen,
efter nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande;
dels en till chefen för finansdepartementet af Alf. Larsson för Helsingborgs
margarinaktiebolag ingifven skrift, deri denne, med åberopande
af bestämmelsen i gällande förordning angående Sveriges och
6
Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden att från regeln att
en vara, som tillverkats, helt eller delvis, af utländska i någotdera riket
tullpligtiga ämnen och hvarå det nedlagda arbetet kunde hänföras till
hvad med husflit, handtverk eller fabriksverksamhet allmänneligen förstodes,
finge räknas till svensk eller norsk tillverkning, hvilken vid införsel
från det ena till det andra riket åtnjöte tullfrihet, undantag gjordes
för den händelse bearbetningen endast bestode i vissa uppräknade
slag och bland dem blandning, anhållit, att då i Norge af till största
delen utländska, i Norge tullpligtiga ämnen tillverkad margarin, ehuru
den vore en produkt, som åstadkommits genom blandning af dess ingredienser
och efter sin beredning fortfarande utgjorde en blandning, i
hvilken ingredienserna icke på något sätt reagerat på hvarandra och
derför ej heller genom blandningen undergått någon som helst kemisk
förändring, till Sverige tullfritt infördes, åtgärder måtte vidtagas till
förhindrande för framtiden af tullfri införsel från Norge af margarin;
öfver hvilken framställning generaltullstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande, hvarefter sökanden fått inkomma med påminnelser;
dels ock en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift, deri Torsebro
krut- och stubinfabriksaktiebolag, Gyttorps sprängämnesaktiebolag och
Ramsbergs krutbruks aktiebolag, med framhållande hurusom afsättningen
af bolagens krutfabrikat under de senare åren i hög grad minskats
till följd af öfverväldigande konkurrens från norske krutfabrikanter,
hvilka, under skydd af den så kallade mellanrikslagen, kunnat till lågt
pris utbjuda sin vara, gjort underdånig framställning om, bland annat,
hvarom här icke är fråga, utfärdande af bestämmelser derom att utländskt
krut icke finge i riket införas eller att tull skulle utgöras vid
införsel af norskt krut.
Af innehållet af nu omförmälta handlingar, hvilka samtliga här bifogas,
inhemtas hufvudsakligen följande:
I det långt öfvervägande största antalet af de afgifna yttrandena
har påkallats revision af nådiga förordningen angående Sveriges och
Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden den 30 maj 1890
eller den så kallade mellanrikslagen, i sammanhang hvarmed af åtskilliga
påyrkats uppsägning af lagen i ändamål att derigenom en blifvande
revision måtte kunna så mycket lättare åstadkommas.
Sådan uppsägning förordas af: Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Jönköpings län, handels- och sjöfartsnämnderna i Jönköping,
Halmstad och Helsingborg, stadsfullmägtige i Enköping, kronofogden i
Norrvikens fögderi, Stockholms fabriksförenings fullmägtiges flertal,
Stockholms stads handtverksförening, kommunalstämman i Njurarps soc
-
7
ken, Bultfabriksaktiebolaget i Stockholm, Mölnlycke manufakturaktiebolag'',
Rob, Almström m. fl. i Stockholm, W. Tliarn å Husqvarna samt några
enskilde jordbrukare äfvensom af hushållningssällskapen eller deras förvaltningsutskott
i Blekinge, Skaraborgs och Vermlands län, Kalmar läns
södra hushållningssällskap samt Östergötlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, det sistnämnda dock endast för så vidt uppsägning
vore erforderlig för vinnande af revision.
Från några håll, nemligen af handtverks- och industriföreningen i
Mariestad, kronolänsmannen M. Frisell i Möllegården, C. P. af Burén
och W. Wettergren å Boxholm samt några andra enskilda personer,
har ock yrkats upphäfvande af mellanrikslagen och att Norge skulle
i förevarande afseende likställas med andra länder.
Såsom skäl för den påyrkade revisionen hafva framstälts anmärkningar
emot de nu på grund af gällande mellanrikslag bestående förhållandena,
dels af mera allmän beskaffenhet, dels ock speciel, afseende
antingen viss eller vissa delar af författningen eller ock någon viss näringsgren
eller någon särskild varuartikel.
Såsom allmänna anmärkningar har framhållits hufvudsakligen, att,
derigenom att åtskilliga varor draga lägre tull i Norge än i Sverige,
mellanrikslagens bestämmelser beredde norrmännen tillfälle dels att här
i landet försälja vissa varor, deri utländskt material inginge, billigare
än de svenska fabrikanterna af samma slags varor kunde göra, dels ock
att här med fördel afsätta inhemska produkter och ersätta landets eget
behof deraf med utländska sådana, hvilket allt inverkade menligt på de
svenska näringarna och den svenska industrien;
samt att den betydliga import till Sverige från Norge, som under
senare år egt rum, icke motsvarades af ökning i produktionen i Norge
utan hade antagit karakteren af en till Norges fördel utfallande transitohandel
med utländska varor, hvilket förringade verkningarna af det här
i landet gällande skyddssystemet.
Hvad de speciela anmärkningarna angår, så hafva beträffande nedannämnda
delar af mellanrikslagen hufvudsakligen följande anmärkningar
och ändringsförslag framstälts:
§ 1.
I fråga om kreatursförseln har allmänt och särskild!, af jordbruksnäringens
målsmän och idkare klagats öfver att, sedan i anledning af
den i södra Sverige under 1892 förekomna kreaturssjukdom förbud i
8
Norge utfärdats mot införsel dit från Sverige af kreatur, berörda importförbud
kunnat upprätthållas långt efter det nämnda sjukdom upphört.
Genom sagda importförbud hade stora förluster ådragits svenska landtbrukare,
särskildt i Vermlands och Elfsborgs län. Såsom bevis på betydelsen
af eu obehindrad kreatursutförsel till Norge anföres af tullkammaren
i Mon att från den 7 juni 1894, då förbudet upphäfdes, till
september månads utgång utförts till Norge icke mindre än 5,029 stycken
nötkreatur och 1,859 stycken får.
I anledning häraf har framhållits att bestämmelserna i förevarande §
borde ändras så att ingen annan inskränkning i kreatursförseln emellan
de båda länderna kunde ega rum än som betingades af skydd mot kreaturssmitta,
i hvilket afseende af flera hushållningssällskap föreslagits, att
ett af sådan anledning tillkommet importförbud icke skulle få upprätthållas
längre än en viss kortare tid efter det myndigheterna i det land,
der sjukdomen förekomme, förklarat sjukdomen hafva upphört. Hushållningssällskapets
i Göteborgs och Bohus län förvaltningsutskott anser
det böra stadgas, att, derest inom ettdera af rikena smittosam sjukdom
uppträder bland ett visst djurslag, djur af detta slag eller sådana djur,
som kunna af sjukdomen angripas, ej må till det andra riket införas,
utan att det blifvit styrkt, att djuret hvarken kommer från eller under
viss bestämd tid varit i beröring med smittadt område.
Tullkamrarne i Östersund och Strömstad anse, att ett förbud
icke bör afse hela landet, utan endast de delar deraf, der smitta förekommer.
Af gränsposteringarna i Strömstads tullkammaredistrikt framhålles
såsom önskemål en friare handel med lefvande kreatur; för det närvarande
möter utförseln stora svårigheter på grund af stadgandet om besigtning,
hvilket föranleder, att gränsboame nödgas sälja djuren till
norske uppköpare och på grund häraf få lägre betalning än om de kunde
sjelfve försälja dem i Norge.
Mot bestämmelserna i sista punkten af §:ens tredje stycke har af
de svenska margarinfabrikanterna äfvensom af några hushållningssällskap
och äfven andra anmärkts, att dessa bestämmelser visat sig otillfredsställande
i fråga om margarin, då denna vara, ehuru dess tillverkning
är i Sverige underkastad kontroll men icke i Norge, kunnat få
derifrån hit införas. Tullkammaren i Strömstad har i detta afseende
föreslagit, att det borde stadgas, att sådan vara, hvars tillverkning i det
ena landet är underkastad viss kontroll, icke måtte få dit införas från
det andra landet, med mindre den åtföljes af offentlig tjensteman bevis,
9
att den varit underkastad enahanda kontroll i det land, der den tillverkats.
§ 3.
Mot denna § hafva åtskilliga anmärkningar rigtats. De föreslagna
ändringarna afse dels en mera utsträckt användning af skilnadstullar i
fråga om sådana varor, för hvilka på grund af Norges lägre tullsatser
å råämnen och halffabrikat, tillverkningskostnaden ställer sig lägre i
Norge än i Sverige, dels ett närmare bestämmande af sådana, i ettdera
riket verkstälda bearbetningar af utländska tullpligtiga ämnen, som vid
införsel till det andra riket icke naturalisera den färdiga varan; hvarjemte
åtskilliga, mindre omfattande anmärkningar framstälts.
En utsträckt användning af skilnadstullar förordas af:
Stockholms handtverksförening;
Göteborgs handels- och sjöfartsnämnd samt W. Tham å Husqvarna,
som anse sådana böra införas i alla de fall, då tullen å råämnen och
halffabrikat är olika i Sverige och Norge;
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län;
handels- och sjöfartsnämnden i Jönköping; samt
handels- och sjöfartsnämnden i Ystad.
Närmare bestämda uttalanden om införande af skilnadstullar hafva
framkommit från:
tullkammaren i Charlottenberg, i fråga om sängkläder, broderade
väfnader, fullfärdiga persedlar af beredda pelsverk, kläder af beredda skinn,
ej pelsverk, samt väfnader af bomull, ull och silke;
tulldirektören i Göteborg, i fråga om nubb, trådstift och skostift
samt möjligen träskrufvar (för undvikande åt klagomål framdeles; träskrufvar
tillverkas ännu icke i Norge); samt
tullkammaren i Strömstad, i fråga om alla jernvaror, samt, i den
mån nödigt kan anses, alla andra af utländska ämnen tillverkade artiklar,
om tullsatserna å materialierna äro högre i importlandet än i tillverkningslandet.
I motsatt rigtning uttalar sig tullkammaren i Mon, som föreslår
borttagande af alla skilnadstullar och stadgande, att endast varor, tillverkade
af inhemska eller i det land, dit införseln sker, tullfria ämnen,
böra tullfritt få införas.
Tullkammaren i Charlottenberg föreslår, att varor, tillverkade af
enbart eller delvis utländska ämnen, som äro tullpligtiga i det land, dit
varorna införas, böra draga eu viss af passad procent af i nämnda land
gällande tull.
•2
io
Tullkammaren i Karlstad, som instämmer i hvad tullkammaren i
Charlottenberg i fråga om skilnadstullar anfört samt afstyrker tullkammarens
i Mon förslag, anmärker, att i de fall, då eu sådan bearbetning
som t. ex. målning eller tvinning m. in. hvilken i Sverige medför ökad
tullsats för en vara, blifvit i Norge verkstäld å ett utländskt ämne, det
norska arbetet varder, vid införsel till Sverige af den färdiga varan
beskattadt, hvilket tullkammaren anser icke vara med lagens syfte öfverensstämmande.
I fråga om verkningarna af skilnadstullar yttrar Mölnlycke manufakturaktiebolag,
att genom en utsträcktare användning af sådana tullar
de olägenheter, som för bomulls- och halfylleväfnadsindustrien blifvit en
följd af mellanrikslagen, skulle i någon mån minskas, men ej fullständigt
undgås, då de norska fabrikanterna ändock hafva förmånen af
billigare anläggningskostnad för fabrikerna genom tullfrihet å maskinerier.
Rörande bestämmelserna om de bearbetningar af utländska tullpligtiga
ämnen, som äro af beskaffenhet att medföra naturalisation af en
utaf sådana ämnen tillverkad vara, eller i fråga om hvilka ett motsatt
förhållande eger rum, har anmärkts:
af tullkammaren i Östersund, att förklaring bör gifvas å hvad med
»husflit, handtverk eller fabriksverksamhet» rätteligen bör förstås;
af tullkammaren i Charlottenberg, med hvilken tullkammaren i
Karlstad instämt, att den i punkterna 1—7 af §:en lemnade uppräkning
af mindre väsentliga bearbetningar, som icke medföra en varas naturalisation,
bör fullständigas, så att i densamma upptages flätning och öfverspinning
af band, snören, karkasser och dermed jemförliga varor samt
utkilning och böjning af metallplåtar och dylika plåtars förseende med
hål, äfvensom att 6:te punkten bör på så sätt omarbetas, att af densamma
otvetydigt framgår, att i punkten afses sammansättning af färdiga,
från utlandet importerade delar;
af tullkammaren i Strömstad, att kokning af utländsk linolja, hvarigenom
såpa framställs, bör anses såsom en mindre väsentlig bearbetning
och sålunda framstäld såpa draga tull, samt att, då spik och stift
tillverkas i Norge af utländsk jernplåt eller jerntråd genom klippning
eller afhuggning, denna bearbetning är af så oväsentlig art, att vid
införsel till Sverige den färdiga varan bör draga hd tull och icke, såsom
nu är förhållandet, endast skilnadstull;
af bruksegaren A. W. Molin å Skyllberg, att varor, tillverkade i
Norge af utländska jern- och stålmaterialier, tullfritt införas till Sverige,
ehuru bearbetningen kanske endast bestått deri att en plåt böjts eller
försetts med hål eller naglar; samt
11
af handels- och sjöfartsnämnden i Halmstad, att föreskrift borde
finnas angående förfaringssättet, då båda rikenas tullmyndigheter äro af
olika mening om huruvida en bearbetning är af mindre väsentlig art
eller icke.
Slutligen har tullkammaren i Charlottenberg föreslagit, att i §:en bör
angifvas, huruvida jäst är att hänföra till malttillverkningar, äfvensom
att sista punkten af mom. i), rörande jerntillverkningar af skrot, bör
utgå; samt
tullkammaren i Strömstad anmärkt, att till skada för svensk industri
hit till riket få från Norge tullfritt införas fisknät, bundna eller
väfda i Norge af utländskt bomullsgarn, lampor, i hvilka ingå beståndsdelar
af utländskt ursprung, i Norge tillverkade hattar med utländska
band, foder och svettremmar samt tomlådor och tomfat, i hvilka ingå
spik eller jernband af utländsk tillverkning, äfvensom att det, enligt
tullkammarens åsigt, är olämpligt att norsk spanmäl får landvägen införas
tullfritt och sjövägen mot half tullafgift; hvarjemte tullkammaren
hemstält att bröd, bakadt af norsk spanmäl, bör draga hel tull i Sverige.
§ 4.
Från åtskilliga håll har anmärkts, att det i §:en lemnade medgifvandet
i stor utsträckning missbrukas till tullfri införsel af varor i handelsafsigt.
I fråga härom yttras, bland annat,
af* bevakningskontrollören i Karlstads tullkammaredistrikt och J.
Magnusson i Granbäckstorp, att svenska landtkandlande å norskt område
hafva magasin och upplagsplatser, från hvilka svenska kunder,
sedan köp afslutats i handel slokalen å svenska sidan om gränsen, afhemta
de köpta varorna och tullfritt införa dem;
af Göteborgs handels- och sjöfartsnämnd, att med stöd af §:ens
medgifvande varor i små mängder tullfritt införas öfver gränsen och
att de sedan partivis befordras till svenske köpare;
af Vestmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att
tullsatserna i Sverige å malen och omalen spanmål för vissa delar af
gränsdistrikten mot Norge äro temligen illusoriska, då tullfri import af
sådan vara i handclsafsigt kan i stor utsträckning ega rum;
af K. Joll. Göfvert, Åmål, att eu mängd personer vid gränsen
hafva sin utkomst af att åtfölja foror mellan rikena i syfte att för
andras räkning tlil Sverige tullfritt införa mindre varumängder;
af kronofogden i Norrvikens fögderi Sven Ljunggren, att missbruk
lätt kunna ega rum och äfven verkligen förekomma;
12
af boktryckaren C. A. Fahlgren i Karlstad, att varor, som med
stöd af det i §:en lemnade medgifvande tullfritt införas, i sjelfva verket
ofta medföras i handelsafsigt; samt
af Gefle köpmannaförenings styrelse, att den tullfria importen från
Norge är i ständigt stigande, att döma deraf att afsättningen från
Gefle till vestra Dalarne på sista tiden ansenligt minskats.
I fråga om den till tullfri införsel lofgifna mängden af hvarje varuslag
yttrar tullkammaren i Östersund, att de i §:en angifna varuqvantiteterna
äro för högt tilltagna vid färd öfver gränsen med jernväg, i
synnerhet i afseende å artiklarna kaffe, socker och Öl; samt
handlanden V. Andersson i Charlottenberg, att högst fjerdedelen
af de nu lofgifna varumängderna böra få tullfritt införas.
Rörande sättet för tillämpningen af §:ns stadgande om den tullfria
varuinförseln yttra:
tullkammaren i Charlottenberg och bevakningskontrollören i Karlstads
tullkammaredistrikt, att tydliga föreskrifter höra lemnas, huruvida
man, hustru och barn, som samtidigt resa öfver gränsen, böra hvar för
sig i få tullfritt införa den i §:en bestämda maximiqvantiteten, eller, i
motsatt fall, i hvilken utsträckning tullfri införsel i sådan händelse får
ega rum;
tullkammaren i Östersund, att, om resan öfver gränsen sker med
jernväg, tullfrihet bör medgifvas endast då införseln sker för den resandes
egen räkning eller af lagstadd tjenare för husbondefolks; samt
gränsposteringarna i Strömstads tullkammaredistrikt, att medgifvandet,
att två eller flera personer, som färdas på samma åkdon, ega
hvar för sig medföra de bestämda maximiqvantiteterna, bör inskränkas;
enligt gränsridarens i Håfve förslag bör medgifvandet gälla endast för
gående person och för åkdon, oafsedt om en eller flere personer deri
färdas.
Frågan angående de bestämmelser, som till förekommande af missbruk
af medgifvandet böra i §:en införas, beröres af:
bevakningskontrollören i Karlstads tullkammaredistrikt, tullkammaren
i Karlstad och tullkammaren i Strömstad, som anse att den i §:ens
sista stycke omförmälta försäkran bör afgifvas under edlig förpligtelse
och att stränga straffbestämmelser böra stadgas för missbruk;
tullkammaren i Charlottenberg, som föreslår, att ansvar bör stadgas
för falsk uppgift i sådan försäkran, som omförmäles i §:en; samt
kronofogden i Norrvikens fögderi Sven Ljunggren, handels- och
sjöfartsnämliden i Jönköping, C. A. Törnblom i Westerås m. fl., magistraten
i Enköping och Elfsborgs läns norra hushållningssällskaps för
-
13
valtningsutskott, hvilka framhålla, att kontrollen deröfver att sådan införsel
icke sker i handelsafsigt bör skärpas, vare sig genom försäkrans
afgifvande under edlig förpligtelse eller på annat sätt, äfvensom att
straffbestämmelser för missbruk, såsom t. ex. varans konfiskerande, böra
stadgas.
§ 8.
Af tullkammaren i Strömstad har anmärkts, att samtliga föreskrifter
rörande forslingen af gods landvägen, äfven på jernväg, böra
sammanfattas i en enda förordning.
§ 9.
I allmänhet bar framhållits, att vilkoren för erhållande af produktionsbevis
böra skärpas, enär bevisen för närvarande ofta äro mindre
tillförlitliga, beroende på svårigheten, i vissa fall omöjligheten, att kunna
kontrollera rigtigheten af den till grund för desamma liggande försäkran,
samt att §:ns stadganden om afgifvande af sådan försäkran icke
erbjuda full garanti för uppgifternas sanningsenlighet. Att särskildt. de
norska produktionsbevisen angående mjöl och bröd äro otillförlitliga
framhålles af:
tullkammaren i Strömstad, som yttrar, att det är tvifvelaktigt,
huruvida den norske afsändaren kan under edspligt intyga, att till
Sverige infördt bröd är bakadt af norskt mjöl, helst största delen af
den spanmål, som förbrukas i Norge, är utländsk; hvarjemte tullkammaren,
som anser det olämpligt, att norsk spanmål får till Sverige
införas landvägen tullfritt och sjöledes mot half tull, hemställer, att
bröd, bakadt af norsk spanmål, måtte draga hel tull i Sverige;
handlanden W. T. Lundgren i Strömstad; och
W. L. Smith & C:o i Strömstad, som omtalar, att firman en gång
i Norge köpt 100 säckar rågsik t, som intygades vara förmald af norsk
spanmål och med behörigt produktionsbevis tullfritt infördes till Sverige;
firmans qvarnföreståndare trodde sig emellertid med visshet kunna påstå,
att mjölet, varit förmaldt. af svartahafsråg.
Såsom bevis på otillförlitligheten af de norska produktionsbevisen
och de till grund för desamma liggande intygen anför K. Joh. Göfvert
i Åmål, att han omkring år 1880 vid inköp i Norge af spegelglas såg
belgiskt sådant packas i en norsk tomlåda, hvarpå glaset mod behörigt
norskt produktionsbevis tullfritt infördes i Sverige.
14
I fråga om innehållet och a fattningen af den i §:en omförmälta försäkran
yttra:
tulldirektören i Göteborg, att densamma bör vara affattad i så
fullständiga och tydliga ordalag,.ratt ingen villrådighet kan uppstå, huruvida
varan skall draga tullafgift eller icke, samt att tryckta blanketter
enligt faststäldt formulär böra användas, i hvilket sistnämnda förslag
tullkammaren i Strömstad instämmer; och
tullkammaren i Charlottenberg, att ifrågavarande försäkran jemväl
bör omfatta, att i de kolly, angifningen afser, icke finnas andra eller
flera varor än de uppgifna, samt att i densamma upptagas de utländska
ämnen, som ingå i den vara, rörande hvilken försäkran afgifves.
Angående behörighet att afgifva sådan försäkran och lämpliga garantier
för densammas rigtighet hemställa:
tullkammaren i Östersund, att, om försäkran icke afgifves af tillverkaren
af varan utan af annan person, denne bör styrka sig ega
kännedom om tillverkningen, samt att rigtigheten af försäkran under
alla omständigheter bör under edlig förpligtelse bestyrkas af två, i förhållande
till försäkringsgifvaren vittnesgilla personer; samt
tullkammaren i Strömstad och kronofogden i Norrvikens fögderi
Sven Ljunggren, att försäkran bör afgifvas af tillverkaren af varan och
endast i händelse bevisligen hinder för honom möter, af annan person,
hvilken då bör vara tillverkarens »lagligen befullmäktigade ombud», samt
att den tjensteman, som på grund af försäkran utfärdar produktionsbevis,
bör vara oförhindrad att fordra uppfyllandet af edsförpligtelsen,
hvaremot ej alltid torde vara nödigt, att försäkran ytterligare bestyrkes
af två personer.
Såsom ytterligare garantier till förekommande af felaktiga uppgifter
i produktionsbevisen föreslås:
af tullkammaren i Charlottenberg, att ansvar bör stadgas för felaktig
eller ofullständig uppgift om innehållet i det kolly, angifningen
afser, äfvensom för annan falsk eller vilseledande uppgift i afgifven försäkran
;
af handels- och sjöfartsnämnden i Jönköping, att gods, som under
felaktiga uppgifter om tillverkningsorten införes, bör förklaras förbrutet;
af magistraten i Enköping, att verkande straffpåföljder — t. ex.
konfiskering — böra fastställas för försök att under falska uppgifter
tullfritt införa tullpligtiga varor;
af handlanden tv. T. Lundgren i Strömstad, att ansvar bör stadgas
för falska uppgifter i den till grund för produktionsbeviset liggande
försäkran, samt att allmän åklagare i det exporterande landet vid an
-
15
mälan från myndighet i det importerande landet om olagligheter i berörda
afseende bör vara skyldig att åtala den, som afgifvit den felaktiga
försäkran; samt
af fabriksföreningen i Gefle, att straffbestämmelser — t. ex. konfiskering
af varor — böra införas för försök att kringgå lagen.
Slutligen har tullkammaren i Charlottenberg anfört, att, som oafsigtliga
fel kunna insmyga sig i de till grund för produktionsbevisen
liggande intygen och till följd deraf i sjelfva bevisen, en viss pröfningsrätt
bör tillkomma tullförvaltning, som tullbehandla!- varor, för hvilka
tullfrihet på grund af produktionsbevis ifrågasattes.
I fråga om särskilda varuartiklar, rörande hvilka klagomål blifvit
anförda, så hafva åtskilliga hushållningssällskap eller deras förvaltningsutskott,
äfvensom andra, som yttrat sig i frågan i hvad den berörde
jordbruket, framhållit såsom en oegentlighet att, i kraft af mellanrikslagens
bestämmelser stora qvantiteter sp anmäl, malen och omalen, äfvensom
bröd, infördes från Norge tullfritt, hvarigenom det skydd, som genom
tullen å nämnda varor från andra länder vore afsedt att beredas det
svenska jordbruket, förringades, särskildt i de till Norge gränsande
provinserna.
Blekinge och Hallands läns samt Elfsborgs läns södra hushållningssällskaps
förvaltningsutskott hafva fäst uppmärksamhet vid den ökade
importen från Norge af fläsk; hvarjemte af Stockholms läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott påyrkats att smör borde vid införsel från
Norge draga full tull. Från de svenska fabrikanterna af jäst och margarin
hafva klagomål anförts öfver den för dem ogynsamma konkurrens,
hvarför de på grund af mellanrikslagens stadgande!! vore utsatta från
de norska jäst- och margarinfabrikanternas sida, hvilka klagomål understödts
af vissa hushållningssällskap eller deras förvaltningsutskott.
Angående utredning för bedömandet af befogenheten af klagomålen
rörande samtliga nu nämnda, till jordbruksnäringen eller dermed visst
sammanhang egande näringsgrenar hörande artiklar, få embetsverken i
underdånighet hänvisa till det särskilda underdåniga utlåtande i ämnet,
som landtbruksstyrelsen den 21 innevarande månad afgifvit, och hvaraf
embetsverken fått en afskrift sig tillstäld.
Beträffande öfriga varuartiklar, rörande hvilka klagomål blifvit anförda,
följer härnedan en i generaltullstyrelsen uppgjord förteckning öfver
desamma, upptagande vid hvarje artikel det eller de rörande densamma
framstälda klagomål äfvensom de i hvartdera landet gällande
tullsatser å den färdiga varan och de deri ingående hufvudsakliga bestånds
-
16
delarne, qvantiteterna af in- och utförsel de båda länderna emellan, kort
redogörelse för tullbehandlingsfrågor, der artikeln varit föremål för sådan,
med hvad mera, som må kunna tjena till ledning för bedömande
af det framstälda klagomålets befogenhet.
Album.
Göteborgs handels- och sjö fartsnämnd: Norska fabrikanter af album
göra vid införsel till Sverige vinst på tulldifferenserna å materialierna.
Tullsatser: |
Sverige. Kr. |
Norge. Kr. |
|
Skinn, beredda, alla slag, ej pelsvaror ... |
... pr kg. |
0,47 |
0,40 |
PaPP.................................................''•............v |
» |
0,05 |
fritt |
Papper, alla slag, skrif-, rit-....................... |
» |
0,10 |
0,13 |
Metallarbeten, förnicklade............................ |
» |
0,75 |
0,35 |
andra slag............................. |
» |
0,50 |
0,35 |
Silkesplysch ............................................ |
8,00 |
8,00 |
|
Album .......................................................... |
2,00 |
0,60 |
Införsel till Sverige:
1890 ..........
1891 .........
1892 .........
1893 ...........
kg. —
» 2,255
» 3,680
» 8,154
Utförsel från Sverige efter norsk statistik kan ej uppgifvas, enär
album i norska tulltaxan äro sammanslagna med papparbeten.
Bröd.
Tullkammaren i Strömstad: Bröd införes i stora qvantiteter tullfritt
från Norge med produktionsbevis att det är bakadt af norsk spanmål.
Tvifvelaktigt huruvida sådant kan intygas. Bröd borde draga hel tullafgift.
Kronofogden i Norrvikens fögderi Sven Ljunggren m. fl.; samma framställning.
17
Hultmans chocolad- och konfektfabrik genom industriföreningen i Malmö:
Cakes och bröd, som tillverkats genom bakning, borde ej, såsom nu sker,
få från Norge tullfritt införas till Sverige. De norska fabrikerna använda
till Norge tullfritt infördt utländskt eller svenskt mjöl, och hafva
derigenom en fördelaktigare ställning än de svenska.
Handlanden W. T. Lundgren i Strömstad: Tvifvelaktigt, huruvida i
norska produktionsbevis kan intygas, att bröd, som införes från Norge,
är bakadt af norsk spanmål.
Tullsatser: |
Sverige. |
Norge. |
||
Er. |
Kr. |
|||
Hvete, omalen................... |
..... Pr |
100 kg. |
1,25 |
0,22 |
Råg, » ................... |
...... » |
» |
1,25 |
0,22 |
H vetemjöl............................ |
...... » |
» |
2,50 |
1,25 |
Rågmjöl............................... |
...... » |
» |
2,50 |
0,50 |
Kli......................................... |
fritt |
fritt |
||
Bröd af hvete .................... |
pr kg. |
0,025 |
0,io |
|
råg ....................... |
» |
0,025 |
0,02 |
|
finare (»Kager») ..... |
)) |
0,30 |
0,40 |
Införsel: |
Bröd, finare. |
1890 ........... |
........ 107,576 |
1891 ............ |
......... 6,098 |
1892 ........... |
......... 14,908 |
1893 ............ |
....... 25,125 |
Andra slag. Summa.
389,314 «= 496,890 kg.
45,543 = 51,641 »
44,762 = 59,670 »
44,240 = 69,365 »
Kakor. Summa.
4,498 = 31,186 kg.
2,633 = 23,931 »
3,361 = 28,714 »
7,541 = 32,076 »
Utförsel enligt norsk statistik:
Bröd af hvete. |
Bröd af råg. |
|
1890 ........... |
............... 5,910 |
20,778 |
1891 .......... |
............... 1,490 |
19,808 |
1892 .......... |
................ 2,090 |
23,263 |
1893 ........... |
................ 2,710 |
21,825 |
Tullbehandling sfrågor:
Cakes, tillverkad af norskt hvetemjöl och utländskt sockor..... tullpligtigt.
Gen.-tullst:ns res. d. 18« i890.
» )i » » » svenskt socker............... tullfritt.
Gen.-tullst:ns res. d. 2%o 1891.
3
18
Cement.
Handels- och sjö fartsnämnden i Södertelje: Skyddet för cement förlorar
sin betydelse, i följd deraf att varan är tullfri i Norge och derifrån
tullfritt hit införes i stora partier.
Svenska cementför säljningsaktieb olag et genom industriföreningen i Malmö:
Cement är tullfritt i Norge och kan derifrån tullfritt införas i Sverige.
Norges cementindustri har sin största afsättning i Sverige. Det skydd,
som genom tullen skulle beredas den svenska cementindustrien, förlorar
mer och mer sin betydelse.
1 ullsats: Sverige. Norge.
Kr.
Cement ................................. pr 100 kg. 0,40 fritt.
Råmaterialierna såsom lera, kalk, m. m. äro tullfria i begge länderna.
Tillverkning vid 7 fabriker i Sverige:
år 1892 .............. kg. 54,106,814 = kronor 2,152,548.
Införsel: Utförsel (norsk statistik):
1890 ........ |
......... 188,628 k |
1891 ......... |
........ 112,323 : |
1892 ......... |
......... — — |
1893 .......... |
......... 245,048 |
*) En hektoliter cement väger omkring
3,303 hl. = 495,450 kg.*)
4,295 » = 644,250'' »
17,551 » = 2,632,650 »
17,847 » = 2,677,050 »
feg -
Fernissa.
Stockholms handtverksförening: Exportpremien för norska fernisstillverkningen
under år 1892 utgjorde 71,000 kronor (den tull, som
borde erlagts i Sverige).
Göteborgs handels- och sjö fartsnämnd: Skilnaden i tullsatsen å linolja
i de båda länderna förorsakar att norska fernissfabrikanter vid in
-
19
försel till Sverige af fernissa göra vinst på de svenska fabrikanternas
bekostnad.
Tullsatser: Sverige. Norge.
Er. Kr.
Linolja ............. pr kg. 0,07 0,04
Harts, copal m. m...................... » fria fria
Terpentinolja................................. » 0,07 0,07
Sprit, denaturerad ..................... » — —
Spritfernissa................................ pr kg. 1,20 2,35
denaturerad............ » 0,40 0,10
Fernissa, andra slag.................. » 0,30 0,10
Tillverkningsvärde år 1892 vid 14 färg- och femissfabriker i Sverige
= 630,695 kronor.
Införsel. Utförsel (norsk statistik).
1890 ............................ 178,204 kg. 1,919 kg.
1891 ............................ 364,171 » 10,532 »
1892 .............................. 237,575 » 13,857 »
1893 ........................... 300,532 » 11,358 »
Garn: bindgarn.
Svenska bindgarnsfabriken i Lund: Tullen å segel- och bindgarn
är i Sverige 20 öre och i Norge 3 öre pr kg., hvilket förorsakar att
norskt garn hufvudsakligen afyttras här, under det att till följd af den
låga införseltullen i Norge svenska fabrikater derstädes ej kunna omsättas.
Härtill kommer att maskiner äro fria i Norge, men draga tull
i Sverige.
Fabriken meddelar derjemte uppgift å Sveriges import från Norge
under åren 1890—1892, samt tillägger, att under samma tid intet utfördes
från Sverige till Norge, ehuru sistnämnda lands import från
andra länder under år 1893 dock utgjorde 488,677 kg.
Yrkande: för segel och bindgarn, som från Norge införes, bör
»skilnaden i de båda ländernas olika tullsatser erläggas».
20
Tullsatser: |
Sverige. Er. |
Norge. Er. |
|
Hampa och jute ... |
............. fria |
fria |
|
Segel- och biudga |
rn, ofärgadt .................. färgadt..................... |
pr kg. 0,20 |
0,03 |
» 0,40 |
0,03 |
||
Införsel. |
Utförel (norsk statistik) * |
||
1890 ................ |
................... 89,809 kg. |
1,870 kg. |
|
1891 ................. |
................... 78,291 » |
3,100 » |
|
1892 ................ |
................. 69,612 » |
590 » |
|
1893 ................ |
.................. 70,162 » |
20 » |
-onl
* Repslagarearbeten, otjärade, finare.
?
Hattar.
Stockholms handtverksförening: Exportpremien för den norska hattindustrien
under år 1892 utgjorde 18,000 kronor (= tullen i Sverige):
Tullkammaren i Strömstad: I öfverensstämmelse med den i svenska
tulltaxan i fråga om hattar senast vidtagna förändring, torde i Norge
förfärdigade hattar, som der blifvit försedda med band, foder och svettremmar
af utländsk tillverkning, vid införsel till Sverige böra draga tull.
Tullsatser: |
Sverige. |
Norge. |
|
Er. |
Er. |
||
Band, helsiden ...................................................... |
pr kg. |
8,00 |
8,00 |
halfsiden................................................... |
3,00 |
4,00 |
|
andra slag.................................................. |
» |
1,75 |
1,10 |
Hattfoder af väf i förening med andra ämnen |
» |
1,80 |
— |
af bomullsväf, färgad....................... |
» |
0,90 |
0,27 |
Skinn, beredda, alla slag, ej pelsvaror........ Sydda svettremmar ............................................ |
» |
0,47 |
0,46 |
y> |
1,20 |
0,69 |
|
Fruntimmershattar, monterade ........................ |
pr st. |
4,00 |
2,50 |
Fruntimmers- och barnhattar af siden ......... |
» |
2,oo |
2,50 |
Andra hattar af siden ....................................... |
» |
2,oo |
0,80 |
21
Sverige. |
Norge. |
|
Hattar af filt, ull etc: |
Kr. |
Kr. |
med foder etc.............. |
.......... pr st. 0,75 |
0,50 |
1 utan foder etc.................. |
........... » 0,50 |
0,50 |
vaxduk ........................................ |
.......... )) 0,40 |
0,20 |
halm, strå m. m.: |
||
med foder etc.......... |
........... » 0,75 |
0,20 |
utan foder etc. ........ |
........... )) 0,50 |
0,20 |
Tillverkningsvärde vid 7 fabriker i Sverige — kronor 1,063,316.
Införsel: t
1890 ...................................... st. 44,454
1891 ...................................... » 52,148
1892 ...................................... » 38,394
1893 .........................‘...... » 63,508
Utförsel enligt norsk statistik:
Damhattar, monterade. Filt- m. m. Andra.
1890 st. 36 90,600 33,997 = 124,633 st.
1891 » 4 121,907 24,932 = 146,843 ))
1892 .................... » 7 107,316 43,461 = 150,784 »
1893 ..................... » 18 108,834 37,003 = 145,855 »
Tullbehandling sfr äga:
Hattar, förfärdigade i Norge, men försedda med band, foder och
svettremmar af utländsk tillverkning — tullfria. Gen.-tullst:ns res. d.
Vi2 1890.
Hängslen.
H. Neumans filial genom industriföreningen i Malmö: Skilnaden i
tullsatserna i de båda länderna å materialierna till hängslen, band och
förnickhide spännen är för den svenska industrien synnerligen menlig.
22
Tullsatser:
Band .........................................
Spännen af jern, förnicklade
Sverige.
Er.
pr kg. 1,75
» 0,50
Norge.
Kr.
1,10
0,35
Hängslen, ej af silke, samt delar deraf.,. » 1,75 1,75
Införsel. Utförsel (norsk statistik).
1890 .................................. 148 kg. 4,807 kg.
1891 .................................... — » 4,546 »
1892 ................................... 1,789 » 2,652 »
1893 ................................... 15,505 » 2,036 »
Instrumenter: pianon.
Stockholms handtverksförening: Exportpremierna för den norska
pianofabrikationen under år 1892 utgjorde 12,000 kronor (— den tull,
som skulle erlagts i Sverige).
Tullsatsev: Sverige. Norge.
Kr. Kr.
Pianinon.................................... pr st. 150,oo 40,oo
Flyglar .................................... » 200,oo 60,oo
Tillverkning i Sverige af musikinstrumenter år 1892: Kr. 635,336.
Införsel. Utförsel (norsk statistik):
1890 ........................................... .... st. 114 st. 2
1891 .................................................. »98 » —
1892 .................................................. »78 »8
1893 .................................................. »81 »5
Konfityrer.
Hultmans chocolad- och konfektfabrik genom industriföreningen i Malmö:
Alla slag af konfekt hänföras i Norge under rubriken »Sukkertöi» och
23
beläggas med tull; likaså underkastas fruktmarmelad, tillverkad af svenskt
socker och svensk frukt, tullafgift i Norge. Föreslår följande ändrade
lydelse af § 3 (mom. a) mellanrikslagen:
»Socker, sirap, karameller (= drops); alla andra sockertillverkningar
äfvensom fruktmarmelader fria.»
Tullsatser:
Socker, raffineradt ......
oraffineradt ...
Sirap, vanlig..................
Mandel ..........................
Frukter, friska............
Konfityrer .
Sverige. |
Norge. |
|
Kr. |
Kr. |
|
pr kg. |
0,33 |
0,20 |
» |
0,235 |
0,20 |
» |
0,10 |
fri |
» |
0,35 |
0,05 |
» |
0,10 |
0,07 |
» |
0,50 |
0,40 |
Tillverkning år 1892
kronor 976,125.
1890 ..................
1891 .................
1892 ....................
1893 ....................
vid 13 svenska fabriker: kg. 809,298. — Värde
Införsel.
4,195 kg.
— »
692 »
437 »
Utförsel (norsk statistik).
158,724 kg.
1,229 »
7,137 »
6,073 »
Tullbehandlingsfråga:
Chokoladpastiller (praliner) tullfria. Gen.-tullst:ns res. d. 1890.
Krut.
Torsebo krut- och stubinfabriksaktiebolag, Gyttorps sprängämnesaktie.
bolag och Ramsbergs krutbruksaktiebolag: Krutfabrikationen i Sverige, som
i afseende å varans qvalitet står synnerligen högt, har stora svårigheter
att kämpa med i följd af stark konkurrens från Norge. Derifrån införas
utan erläggande af tullafgift stora qvantiteter krut; och användes detta,
som är af sämre qvalitet än det i Sverige tillverkade, icke blott af
enskilda personer, utan ock af offentliga myndigheter. De svenska
24
krutfabrikernas afsättning kar på grund häraf ansenligt minskats; och
då härtill kommer, att handelskrut af svenska statens tillverkning säljes
till underpris, hotas krutindustrien i Sverige med fullständig undergång.
Yrkande: att utländskt krut icke måtte få i riket införas eller att
norskt krut vid införsel till Sverige belägges med tull.
Tullsats: Sverige. Norge.
Kr. Kr.
Krut................................................... kg. 0,12 fritt
Krut är en mekanisk blandning af salpeter, kol och svafvel, liv
samtliga artiklar äro tullfria såväl i Sverige som i Norge.
Införsel. Utförsel (norsk statistik) *
1890 ..................................... kg. 33,087 kg. 750
1891 ..................................... » 30,539 » 499
1892 ...................................... » 36,648 » 282
1893 ....................................... » 27,274 » 330
* Patroner och fyrverkeriarbeten inberäknade.
Lampor.
Karlskrona lampfabrik: Oegentligt att norska lampor, försedda med
brännare, hylsor, skrufringar och kedjor af utländsk tillverkning, få
tullfritt införas i Sverige; de utländska beståndsdelarnes värde kan enligt
priskurant uppgå till omkring 70 % af lampans värde.
Tullen i Sverige öfverstiger den i Norge för:
Hänglampor af jern, olackerade............................. 40 öre pr kg.
lackerade .............................. 35 » »
Lampfötter af jern olackerade................>................ 40 » »
lackerade ................................ 35 » »
af messing utan ytbetäckning ......... 15 » »
förnicklad................,....... 40 » »
Glasvaror till lampor................................................. 33 » »
Vekar » » .................................................. 87 » »
Tullen för brännare är äfven betydligt högre i Sverige än i Norge;
och det vill synas, på grund af likheten med de tyska fabrikaten, som
om lampfötter af zink och finare tulpankupor i Norge undergått blott
25
ringa eller ingen bearbetning. Sveriges export till Norge af lampor
är ytterst ringa, under det att hit införes från Norge för flere hundratusen
kronor årligen.
Yrkande: Missförhållandena böra rättas, så att de svenska industriidkarne
erhålla det skydd, dem enligt tulltaxan tillkommer.
Tullkammaren i Strömstad: Lampor med utländska beståndsdelar,
såsom brännare, kedjor, hylsor och skrufringar, borde ej, såsom nu är
förhållandet, få tullfritt införas från Norge till Sverige.
Tullsatser: Sverige. Norge.
Kr. Kr.
Jern, gjutet, lampor, förgylda etc................ pr kg. 0,50 1,—
andra.............................. » 0,50 0,35
Zink, arbetadt, lackeradt, lampfötter........... » 0,75 0,35
olackeradt, » ............ » 0,20 0,35
Messing, arbetad, förnicklad, lampfötter...... » 0,75 0,35
andra slag, » ...... » 0,50 0,35
Glas, andra slag............................................... » 0,60 0,27
Lampvekar .......................................................... » 1,00 0,13
Införsel. Utförsel (norsk statistik).
Kan ej uppgifvas, enär lam- 1890 kg. 5,334
por ej i svenska tulltaxan 1891 » 6,734
äro särskilt upptagna. 1892 » 24,722
1893 .................. » 16,022
Tullbehandling sfråga:
Lampor, hufvudsakligen af norsk tillverkning, men försedda med
utländska brännare, kedjor, hylsor och skrufringar, tullfria. Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 21 Nov. 1890.
*
Lim, andra slag.
Stockholms benmjölsfabriksbolag yrkar, utan anförande af skäl, att
den i Sverige fastställa tull å lim måtte tillämpas äfven gent emot
4
26
Norge. Då lim är tullfritt i Norge, kan till följd af konkurrens från
utlandet lim icke införas från Sverige.
Tullsatser:
Lim, andra slag ..
Gelatin .....................
Sverige.
Kr.
pr kg. 0,20
)) 1,70
Norge.
Kr.
fritt
1,50
Råmaterialierna äro tullfria såväl i Sverige som i Norge.
1890 ...
1891 ...
1892 ...
1893 ...
Införsel.
3,740 kg.
40,110 »
70,956 »
Utförsel (norsk statistik).
1,069 kg.
2,308 x>
8,557 »
8,828 »
Maskinerier.
Mölnlycke manufaktur aktiebolag: Anläggning af fabriker, deribland
väfverier, ställer sig i Norge betydligt billigare än i Sverige på grund
deraf, att maskinerier i förstnämnda land äro tullfria, men i Sverige
draga tull af 10 % å värdet. Såsom exempel härpå anföres, att bolagets
maskiner, kärda 428,518 kronor 13 öre, kunnat i Norge anskaffas 42,851
kronor 81 öre billigare, hvilken summa, med beräkning af 5 ränta å
kapitalet och 5 % amortering på maskinerna, motsvarar en årlig vinst
af 4,285 kronor 18 öre. De norska fabrikanterna hafva i konkurrensen
med de svenska en stor fördel på grund af ofvan anförda förhållande.
Handels- och sjö fartsnämnden i Södertelje: En del materiel och maskindelar
införes till Norge mot lägre tullsatser än till Sverige; då det färdiga
fabrikatet sedan får tullfritt införas till Sverige, tillskyndas härigenom
de svenska verkstäderna för tillverkning af maskiner en stor
förlust.
Upsala fabriks- och handtverksförening: I utlandet tillverkade maskiner
hafva fått tullfritt införas från Norge, ehuru de bort draga tull.
Tullsats: Sverige. Norge.
Maskiner, redskap och verktyg............... 10 % å värdet fria.
27
Tillverkning i Sverige år 1892 af
Maskiner och jern- eller stålmanufakturvaror... kr. 38,648,824.
, , ''• .,ipi .. i . r ;;f ir t ''lr.
Införsel. Utförsel (norsk statistik).
Maskinerier: Redskap:
1890 ....................... kr. 399,568 kr. 387,200 t. kg. 304,480
1891 ....................... » 323,263 ‘ » 391,200 » 326,130
1892 ........................ » 325,018 » 292,200 » 724,310
1893 ........................ » 223,297 » 428,300 )) 404,330
Metaller: Jernvaror.
Bultfabriken i Stockholm: Bultar, muttrar, nitnaglar och rälsspik draga
tull i Sverige, men icke i Norge. Sedan de utländska tullfria råmaterialierna
härtill, nemligen valsade stänger och mutterämnen, i Norge bearbetats,
införas ofvannämnda färdiga varor tullfritt i Sverige. De norska
fabrikanterna hafva sålunda i konkurrensen med de svenska en
stor fördel.
C. P. af Buren och W. Wetter gr en, Boxholm: Tullsatserna i Sverige
å tackjern, stångjern, plåt och spik verka såsom exportpremier för den
norska jernindustrien. — Norskt produktionsbevis har företetts å direkt
från utlandet via Norge inkomna jernvaror.
Karlskrona nya g alv aniser ing sfabrik och Kockums jernverksaktiebolag,
Kallinge: Galvaniserade hinkar och baljor m. fl. kärl, som tillverkats i
Norge af utländsk plåt, införas tullfritt till Sverige. Då nu plåten är
tullfri i Norge, men i Sverige drager tull af 4 kronor pr 100 kg., ställa
sig de norska tillverkningarne billigare än de svenska, hvilket är till
stor skada för svensk industri.
Yrkande: Varor, som tillverkats i Norge af utländskt material, höra
vid införsel till Sverige draga den tull, som är bestämd för materialet.
Svenska stålpressningsaktiebolaget Olof ström: Värdet af bolagets export
till Norge, hvilken hufvudsakligen består af kok-, hushålls- och
mejerikärl, uppgår för närvarande till allenast 50,000 kronor årligen,
men skulle utan tvifvel betydligt ökas, om tullar å materialierna derstädes
infördes.
28
Tullkammaren. i Strömstad: Alla jernvaror, som tillverkats i Norge
af utländskt material, böra draga den i § 3 mom. i) mellan rikslagen för
vissa sadana varor stadgade skilnadstull. — En mängd jernband och
spik af utländsk tillverkning undandrager sig all tull, enär dessa varor
utgöra beståndsdelar i snickeriarbeten (färdiga lådor och lådämnen) samt
tunnbindenarbeten, hvilka såsom norsk tillverkning äro fria från tullafgift,
och i stor myckenhet införas i Sverige.
Spik.
Stockholms handtverksförening: Införseln till Sverige från Norge af
spik under år 1892 utgjorde 1,620,736 kg., hvaraf 1,527,824 kg tullfritt
införts. Att så kunnat ske, beror derpå, att spiken »utgifvits» vara
tillverkad af »norskt» jern. Med kännedom om den obetydliga jernproduktionen
i Norge förefaller en sådan uppgift i hög grad osannolik.
Bruksegaren A. W. Molin å Skyllberg: I Norge tillverkas mycket
spik af utländskt »smidesskrot», omsmält och utvalsadt till plåt. Varan
införes emellertid med hjelp af nörska produktionsbevis tullfritt i Sverige.
I Norge fallet skrot belägges vid införsel till Sverige med tull af 80
öre pr 100 kg., beroende på svårigheten eller omöjligheten att skilja
skrot af svenskt eller norskt jern från skrot af utländskt jern. Då nu
de svenska spikfabrikerna — särskildt den i Charlottenberg — för sin
tillverkning äro i behof af norskt skrot, men icke kunna få införa det
utan mot erläggande af tullafgift, blir följden den, att de norska spikfabrikerna,
till stor skada för svensk industri, kunna sälja sin spik 8
kronor pr ton billigare än de svenska fabrikerna; och såsom en ytterligare
förmån för de norska fabrikerna gent emot de svenska framstår
det förhållande, att de förra kunna för forsling af sina varor i allmänhet
anlita den billigare sjövägen, under det att de senare, åtminstone
Skyllbergs och Charlottenbergs fabriker, nödgas sända sina varor på
jernväg, hvilket är betydligt dyrare. Pa grund af dessa missförhållanden
har den svenska spiktillverkningen, i följd af konkurrensen från Norge,
under de senaste åren minskats med ungefär 40 % och hotas nu med
undergång.
Yrkande: Då de svenska spikfabrikanterna måste betala tull för i
Norge fallet smidesskrot af utländskt jern, böra de norska icke få tullfritt
hit införa spik af dylikt skrot.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro län: Bestämmelserna
i mellanrikslagen rörande införseln hit till landet af klippspik och skrot
-
29
jern såsom råämne för klippspik, genom hvilka den norska spiktillverkningen
ställes i fördelaktigare läge än den svenska, hafva väckt missnöje.
Handels- och sjöfartsnämnden i Halmstad och handlanden W. T.
Lundgren i Strömstad: Det förhållande att i Norge råmaterialierna till
spik äro tullfria, men i Sverige draga tull har föranledt en för Sveriges
industri skadlig import af spik.
Tullkammaren i Charlottenberg: Sista punkten af § 3 mom. i) mellanrikslagen
borde utgå.
Tullkammaren i Strömstad: Spik, som i Norge tillverkats genom
klippning eller afhuggning af utländsk jernplåt eller jerntråd, bör vid
införsel till Sverige draga hel tull.
Tidldirektören i Göteborg: Stadgandet i § 3 mom. i) mellanrikslagen
bör utsträckas till nubb, trådstift och skostift samt möjligen träskrufvar
(till förekommande af framtida klagomål; träskrufvar tillverkas ännu icke
i Norge). i
Tullsatser: Sverige.
Kr.
Tackjern och skrot ................................................ pr 100 kg. 0,80
Stångjern ..................................................................... » » 2,50
Plåtar, oslipade, af 3 m.m. och deröfver ......... » » 3,oo
under 3 m.m............................... » » 4,00
Tråd af 1,5 m.m. och deröfver............................ » 4,oo
mindre tjocklek.......................................... » » 8,oo
Norge.
Kr.
fria.
fritt.
fria.
fria.
fri.
fri.
Muttrar, skrufvar och naglar:
öfver 12 m.m............................................................ pr kg. 0,06
under 12 m.m............................................................. » 0,80
Träskrufvar: af 12 m.m. och mera i diameter........ » 0,06
» 8—12 m.m. i diameter.................... » 0,20
under 8 m.m. i diameter........................ » 0,30
Rälsspik...................................................................... pr 100 kg. 2,50
Spisar och ugnar, ej emaljerade grytor etc............ pr kg. 0,o4
Grytor, pannor, emaljerade............................................. » 0,io
Jernvaror, ej specificerade, andra slag...................... » 0,20
Spik af 45 m.m. längd och deröfver......................... » 0,05
af mindre längd...................................................... » 0,15
Tillverkning år 1892 vid 511 svenska fabriker:
Gjutgods kg. 35,125,77 ...................................... kr. 9,052,441.
Maskiner och jern- eller stålmanufakturvaror... » 38,648,824.
fria.
fria.
fria.
fria.
fria.
fri.
fria.
fria.
0,io
fri.
fri.
30
Införsel och utförsel (den senare enligt norsk statistik).
18 90. |
1891. |
1892. |
1893. |
||||||
Införsel. |
Utförsel. |
Införsel. |
Utförsel. |
Införsel. |
Utförsel. |
Införsel. |
Utförsel. |
||
Tackjern ........ |
kg- |
30.020 |
12,616,470 |
41,440 |
13,820,810 |
11,195 |
]> 2,275,070 |
25,000 |
) 3,282,570 |
Skrot.............. |
> |
313,661 |
585,866 |
218,439 |
168,321 |
||||
Jernvägsskenor.. |
* ■ |
18,000 |
468,690 |
313,690 |
812,910 |
493,437 |
23,100 |
62,330 |
17,310 |
Stångjern........ |
> |
84,308 |
4.799,000 |
42,469 |
14.133,310 |
60,243 |
12,133,650 |
58,838 |
11,011,220 |
Plåtar, valsade.. |
» |
9,135 |
727,670 |
11,339 |
530,580 |
26,354 |
806,830 |
6,972 |
937,940 |
400,050 |
5,817 |
366,690 |
3,955 |
262,060 |
1,174 |
390,410 |
|||
Ankare m. m. .. |
> |
— |
101,100 |
90,660 |
205 |
116,370 |
264 |
100,890 |
|
Spik............... |
» |
1,946,670 |
331,500 |
1,476,893 |
348,560 |
1,620,736 |
366,790 |
1,519,269 |
388,810 |
Gjutna balkar .. |
> |
12,628 |
) |
24,282 |
) |
20,126 |
27,490 |
||
Spisar m. in.. .. |
) |
41,464 |
[ 493,737 |
38,240 |
541,529 |
40,306 |
> 610,180 |
32,508 |
■ 826,780 |
Finare gjutgods |
« |
48,916 |
J |
59,777 |
J |
49,956 |
80,321 |
||
Kassaskåp m. m. |
kr. 45,811 |
kg. 2,720 |
kr. 24,070 |
kg. 3,140 |
kr. 17,752 |
> |
kr. 12,245 |
||
Ej specif. varor |
kg. |
28,423 |
258,472 |
34,172 |
414,435 |
27,323 |
404,411 |
94,258 |
375,526 |
Nät.
Tullkammaren i Strömstad: Fisknät, bundna i Norge af
flertrådigt bomullsgarn, borde ej få tullfritt införas i Sverige,
af sådana nät är i ständigt stigande.
Tullsatser:
Sverige.
Kr.
utländskt
Importen
Norge.
Kr.
Bomullsgarn, flertrådigt, ofärgadt............ pr kg. 0,20 0,07
Nät, förhöjning i tullen å garnet......................... 10 % 10 %
Införsel:
1890 .................................. kr. 24,379
1891 .................................... » 36,030
1892 ................................... » 42,184
1893 ................................. » 14,601
Utförseln kan ej uppgifvas.
31
Oljor.
Handels- och sjö fartsnämnden i Södertelje: Raffinerad petroleum kan
numera icke exporteras till Norge, då hel tull der åsättes varan. Detsamma
är förhållandet med smörjoljor, hvilka visserligen delvis bestå
af utländska råvaror, men å hvilkas tillverkning nedlägges ett betydande
arbete. Allt detta är förlustbringande för den svenska oljeindustrien.
Tullsatser:
Oljor feta:
Bomolja på fat..................ö».*—
Hampolja » » ..........................
Lin-, raps- och rofolja...............
Lin-, rof- och andra till pressning
tullfria såväl i Sverige som i Norge.
Sverige. Norge.
Er. |
Er. |
|
kg. |
fri |
0,04 |
» |
0,04 |
|
» |
0,07 |
0,04 |
af oljor användbara frön äro
Tillverkning vid 14 svenska fabriker:
Oljekakor och linfrömjöl............... kg.
Lin- och rofolja ............................. »
7,421,183j
2,922,623/
kr. 2,267,704
1890 .....
1891 .....
1892 ....
1898.....
Införsel.
Lin- och |
Andra |
Summa. |
rofolja. |
oljor. |
|
kg. 274,021 |
kg. 226,420 = kg. |
500,441 |
» 87,071 |
» 163,827 = » |
250,898 |
.» 114,926 |
» 133,777 = » |
248,703 |
» 118,560 |
» 106,128 = » |
224,688 |
Utförsel (norsk statistik).
Lin-, rof-, Bomolja. Summa,
palmolja m. m.
kg. 81,130 kg. 16,210 = kg. 97,340
» 162,260 » 10,060 = » 172,320
» 96,160 » 4,410 = » 100,570
„ 22,740 » 1,130 = » 23,870
Papper.
Handels- och sjö fartsnämnden i Södertelje: Pappersbruket Nyqvarn
yttrar, att de nuvarande förhållandena äro ensidigt till fördel för Norge.
Maskiner, kemikalier in. m. äro tullfria i Norge, men i Sverige högt
tullbeskattade. Det svenska papperet kan derför icke i prisbillighet
täfla med det norska.
32
Vargöns aktiebolag framställer i hufvudsak samma anmärkningar
och tillägger, att maskiner, filtar, viror, messingsduk, decklar m m
icke kunna tillverkas i Sverige, utan måste tagas från utlandet, samt
att bolaget för en pappersmaskin betalt 174,759 kronor.
Tullsatser: Sverige- Norge''
Kr. Kr.
rapper, polér- och smergel- ........................ pr kg. fritt fritt
kardus-, makulatur m. m............... » 0 02 fritt
förgyldt etc........................................ » ()’a„ o,is
skråf-, rit-, m. m............................... » 0,10 0,13
tl7ck" ......».......................................... » 0,io fritt
• .t De hufvudsakligaste råmaterialierna äro tullfria såväl i Sverige som
1 Norge. ö
Tillverkning år 1892 vid 53 svenska fabriker:
Papper ......... kg. 35,318,103
ris 3,661
Papp ............ kg. 6,443,528
qv.-m. 1,755,513
Införsel.
1890 ..................... kg. 331,096
1891 .................... » 1,087,654
1892 .................... » 1,552,790
1893 ................i,... » 1,490,127
värde kr. 11,124,975
Utförsel (norsk statistik).
kg. 1,151,600
)) 1,769,740
» 1,893,270
» 1,963,450
Paraplyer och parasoller.
Göteborgs handels- och sjö fartsnämnd: Norska fabrikanter af paraplyer
och parasoller göra vid införsel till Sverige vinst genom tulldifferenserna
å materialiema.
Jepsms paraply- och parasollfabrik, Otto Jacobsons paraplyfabrik
m. fl. dylika fabriker: alla matenaher till paraplyer och parasoller importeras
från utlandet både 1 Sverige och Norge (några slag af enklare
Pa^f.P^kaPPar tlllverkas visserligen i Sverige, men användas högst obey
lgt). Såsom af nedanstående tabell synes, äro tullsatserna å nästan
alla materialiema lägre i Norge än i Sverige.
33
öfversigt af tullsatserna. |
Sverige. Kr. |
Norge. Kr. |
|
Paraplykäppar................................................... |
pr kg. |
0,50 |
0,50 |
Helsiden väfnad................................................. |
)) |
8,oo |
8,00 |
Halfsidenväfnad................................................ |
» |
3,oo |
4,00 |
Lackeradt jern (spröt)................................... |
» |
0,50 |
0,15 |
Förnicklad messing........................................ |
0,75 |
0,35 |
|
Ylleväfnad, andra slag................................ |
)) |
1,75 |
0,80 |
Bomullsväfnad, andra slag, färgad ......... |
» |
0,90 |
0,27 |
Snörmakeriarbeten af siden.......................... |
» |
9,oo |
3,50 |
» bomull..................... |
» |
3,oo |
1,50 |
Celluloid, arbetad, andra slag................... |
)) |
0,80 |
0,50 |
Paraplyer och parasoller: |
|||
af hel- eller halfsiden............................ |
..... pr st. |
1,25 |
1,50 |
andra slag ...................................... |
5) |
0,50 |
0,30 |
Till ett dussin billiga bomullsparaplyer åtgå 3 kg. spröt och 2 kg.
väfnad. Den af olikheten i tullsatserna förorsakade skilnaden i tillverkningspriset
för ett dussin sådana paraplyer utgör alltså 2 kronor 31
öre; för ett dussin billiga ylleparaplyer utgör skilnaden 2: 95, hvilka
belopp ofta äro större än vinsten vid försäljning af ett dussin paraplyer.
De svenska fabrikanterna kunna vid sådant förhållande, och då norska
paraplyer tullfritt införas i Sverige, icke konkurrera med de norska. —
Det har häudt, att paraplyer, tillverkade i Sverige af delvis svenska,
delvis utländska materialier, vid införsel till Norge belagts med tull. —
Allt o egentligheter och orättvisor, som böra afhjelpas vid en blifvande
revision af lagstiftningen.
Införsel. Utförsel enligt norsk statistik.
Siden. |
Andra slag. |
Summa. |
||||
1890 ........... |
........... st. 461 |
st. |
556 |
1,005 |
1,561 |
st. |
1891............. |
........... » 565 |
» |
96 |
238 |
334 |
» |
1892............. |
........... » 529 |
» |
84 |
44 |
128 |
|
1893 ............ |
........... » 2,871 |
» |
154 |
1,071 |
1,225 |
» |
Tullbehandlingsfråga:
Paraplyer, sammansatta i Norge af dels utländska, dels inhemska
materialier — tullfria, Gen.-tullst:ns res. d. ‘Vs 1891.
En motsatt tolkning lär hafva gjorts gällande i Norge, enligt Jepsens
paraply- och parasollfabriks ofvan anmärkta skrift.
5
34
Stärkelsesocker och stärkelsesirup.
Reppe stärkelsefabriksaktiebolag: potatismjöl och potatisstärkelse utgöra
råämnena vid tillverkning af stärkelsesocker och stärkelsesirup;
sistnämnda varor böra derför icke behandlas såsom »sockertillverkningar»
utan få tullfritt införas från ena riket till det andra.
Tullsatser: |
Sverige. Kr. |
Norge. Er. |
Potatismjöl och potatisstärkelse . |
.. pr kg. 0,n |
0,05 |
Stärkelsesocker och -sirap............. |
..” » 0,235 |
0,20 |
Såpa och Tvål.
Tullkammaren i Strömstad anser, att såpa, framstäld i Norge medelst
kokning af utländska råvaror, t. ex. linolja, borde vid införsel till Sverige
draga tull.
Tullsatser å råvaror till såpa:
Sverige. Kr. |
Norge Er. |
||
Linolja ......................................... |
............ pr kg. 0,07 |
0,04 |
|
Pottaska......................................... |
fri |
fri |
|
Harts................................................. |
fri |
fri |
|
Såpa................................................ |
0,05 |
0,04 |
|
Tullsatser å råvaror till tvål: Kokosolja ................................... |
............. kg- |
fri |
0,04 , |
Oljor, flygtiga, ej spec............ |
............. » |
2,oo |
2,00 |
Soda................................................. |
fri |
fri |
|
Tvål, parfymerad......................... |
0,50 |
0,30 |
|
andra slag.......................... |
,0,10 |
0,10 |
Tillverkning år 1892 vid 23 svenska fabriker:
Såpa .............................. 8,298,306 kg. v. kr. 1,873,751
Tvål .............1,598,250 » » » 752,744
35
Införsel: |
Utförsel (norsk |
statistik): |
|||
Såpa. |
Tvål. |
Såpa. |
Tvål. |
||
1890 ..... |
.... kg. |
194,091 |
27,099 |
kg. 5,300 |
147,892 |
1891 ..... |
.... » |
163,022 |
25,921 |
» 2,009 |
151,618 |
1892 ..... |
.... » |
138,465 |
23,271 |
» 2,529 |
156,415 |
1893 ..... |
.... » |
108,710 |
10,472 |
» 1,408 |
186,013 |
Trävaror.
Stockholms handtverksförening: exportpremierna för den norska trävara-
och snickeriindustrien uppgingo under år 1892 till omkring
150,000 kronor (= den svenska tullen).
Tullkammaren i Strömstad: snickeri- och tunnbinderiarbeten införas
i stor myckenhet tullfritt från Norge. Såsom beståndsdelar i dessa arbeten
ingå spik och tunnband af utländsk tillverkning. De svenska
fabrikanterna få betala tull för nämnda varor, men i Norge äro de
tullfria. På grund häraf kan det norska fabrikatet säljas billigare än
det svenska.
Tullsatser: |
Sverige. TCr |
Norge. Kr |
||||
Trävaror, oarbetade .. |
fria |
fria |
||||
Snickarearb. |
af |
furu, omål............. |
pr. |
kg. |
0,05 |
0,04 |
mål................ |
» |
0,io |
0,04 |
|||
af |
bok m. m............. |
T> |
» |
0,30 |
0,io |
|
af |
utländska träslag |
)> |
» |
0,60 |
0,25 |
Tillverkning under fir 1892 vid 114 svenska snickerifabriker v. kr.
10,457,390.
1890 |
1891 |
1892 |
1893 |
|||||
Införsel |
Utförsel*) |
Införsel |
Utförsel*) |
Införsel |
Utförsel*) |
Införsel |
Utförsel*) |
|
Snickarearbeten af furu eller gran ............ kg. Snickarearbeten af |
1,759,930 |
30,250 |
2,558,639 |
19,920 |
2,945,885 |
39,320 |
2,110,000 |
43,660 |
andra träslag ....... » |
26,332 |
191,480 |
35,24(1 |
258,340 |
49,056 |
276,110 |
96,965 |
331,730 |
'') Enligt norsk statistik.
36
Tågvirke.
W. T. Lundgren i Strömstad: tågvirke kan till följd af tullfriheten
i Norge å råvaran säljas billigare af norska fabrikanter än af svenska.
hampa och jute.......................................... |
Sverige. Kr. fria |
Norge. Kr. fria |
tågvirke, tjäradt...................................... |
kg. 0,lo |
fritt |
otjäradt öfver 4 m. m.......... |
» . ;0,10 |
fritt |
repslagarearbete otjäradt, öfver 2 m. m. |
fritt |
|
bindgarn, ofärg. (2—4 m. m.) ............... |
» 0,20 |
fritt |
dito finare än 2 m. m....... |
» 0,20 |
0,03 |
färg. dito ...... |
» 0,40 |
0,03 |
Tillverkning vid 19 svenska repslageri under år 1892 v. kr. 558,455.
Införsel. Utförsel, (norsk statistik).
1890 ........ |
....... kg. 235,815 |
2,280 |
1891 ........ |
....... » 200,256 |
5,170 |
1892 ........ |
....... » 164,231 |
6,280 |
1893 ........ |
...... » 150,862 |
4,950 |
Tullbehandling sfr aga:
Tågvirke, tillverkadt i Norge af utländskt kokosgaru — tullpligtigt.
Generaltullstms Res. d. 2A 1894.
Anm. »Sammanslagning» af utländska garner i Norge medför ej tullfrihet i Sverige.
Tändstickor.
Handels- och sjöf''artsnämnden i Södertelje: afsättningen af tändstickor
till Norge från fabriken i Södertelje är obetydlig; de norska
fabrikanterna hafva den fördelen framför de svenska att lim, som användes
vid fabrikationen, är tullfritt i Norge, men drager tull af 20 öre
pr kg. i Sverige.
Tullsatser: Sverige. Norge.
Kr.
Tändstickor af trä ..................................... kg. 0,05 fria.
andra..................................... » 0,?o fria.
37
Tillverkning år 1892 vid 31 svenska fabriker......... v. kr. 8,679,864
Införsel. Utförsol (norsk statistik).
1890 ................................... — . kg. 292,704
1891 ................................... — » 357,080
1892 ...................................kg. 512 » 358,630
1893 .................................... » 315 » 422,600
Väfnader: ylle-.
Stockholms handtverksförening: exportpremierna för den norska ylleväfnadsindustrien
uppgingo under år 1892 till 895,685 kronor (= den
svenska tullen).
Mölnlycke manufaktur aktiebolag: I följd af Norges lägre tullsatser
å ullgarn (af hvilken vara importen till Sverige under år 1893 ensamt
öfver Göteborg uppgick till 1,128,466 kg., deraf för bolagets räkning
12,507 kg.) arbeta de norska ylleväfverierna med ett premium gent
emot de svenska af från 7 till 20 öre pr kg. af det garn, som användes.
Bolaget måste för det utländska färgade ullgarn, som under år
1893 användes vid dess fabrik, betala 1,876 kronor 5 öre mer i tull än
om fabriken legat i Norge. Eu derstädes belägen fabrik med samma
tillverkning som bolagets skulle under nämnda år gent emot bolaget
haft en förtjenst genom den lägre garntullen af 1,876 kronor 5 öre i
fråga om ullgarn och 13,591 kronor 64 öre i fråga om bomullsgarn =
15,467 kronor 69 öre, hvilken summa motsvarar 2,86 % på bolagets aktiekapital,
kronor 540,000. Enligt af bolaget uppgjord kalkyl är tullen å
materialierna till 4,026 meter rutigt halfylletyg (Viktoria) 86 kronor 23
öre lägre i Norge än i Sverige. Försäljningspriset å detta slags tyg
är 49 öre pr meter = 1,972 kronor 74 öre för 4,026 meter; och utgör
alltså tullskilnaden 4,37 % å priset.
Göteborgs handels- och sfö fartsnämnd: Norska fabrikanter af ylleväfnad
göra vid införsel till Sverige vinst på tulldifferenserna.
Malmö yllefabriksaktiebolag genom industriföreningen i Malmö: Den
norska väfnad sindustrien har framför den svenska stora fördelar genom
lägre tull å råvaror, maskiner m. in. Följande tabell, utvisande skilnaden
i tullsatser å råvaror m. m., ådagalägger riktigheten af påståndet:
38
Tullsatser: |
Sverige. |
Norge. |
|||
Kr. |
Kr. |
||||
Ullgarn, enkelt, |
ofärg... |
kg. 0,20 |
0,13 |
||
färg. .. |
» 0,35 |
0,20 |
|||
tvinnadt |
, o färg |
)) 0,25 |
0,13 |
||
färg... |
)) 0,40 |
0,20 |
|||
Svafvelsyra ......... |
» 0,005 |
fri. |
|||
Maskiner ............... |
................ |
10 % |
fria. |
||
Tullsatser å färdig vara: |
|||||
Ylleväfnad, andra |
slag.... |
... kg. 1,75 |
0,80 |
||
Strumpstolsgods, |
andra |
dag |
... » 1,75 |
1,10 |
|
Tillverkning i Sverige |
år 1892: |
||||
Klädesfabriker 39 st..................... |
meter |
516,8651 |
|||
kg- |
1,588,244 > = |
= Kr. 11,966,851 |
|||
st. |
23,1551 |
jk; * t f i |
|||
Andra ylleväfnadsfabriker 41 st...... |
meter |
6,319,1971 |
|||
kg- |
47,457 > = |
= Kr. 4,545,258 |
= Kr. 18,189 |
||
st. |
240,501 J |
||||
Trikåfabriker 22 st......... ............. |
kg. |
169,5841 |
|||
par |
33,978 > = |
= Kr. 1,677,710 |
|||
st. |
791,8891 |
||||
Införsel: |
Utförsel (norsk statistik): |
||||
1890 ...................... |
kg. |
627,984 |
236,374 |
||
1891 ..................... |
» |
552,782 |
225 |
,721 |
|
1892 ..................... |
. i........... |
» |
532,705 |
280,673 |
|
1893 ...................... |
» |
797,447 |
285 |
,983 |
Väfnader: bomulls-.
Mölnlycke manufaktur aktiebolag: I följd af Norges lägre tullsatser
å bomullsgarn (af hvilken vara importen till Sverige under år 1893 ensamt
öfver Göteborg utgjorde 1,345,630 kg., deraf för bolagets räkning
140,603 kg.) arbeta de norska bomullsväfverierna med ett premium gent
emot de svenska af från 8 till 13 öre pr hvarje kg. gam, som användes.
Bolaget måste för det bomullsgarn, som under år 1893 af bolaget importerades,
betala 13,591 kronor 64 öre mera i tull, än om fabriken
39
legat i Norge. En derstädes belägen fabrik med samma tillverkning
som bolagets skulle under nämnda år gent emot bolaget haft en förtjenst
genom den lägre garntullen af 1,876 kr. 5 öre i fråga om ullgarn
och 13,591 kr. 64 öre i fråga om bomullsgarn = 15,467 kr. 69
öre, motsvarande 2,86 % å bolagets aktiekapital kr. 540,000. Enligt af
bolaget uppgjord kalkyl är tullen å materialierna till 8,568 meter printings
(oblekt'' domestik) 52 kr. 68 öre lägre i Norge än i Sverige och
å materialierna till 1,766 meter fustian (mollskin) 44 kr. 98 öre lägre
i Norge än i Sverige. Försäljningspriset å printings är 21 öre pr meter
och å fustian 66 öre pr meter; alltså priset å 8,568 meter printings —
1,799 kr. 28 öre och å 1,766 meter fustian = 1,165 kr. 56 öre. Tullskilnaden
å materialierna utgör sålunda 2,93 % å försäljningspriset för
printings och 3,8 % å försäljningspriset för fustian.
Göteborgs Handels- och Sjö fartsnämnd: Norska fabrikanter af bomullsväf
göra vid införsel till Sverige vinst på tulldifFerenserna.
Tullsatser å materialierna: |
Sverige. |
Norge. |
|
Kr. |
Kr. |
||
Bomullsgarn, enkelt, ofärg........................ färg......................... |
kg. |
0,15 |
0,07 |
)) |
0,30 |
0,20 |
|
dubbleradt, ofärg................ |
)) |
0,20 |
0,07 |
färg................... |
» |
0,35 |
0,20 |
Tullsatser å väfnaden: |
|||
Bomullsväfnader, tyll .................................... |
2,50 |
3,00 |
|
glesa ................................. |
1,75 |
1,76 |
|
segelduk.......................... |
0,20 |
0,07 |
|
andra, oblekta .............. |
0,50 |
0,13 |
|
blekta eller en färg |
ade |
0,90 |
0,27 |
u llerfärgade ........... |
0,90 |
0,53 |
|
tryckta................... |
1,10 |
1,10 |
Tillverkning år 1892 vid 23 svenska fabriker:
Bomullsväfnader ........................................... kg. 730,067 —Kr. 11,677,502
Gardin- och spetsfabriker 3 st. med tillverkningsvärde af 862,000 kr.
Införsel: Utförsel (norsk statistik):
1890 ................................... kg. 422,505 632,001
1891 .................................... » 398,633 692,473
1892 .................................... j> 371,237 873,224
1893 ................................... » 486,713 891,865
40
Slutligen få embetsverken i afseende å den anbefalda utredningen
åberopa bifogade, likaledes i generaltullstyrelsen utarbetade statistiska
tabeller, N:ris 1—7, rörande bvilka embetsverken få meddela följande
upplysningar:
Tab. 1. Till grund för bedömandet af mellanrikslagens inflytande på
Sveriges näringar och industri läggas vanligen endast den svenska statistikens
uppgifter om värdet af Sveriges införsel från Norge och dess utförsel
till samma land. Enligt dessa uppgifter har under de sista tjugu åren
införseln uppgått till ungefärligen dubbla värdet af utförseln. Verkliga
förhållandet mellan värdet af Sveriges införsel från och dess utförsel
till Norge kan emellertid icke utrönas ensamt af den svenska statistiken.
Denna är nemligen, hvad beträffar utförseln landvägen till Norge, i hög
grad ofullständig, i det att åtskilliga, i Norge tullfria varor, som afsändas
utan förpassning och produktionsbevis, vid sådan utförsel icke
anmälas hos tullförvaltning och följaktligen icke heller blifva upptagna
i de statistiska uppgifterna. Den norska införselstatistiken deremot
lemnar ett noggrannare uttryck för värdet af Sveriges utförsel till
Norge, d. v. s. Norges införsel från Sverige, hvilken, liksom all införsel,
både i Sverige och Norge, kontrolleras af vederbörande tullförvaltning.
Det synes derför vara rigtigare att till grund för jemförelsen
mellan Sveriges införsel från och dess utförsel till Norge lägga den
svenska statistikens uppgifter om införseln från Norge och den norska
statistikens uppgifter om Norges införsel från Sverige.
Tab. 2, 3 och 4 innehålla uppgifter om samtliga varor, som införts
från och utförts till Norge under åren 1890—1893; och har det ansetts
lämpligt att, af skäl som nyss uppgifvits, upptaga utförseln såväl efter
svensk som norsk statistik.
Tab. 5. Af denna tabell framgår, huru mycket af sådana varor, som
enligt svenska tulltaxan i allmänhet äro tullpligtiga, under åren 1890—
1893 på grund af mellanrikslagens bestämmelser tullfritt införts från
Norge, äfvensom de tullbelopp, som, i händelse hel tullafgift för de sålunda
införda varorna erlagts, skulle tillfallit svenska statskassan. De
flesta och vigtigaste af de i tabellen upptagna artiklarne skulle dock,
på grund af det låga pris, de i anseende till sin beskaffenhet betinga,
icke hafva kunnat införas i Sverige, derest icke tullfrihet för dem åtnjutits.
Tab. 6. Denna tabell, som innehåller en jemförelse för hvarje särskildt
vigtigare varuslag emellan Sveriges införsel från och dess utförsel till
Norge, den senare upptagen enligt såväl svensk som norsk statistik,
utvisar hvilka artiklar, som till större myckenhet utföras till Norge än
41
derifrån införas, och följaktligen hvilka svenska industrier kunna anses
hafva gagn af mellanrikslagen, äfvensom de artiklar och industrier, i
fråga om hvilka ett motsatt förhållande eger rum. Inom vissa industrier
— såsom t. ex. textil-, glas-, porslins- och pappersindustrierna —
tillverkas ett slags artiklar hufvudsakligen i det ena landet och ett
annat slags i det andra, hvilka olika slag icke med hvarandra konkurrera.
Tab. 7. För bedömande af den i tulljournalerna ej upptagna införsel,
som eger rum vid riksgränsen, har i en särskild tabell ansetts böra upptagas
de varor, som under åren 1890—1893 från Norge inkommit till
gränstrakterna och på grund af §§ 3, 4 och 9 mellanrikslagen tullfritt
utlemnats, jemte för samma varor beräknade tullafgifter.
Af den sålunda föreliggande utredningen finna embetsverken framgå
till en början att, då till grund för bedömande af omfattningen af
varuutbytet länderna emellan lägges den svenska statistikens uppgifter
rörande införseln från Norge och den norska statistikens uppgifter i
fråga om utförseln till Norge, hvilket förfarande af förut angifvet skäl
måste anses vara det rätta, skilnaden emellan Sveriges införsel från och
utförsel till Norge under de 20 åren 1874—1893 icke varit synnerligen
stor och att vissa år värdet af Sveriges utförsel till och med öfverstigit
värdet af införseln, hvilket förhållande, i betraktande af dels att de antagna
värdena äro för likartade artiklar i allmänhet högre i den svenska
än i den norska statistiken, dels att Sverige med dess betydligt större
folkmängd måste vara i fråga om inom båda länderna konkurrerande
artiklar ett större afsättningsfält för norska varor än Norge kan vara
för svenska, utvisar ett för Sverige gynsamt resultat af handelsomsättningen
i dess helhet emellan de båda länderna, hvilket förtjena!- desto
mera uppmärksammas, som det i den allmänna föreställningen, vilseledd
af den bristfälliga utförselstatistiken, synes hafva ingått och äfven i vissa
af de inkomna yttrandena såsom skäl till missnöje med hela mellanrikslagstiftningen
framhållits, att införseln från Norge till Sverige skulle
vara dubbelt så stor som den från Sverige till Norge. Då härjemte
handelsomsättningen i och för sig är för båda länderna ganska betydlig,
i det att under år 1893 värdet af från Norge till Sverige införda varor
uppgick till öfver 31,400,000 kronor och värdet af från Sverige till
Norge utförda varor till mera än 28 millioner kronor, samt till uppnåendet
af sådant resultat otvifvelaktigt väsentligt bidragit den frihet
i varuutbyte emellan de båda länderna, som mellanrikslagen i vissa afseenden
bereder, anse embetsverken det vara uppenbart, att nuvarande
mellanrikslagstiftning medfört alsevärda ekonomiska fördelar för båda
o
42
de kontrollerande länderna, och att sålunda redan ur allmänt ekonomisk
synpunkt ett upphäfvande för framtiden af mellanrikslagstiftningen
icke bör ifrågakomma. Men härjemte vilja embetsverken för sin del
instämma i det af öfverståthållareembetet i dess afgifna yttrande gjorda
uttalande, att, då mellanrikslagen utgjorde ett bland de många band, som
hölle de förenade rikena fäst^de vid hvarandra, en rubbning deraf icke
borde ske utan att de allvarligaste anledningar dertill förefunnes.
Deremot anse embetsverken den föreliggande utredningen gifva vid
handen, att bestämmelserna i gällande förordning den 30 maj 1890 i
vissa afseenden äro mindre tillfredsställande och tarfva förändring; dock
finna embetsverken de anförda klagomålen, för så vidt de blifvit på faktiska
förhållanden grundade, vara, särskildt hvad beträffar den egentliga fabriksindustrien,
till såväl omfattning som innebörd i allmänhet af mindre
betydelse än embetsverken, på grund af den allmänna mening rörande
mellanrikslagen, som synes vara i landet rådande, haft anledning vänta.
Då embetsverken nu öfvergå att redogöra för verkstäld pröfning
af befogenheten af de framstälda klagomålen och, i den mån sådan af
embetsverken anses vara för handen, yttra sig om hvad deraf bör föranleda,
vilja embetsverken i sådant afseende till en början upptaga frågan
angående in- och utförsel af kreatur äfvensom öfriga frågor, som
närmast beröra jordbruksnäringen samt de ett visst sammanhang med
denna näring egande tillverkningarna af pressjäst och margarin.
Hvad då beträffar in- och utförsel af kreatur, så har landtbruksstyrelsen
i dess förberörda underdåniga utlåtande, med åberopande af
det förhållandet att, sedan i Norge under 1892 i anledning af förekomst
af smittosam mul- och klöfsjuka i de sydligare länen af Sverige förbud
utfärdats mot införsel till Norge från Sverige af nötkreatur, får, getter
och svin, detta förbud sedermera, oaktadt Sverige varit alltsedan våren
1893 fritt från nämnda sjukdom, alltjemt, om ock på senare tider i
modifierad form. upprätthållits, samt på grund af i öfrigt i utlåtandet
anförda skäl förklarat sig anse åtgärder böra vidtagas till förekommande
af möjligheten af en sådan tolkning af mellanrikslagen, att importförbud
utfärdas af annan anledning än den i lagen förutsatta.
Vidare har föredraganden hos medicinalstyrelsen af veterinärärenden
Professor C. A. Lindqvist i ett till embetsverken afgifvet
yttrande, som här bifogas, med framhållande, på anförda grunder, att
alla hinder för handeln med kreatur emellan de förenade rikena vore
obehöfliga och att de inskränkningar härutinnan, som vid utbrott af
någon kreatursfarsot i ettdera af rikena befunnes erforderliga, kunde
43
begränsas till det ställe eller område, der sådan sjukdom förekomme,
såvida nemligen öfverenskommelse träffades regeringarna emellan om
likartade bestämmelser vid tillämpningen af hithörande lagar och förordningar,
hemstält, att embetsverken måtte i underdånighet föreslå,
att vid revision af den så kallade mellanrikslagen, i hvad som rörde
handeln med kreatur, fri införsel — sjö- och landvägen — måtte medgifvas
för kreatur från det ena riket till det andra, och att endast inskränkning
härutinnan måtte ega rum, om någon af de vigtigare kreaturssjukdomarne
skulle uppträda invid gränsen, samt det område, som dervid
borde anses smittadt, sträckte sig in i det andra riket, i hvilket
fall underrättelse om sjukdomens utbrott genast borde meddelas myndigheterna
i det senare landet, likasom ock all transport från det smittade
området af kreatur, hvilka kunde angripas af sjukdomen, varda förbjuden.
Då enligt embetsverkens uppfattning mellanrikslagen icke tillstädja:
andra begränsningar i den fria kreaturstillförseln från det ena riket till
det andra, än sådana som hafva till ändamål att skydda mot kreaturssmitta,
men erfarenheten gifvit vid handen att de i § 1 mellanrikslagen
härom meddelade bestämmelser i Norge tolkats och tillämpats på ett
mot berörda princip uppenbart stridande sätt till icke obetydlig skada
för Sverige, anse embetsverken nämnda bestämmelser böra ändras i det
af landtbruksstyrelsen angifna syfte.
I fråga om det af professor Lindqvist framstälda förslag, hvaröfver,
ur sanitär synpunkt, embetsverken naturligen icke kunna yttra sig, synes
detsamma embetsverken angifva en enkel och praktisk utväg att befordra
en obehindrad in- och utförsel af kreatur de båda länderna emellan;
dock torde måhända sjelfva den förutsättning, hvarå förslagets
antaglighet hvilar, nemligen att betryggande öfverenskommelse emellan
de båda länderna varder träffad icke blott om likartade bestämmelser
i fråga om hvad som må vara till förekommande af en uppträdande
kreaturssjukdoms spridning att iakttaga utan äfven om likformig tillämpning
af dessa bestämmelser, innebära anledning till att förslagets genomförande
skall möta svårighet.
Härjemte anse embetsverken sig icke böra underlåta att fästa uppmärksamhet
vid den olägenhet förslaget, derest det blefve antaget,
tilläfventyrs skulle medföra derutinnan, att, derest vid uppträdande
kreaturssjukdom i det ena landet ingen särskild åtgärd skulle komma
att vidtagas från det andra landets sida till förekommande af smittans
öfverförande dit, utan båda länderna i sådant afseende skulle betraktas
som ett land, detta förhållande skulle kunna gifva anledning till att
båda länderna jemväl i utlandet komme att i samma afseende betraktas
44
som ett land, så att förekomsten af kreaturssjukdom i ett af de förenade
rikena kunde gifva anledning till att icke blott detta utan äfven det
andra landet blefve förklaradt smittadt.
Skulle emellertid förslaget till sin princip komma att antagas, torde
i alla händelser skyldigheten för myndigheterna i det land, der kreaturssjukdom
utbröte, att derom underrätta myndigheterna i det andra landet,
icke böra inskränkas till allenast det i förslaget angifna fall.
Beträffande derefter spanmål, malen och omalen, äfvensom bröd, har
landtbruksstyrelsen i sitt ofvanberörda underdåniga utlåtande, på anförda
grunder, förklarat sig anse nämnda produkter, som från Norge såväl
land- som sjövägen till Sverige infördes, böra beläggas med samma
tull, hvaraf enahanda produkter, införda från andra länder, drabbas,
dock med undantag af sådana mindre qvantiteter, som i § 4 af mellanrikslagen
omförmälas, under förutsättning likväl att stränga straffbestämmelser
utfärdas, i händelse en sådan införsel skulle ske i handelsafsigt,
Väl finna embetsverken åsättande af tull å i Norge producerad
spanmål eller i Norge förmald sådan spanmål eller å bröd, bakadt af
norskt mjöl, stå i strid med mellanrikslagens hufvudprincip om tullfrihet
vid införsel till det ena landet af det andra landets naturalster och
tillverkningar, men med hänsyn till det betryckta läge, hvari jordbruksnäringen
sig befinner, och då, med afseende å de betydligt lägre tullsatser,
som äro i Norge gällande för de sädesslag, som icke i Sverige
äro tullfria, anledning onekligen förefinnes att antaga att för en stor del
af Norges produktion af samma sädesslag afsättning skall i kraft af
mellanrikslagens nuvarande bestämmelser sökas här i landet, hvarjemte
till följd af sjelfva ifrågavarande produkters natur det torde vara svårt
att bereda betryggande garantier för att icke äfven utländsk spanmål
eller mjöl och bröd af dylik spanmål skola kunna hit i landet tullfritt
införas, helst särskildt i fråga om mjöl och bröd, det lärer vara svårt till
och med för tillverkarne sjelfve att ega kännedom om huruvida råmaterialet
är af inhemskt eller utländskt ursprung, samt enär vid nu
nämnda förhållanden det lärer kunna befaras att det skydd, som med
tull å spanmål från andra länder är afsedt att beredas det svenska
jordbruket, skall kunna i mer eller mindre mån förringas, finna embetsverken,
att bland de naturalster och tillverkningar, som enligt § 3 af
gällande mellanrikslag skola, oafsedt sitt ursprung, draga hel tull, jemväl
artiklarne spanmål, malen och omalen, samt bröd böra upptagas.
I fråga om jäst har landtbruksstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande,
efter lemnad utredning om sättet för sådan varas framställande, anfört, att,
då med malttillverkning väl ej endast finge förstås ett fabrikat, som
45
uteslutande framstälts af malt, det syntes styrelsen fullt befogadt, ätt
jäst ock hänfördes till sådan tillverkning, som enligt gällande mellanrikslag
borde beläggas med tull.
Då emellertid Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning den
29 Januari 1892 af de besvär, aktiebolaget Linköpings jäst- och spritfabrik
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anfört öfver generaltullstyrelsens
beslut den 10 augusti 1891 i fråga om tullbehandling vid
införsel från Norge af i detta land tillverkad jäst, hvilken vara styrelsen
förut efter samråd med Kongl. norska regeringens finans- och tulldepartement
förklarat icke vara hänförlig till de i § 3 af mellanrikslagen
omnämnda, med hel införseltull belagda malttillverkningar, funnit
besvären ej till vidare åtgärd föranleda, framgår häraf att, för så vidt
icke i Norge tillverkad jäst fortfarande skall åtnjuta tullfrihet vid införsel
till Sverige, förändring i mellanrikslagen är erforderlig; och finna
embetsverken, med anledning af den af landtbruksstyrelsen lemnade
utredning rörande ifrågavaranda tillverkning, fog icke saknas för de af
de svenska jästfabrikanterna framstälda klagomål; och då, på sätt embetsverken
i gemensamt underdånigt utlåtande den 20 april 1892 i anledning
af underdånig framställning af åtskilliga jästfabrikanter om åsättande
af tull å jäst vid införsel från Norge framhållit, på grund af att dels
åtgången af spanmål vid de båda hos oss nu brukliga, af landtbruksstyrelsen
närmare beskrifna, metoderna för framställande af jäst vore
ganska olika, dels jäst äfven kan framställas med hufvudsakligen andra
hjelpmedel än spanmål såsom med hvitbetssockermelass i förening med
maltgroddar, det af jästfabrikanternas i nyssberörda underdåniga framställning
gjorda förslag om att norsk jäst vid införsel hit till riket
skulle åsättas en tull, motsvarande skilnaden emellan de båda ländernas
tullafgifter å omalen spanmål, näppeligen torde kunna vare sig praktiskt
genomföras eller under alla förhållanden visa sig fullt verksamt, finna
embetsverken enda utvägen för afhjelpande af klagomålen i förevarande
afseende vara, att jäst uttryckligen upptages bland de varor, som enligt
§ 3 mellanrikslagen skola, oafsedt deras ursprung, draga hel tull.
Rörande artiklarne naturligt smör och fläsk anse embetsverken, med
afseende å hvad derom blifvit af landtbruksstyrelsen anfördt, något
yttrande af embetsverken icke vara påkalladt.
I fråga om margarin har landtbruksstyrelsen i dess förberörda
underdåniga utlåtande på anförda grunder förklarat sig anse, att det
vore synnerligen angeläget, att åtgärder inom vårt land vidtoges till
förekommande deraf, att de norska jättefabrikerna år efter år i allt
högre grad försvårade afsättningen för vårt eget lands fabriker, hvilket
46
ovilkorligen måste blifva förhållandet, derest norsk margarin fortfarande
tillätes tullfritt passera gränsen.
För sin del få embetsverken till en början, med hänvisning till
den af landtbruksstyrelsen i dess merberörda underdåniga utlåtande
meddelade beskrifning öfver sättet för tillverkning af dylik vara, anföra,
att embetsverken finna, i motsats till landtbruksstyrelsens upp-''
fattning, tillverkning af margarin, hvari utländska ämnen ingå, icke
vara en sådan bearbetning af sagda ämnen, som endast består i blandning,
och icke heller för öfrigt vara i förhållande till den färdiga varan
så oväsentlig, att bearbetningen kan likställas med sådana i § 3
mellanrikslagen uppräknade slag af bearbetningar, livilka utesluta rätten
att få tillverkningen naturaliserad.
Vidare finna embetsverken af landtbruksstyrelsens gjorda utredning
i ämnet, i hvilken dock den rättelse måste göras, att råämnet neutral
lärd icke, såsom landtbruksstyrelsen uppgifvit, är i Norge tullfritt, utan
derstädes drager en tull af 4 öre per kg., hvadan landtbruksstyrelsens
prisberäkning icke är fullt rigtig, framgå, att margarin kan för billigare
pris tillverkas i Norge än i Sverige och att af sådan anledning konkurrensen
de båda ländernas fabriker emellan ställer sig ogynsamt för
de svenska fabrikerna, men, i fråga om hvad detta förhållande bör föranleda,
hafva emellan embetsverken olika meningar gjort sig gällande,
hvadan hvartdera embetsverket för sig torde få framställa sina åsigter
och förslag.
Kommerskollegium får i sådant afseende i underdånighet anföra
följande.
Endast för några få år sedan motsatte sig jordbruksnäringens
målsmän och kikare allmänt och kraftigt tillstädjandet af margarintillverkning
här i landet. Väl har landtbruksstyrelsen nu förklarat, att
jordbrukarnes då rådande farhåga för att margarinfabrikationen skulle
störande ingripa i vårt lands uppblomstrande mejerihandtering numera
visat sig ogrundad och att i dess ställe margarinindustrien räckt jordbrukaren
en hjelpsam hand, dels genom att margarinfabrikerna vore en
god afnämare för den inom landet producerade talgen, dels ock derigenom
att ej obetydliga qvantiteter skummad mjölk, jordbrukets svårafsättligaste
vara, vid margarinfabrikerna användes, men då sagda varor
otvifvelaktigt skulle erhålla afsättning inom landet oberoende af margarinfabrikationen,
talgen särskildt till stearin- och tvålfabrikerna, hvilka
måst fylla sina behof af nämnda vara genom ökad import af utländsk
talg, torde det icke kunna sägas, att det skydd för margarinfabrikationen,
som af landtbruksstyrelsen nu förordats, är, åtminstone icke i
47
nämnvärdt afseende, påkalladt i jordbrukets intresse utan lärer val få
anses afse margarinindustrien såsom sådan.
I Sverige finnas nu fem margarinfabriker, livilka alla, enligt livad
kollegium inhemtat, hittills lemnat godt ekonomiskt resultat. Skyddet för
denna industri skulle således afse beredandet af ökad vinst eller trygghet
mot framdeles sämre utfallande ekonomiskt resultat. I båda fallen
komme, derest skyddet skulle beredas genom åsättande af tull å den
norska margarinen, detsamma att beredas fabrikanterna på den konsumerande
allmänhetens bekostnad, hvilken allmänhet uteslutande eller
åtminstone till den öfvervägande största delen utgöres af den mindre
bemedlade delen af befolkningen.
Då härjemte, enligt hvad landtbruksstyrelsen upplyst, den norska
varan icke blott är billigare utan ock till qvaliteten bättre än den svenska,
skulle sålunda, i samma mån som den norska varan utestängdes
från den svenska marknaden, den konsumerande allmänheten tvingas
att äta icke blott dyrare utan äfven sämre margarin.
Alldenstund de nu angifna förhållandena, nemligen att den norska
margarinen kan tillverkas billigare och är till qvaliteten bättre än den
svenska, bero, enligt hvad af landtbruksstyrelsens utredning i ämnet
framgår, derpå att de i margarin ingående beståndsdelarne oleomargarin
och neutral lärd äro i Sverige belagda med tull af 20 öre per kg., under
det att i Norge oleomargarin drager en tull af allenast 4 öre per kg.
och neutral lärd skulle vara tullfritt, hvilket, på sätt här ofvan anmärkts,
dock är så till vida origtigt, att sist nämnda ämne äfven drager en tull
i Norge af 4 öre per kg., synes kollegium en enkel utväg till af hjelpande
af fabrikanternas på nämnda omständigheter grundade klagomål vara
att bringa den svenska tulltaxan i fråga om pämnda artiklar i öfverensstämmelse
med den norska, hvarigenom de svenska fabrikanterna ej
blott skulle komma i lika god, utan äfven, enär de för tillverkning af
margarin erforderliga oljor i Sverige äro tullfria, under det att de i
Norge draga tull af 4 öre per kg., i bättre ställning än de norska utan
att sådant skedde på den konsumerande allmänhetens bekostnad, hvilken
åtgärd derjemte skulle medföra den synnerligen stora fördel att den
svenska varan skulle genom finare ingredienser kunna blifva till qvaliteten
bättre. En sådan åtgärd lärer väl icke heller kunna böra möta
något hinder af statsfinansiela skäl eller eljest verka någon väsentlig
rubbning i det för närvarande rådande skyddssystemet.
Visserligen utgöra spanmål och bröd i ännu väsentligare grad än
margarin lifsförnödenlieter för den obemedlade befolkningen, och det
skulle derför kunna synas som om det på grund af varans beskaffenhet
48
i nämnda afseende icke skulle förefinnas mindre skäl att åsätta tull å
norsk margarin än å norsk spanmål och norskt bröd, men härvid är
dock att märka dels att sistnämnda produkter äro lifsförnödenheter,
som konsumeras af hela befolkningen, hvadan åtgärden i afseende å
dessa produkter icke så bjert framträder såsom en orättvisa mot särskilt
den obemedlade delen af befolkningen, som förhållandet skulle
blifva i fråga om margarin, helst det dyrbarare naturliga smöret fortfarande
skulle, under enahanda förutsättning eller att varan vore norsk
tillverkning, vara tullfritt, dels att tull å spanmål och bröd afser beredande
af skydd åt den synnerligen tryckta jordbruksnäringen och den
talrika klass af folket, som af densamma är beroende, under det att
tull å margarin skulle afse skydd åt fem vissa fabrikanter, representerande
en industri, som åtminstone för det närvarande icke lärer befinna
sig i någon tryckt belägenhet, dels ock slutligen att i fråga om
spanmål och bröd någon motsvarande utväg till afhjelpande af de anförda
klagomålen, som här ofvan angående margarin blifvit anvisad,
saknas.
På grund af det sålunda anförda anser kollegium sig icke kunna
tillstyrka åsättande af tull å norsk margarin.
Generaltullstyrelsen åter anser för sin del i fråga om tull å i Norge
tillverkad margarin, deri utländska ämnen ingå, enahanda bestämmelser
böra stadgas som angående tull å tillverkningar i allmänhet af blandadt
ursprung, hvarom styrelsen här nedan har tillfälle att närmare uttala
sig, eller således att dylik margarin bör beläggas med half tull.
Skulle emellertid halftullsystemet i allmänhet icke varda antaget,
anser generaltullstyrelsen margarin, deri utländska ämnen ingå, böra
vid införsel från Norge draga hel tull.
Angående kontroll å margarin anse båda embetsverken att, om än
vid det upplysta förhållandet att den norska varan är till qvaliteten
bättre än den svenska, det ur allmänhetens synpunkt, åtminstone så
länge nämnda förhållande varar, icke synes erforderligt att framställa
kraf på kontroll å den norska varan, det dock måste vara principielt
oegentligt, att under det för den svenska margarinfabrikationen stränga
kontrollbestämmelser äro gällande, okontrollerad utländsk margarin kan
i riket införas. I detta afseende åberopa embetsverken för öfrigt sitt
gemensamma underdåniga utlåtande i ämnet den 9 mars 1893, till
hvilket embetsverken nu icke hafva något annat att tillägga än att det
synes embetsverken kunna ifrågasättas, huruvida icke omständigheterna
numera må medgifva, att här i riket gällande bestämmelser rörande kontroll
å margarintillverkningen varda mer eller mindre modifierade.
49
Beträffande härefter de klagomål, som anförts rörande sådana artiklar,
som tillhöra den egentliga fabriksindustrien, anse sig embetsverken
kunna lemna åsido de klagomål, som allenast afse konkurrens från
Norges sida, utan att denna konkurrens är gynnad af lägre tullsatser
å råämnen eller halffabrikat i Norge än i Sverige, och hvilken konkurrens
således skulle blifva densamma, om de norska fabrikerna vore svenska.
Detta är förhållandet med artiklarne cement, garn, krut, lim, oljor,
■papper, snickarearbeten och tågvirke.
Råmaterialierna till samtliga dessa artiklar äro tullfria såväl i Sverige
som i Norge. I afseende å garn och tågvirke, der det kan bero på
olika uppfattning huruvida det ursprungliga materialet, hampa och jute,
eller garn af nämnda material skall anses såsom råmaterial, torde bemärkas,
att »sammanslagning)) af utländska garner i allt fall ej är tillfyllestgörande
för att naturalisera varan.
Vidare anse embetsverken sig icke kunna fästa afseende vid sådana
anmärkningar, som afse artiklar, hvilka endast i ringa omfattning äro
föremål för varuutbyte de båda länderna emellan. Det torde nemligen
vara gifvet, att en lagstiftning, afsedd att bereda två länder ömsesidiga
handelsfördelar, icke kan tillgodose ett hvart intresse, huru obetydligt
i förhållande till landets handel i dess helhet det än må vara. Till
anmärkningar af ifrågavarande slag anse embetsverken sig böra hänföra
dem, som angå artiklarna album och nät.
Beträffande vidare de artiklar, rörande hvilka klagomål anförts,
grundade derpå att i dem inginge utländska ämnen, hvilka i Norge
draga lägre tull än i Sverige och hvilka artiklar äro föremål för något
nämnvärdt utbyte de båda länderna emellan, hafva, vid uppkommen
fråga om lämpligaste sättet för mellanrikslagsstiftningens ordnande
angående dylika artiklar i allmänhet, embetsverken härutinnan stannat
i olika meningar, hvarför embetsverken äfven i detta hänsende få hvar
för sig redogöra för sina åsigter.
Kommerskollegium får i sådant afseende i underdånighet anföra
följande.
Kollegium har i sitt gemensamt med generaltullstyrelsen den 2
april 1889 afgifna underdåniga utlåtande öfver tullkomiténs underdåniga
betänkande angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och
sjöfartsförhållanden föreslagit, att, med bibehållande oförkränkt af mellanrikslagens
hufvudstadgande, tillförsäkrande hvartdera landets innebyggare
tullfrihet för inhemska alster och produkter samt inhemskt
arbete, ett stadgande måtte införas derom att i afseende å varor, tillverkade
af utländska materialier, det skulle stå hvartdera riket fritt att
7
50
pålägga skillnadstullar, hvilka dock i intet fall finge för någon sådan
vara öfverstiga beloppet af skilnaderna i de tullafgifter, hvilka i de
särskilda ländernas tulltaxor funnos bestämda för de utländska materialier,
som för varornas tillverkning vore väsentliga och i dem ingått,
samt att för iakttagande häraf mellanrikslagen skulle åtföljas af en förteckning
å de varor, för hvilka skilnadstullar inom hvardera landet
ifrågakomme, och å de belopp, till hvilka för dessa varor olikheterna i
tullafgifterna för till dem använda utländska materialier enligt af båda
ländernas tullstyrelser uppgjord och af regeringarna godkänd beräkning
uppginge, hvilken förteckning skulle vara underkastad förändringar, när
helst sådana af förändringar i tulltaxorna eller eljest till följd af förändringar
i tillverkningarnas beskaffenhet påkallades.
Ehuru kollegium visserligen fortfarande anser berörda förslag innebära
en principielt rigtig lösning af frågan om lämpligaste sättet för
mellanrikslagsstiftningens ordnande i fråga om varor af blandadt ursprung
och särskildt medföra den fördel att bereda ökad stabilitet åt
sjelfva lagen genom att vexlande förhållanden endast skulle utöfva
inflytande å den vid sidan af lagen existerande förteckningen, har kollegium
likväl, då detta förslag, på grund af bland annat de stora tulltekniska
svårigheter, som med afseende å de mångfaldigt olikartade beståndsdelar,
som kunna ingå i varor, hvilka hänföras till en och samma rubrik i den
allmänna tulltaxan, antoges med säkerhet komma att möta för uträknandet
af det belopp i skilnadstull, som skulle påföras den ifrågavarande
varurubriken i den speciella tulltaxan för trafiken emellan de
båda rikena, icke vann slutligt godkännande, samt nämnda svårigheter,
enligt hvad generaltullstyrelsen upplyst, numera, till följd af den förändring,
den svenska tulltaxan vid 1892 års riksdag undergått, snarare
ökats än minskats, ansett sig icke böra här ånyo framställa samma
förslag.
Väl har inom kollegium ifrågasatts, att, med bibehållande af samma
förslag i öfrigt, och för undanrödjande af nyssnämnda betänklighet mot
detsamma, föreslå det tillägg till förslaget, att, der svårighet förefunnes
att i fråga om någon viss varuartikel uträkna och bestämma det exakta
skilnadstullsbeloppet, en annan viss lämplig tull skulle kunna åsättas
sådan artikel, hvilken tull dock icke finge öfverstiga halfva beloppet af
den tull, som vore åsatt dylik vara vid införsel från annat land, men i
saknad af utredning å huru många varuartiklar en sådan bestämmelse
skulle komma att tillämpas, samt då i alla händelser en sådan bestämmelse
antagligen skulle komma att medföra förvecklingar såväl beträffande
uppkommande frågor om när sådana omständigheter skulle anses
51
vara förhanden att ifrågavarande bestämmelse borde tillämpas som ock
angående beloppet af den tull, som i sådant fall borde åsättas, har
kollegium ansett sig icke heller kunna upptaga förslaget i sålunda ifrågasatt
förändrad form
Kollegium
finner för öfrigt för sin del de anförda klagomålen icke
påkalla någon principiel förändring af nu bestående mellanrikslagstiftning
i förevarande afseende, utan anser att i den mån dessa klagomål
innefatta befogade anspråk, dessa skola utan svårighet kunna tillfredsställas
genom partiela ändringar i den nu gällande mellanrikslagens
bestämmelser om skilnadstullar samt om de bearbetningar, som utesluta
rätt till åtnjutande af naturalisation.
Väl finner kollegium, som redan förut i sitt ofvanberörda underdåniga
utlåtande betonat önskvärdheten af att mellanrikslagstiftningen
varder så ordnad, att den må kunna förblifva för någon längre tid beståndande
oberoende af vexlingar i de båda ländernas tulltaxor eller
industriela förhållanden, den omständighet att, sedan endast några få år
hunnit förflyta efter det ifrågavarande lagstiftning senast ordnades, den
åter tarfvar förändringar, innebära ytterligare bekräftelse på behofvet
att söka göra lagen så stabil som möjligt, men då genomförandet af
ett hvart förslag till lagstiftningens ordnande på sådant sätt, att berörda
önskemål kunde blifva uppfyldt, mött svårigheter i annat afseende af
beskaffenhet att förslaget icke kunnat antagas, tvekar kollegium icke
att nu i underdånighet tillstyrka lagens reviderande med bibehållande
af den affattningsform, den nu eger, under uttalande af den förhoppning,
att alla med fog öfverklagade olägenheter af gällande bestämmelser må
kunna blifva så fullständigt afhulpne, att behofvet af nya förändringar
måtte i allt fall för en längre tidsperiod uteblifva.
Generaltullstyrelsen, som i fråga om tullbehandlingen af varor, tillverkade
helt eller delvis af utländska, i det land dit varan föres, tullpligtiga
ämnen, fortfarande vidhåller sin i embetsverkens underdåniga
utlåtande af den 2 april 1889 uttalade åsigt, får för sin del i underdånighet
anföra följande.
Den s. k. mellanrikslagen, som från början hufvudsakligen afsåg
att bereda den vid gränsen mellan Sverige och Norge bosatta befolkningen
tillfälle att utan erläggande af tull och utan att behöfva underkasta
sig de i fråga om smärre partier betungande formaliteterna i och
för tullens utgörande förse sig från grannriket med nödvändiga förbrukningsartiklar
till en myckenhet, som endast kunde afse att fylla
deras eget behof för tillfället, men ej gällde i fråga om varor, som i
vanlig handelsafsigt forslades öfver gränsen, att således underlätta exi
-
52
stensvilkoren för gränsboarne och förekomma oloflig införsel och lagöfverträdelser,
som eljest utan tvifvel der ständigt skulle fortgått, samt
undanrödja eller minska det split och missnöje emot grannlandet, som
hos denna befolkning möjligen sedan gammalt förefunnes, och hvilken
lag säkerligen under många år varit till stort gagn för de båda länderna,
särskildt för befolkningen i gränsorterne, och utan menlig inverkan
på handels- och industriförhållandena inom vårt land, har under
senare åren blifvit föremål för mycket skarpa och bittra anmärkningar,
gällande såväl åtskilliga i den vid flera tillfällen ändrade lagen förekommande
bestämmelser, som ock tillämpningen af lagen. Anmärkningarne
äro hufvudsakligen riktade mot dels det senaste i Norge utfärdade
förbudet mot införsel från vårt. land af nötkreatur, får, getter och
svin och den tullfria införseln hit till riket af i Norge tillverkad margarin,
dels ock mot bestämmelserna i mellanrikslagens 3 § angående
förtullningen här i landet af varor, tillverkade helt eller delvis af utländska
här tullpligtiga ämnen, samt tillämpningen af dessa bestämmelser,
särskildt i fråga om de många olikartade bearbetningar, hvilka icke
medföra naturalisation eller rättighet för en vara att på grund af derå
i det ena landet nedlagdt arbete anses såsom i detta land tillverkad och
på grund deraf tillförsäkrad tullfrihet i det andra landet.
Den på grund af mellanrikslagen tullfria införseln från Norge utgjordes
under många år hufvudsakligen af lifsmedel och andra förnödenheter
i mindre qvantiteter, som af gränsbefolkningen för eget behof
afhemtades från nämnda land; och först längre fram i tiden började
klagomål öfver missbruk och olaga införsel öfver gränsen att alltmera
afhöras, dervid särskildt betonades, att mycket af det, som »för eget
behof» infördes, vore afsedt för i grannskapet af gränsen inrättade handelsbodar,
således i handelsafsigt. Men det är först under den sista
tiden, och såsom en naturlig följd af under årens lopp uppkomna förändrade
förhållanden, som missnöjet med och klagomålen öfver mellanrikslagen
inom vårt land i större utsträckning uppstått och framstälts.
Genom den starka utvecklingen under senare åren, specielt inom Norge,
af många industrigrenar och till följd af förbättrade kommunikationer
har samfärdseln öfver gränsen och äfven sjöledes högst betydligt tilltagit,
och faktiskt är, att den ständigt tillväxande tillverkningen inom
Norge af manufaktur- och andra industrialster till stor del söker sin afsättning
inom vårt land. Transporten till afnämarne här i landet underlättas
numera genom jernvägsförbindelser öfver Mon, Charlottenberg
och Storlien samt äfven genom flera nyanlagda landsvägar öfver
gränsen, hvilka lifligt befaras, särskildt för forslande af skogsprodukter
53
från Sverige till sågverk och exportorter i Norge samt för införsel hit
från nyssnämnda land af lifsförnödenheter m. m. till den för skogsarbete
å många ställen på svenska sidan uppåt gränsen anstälda talrika
arbetarepersonalen. De förbättrade kommunikationerna hafva naturligtvis
äfven gynsamt inverkat på afsättningen från vårt land till Norge,
och utan tvifvel hafva mellanrikslagens bestämmelser äfven för vår industri
medfört afsevärda fördelar; men till olägenhet och skada för
svensk industri och svenska statsverkets inkomster hafva, ju mera industrien
inom Norge utvecklats och samfärdseln emellan de båda rikena
underlättats och tillväxt, bestämmelserna i mellanrikslagen framkallat
spekulationer i syfte att med tillhjelp och kringgående af lagen bereda
sig en oberättigad vinst, detta visserligen ej endast af norske affärsmän,
utan äfven af svenskar, hvilka i Norge etablerat sig för att med
begagnande af mellanrikslagens oklara och tänjbara stipulationer förskaffa
sig fördelar på sidan om den svenska tulltaxans föreskrifter; och
detta förhållande har i sin ordning inom vårt land framkallat anmärkningar,
klagomål och fordringar på ändringar i nu gällande stadganden
samt, från många håll, äfven framställningar om uppsägning och upphäfvande
af mellanrikslagen.
Mellanrikslagens uppgift bör vara att ömsesidigt underlätta och befordra
afsättningen af de båda ländernas produkter och industrialster,
utan att binda deras sjelfständighet i fråga om tullbeskattningen eller
menligt inverka på det skydd, som ettdera landet kan hafva ansett för
sig nödigt mot utlandet. Såsom hufvudprinciper torde böra antagas,
att tullen för en utländsk vara alltid skall erläggas uti och till det land,
hvarest den konsumeras, och att alla naturalster samt varor, tillverkade
i Sverige eller Norge af materialier, producerade i ettdera riket eller
tullfria i det land, till hvilket införeln sker, skola, med vissa undantag,
vid införseln från det ena riket till det andra åtnjuta tullfrihet. Lagen
bör vidare så affattas, att den kan lätt tydas och förstås af befolkningen
på båda sidor om gränsen och utan svårigheter tillämpas, så att
icke genom otydliga och svårhandterliga bestämmelser split och missnöje
emellan de båda folken må uppstå. Ingen lag af denna natur
torde emellertid kunna komma till stånd, utan att den i ett eller annat hänseende
menligt inverkar och framkallar anmärkningar; ty man kan vid
lagens formulerande omöjligen på förhand för sig uppställa alla de mångahanda
olika förhållanden, som sedermera kunna, genom spekulativa
och mindre nogräknade affärsmäns åtgöranden, uppstå; men det stora
målet, de båda ländernas fördelaktiga utveckling genom underlättade
produktions- och afsättningsvilkor, får ej äfventyras eller uppgifvas för
54
invändningar och anspråk, som från en eller annan enskild affärsman
kunna framställas och hvilka omöjligen alla kunna tillgodoses. Lagens
affattande på ett enkelt och lätt begripligt sätt påkallas hos oss äfven
af den omständigheten, att bevakning och tullbehandling vid gränsen
ombesörjes af gränsridare, på hvilkas förmåga att tyda och tillämpa
lagparagrafer och tulltaxebestämmelser man ej bör ställa för stora
anspråk.
Allmänt torde man vara ense om, att, för såvidt. en mellanrikslag
skall finnas till, tullfrihet bör åtnjutas för helt och hållet inhemska alster
och tillverkningar, äfvensom för varor, hvilka tillverkats af i det
land, dit varan införes, tullfria materialier, samt att full tull skall erläggas
för utländska varor. Svårigheterna i fråga om lagstiftning och lagtillämpning
på detta område förefinnas egentligen i fråga om sådana tillverkningar,
uti hvilka till större eller mindre del ingår sådant utländskt
material, som i det land, der införseln sker, är belagdt med tull; och de
överenskommelser, som i detta hänseende vid senaste förhandlingarne
träffats, hafva ingalunda visat sig tillfredsställande eller tillräckligt omfattande.
En mycket känbar brist i den nu gällande mellanrikslagen
är ock, att ingen bestämmelse deri finnes intagen, som reglerar det ej
alldeles sällsynta förhållandet, att de högsta tullmyndigheterna i de
båda rikena ej kunnat om lagens tolkning och tillämpning enas; åtgörande!
i tvistiga fall torde utan tvifvel böra ligga hos högsta tullmyndigheten
i det land, der förtullningen sker, och till hvilken frågan af
den tullförvaltning, der varan till förtullning angifvits, bör hänskjutas.
En annan svårighet förefinnes i fråga om produktionsbevisen, hvilka
vid många tillfällen varit ofullständiga (detta gäller båda länderna) och
hvilkas bestyrkande af vederbörande myndighet ofta synes hafva uppfattats
såsom en tom formalitet. Erkännas måste, att det för myndigheterna
vid många tillfällen kan vara svårt, att ej säga omöjligt, att
med bästa vilja tillförlitligt kontrollera uppgifterna angående tillverkningen
af de varor, om hvilkas framställande och materialier de skola
afgifva attest, isynnerhet om, såsom ofta är händelsen, tillverkningen
egt rum å annan ort än den, der den attesterande tjenstemannen är
anstäld, och han således ej har tillfälle att genom besök vid fabriken
göra sig förvissad om sanningsenligheten af de angående fabrikationen
meddelade uppgifterna. En brist i författningen är det, att icke straffbestämmelse
finnes utsatt för sådana fall, då produktionsbeviset befinnes
innehålla vilseledande och falska uppgifter; varans beläggande med
dubbel tull eller konfiskering torde för sådant tillvägagående vara ett
nödvändigt och verksamt korrektiv.
55
I fråga om den tullafgift, som skall erläggas för varor af blandadt
ursprung, hafva flere olika förslag, grundade på tillämpning af skilnadstullystemet,
blifvit framlagda, men i allmänhet så uppgjorda, att
tullafgiften skulle blifva beroende på produktionsbeviset och tillförlitligheten
af deri meddelade uppgifter. Man föreställer sig vanligen, att
säker kontroll kan i detta hänseende utöfvas vid tnllbehandlingen i det
land, dit varan införes, men så är ingalunda förhållandet; i de flesta
fall måste produktionsbeviset antagas såsom bestämmande för tulldebiteringen,
och blir denna således beroende på afsändarens i det andra
landet samvetsgrannhet och redbarhet, likasom äfven dessförinnan, såsom
förut är anmärkt, bestyrkandet af produktionsbevisets uppgifter
genom tullmyndighet eller annan offentlig tjensteman i de flesta fall
måste grunda sig på ett godkännande af de i tillverkarens inlaga om
arbetssätt och materialier lemnade uppgifter, utan att en verklig kontroll
föregått eller ens, i vissa fall, varit möjlig. Eu mellanrikslag,
som skall lända till efterrättelse för mera än den trafik, som i nuvarande
§ 4 afses, eller införseln af lifsmedel och andra förnödenheter,
som af gränsbefolkningen för eget behof må vid resa öfver gränsen
tullfritt medföras, förutsätter nödvändigtvis påbud om produktionsbevis,
vederbörligen bestyrkte; men ju mindre omfattande och i detalj gående
dessa bevis behöfva vara, desto bättre. Ju större anspråken på dessa
attester ställas, med afseende på de i en införd vara ingående materialiers
ursprung, beskaffenhet och qvantitet samt på det derå nedlagda
arbetet, desto större blir ock faran för missledande och falska uppgifter
samt deraf följande origtig och olika tullbehandling; och just faran
för dylika missbruk och falsarier har verkat, att skilnadstullsystemet,
som onekligen hvilar på rättvisa och teoretiskt rigtiga grunder, ej vunnit
många förespråkare och hittills föga kommit till användning. Enkelhet
och klarhet i affattandet af lagens bestämmelser, så att dessa
kunna utan svårighet af gränsbefolkningen och öfriga trafikerande begripas
samt af tullpersonalen rätt och likformigt tillämpas, detta bör
vara en hufvudsak vid denna lagstiftning. I stället för skilnadstullar
af hvarje slag — flera olika förslag äro i detta hänseende framstälda
och förordade — hvilka helt och hållet blifva beroende på produktionsbevisen,
anser generaltullstyrelsen lämpligt, att, med bibehållande i lagen
af de i sista afdelningen af § 3 intagna undantagen af mindre väsentliga
bearbetningar, för de varor, hvarom nu är fråga, nemligen bearbetningar
helt eller delvis, af utländska, i det land, dit varan införes tullpligtiga
ämnen, bestämma en fast procentual nedsättning i tullsatserna för dylika
varor, och föreslår denna nedsättning till 50 procent.
56
Halftullsystemets införande i mellanrikslagen är ingen nyhet; det
har i ganska stor utsträckning varit der gällande under nära 50 år,
från 1825 till 1874, då samma nedsättning i stadgade tullafgifter äfven
var medgifven vid införsel af utländska, i det andra riket förtullade
varor, och i den nya mellanrikslagen af sistnämnda år bibehölls denna
bestämmelse för spanmål, som sjöledes införes. Förslaget är således
redan förut under många år pröfvadt och befunnet användbart; och
utan allt tvifvel är det af alla i denna fråga föreslagna undantagsbebestämmelser
det lättast tillämpliga, det som ställer de minsta fordringarne
på produktionsbevisen och således innebär de bästa garantierna
mot missledande uppgifter och för en lagenlig och likformig tullbehandling.
Att införandet af halftullsystemet för varor af blandadt ursprung
under de betydligt förändrade förhållanden, som i fråga om industrier
och kommunikationer under senaste årtionden inträdt och som enligt
styrelsens åsigt just påkallar eu sådan förändring i lagstiftningen angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden,
kan komma att utöfva ett betydligt inflytande till minskning i afsättning
. till Norge af svenska industrialster, är mera än troligt; men
samma inverkan skall en sådan lagstiftningsåtgärd hafva på införseln
hit af norska fabrikater, och den förlust, som sålunda för våra industriidkare
derigenom kan uppstå, skall utan tvifvel motvägas af ökad marknad
inom eget land, hvarjemte med visshet bör kunna antagas, att en
sådan förändring i lagen skulle föranleda våra industrimän att alltmera
fortgå på den redan beträdda banan att, såvidt möjligt, för sina tillverkningar
använda endast inhemska materialier, hvarigenom, äfven
efter halftullsystemets införande, tullfrihet för deras fabrikater skulle
vid införsel till Norge komma dem till del. I alla händelser komma
de båda ländernas industriidkare i bättre ställning i och för afsättningen
inom båda rikena än utlandets, och konkurrensen med dessa blir således,
äfven om halftullsystemet införes för varor af blandadt ursprung,
underlättad. Det egna landets affärsmän få en fördel framför broderlandets,
men dessa sistnämnda framför utlandets.
Med tillämpning af sin ofvanberörda principiela uppfattning rörande
mellanrikslagstiftningens ordnande i fråga om sådana artiklar,
hvari utländska ämnen ingå, anser vidare kommerskollegium den verkstälda
utredningen gifva vid handen att följande artiklar af jern, nemligen
bultar, muttrar, nitnaglar och räls spik äfvensom hinkar, baljor, flaskor
in. fl. dermed jemförliga kärl af plåt böra draga skilnadstull och alltså
57
upptagas bland de jern- och stålvaror, som finnas i mellanrikslagens
§ 3 i) omnämnda.
Deremot anser kollegium skilnadstull icke böra ifrågakomma för
ylle- eller bomullsväfnader. En tull, motsvarande skilnaden i de begge
ländernas tullsatser å i dylik väfnad ingående utländskt garn, skulle
nemligen blifva endast obetydlig och, enligt hvad generaltullstyrelsen
upplyst, genom de många olika tullsatserna å garn, i tulltekniskt hänseende
olämplig. Någon rubbning af det för det närvarande tullfria
och synnerligen stora utbytet af dessa artiklar mellan de begge rikena
torde ej böra ifrågasättas. De ylleväfnader, som införas från Norge,
utgöras hufvudsakligast af varor af gröfre och simplare beskaffenhet.
Utförseln, som qvantitativt uppgår till ungefär hälften af införseln, består
af finare kläden o. d. Utförseln af bomullsväf nader, hufvudsakligen
oblekta eller färgade, öfverstiger ganska betydligt införseln, hufvudsakligen
blekta eller färgade, och torde vid sådant förhållande få
antagas, att mellanrikslagen bereder den svenska bomullsväfnadsindustrien
de största fördelarne. Konkurrensen från Norge är emellertid ganska
stor. Finare bomullsväfnader, tyll, linon, gardinväf, tillverkas i båda
rikena och utbytet dem emellan af sådana artiklar synes mer och mer
ökas. Tricotage, hufvudsakligast af gröfre beskaffenhet, införes i stor
mängd från Norge. Utförseln dit, som är betydligt mindre, utgöres
af finare strumpstolsarbeten.
Icke heller synes kollegium någon förändring rörande fernisstillverhiingen
vara erforderlig. Införseln från Norge af icke sprithaltig
fernissa är i jemförelse med utförseln dit af sådan vara synnerligen
stor, men torde nästan uteslutande bestå af kokad linolja, som i Sverige
tullbehandlas såsom fernissa. In- och utförseln af de finare fernissorna,
såsom lack-, terpentinolje- och spritfernissa, uppväga hvarandra,
i följd hvaraf några olägenheter af lagen i fråga om dessa artiklar
icke torde förefinnas.
Af artikeln såpa införes stor mängd från Norge, beroende af lägre
tullsats å linolja i Norge än i Sverige. Deremot utföres till Norge
stora qvantiteter tvål, beroende på att kokosolja är i Sverige tullfri, under
det att den i Norge drager tull af 4 öre per kilogram. Någon
förändring i fråga om såpa har icke påkallats från fabrikanternas sida.
Hvad beträffar tändstickor, så synes det anmärkta förhållandet att
lim, som användes vid tändsticksfabrikationen, drager i Sverige tull af
20 öre per kilogram, under det att denna artikel i Norge är tullfri,
icke vara af den betydenhet för tändsticksindustrien, att detsamma påkallar
någon särskild åtgärd.
1 fråga om artikeln spik hafva af två spikfabrikanter framstälts anmärkning,
att under det att skrot, fallet i Norge, vid införsel hit i ri
8
-
58
ket drager tull, spik, tillverkad i Norge af dylikt skrot, får tullfritt införas;
och få i anledning häraf embetsverken anföra följande.
Vid behandling i 1890 års riksdags bevillningsutskott af Eders Kongl.
Maj:ts förslag till förnyad mellanrikslag, hvilket förslag innehöll enahanda
bestämmelse angående spik och skrot, som numera äro enligt
förordningens § 3 i) gällande, hemstälde utskottet, att sista punkten i
nämnda lagrum måtte uteslutas.
Vid frågans behandling i Riksdagen framhölls dock från flera håll
nödvändigheten af att ifrågavarande stadgande blefve bibehållet. Skulle
nemligen skrotets ursprung vara bestämmande i fråga om den af skrot
tillverkade varans nationalitet, så skulle, i anseende till svårigheten
äfven för tillverkarne sjelfve att känna skrotets ursprung, snart sagdt
alla dylika varor komma att hänföras till utländska, hvilket uppenbart
vore orimligt och i hög grad obilligt, då det vore ett kändt förhållande
att svenskt jern i betydliga qvantiteter utfördes till Norge. Det framhölls
vidare då, att med den affattning, bestämmelsen fått, nemligen att
för att skrot, fallet efter utländskt fabrikat, skulle anses såsom inhemskt,
fabrikatet skulle vara inom landet förbrukadt, ringa eller ingen anledning
skulle förefinnas för att ett förslitet utländskt fabrikat skulle kunna
införas för att förvandlas till skrot och tjena till råmaterial för vidare
tillverkning, då det nemligen syntes uppenbart att ett fabrikat, som
kunde såsom sådant användas, låt vara allenast under någon kort tid,
skulle betinga alltför högt pris, för att införandet deraf endast i ändamål
att förvandlas till skrot skulle kunna vara lönande.
På dessa jemte andra anförda skäl biföll Riksdagen Eders Kongl.
Maj:ts förslag i denna del.
Af bevillningsutskottets motivering till dess ofvanberörda hemställan
synes framgå, att utskottet då hyst farhåga, att de norska producenterna
skulle af utsigt till vinst låta sig förleda att afgifva origtiga
produktionsbevis. Nu hafva emellertid ofvanbemälde klagande spikfabrikanter
i en till embetsverken stäld skrift uttryckligen förklarat,
att de, långt ifrån att vilja påstå att de norska fabrikanter, som exportera
presspik till Sverige, på något mot mellanrikslagen stridande sätt
skulle tillverka spik af utländskt jern och med tillhjelp af opålitliga
produktionsbevis få denna spik tullfritt införd i Sverige, tvärtom hafva
all anledning tro, att dessa fabrikanter handlade i full öfverensstämmelse
med mellanrikslagens bestämmelser och att deras produktionsbevis
vore rigtiga.
På grund af det sålunda anförda anse embetsverken de af spikfabrikanterna
framstälda anmärkningar för så vidt de afse tullbehandling
al'' spik, tillverkad af skrot, icke böra föranleda någon åtgärd.
59
Deremot anse embetsverken visst fog förefinnas för klagomålen
öfver att skrot skall, derest det icke kan styrkas vara af norskt eller
svenskt ursprung, här i riket draga tull. Det synes nemligen embetsverken
vara rigtigare, att samma grund i fråga om skrots nationalitet
tillämpas vid införsel af sjelfva skrotet som nu är gällande vid införsel
af vissa varor, tillverkade af skrot, hvarför embetsverken för sin del
anse en allmän bestämmelse böra intagas derom att jern- och stålskrot,
fallet i ettdera riket efter derstädes förbrukadt utländskt fabrikat, skall
anses såsom i detta rike framstäldt.
I fråga om öfriga förut ej omnämnda artiklar, rörande hvilka klagomål
blifvit anförda på grund af att i dem ingående utländska ämnen i
Norge draga lägre tull än i Sverige, nemligen artiklarna hattar, hängslen,
lampor, maskinerier, paraplyer och pianon, i hvilka samtliga artiklar de
utländska ämnena i allmänhet bestå af färdiga delar, synes embetsverken
dessa artiklars tullpligtighet eller tullfrihet bero af den utsträckning,
man önskar gifva åt bestämmelsen i sista stycket af mellanrikslagens
§ 3 angående hvilka bearbetningar, som skola anses upphäfva
naturalisationen af det arbete, som varder å de utländska delarne
nedlagdt i det land, dit de införts, i hvilket afseende embetsverken
anse de nuvarande bestämmelserna i nämnda stycke vara för ändamålet
i allmänhet tillfyllestgörande. Dock liar punkten 6:o angående sammansättning
föranledt åtskilliga förvecklingar, hvilka synas embetsverken
böra i allt väsentligt förekomma^, derest stadgandet affattas så, att
endast sammansättning på de nu i stadgandet angifna sätt, icke naturaliserar
produkten, med mindre än att den eller de delar deraf, som utgöras
af utländska ämnen, äro att anse såsom allenast obetydliga i förhållande
till den färdiga varan.
Vidare anse embetsverken dels de i punkten 5:o upptagna bearbetningar
tvinning och sammanslagning böra omfatta jemväl andra varor
än de i punkten angifna, bland hvilka särskildt jern och ståltråd icke nu
äro tydligen inbegripna, dels de i §:en upptagna bearbetningar böra kompletteras
med slagtning, saltning och rökning äfvensom plåtars och
balkars klippning, böjning och förseende med hål.
Enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen bär stadgandet i sista
punkten derom att det skall bero på begge rikenas tullmyndigheter att
afgöra, huruvida andra bearbetningar än de särskildt omnämnda skola
kunna anses vara med dem likstälda, visat sig medföra synnerlig olägenhet
vid tillämpningen; och anse embetsverken detsamma böra ändras
så, att afgörandet af dylik fråga öfverlemnas åt högsta tullmyndigheten
i det land, dit varan införes.
I fråga om innehållet i öfrig! åt § 3 anse embetsverken detsamma
böra undergå följande förändringar, nemligen:
60
att, då det under a) inom klammer angifva förtydligande tillägg
till uttrycket karameller föranledt tullbeläggning i Norge af alla slag af
konfityrer äfvensom af fruktmarmelad, ifrågavarande bestämmelse måtte
ändras så, att tullpligtigheten komme att omfatta, förutom socker och
sirup, endast sådana sockertillverkningar, som utgöras af egentliga karameller
eller hvad i den norska tulltaxan betecknas som »drops»;
att bestämmelse bör intagas derom att under socker och sirup ej
skola inbegripas stärkelsesocker och stärkelsesirup, hvilka artiklar tillverkas
af potatismjöl och potatisstärkelse och finnas i båda ländernas
tulltaxor särskildt upptagna; samt
att uttrycket »rensning» i fråga om lysoljor måtte utbytas mot
uttrycket »rening».
I fråga om § 4 anse embetsverken, att de ganska allmänt anmärkta
missbruk, hvartill bestämmelserna i denna § lära föranleda, i det att
varor af de i §:en angifna slag tullfritt införas i handelsafsigt, lämpligast
torde förekommas genom sådana stadganden, som, utan att upphäfva
rätten för resande att tullfritt för eget behof införa ifrågavarande slags
varor, så mycket som möjligt inskränka möjligheten till att det skall
kunna vara med någon väsentlig ekonomisk fördel förenadt att på ifrågavarande
sätt få varor införda i ändamål att med desamma drifva handel;
i hvilket afseende embetsverken föreslå, dels att de qvantiteter, som
enligt nu gällande bestämmelser få tullfritt införas, varda i fråga om
vissa af de angifna varuslagen nedsatta, nemligen bränvin och sprit
samt dermed beredda drycker äfvensom vin, alla slag, från tillsammans
4 liter till inalles 2 liter, socker från 8 till 5 kg., spanmål, utom malt,
omalen^ från 150 till 75 kg., malen från 100 till 50 kg., väfnader, alla
slag, från tillsammans 15 meter till 10 meter och icke utöfver ett sammanlagdt
värde af 30 kronor, samt slutligen andra varor från sammanlagdt
värde af 30 kronor till sammanlagdt värde af 10 kronor, dels
att det måtte uttryckligen stadgas, att ingen må på en gång för sig
och annans räkning tullfritt införa varor utöfver sammanlagdt de stadgade
qvantiteterna eller värdena.
Straffbestämmelser för införandet i handelsafsigt, på sätt från flera
håll yrkats, anse embetsverken nu likasom vid afgifvandet af sitt förberörda
underdåniga utlåtande den 2 april 1889 icke lämpligen böra i
mellanrikslagen inflyta.
Vidare synes embetsverken, i fråga om § 4, sista stycket deri böra
ändras derutinnan, att det borde stadgas dels att, på sätt ock tullkomitén
i sitt betänkande angående mellanrikslagen den 22 december 1888 föreslog,
den der omförmälta försäkran skall afgifvas under edlig förpligtelse
i likhet med hvad som finnes föreskrifvet ej mindre i § 9 af mellanrikslagen
i fråga om sådan försäkran rörande varans ursprung, som
61
varuafsändare har att afgifva för erhållande af produktionsbevis, än äfven
i §§ 8 och 9 af de vid senast utfärdade tulltaxa fogade tulltaxeunderrättelser
dels att, då resande för annans räkning medför varor, försäkran
om att varorna icke införas i handelsafsigt, alltid, och således icke
blott då vederbörande tulltjensteman eller tullbetjent sådant fordrar,
skall afgifvas af den, för hvilkens räkning varorna införas.
Rörande de i § 9 omförmälta produktionsbevis finna embetsverken
icke anledning föreslå någon annan förändring i de derom gällande bestämmelser,
än att, i fråga om sammansatta varor, produktionsbeviset
synes böra upptaga icke blott huruvida utländskt ämne deri ingår utan
ock i sådant fall hvilken eller hvilka delar af varan äro utländska.
I öfrigt finna embetsverken icke anledning att föreslå annan förändring
i den gällande mellanrikslagen, än att det i § 14 förekommande
stadgande om half tull å spanmål, malen eller omalen, som sjöledes
införes från Norge, må utgå.
Hvad slutligen angår frågan om mellanrikslagens uppsägning såsom
medel för åstadkommande af de förändringar deri, hvilka anses böra
ske, finner sig kommerskollegium böra för sin del uttala den åsigt att,
då denna fråga är af beskaffenhet att icke kunna bedömas uteslutande
ur synpunkten af handelns och industriens intressen, utan äfven är att
betrakta såsom en unionelt politisk angelägenhet, det ligger utom embetsverkens
uppgift att vidare inlåta sig härpå.
Generaltullstyrelsen anser för sin del sig böra tillråda, att den
ifrågasatta revisionen af mellanrikslagen föregås af lagen^ uppsägning.
Utdrag af det vid embetsverkens sammanträde denna dag förda
protokoll, innefattande de särskilda meningar, som dervid yttrats, varder
härmed bifogadt.
Stockholm den 28 december 1894.
Underdånigst
Kommerskollegium:
RICH. ÅKERMAN
so protokollet.
TH. NORDSTRÖM.
ERNST GUNTHER,
Koferont i Kommorskollegium.
Generaltullstyrelsen:
G. W. LÖNEGREN.
AXEL EKLUND,
Koferont i Generaltullstyrelsen.
so protokollet.
GERHARD BERLIN
•so protokollet.
Arvid Kuylenstjernu.
62
Utdrctg af protokollet, hållet i Kongl. kommerskollegium vid sammanträde
mellan detta embetsverk och Kongl. generaltullstyrelsen
den 28 December 1894.
Närvarande:
af Kongl. kommerskollegium:
o
Herr generaldirektören Åkerman,
Herr kommerserådet Nordström,
Herr t. f. kommerserådet Giinther;
*af Kongl. generaltullstyrelsen:
Herr generaldirektören Lönegren,
Herr byråchefen Eklund,
Herr t. f. byråchefen Berlin.
S. D. Herr byråchefen Eklund föredrog Kongl. Majrts nådiga bref
till kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 14 juni 1894 angående
verkställande af utredning i fråga om beskaffenheten och omfattningen
af åtskilliga öfverklagade olägenheter i afseende å Sveriges
och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden; Och beslöts
underdånigt utlåtande (se registraturet), dervid i vissa punkter från
embetsverkens beslut afvikande meningar yttrades af herr generaldirektören
Åkerman samt herrar byråchefen Eklund och t. f. byråchefen
Berlin.
o
Herr generaldirektören Åkermans till detta protokoll aflemnade sammanfattning
af hans skiljaktiga åsigter var af följande lydelse:
»I öfrigt instämmande i embetsverkens gemensamma utlåtande, har
63
jag i några ganska väsentliga afseenden afvikande meningar från de af
flertalet uttryckta och får till följd deraf i underdånighet anföra följande:
Den väsentliga, skilnad i tullpolitiskt hänseende, som numera förefinnes
emellan de båda förenade rikena, synes mig med nödvändighet
fordra att, om industrien inom det land, som har de högre tullsatserna,
af desamma skall kunna få åsyftadt gagn, det så långt sig göra låter
tillses att tillverkningar, som med tullarnes tillhjelp annars skulle kunna
bära sig och bereda inkomst åt en mängd arbetare, icke omöjliggöras
genom att produkter af likartade sådana tullfritt införas från annat land
med lägre eller inga tullar på de råämnen eller halffabrikat, som äro
föremål för dessa tillverkningar. Den s. k. mellanrikslagen har till
uppgift att på det sätt underlätta omsättningen de båda förenade rikena
emellan, att det inom något af dem utförda arbetet, äfven om produkten
deraf införes till det andra landet, icke i och för sig betungas med
någon afgift till detta andra land; men den bör deremot icke gynna
det ena landet på det andras bekostnad, hvilket naturligtvis blir händelsen,
om ej blott det inom de respektive länderna utförda arbetet
utan äfven de som underlag för detsamma använda, utländska ämnena,
ehuru till följd af olika tullsatser i det ena riket billigare än i det
andra, få i form af inom det förra framstälda fabrikat tullfritt införas
i det andra.
Industrien i det land, som för beredande af ökade arbetstillfällen
pålagt högre tullsatser, blir dess värre alltid i någon mån lidande af
en mellanrikslag, då en sådan dels svårligen kan taga hänsyn till att
tillverkningar, bedrifna med tillhjelp af maskiner, hvilka i det ena landet
genom åsatt tull äro dyrare än i det andra, i det förra blifva mera
betungade än i det senare, och dels i regeln medgifver att inom detexporterande
landet framstälda ämnen samt deraf beredda fabrikat, ehuru
i det andra landet annars tullbelagda, få dit tullfritt införas. Om nemigen
dessa inhemska ämnen och produkter äro i det förstnämnda landet
ullfria eller belagda med lägre tull än i det andra riket, verkar nyssnämnda
förhållande såsom en exportpremie för det land, som har de
lägre tullarne, i det att det kan löna sig att till det andra landet exportera
inhemska naturalster och fabrikat deraf, under det att det
inhemska behofvet af samma varuslag tillgodoses genom import utifrån,
samt till och med att uteslutande för export till det andra landet, hvarest
till följd af högre tullar prisen å vissa varor äro högre, tillverka sådana,
ehuru deras framställning i hemlandet ställer sig för dyr för att der
täfla med likartade utifrån införda.
Till sådana produkter kunna höra spanmål jemte deraf framstälda
64
fabrikat, lim, tågvirke, garn, linoljefernissa, cement, krut, snickarearbeten
med flera. Klagomål öfver betungande konkurrens från Norge
i dessa artiklar hafva också till embetsverken inkommit, men för min
del anser jag häraf orsakade olägenheter, åtminstone ännu, icke vara
så stora, att jag för deras skull vill förorda vidare ändring i den nu
gällande principen, att tullfrihet de båda förenade rikena emellan bör
råda för inhemska naturalster och tillverkningar deraf, än att, om den
i det följande föreslagna skilnadstulls-principen för varor, hvilka fullständigt
eller delvis framstälts af tullpligtiga utländska ämnen, vinner
nådigt bifall, äfven spanmål producerad i det af de båda förenade
rikena, som har lägre spanmålstull än det andra, samt deraf framstälda
produkter vid införsel till detta andra ej räknas såsom enligt mellanrikslagen
inhemsk vara utan belägges med en tull, motsvarande skilnaden
mellan det senare och det förra landets tullsatser för ifrågavarande
sädesslag; och får jag i underdånighet tillstyrka en sådan
bestämmelse.
Hvad åter beträffar produkter, som helt eller delvis i Norge framstälts
af i Sverige tullpligtiga utländska material, så synes mig alldeles
klart att, då Norge i allmänhet har lägre tullsatser, en väsentlig förändring
af den s. k. mellanrikslagen måste göras, om icke svenskt
arbete i stort omfång skall omöjliggöras genom norsk konkurrens. Det
är ju nemligen tydligt att det för en tillverkare i längden icke låter
sig göra att i pris täfla med en annan, som af billigare ämnen framställer
samma vara, och denna orimlighet blir dock för många svenska
tillverkare en följd af den nuvarande mellanrikslagen, om de ej vilja
till Norge öfverflytta sin verksamhet. Detta har också af svenska
fabrikanter redan blifvit insedt, så att t. ex. en svensk paraplytillv srkare
under sistförflutna år i Norge anlagt en paraplyfabrik i och för
fördelaktigare afsättning af paraplyer på Sverige, än som låter sig göra
från hans här befintliga fabrik. Härigenom motverkas emellertid det
med tullarne afsedda ändamålet att inom vårt eget land bereda tillfälle
till arbetsförtjenst, och ännu mera förvärras detta missförhållande genom
den mängd af helt och hållet norska fabriker, som anlagts i samma
syfte, nemligen att med tillhjelp af billigare utländska råämnen skaffa
sig en extra förtjenst på de till följd af vårt lands större tullsatser i
Sverige rådande högre prisen.
Mångfaldiga äro de klagomål, som häröfver redan låtit sig höra,
och dessa med fog öfverklagade olägenheter skola säkerligen melodi
mer ökas, så framt den i nu gällande mellanrikslag stadgade
65
grunden för tullbehandling af varor, som framstälts af tullpligtiga utländska
råämnen eller halffabrikat, bibehålies. Man måste nemligen
besinna att verktiingarne af de år 1892 i Sverige höjda industritullarne
ännu ingalunda kunnat hinna till fullo framträda, och att den officiella
statistiken blott för ett år lemnar någon ledning vid deras bedömande.
Skulle nu ej större förändringar i § 3 af den s. k. mellanrikslagen företagas
än den af kommerskollegii flertal föreslagna, utan ofvannämnda princip
således blifva än ytterligare stadfästad, så lider enligt mitt förmenande
ej ringaste tvifvel att icke den för afsättning i Sverige på nyssnämnda
skäl grundade fabriksverksamheten i Norge helt snart skall så ökas, att
den systemförändring, som enligt min åsigt redan nu bör ske, förr
eller senare nödvändigt måste vidtagas. Det synes mig under sådana
förhållanden afgjordt vara bättre, ju förr förändringen eger rum, då
derigenom förekommas ej blott onödiga förluster för svensk industri,
utan äfven ruinerandet af en mängd norska fabriker, som under mellantiden
ytterligare hunnit anläggas i oftanämnda syfte att på Sverige afsätta
sina varor.
Jag anser således en genomgripande förändring af § 3 i den s. k.
mellanrikslagen nödvändig. Att söka åstadkomma detta genom ökande
af de i sagda paragraf uppräknade undantagen synes mig olämpligt,
enär det icke torde vara möjligt att nu förutse alla de fall, då tulldifferenser
å utländska ämnen kunna i afsevärd grad vålla ofvananförda
orättvisor; men om vid den gamla principens bibehållande ej alla dylika
fall komme att bland undantagen uppräknas, så ligger det ju i öppen
dag att anledning till en ny revision af mellanrikslagen snart åter skulle
förefinnas. Allra minst kan jag biträda kommerskollegii flertals förslag
att inskränka undantagens tillökning till blott ett ytterst ringa fåtal
bland de redan nu öfverklagade förhållandena. Men äfven om man
ville såsom undantag söka uppräkna alla artiklar, beträffande hvilka
klagomål i nu åsyftadt hänseende redan inkommit, vore saken dermed
ändock ingalunda hjelpt, ty den gamla principens bibehållande synes
med nödvändighet betinga att allt flera på materialens tulldifferenser
grundade slag af tillverkningar måste komma att uppstå, och att det
derföre är omöjligt att bland undantagen i § 3 uppräkna alla de produkter,
som borde der förekomma, om med det nuvarande systemets
bibehållande det blefve tänkbart att en reviderad mellanrikslag skulle
kunna få önskvärd varaktighet.
Den gamla principen, att, med vissa undantag, såsom svensk eller
norsk tillverkning räkna äfven helt eller delvis af tullpligtiga utländska
ämnen inom någotdera af de förenade rikena med husflit, handtverk
y
66
eller fabriksverksamhet tillverkade varor, synes mig på anförda grunder
böra öfvergifvas. I stället får jag i underdånighet föreslå att i den
s. k. mellanrikslagen intages en bestämmelse, som berättigar hvardera
af de båda förenade rikena för sig att å dylika varor efter eget godtfinnande
sätta särskilda på tulldifferenserna för de till varornas framställande
använda ämnena grundade mellanriks-tullsatser, hvilka dock
icke få öfverstiga de belopp, hvarmed de i respektiva varor ingående
utländska ämnena — när de material, för hvilka tulldifferenserna äro störst,
som mest användts — äro uti ifrågavarande land högre fullbelagda än i
det andra, samt att, om i något fall allt för stora svårigheter möta för
en på denna princip grundad tullbestämmning, i dylikt fall åsätta varan
den mellanrikstull, som samma land kan finna för godt, men hvilken
dock icke får öfverstiga hälften af detta lands allmänna tullsats för
ifrågavarande fabrikat.
Mellanrikslagen skulle således inom hvart och ett af de båda förenade
rikena åtföljas af eu på nyssnämnda grunder utaf hvarje land
för sig uppgjord mellanriks-tulltaxa, som inom de i sagda lag bestämda
gränser i enlighet med tidens kraf kunde af hvardera riket för sig
efter behof när som helst ändras. Dessa mellanriks-tulltaxor blefve
naturligtvis för de båda länderna olika; men detta förhållande, som ju
äfven eger rum andra länder emellan, är blott en naturlig följd af
olikheten hos de båda förenade rikenas allmänna tulltaxor.
Att jag såsom allmän princip i första hand förordar på ofvannämnda
sätt på ämnenas skilnadstullar grundade mellanriks-tulltaxor
och endast i sådana fall, då tullsatser på detta sätt möjligen icke låta
bestämma sig, vill tillstyrka att i sagda tulltaxa i stället upptaga en
till högst hälften af den färdiga varans allmänna tullsats bestämd sådan,
beror framför allt på det med mellanrikslagen afsedda ändamålet, att
lemna sjelfva det inom de båda länderna utförda arbetet oberördt af
alla tullar, utan att ändock oskäligt betunga det ena landet på det
andras bekostnad. Teoretiskt riktigast vore onekligen att vid införsel
af en helt eller delvis utaf tullpligtiga utländska ämnen i någotdera af
de förenade rikena tillverkad vara låta densamma betala hela den tull,
som i importlandet för den färdiga varan belöper sig på de i den senare
ingående utländska ämnesmängderna, men deremot i exportlandet
medgifva återbekommandet af de på samma ämnesmängder sig der
belöpande tullafgifterna. Ett sådant förfaringssätt blir emellertid ej blott
mycket besvärligt, utan fordrar i hvarje särskildt fall alldeles exakt
kännedom om de i varan ingående tullpligtiga utländska ämnenas såväl
beskaffenhet som myckenhet, hvilket torde vara mer än som äfven med bästa
67
vilja ofta kan åstadkommas. Tullsatsen skulle på detta sätt faktiskt
komma att bestämmas genom produktionsbevis, som dock enligt vunnen
erfarenhet alltför ofta sakna önskvärd tillförlitlighet, och på hvilka
således någon ökad vigt ingalunda bör läggas.
Med tillämpning af den af mig förordade skilnadstulltaxan kan,
så nära som med en fix bestämning är möjligt, samma rättvisa ernås,
om man frånser den skilnaden, att det af de båda förenade rikena, till
hvilket varan införes, till det andra afstår ämnestullen, men till ersättning
tår behålla ämnestullarna för de varor, som derifrån till det andra
landet utföras, och denna olikhet bör åtminstone icke blifva till skada
för det land, som i allmänhet har högre råämnestullar. En väsentlig
skilnad emellan full råämnestulls- och skilnadstullsprincipen, sådan den
senare af mig föreslås, är deremot att tulltjenstemannen enligt den
förra måste på grund af de i produktionsbevisen uppgifna mängderna
af använda tullpligtiga ämnen i hvarje särskild! fall beräkna varans tull,
under det att han enligt nu föreslagna förfaringssätt endast har att, när
ett produktionsbevis ådagalägger tullpligtigt utländskt ämne vara till
fabrikatets framställande användt, på annars vanligt sätt, men i mellanriks-tulltaxan
i stället för i den allmänna tulltaxan, efterse varans tullsats.
Hvardera af de båda förenade rikena uppgör inom de i mellanrikslagen
bestämda gränserna sin mellanriks-tulltaxa och bör dervid
låta sig angeläget vara att söka för hvarje artikel grunda tullsatsen
på skilnadstullarne för de till ifrågavarande artikels framställande i
medeltal använda utländska ämnena. Sant är visserligen att äfven en
sådan fixering kan hafva sina vanskligheter, när myckenhet och beskaffenhet
af de i något varuslag ingående, tullpligtiga utländska ämnena
kunna vara mycket varierande, men med sakkunniges biträde
synes mig dock i flertalet fall den åsyftade medelfixeringen, allra helst
som den i lagen medgifna maximigränsen under nyssnämnda förhållanden
ligger ganska mycket högre, kunna utan alltför stora svårigheter
låta sig göra, och om mellanrikslagen på föreslaget sätt tillika medgifver
att, när så erfordras, i stället för skilnadstullar å de använda
ämnena, åsätta tullar, som få stiga till hälften af de för de färdiga
varorna i allmänna tulltaxan bestämda beloppen, böra klagomål länderna
emellan öfver för högt uppskattade skilnadstullar endast då kunna
ifrågakomma, när de på detta sätt bestämda tullsatserna utfalla högre
än halftullarne, hvilket dock endast undantagsvis bör kunna komma i
fråga, alldenstund halftullar för varorna i regel äro högre.
Mitt förslag skiljer sig från generaltullstyrelsens framför allt deri,
att jag icke anser mellanrikslagen böra bestämdt föreskrifva halftull för
68
alla från broderlandet införda varor, h vil ka, ehuru helt eller delvis
framstälda af tullpligtiga utländska ämnen, anses för dess tillverkning.
Sistnämnda för sin enkelhet utmärkta princip verkar nemligén dels
mycket ojemn! och på ett orättvist sätt, då varutullarna oftast icke äro
så afpassade efter ämnestullarna, att, såsom önskligt vore, det inom de
båda förenade rikena å varorna nedlagda arbetet förmedelst halfva
varutullar blir fritt, samt dels i flertalet fall så tryckande, att många
omsättningar de båda länderna emellan, hvilka enligt min åsigt äro
för dem båda till gagn, genom halftullsystemet blifva omöjliggjorda.
Åt hvartdera af de båda förenade rikena bör lemnas alldeles öppet att
å sådana varor, i hvilka tullpligtiga utländska ämnen ingå, efter omständigheterna
sätta inga eller huru höga tullar som helst inom de i
mellanrikslagen bestämda maximigränserna, hvarvid dock hvarje land, så
långt sig göra låter, till ledning bör taga sina tullsatsöfverskott på de
i varorna i medeltal ingående utländska ämnena.
Skulle mitt förslag vinna nådigt bifall, så ligger icke fullt så stor
vigt på begränsningen af de tillverkningar, som skola anses berättiga en
vara att räknas för inhemsk, fastän hon helt eller delvis framstälts af tullpligtiga
utländska ämnen, ty hon blir i så fall derigenom icke såsom nu
med nödvändighet tullfri; men för den händelse att kommerskollegii flertals
förslag skulle gå igenom, anser jag mig deremot skyldig uttala, att efter
de upplysningar beträffande margarintillverkningen, som numera erhållits,
jag i likhet med landtbruksstyrelsen anser margarintillverkningen som endast
en blandningsprocess och i alla händelser en mindre genomgripande
omdaningsprocess än de i § 3 omförmälda »bakning» och »rening af lysoljor»
samt alltså inbegripen bland de i sagda paragraf upptagna undantagen.
Skulle det föreslagna skilnadstulls-systemet blifva lagstadgadt, är
vidare, enligt min åsigt, ej nödigt att bland undantagen i § 3 upptaga
af spanmål förmalda produkter, bröd och jäst, ty om spanmål och
deraf framstälda produkter, i enlighet med mitt förslag, af mellanrikslagen
icke räknas såsom inhemsk vara, blir en naturlig följd deraf,
att alla af spanmål framstälda produkter kunna beläggas med skilnadstullar,
uppskattade efter de myckenheter spanmål m. m., som till deras
tillverkning förbrukats. Härigenom vinnes den förmånen, att äfven
beträffande dylika fabrikat endast till desamma använda tullpligtiga
ämnen, men icke på produkternas framställning inom de båda förenade
rikena nedlagdt arbete betungas med tull. Hvad särskildt artikeln
jäst beträffar, bör, om sådan framdeles äfven kommer att framställas
af melass eller annat socker, allt under förutsättning af mitt förslags
godkännande, jäst i mellanriks-tulltaxan beläggas med olika tullsatser,
69
så att densamma får draga olika tull, allt efter som produktionsbevisen
ådagalägga att den är till hufvudsaklig del framstäf vare sig af malt,
då den såsom en malttillverkning har att erlägga full tull, eller af
något slags socker.
Under samma förutsättning af skilnadstulls-systemets införande
är det tydligt att de i sagda paragraf under g), h) och i) upptagna
varorna ej längre böra utgöra några undantag.
Beträffande jern- och stålskrot anser jag i likhet med embelsverken
nödigt att i mellanrikslagen bestämma, hvad med inhemskt, svenskt
eller norskt, sådant skall menas, så att med inom riket framstäldt skrot
städse förstås detsamma och icke, såsom nu är händelsen, samma sorts
skrot som om deraf tillverkats valsade eller smidda stänger och plåtar
samt spik, söm, tråd, kedjor och kettingar, räknas såsom inhemskt,
deremot, om det i oförändrad form utföres, anses såsom utländskt.
I motsats mot embetsverken tillåter jag mig emellertid föreslå, att,
i öfverensstämmelse med hvad klagandena begärt, sådant skrot, som
för närvarande, om ej spik m. m. deraf framstälts, räknas som utländskt,
under alla förhållanden måtte komma att så anses. Såsom hufvudsakligt
skäl för den af embetsverken omfattade motsatta åsigten, att allt
i ettdera af de båda förenade rikena, äfven efter derstädes förbrukadt
utländskt fabrikat, fallet skrot skall anses såsom i detta rike framstäldt,
har anförts att, då man icke kunde skilja skrot, som fallit af
norska och svenska artiklar, från sådant, som tillkommit genom förbrukning
af till det ifrågavarande landet införda utländska jern- och
stålvaror, det syntes orättvist att af förstnämnda artiklar uppkommet
skrot skulle komma att räknas som utländskt. Då, som bekant, jern i
Norge numera endast i ytterst ringa mängd framställes, utan der förbrukadt
jern och stål hufvudsakligen införas från Storbritannien och
andra främmande länder samt blott till en vida mindre del från Sverige,
synes det deremot mig vara mycket orättvisare att allt det i Norge af
dit införda utländska jern- och stålvaror fallna skrotet skall få räknas
som norskt, endast emedan en jemförelsevis liten del skrot uppkommit
af svenskt eller norskt jern och stål. Härtill kommer att det för spiktillverkare
m. fl., hvilka dock hafva att utfärda produktionsbevisen, alltid
måste vara en högst vansklig sak att garantera, det från lumpsamlare
uppköpt skrot uteslutande utgöres af i Norge fallet sådant, endast för
att lumpsamlaren så uppgifva.
Då värdet å jern- och stålskrot endast så till vida är beroende af
den förbrukade artikel, hvaraf skrotet uppstått, som eu olämplig form
hos den senare kan minska det förras värde, men detsamma annars
70
helt och hållet beror på beskaffenheten af den metall, hvaraf den förbrukade
artikeln framstälts och som konstituerar skrotet, är enligt min
åsigt det enda riktiga att bedöma skrotets nationalitet efter metallämnets,
och jag får således i underdånighet föreslå att såsom inom riket
framstäldt jern- och stålskrot städse endast får anses sådant skrot, som
bevisligen härrör af en inom något af de båda förenade rikena beredd
metall, jern eller stål, alldeles oberoende af så väl hvar sjelfva det jerneller
stålfabrikat tillverkats, hvaraf skrotet uppstått, som ock hvar ifrågavarande
fabrikat förbrukats.
Till redan anförda skäl för den här föreslagna bestämningen af
hvad, som med svenskt eller norskt jern- eller stålskrot skall förstås,
bör läggas ännu ett mycket talande sådant. Om nemligen allt i Norge
fallet skrot fortfarande får anses såsom norskt, så kommer en af
mellanrikslagens redan nu ifrigast öfverklagade olägenheter utan
tvifvel att ej blott fortfara utan äfven att förvärras, ända tills man
kommit därhän, att allt skrot, som kan anses vara fallet i Norge, der
omarbetas till spik m. m. för afsättning på Sverige, hvars spiktillverkning
m. m. derigenom förlorar den med tullen å ifrågavarande jernoch
stålfabrikat åsyftade fördelen.
Bland de till en varas framställande använda ämnena anser jag ej
böra räknas sådana, som endast begagnats för varans rengöring, blekning,
färgning, tryckning, målning eller förseende med annan ytbetäckning,
eller, då fråga är om alster af läder-, textil- eller pappersindustrien,
för deras beredning eller appretering, och ej heller ämnen använda
för särskilda delars hopfästning, såsom lim, träd, spik, skrufvar
och dylikt.
Från flera mer eller mindre nära gränsen till Norge bosatta personer
hafva klagomål öfver den s. k. mellanrikslagens § 4 och dess
tillämpning ingått. Af dessa framgår att, trots paragrafens deremot
stridande både anda och ordalydelse, man ej sällan i handelsafsigt begagnar
sig af dess medgifvanden dels genom afhemtningar från upplag
strax på andra sidan gränsen, dels genom att hvar och en af flera i
samma åkdon resande personer öfver gränsen samtidigt medför maximibeloppen
af flera bland de i sagda paragraf uppräknade varor och
dels genom att minderåriga, som på jernvägarne resa mot half afgift,
göra täta färder mellan gränsstationerna och därvid medföra i nyssnämnda
paragraf medgifna maximibelopp af varor. Till förekommande
af de nu alltför vanliga missbruken föreslås dels stränga straffpåföljder
för falska uppgifter, dels att varornas maximibelopp icke skola gälla
71
person, utan åkdon och dels maximibeloppens reduktion till vida mindre
mängder såsom blott fjerdedelen af de nu medgifna, hvilket torde så
mycket lättare kunna låta sig göra, som det i närheten af gränsen på
begge sidor om densamma numera icke lärer saknas tillgång på handelsbodar,
hvadan de för husbehof tullfria varubeloppen utan olägenhet för
befolkningen mycket väl anses kunna på sagda sätt nedbringas.
Då vidare totalbeloppen af de uti nu ifrågavarande småposter
tullfritt införda varumängderna, om också icke i och för sig verkligt
stora, dock sannolikt torde vara vida betydligare än de af gränsridarne
noterade, och dessutom de lagkunnige inom embetsverken ansett dels
att straffpåföljder icke böra i en mellanfolklig lag införas utan vara
hvart lands ensak, samt dels att sådana bestämmelser till följd af svårigheten
att få bindande bevis skulle blifva utan verkan, synes mig
nödigt att i högre grad, än embetsverken föreslagit, nedsätta de för
tullfrihet tillåtna maximibeloppen af ifrågavarande varor; och får jag
derför i underdånighet föreslå att desamma bestämmas till:
Bränvin och sprit samt dermed beredda drycker äfvensom vin, alla
slag, tillsamman 1 liter,
ö v Bröd 6 kg.,
Garn, alla slag, tillsamman 2 kg.,
Kaffe och kaffesurrogat, tillsamman 2 kg.,
Malt 10 kg.,
Risgryn 2 kg.,
Socker 2'' kg.,
Spanmål, utom malt, omalen 15 kg.,
» malen 10 kg.,
Tobak 0,3 kg.,
Väfnader, alla slag, tillsamman 7 in., dock icke utöfver ett sammanlagdt
värde af 15 kr.,
Öl 2 liter,
Andra varor till ett sammanlagdt värde af 10 kr.
Då salt numera är tullfritt i båda de förenade rikena, torde denna
artikel ej vidare behöfva i detta sammanhang omnämnas.
Den vigt, mellanrikslagen lägger på produktionsbevisen, är utan
fråga eu af dess svagaste punkter; men att kunna undvara dylika bevis
synes dess värre omöjligt. Högeligen önskvärd! vore därför att
stränga straffpåföljder kunde åläggas utfärdare af origtiga produktionsbevis;
men då pröfningen och bestraffningen häraf måste ske i ett annat
land än det, hvarifrån klagomålen komma, möter frågan om straff
-
72
bestämningar i detta fall t. o. m. ännu större svårigheter än de redan
berörda beträffande falska uppgifter vid små varuposters förande öfver
gränsen. Skulle det till följd häraf visa sig omöjligt att i mellanrikslagen
intaga särskilda straffbestämmelser för oriktiga uppgifter i produktionsbevisen,
synes i stället så mycket större vigt böra läggas dels
på att dessa produktionsbevis få så liten betydelse som möjligt, hvilket
önskemål torde ganska väl tillgodoses genom den af mig förordade
förtullningsprincipen, samt dels att deras utfärdande icke medgifves
andra personer än sådana, af hvilka verklig kännedom om varans beredningssätt
kan begäras.
Uå jag icke kan inse, huru andra personer än tillverkaren sjelf
eller sådana hans biträden, som ledt eller handhaft tillverkningen, skola
kunna med visshet veta, hvilka och huru beskaffade ämnen som till
densamma användts, anser jag behöflig! och får således i underdånighet
föreslå, att den nuvarande ordalydelsen af § 9 så till vida skärpes,
att, beträffande annan vara än naturalster, den under edlig förpligtelse
afgifna och af två trovärdiga män bestyrkta skriftliga försäkran rörande
tillverkningsstället, bearbetningens beskaffenhet och de använda ämnenas
art samt nationalitet skall i enlighet med faststälda formulär vara
utfärdad af tillverkaren eller, der det visas att hinder möter för denne,
af något bland hans närmaste biträden, som med varans tillverkning
tagit befattning.
Deremot anser jag det orimligt att fordra, det vederbörande tullkammarföreståndare
eller annan offentlig tjensteman skall om varornas
framställning kunna besitta sådan personlig kännedom, att han kan
bestämdt vitsorda att ifrågavarande vara är af inhemsk afvel eller tillverkning,
och jag får derföre i underdånighet föreslå, att vederbörande
myndighets åtgörande i detta hänseende inskränkes till en formel pröfning
och ett intygande att utgifvaren af produktionsbeviset tillverkar
eller har befattning med framställning af dylika varor, samt att någon
anledning icke finnes att betvifla riktigheten af de uppgifter, som i
produktionsbeviset meddelas.
Då det synes mig alldeles oegentligt att man sjövägen är berättigad
att från det ena till det andra af de förenade rikena införa hvad
som kan förbjudas ega rum landvägen, får jag i underdånighet föreslå,
att i § 15 af den s. k. mellanrikslagen intages en bestämmelse
om, att hvad som i § 1 är föreskrifvet rörande införsel landvägen af
varor, hvilka i det ena riket endast få frambringas eller tillverkas af
viss beskaffenhet eller hvilkas tillverkning derstädes är underkastad
särskild offentlig kontroll, äfven skall så till vida ega tillämpning, då
73
införseln sker sjöledes, att dylika för införsel landvägen förbjudna
varor ej heller få sjövägen införas, med mindre än att för dem erlägges
i allmänna tulltaxan åsätta tullar.
Om ock Norge på grund af sitt läge och sina längre tider af året
öppna hamnar, för idkande af många industrier, befinner sig i en gynsammare
ställning än Sverige och genom en mellanrikslag får sitt afsättningsområde
långt mera förstoradt, än händelsen är med Sverige,
samt till följd såväl af dessa förhållanden som äfven af dess i många
fall lägre tullar kan antagas af en sådan lag skörda jemförelsevis
större fördelar än Sverige, så är jag dock, på sätt redan förut är antyda
af den mening att en behörigen reviderad mellanrikslag bör kunna
tillskynda äfven Sverige ganska väsentliga förmåner, och anser derföre
högst önskvärdt att en sådan kunde komma till stånd.
Instämmande i den inom embetsverken enhälligt uttalade åsigten
om behofvet af en revision, anser jag mig emellertid tillika skyldig
att, då uppsägningstiden för den s. k. mellanrikslagen är två år, och
då med dess revidering högst väsentliga ändringar afses, utan hvilkas
genomförande det för Sverige i längden t. o. m. torde blifva bäst att
vara utan någon mellanrikslag, i underdånighet tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t, i syfte att den tillärnade revisionen snarast möjligt månde
leda till önskvärdt resultat, måtte hos Riksdagen väcka förslag om
uppsägning af nådiga förordningen af den 30 maj 1890 angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden.
Herr byråchefen Eklund, med hvilken Herr t. f. byråchefen Berlin
sig förenade, yttrade:
»I de delar af ifrågavarande underdåniga utlåtande, hvari embetsverken
icke sig förenat, är jag från hvad generaltullstyrelsen anfört och
hemstält af afvikande mening och instämmer i kommerskollegii anförande
i dessa delar, utom i fråga om artikeln margarin, hvilken vara
jag anser böra i likhet med hvad för artiklarne spanmål, bröd och jäst
af embetsverken gemensamt föreslagits, upptagas bland de varor, som
enligt § 3 mellanrikslagen skola oberoende af deras ursprung draga
hel tull vid införsel från det ena af de förenade rikena till det andra.»
Stockholm som ofvan.
In fidem:
Arvid Kuylenstjerna.
1U
Till Kongl, Kommerskollegium och Kongl, Generaltullstyrelsen,
Genom Kongl. bref den 14 sistlidne juni till Kongl. medicinalstyrelsen
har Kongl. Maj:t förordnat undertecknad att, i egenskap af
tillförordnad föredragande för veterinären den inom Kongl. medicinalstyrelsen,
verkställa utredning och afgifva förslag med hänsyn till handeln
med kreatur emellan Sverige och Norge, såvidt. det gäller att förekomma
smittosamma kreaturssjukdomars spridning från det ena af de
förenade rikena till det andra, hvilken utredning skulle användas för
det utlåtande, beträffande ifrågasatta förändringar i afseende å Sveriges
och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, som Kongl.
kommerskollegium och Kongl. generaltullstyrelsen gemensamt skola till
Kongl. Maj:t afgifva.
En statistisk redogörelse för handeln med kreatur emellan Sverige
och Norge har af Kongl. landtbruksstyrelsen blifvit lernnad till ofvannämnda
embetsverk och behöfver således ej af mig upptagas; endast så
mycket torde böra framhållas, att de förenade rikenas ömsesidiga handel
med kreatur har intill den 31 oktober 1892 hufvudsakligen bestått
deri, att från Sverige utförts till Norge idislare och svinkreatur, samt
från den 7 sistlidne juni idislare till Fredrikshald och från den 7 september
äfvenledes djur af samma slag till Kristiania, hvaremot från sistnämnda
land hit införts och fortfarande införes hästar.
Uti nu gällande Kongl. förordning den 30 mars 1890, angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, föreskrifves
uti § 1 »— — — Förbud mot införsel af varor landvägen från
det ena riket till det andra må ock kunna stadgas, om sådant i det
senare riket anses erforderligt af sanitära grunder eller till förebyggande
af sjukdomar på naturprodukter, som utgöra föremål för landets afvel».
För att denna handel med kreatur må ostörd kunna fortgå erfordras
det att i hvardera af de förenade rikena sådana bestämmelser äro gäl
-
75
lande, att smittämnen till vigtigare kreaturssjukdomar ej kunna, medelst
smittade kreatur eller smittoförande varor, föras från främmande land
öfver det ena riket till det andra, äfvensom att, om sådan sjukdom
utbrutit i det ena riket, den icke från sjukdomsorten i detsamma må kunna
föras, vare sig land- eller sjövägen, till det andra riket.
Det gäller sålunda att undersöka huruvida de i Sverige gällande
föreskrifter, l:o till förhindrande af vigtigare kreaturssjukdomars införande
och 2:o till hämmande af dem, som här uppträdt, visat sig motsvara
det dermed afsedda ändamålet. Föreskrifter i förstnämnda afseende
äro lemnade i Kongl. kungörelsen den 1 maj 1885, angående hvad
iakttagas bör till förekommande af smittosamma husdjurssjukdomars införande
i riket med vissa ändringar deri genom Kongl. kungörelsen den
18 maj 1894, hvartill kommer Kongl. kungörelsen den 27 april 1888
med föreskrifter i afseende å införseln till riket af lefvande svin samt
Kongl. medicinalstyrelsens kungörelse den 25 september 1885 med anvisningar
rörande inrättandet af karantän sanstalter för husdjur och desinfektion
af ull, hår och oberedda hudar med flera varor.
Enligt förstnämnda förordning få ej idislande djur eller oberedda
delar efter sådana kreatur införas från land, som är förklaradt smittadt
af boskapspest; ej heller få hundar importeras från land, der rabies förekommer,
hvaremot införsel sjöledes af husdjur är tillåten om ett land
eller del deraf blifvit af Kongl. kommerskollgium förklaradt smittadt
af elakartad lungsjuka, rots, fårkoppor, smittosam mul- och klöfsjuka,
fårskabb, elakartad klöfsjuka hos får och getter, samt af mjeltbrand,
under vilkor:
l:o) att till införsel afsedt kreatur under de två sista månaderna
före införseln icke varit angripet af någon af dessa sjukdomar eller haft
beröring med ort, der sådan sjukdom förekommit, hvilket allt måste styrkas
genom intyg af myndighet i utskeppningsorten;
2:o) att kreaturet varder af veterinär besigtigadt, såväl i utskeppnings-
som i lossningsorten, och dervid befinnes icke förete tecken till
någon af de i nämnda kungörelse omnämnda smittosamma sjukdomar; och
3:o) att kreaturet derefter hålles uti offentlig karantänsanstalt å lossningsorten
under 10—120 dagar, beroende af den sjukdom, hvaraf det
land var smittadt, hvarifrån kreaturet kommit. För häst, som kommit
från land, smittadt af rots (springorm), är dock karantän stiden endast
24 timmar. Import sjöledes af svinkreatur är medgifven, vare sig
ett land är smittadt af svinpest eller ej, under samma vilkor som ofvan
blifvit nämnda, samt med eu karantänstid af 60 dagar. Undantag är
76
medgifven vid införsel af svinkreatur från Finland, så länge detta land
är fritt från svinpest.
Kommer åter kreatur från land, hvilket ej är smittadt af någon bland
ifrågavarande sjukdomar, som kan på detsamma öfverföras, så skall det
efter besigtning af veterinär hållas i karantän å lossningsorten under
en tid af 24 timmar.
För att nu Kongl. kommerskollegium hastigt må erhålla kännedom
om uppträdande af någon bland ifrågavarande sjukdomar å utrikes ort
åligger det svensk-norske konsuler att härom ofördröjligen lemna kollegium
underrättelse.
De nu i korthet angifna försigtighetsmått mot införandet af smittosamma
husdjurssjukdomar i Sverige hafva i hufvudsak varit gällande
sedan den 26 juli 1856 och under den tid af 38 år, som sedan dess
förflutit, hafva icke med införda hästar eller idislande djur någon af
ofvannämnda sjukdomar blifvit spridd i landet, och detsamma gäller,
hvad importerade svinkreatur beträffar, sedan Kongl. kungörelsen den
27 april 1888 trädde i kraft. Visserligen utbröt mul- och klöfsjuka
inom Göteborgs- och Bohus- samt Hallands län 1875, men sjukdomen
infördes då med smittade kreatur, Indika från en vid halländska kusten
strandad ångare kastades i sjön, hvarvid kreaturen summo i land och
spridde sjukdomen. För andra gången utbröt samma sjukdom 1892 på
några gårdar inom Malmöhus- och på två gårdar inom Hallands län.
Vid sistnämnda tillfälle hade smittämnet ej införts med kreatur, utan
sannolikt med varor, möjligen med halm såsom emballage om sådana.
Med hänsyn till betryggande åtgärder till förekommande af smittosamma
kreaturssjukdomars införande skulle det möjligen kunna anmärkas, att
förbudet mot införsel af idislande djur från Ryssland, som vant gällande
i närmare 30 år, icke blifvit utsträckt till Finland, likasom att import
af svinkreatur sjöledes från Finland är medgifven med endast 24 timmars
karantän. Det torde dock böra erinras derom, att i Finland är
sedan många år tillbaka förbjudet att införa idislande djur och färska
delar efter sådana från Piyssland, likasom att boskapspest icke förekommit
i Finland sedan 1877, då 18 nötkreatur i Nykyrka socken af
östra Finland voro angripna af sjukdomen samt att svinpest aldrig uppträdt
i Finland och att man der äfvenledes genom förbud mot införsel
af svinkreatur från länder, smittade af nämnda sjukdom, skyddar landet
emot sjukdomen.
Genom stränga och detaljerade föreskrifter har det, såsom redan
är nämndt, lyckats att sedan 1856 förhindra spridningen inom landet
af vigtigare farsoter med införda hästar samt idislare och detsamma
77
har sedan 1888 varit förhållandet hvad införda svinkreatur beträffar.
Ett absolut förbud mot införsel af husdjur skulle visserligen erbjuda än
större säkerhet uti ifrågavarande hänseende än de detaljerade föreskrifterna
uti nyss åberopade förordningar, men Sveriges landtbrukare
anse sig icke kunna undvara det medel till förbättrande af deras kreatursstammar,
som består i importen af utmärkta afvelsdjur, liksom tillförseln
af viktualier till de norrländska städerna skulle i betydlig grad
minskas genom förbud mot införsel af slagtboskap från Finland. Skulle
emellertid ett absolut importförbud endast komma att gälla för kreatur
från land, hvarest vigtigare kreatursfarsoter förekomma, så vore dermed
äfven införseln af nötkreatur från Storbritannien och Tyskland hämmad,
emedan elakartad lungsjuka, sedan, många år tillbaka är stationär i dessa
länder, likasom smittosam mul- och klöfsjuka hvarje år uppträdt i Tyskland.
I intet land, der införsel af kreatur är förbjuden, har förbudet kunnat
upprätthållas, med undantag af hvad beträffar idislare från land
smittadt af boskapspest, utan hafva myndigheterna allt emellanåt meddelat
dispens från nämnda förbud, såsom förhållandena varit i Norge,
Danmark, Belgien med flera länder.
De föreskrifter till förekommande af vigtigare kreatursfarsoters införande
i vårt land, som härstädes äro gällande, äfvensom den erfarenhet,
som sedan många år tillbaka vunnits om verkan af desamma, torde
hafva ådagalagt, att, såvida möjligt är, säkerhet förefinnes, att sådana
farsoter icke skola med kreatur, som transitera vårt land, införas i Norge,
liksom något sådant hittills aldrig inträffat efter den tid ifrågavarande
förordningar utfärdades.
Kommer så i fråga om de offentliga åtgärder, som här i landet
äro påbjudna vid utbrott af vigtigare kreatursfarsoter, kunna anses nog
betryggande mot spridningen af desamma, så att då någon sådan yppar
sig, införseln af kreatur härifrån till Norge icke behöfver inställas från
hela vårt land. De förordningar, som härvid skola tillämpas, äro Kongl.
kungörelsen den 23 september 1887 med vissa ändringar deri genom
Kongl. kungörelsen den 18 maj 1894 jemte Kongl. medicinalstyrelsens
kungörelse den 19 mars 1888 med råd och anvisningar angående utförandet
af de i först nämnda kungörelse föreskrifna åtgärder, vidare
Kongl. medicinalstyrelsens kungörelse den 30 december 1892 med råd
och anvisningar jemte föreskrifter till bekämpande af smittosam muloch
klöfsjuka samt slutligen Kongl. kungörelsen den 3 November 1887
rörande föreskrifter mot svinpest.
Af de i dessa kungörelser anförda sjukdomar hafva boskapspest
och elakartad klöfsjuka aldrig förekommit inom vårt land, elakartad
78
lungsjuka endast tvenne gånger, senast 1856, fårkoppor uppträdde
1871—72 i en trakt af Skåne, smittosam mul- och klöfsjuka yppade
sig 1875 och 1892, af rots (springorm) har förekommit endast 2—3 fall
årligen likasom af rabies endast enstaka fall visat sig under de senare
decennierna och fullt konstaterade fall af svinpest hafva icke förekommit
sedan flera år tillbaka, hvaremot sporadiska fall af mjeltbrand årligen
uppträdt. i flera landsdelar. *
Om nu af dessa sjukdomar boskapspest och elakartad lungsjuka
skulle uppträda på något ställe här i landet, blefve i förra fallet alla
idislare och i senare fallet alla nötkreatur på sådant ställe nedslagtade
och djuregaren erhåller ersättning af statsmedel för kreaturens värde;
visar sig rots (springorm) eller rabies skall deraf angripet djur dödas.
Vid utbrott af mul- och klöfsjuka blifver icke endast den socken, inom
hvilken sjukdomen yppat sig, utan äfven kringliggande socknar förklarade
smittade och transport af idislande djur och svinkreatur samt af
mjölk inom det smittade området inställes. Yppar sig åter fårkoppor
någonstädes inom landet, skall den sjuka hjorden hållas fullständigt afskild
från frisk fårhjord.
Genom de nu med några ord angifna åtgärder mot vigtigare smitt,osamma
husdjurssjukdomar hafva de bland dem, som uppträdt här i
landet, blifvit lika hastigt hämmade som i något annat land, der de
yppat sig, och faran för att sådana sjukdomar skola med smittade
kreatur härifrån kunna föras till Norge torde väl vara ytterst ringa,
alldenstund om kreaturssjukdom, som är eller misstänkes vara någon
af ofvan anförda, skulle uppträda, myndigheterna komma att genast
tillämpa gällande föreskrifter emot densamma, hvarigenom utförsel af
sjuka eller smittade kreatur från sjukdomsorten blifver omöjlig och
härvid hafva myndigheterna till biträde såväl landets civila veterinärer
som kronobetjening.
Hvad åter beträffar offentliga åtgärder i Norge till förekommande
af vigtigare kreatursfarsoters införande och till hämmande af dem, som
derstädes utbrutit, så har genom af Konung och Storting gemensamt
stiftad lag, hvilken träder i kraft den 1 januari 1895, blifvit i allmänna
drag angifvet, huru dervid skall förfaras och mera detaljerade föreskrifter
i nämnda hänseenden eger regeringen samt i vissa fall vederbörande
amtman utfärda.
I Norge, likasom Sverige, eger det lyckliga förhållandet rum, att
ödeläggande kreatursfarsoter, som ofta eller ständigt förekomma i andra
länder, icke äro stationära derstädes eller aldrig der uppträdt och intresset
för att skydda rikena mot införandet af sådana sjukdomar,
79
äfvensom att hastigt hämma de, som uppträda inom de båda länderna,
är lika stort, hvartill kommer att lagstiftningen i nämnda hänseende är‘
i hufvudsak öfverensstämmande och lätt skulle kunna, genom öfverenskommelse
mellan de förenade rikenas regeringar, äfven i detaljer blifva
likartade. Under sådana förhållanden torde det icke blifva nödvändigt
att, om någon af de vigtigare smittosamma husdjurssjukdomarna, såsom
boskapspest, elakartad lungsjuka, rots (springorm), fårkoppor, smittosam
mul- och klöfsjuka, rabies och svinpest uppträder i det ena af de förenade
rikena, det andra skulle förbjuda införsel derifrån af kreatur, som
äro emottagliga för den ifrågavarande sjukdomen, då sjuka eller smittade
kreatur icke kunna eller få föras från sjukdomsorten i det egna
landet och således ännu mindre till det angränsande. Undantag härifrån
kan endast ifrågakomma, om en sådan sjukdom skulle uppstå invid
rikenas gräns, som fordrar att ett visst område omkring sjukdomsorten
förklaras smittadt, såsom förhållandet är, då rabies, smittosam mul- och
klöfsjuka samt fårkoppor uppträda, i hvilket fall utförsel af smittade
kreatur måste förbjudas från det smittade området vid gränsen af det
ena riket, liksom den del af det angränsande landet, hvilket ligger inom
det område, som bör anses vara smittadt.
Om man vid utbrott af någon af de vigtigare kreaturssjukdomarna
i det ena af de förenade rikena icke i det andra förklarade nämnda
land smittadt, utan förlitade sig på att myndigheterna derstädes skulle
tillämpa gällande föreskrifter och man sålunda betraktade de förenade
rikena i nu nämnda hänseende såsom ett land, så skulle derigenom allt
störande i handeln med kreatur, vare sig sjö- eller landvägen, rikena
emellan kunna inskränkas till den ort, der en farsot yppat sig, och
detta till icke ringa båtnad för de båda länderna.
Då af den utredning, jag här lemnat, torde framgå, att alla hinder
för handeln med kreatur emellan de förenade rikena äro obehöfliga och
att de inskränkningar härutinnan, som vid utbrott af någon kreatursfarsot
i ettdera af rikena befinnas erforderliga, kunna begränsas till
det ställe eller område, der sådan sjukdom förekommer, såvida nemligen
öfverenskommelse träffas regeringarna emellan om likartade bestämmelser
vid tillämpningen af hithörande lagar och förordningar, så får jag hemställa,
att embetsverken ville i deras gemensamma utlåtande i underdånighet
föreslå, att vid revision af den så kallade mellanrikslagen, i
hvad som rörer handeln med kreatur, fri införsel — sjö- och landvägen
— måtte medgifvas för kreatur från det ena riket till det andra, och
att endast inskränkning härutinnan må ega rum, om någon af förut
omnämnda kreaturssjukdomar uppträder invid det ena rikets gräns, samt
80
det område, som dervid bör anses smittadt, sträcker sig in i det andra
riket, i hvilket fall underrättelse om sjukdomens utbrott genast bör
meddelas myndigheterna i det senare landet, likasom ock all transport
från det smittade området af kreatur, h vilka kunna angripas af sjukdomen,
varder förbjuden.
Stockholm den 27 december 1894.
C. A. LINDQVIST.
f,
IO
jo b
u v i
O It I
TABELLER
rörande varuutbytet mellan Sverige och Norge.
TABELLER
11
82
Tab. l. Uppgift å värdet af Sveriges införsel från
. |
1874. |
1875. |
1876. |
|
j Införsel från Norge......................... |
..................... kr. |
15,041,638 |
15,025,535 |
16,745,169 |
j Utförsel till Norge: enligt svensk statistik ...................... » norsk statistik........................ |
...................... » |
7,464,456 13,138,400 |
7,092,504 13,160,400 |
6,976,689 14,235,600 |
u i s -ii Ll > i , i |
t tf'' * | A All K |
T |
||
1884. |
1885. |
1886. |
||
t{.''jo tir.l |
■-n? |
r |
||
Införsel från Norge............................ |
22,058,803 |
23,735,792 |
22,823,005 |
|
Utförsel till Norge: enligt svensk statistik............................. |
10,897,031 |
10,310,749 |
11,460,832 |
|
» norsk statistik............................. |
17,457,900 |
16,339,500 |
16,691,300 |
83
och utförsel till Norge under åren 1874—1893.
:nois TOivcju ityt&v *v
1877. |
1878. [ .vivi |
1879. HVI |
1880. 00'' ! |
1881. |
1882. |
1883. |
14,902,430 |
11,535,846 |
11,105,767 |
16,774,151 |
17,001,383 |
18,811,795 |
20,836,543 >•*»]•* {*> £ |
6,087,269 13,925,300 |
7,095,067 12,411,300 |
. -■ r. 6,432,126 11,531,300 |
____ '' ^;! 7,954,796 13,070,400 |
8,156,167 15,230,900 |
10,624,949 19,036,600 |
9,216,901 19,110,600 |
4 0 |
: i ir>.i V- 1 ; |
# |
•'' • :''tl: - i > |
|||
1887. |
1888. |
1889. |
1890. |
1891. |
1892. |
oj, it») r.ikL 1893. |
23,434,748 |
28,014,136 |
, 34,310,604 |
32,832,778 |
33,565,261 |
35,319,209 |
31,439,496 |
12,362,999 16,981,600 |
13,991,207 19,443,600 |
15,971,433 21,763,000 |
18,092,670 23,124,700 |
17,427,757 25,396,500 |
18,227,174 27,253,100 |
16,111,201 28,019,600 |
84
Tab. 2. Från Norge införda varor under åren:
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|||
Affall, ej specificeradt................. |
................. kr. |
6,660 |
10,772 |
8,747 |
5,514 |
|
Album............................... |
................ kg. |
— |
2,255 |
3,680 |
8,154 |
|
Alun............................... |
17 995 |
4.3 37r; |
||||
Ammoniak................................. |
................. » |
_ |
872 |
122 |
||
Apelsiner............................. |
— |
— |
1,831 |
1,585 |
||
Apoteksvaror, ej specificerade...... |
3,661 |
2,309* |
3,626 |
4.264 |
||
Arsenik.................................... |
2 500 |
|||||
Askar och dosor................... |
||||||
Band, siden .............................. |
........... * |
_ |
. |
16 |
33 |
|
andra.................. |
639 |
739 |
1,337 |
2,423 |
||
Beck....................... |
||||||
Ben, oarbetadt och arbetad!....... |
930,644 |
1,118,380 |
1,331,565 |
1,300,257 |
||
Bijouteri varor............................. |
................. » |
1,422 |
649 |
355 |
281 |
|
Bildhuggeriarbeten m. m.............. |
................. kr. |
— |
-- |
354 |
4 |
|
Bladguld och bladsilfver............... |
................. kg. |
— |
— ... |
12 |
||
Blanksmörja m. m....................... |
................. > |
— |
— |
670 |
231 |
|
Blommor, naturliga...................... |
................. » |
205 |
354 |
312 |
954 |
|
konstgjorda.................. |
................. » |
28 |
24 |
11 |
11 |
|
Blomsterlökar.............................. |
................. kr. |
9,000 |
— |
_ |
_____. |
|
Blyerts........................................ |
................. kg. |
— |
— |
73 |
_ |
|
Bläck, skrif-................................ |
................ > |
— |
_ |
43 |
80 |
|
Bokpermar, lösa.......................... |
................ » |
— |
— |
29 |
26 |
|
Bokstafsstämplar......................... |
................ > |
— |
— |
_ |
in |
|
Boktryck..................................... |
................ kr. |
— |
— |
4,658 |
13,840 |
|
Bomull, ofärgad........................... |
................ kg. |
14,960 |
— |
7,097 |
6,526 |
|
Borstbindarearbeten..................... |
................ » |
1,185 |
1,067 |
4,989 |
4,419 |
|
Brefkuvert och papperspåsar........ |
................ » |
1,197 |
693 |
589 |
403 |
|
Broderade arbeten...................... |
................ kr. |
1,080 |
— |
388 |
2,190 |
|
Bränvin och sprit: |
||||||
på fat: af säd, potatis, in. m..... |
..... lit. ä 50 % |
— |
9,838 |
11,696 |
13,303 |
|
andra slag..................... |
..... T> |
2,773 |
— |
5,822 |
5,796 |
85
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
1 - 4 t |
1800. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Bränvin och sprit: på andra kärl ...................................... |
lit. |
562 |
538 |
768 |
747 |
Bröd........U:;i..............".i................................ |
kg. |
496,890 |
51,641 |
59,670 |
69,365 |
Böcker, tryckta: oinbundna och bundna......... |
kr. |
50,594 |
56,782 |
50,944 |
50,609 |
med rent eller linieradt papper.......... |
kg. |
2,634 |
-- |
177 |
287 |
Cement.....................:J..............J................... |
» |
188,628 |
112,323 |
-- |
245,048 |
Chokolad................................................ |
S> |
540 |
•- |
542 |
233 |
Clichéer........................................................ |
kr. |
5,912 |
5,729 |
2,607 |
1,583 |
Cokes...................i.....''.............. |
hl. |
12,718 |
7,715 |
7,181 |
8,443 |
Dref och drefmat...........;................................ |
kg. |
21,782 |
37,266 |
33,768 |
26,211 |
Emballage, särskild inkommande................... |
kr. |
— |
— |
— |
11,199 |
Etuier......................................................... |
kg. |
318 |
— |
86 |
189 |
Fartyg och båtar.............v.............. |
kr. |
176,671 |
17,810 |
12,236 |
48,045 |
Fernissa....................................................... |
kg- |
178,204 |
364,171 |
237,575 |
300,532 |
Fisk: saltad m. m., anjovis m. m................... |
> |
1,130,220 |
787,226 |
1,120,644 |
1,639,848 |
sill.................................................... |
24,311,029 |
26,775,854 |
32,825,371 |
34,559,770 |
|
sej........:.............................. |
) |
3,268,836 |
2,976,878 |
3,041,911 |
2,973,169 |
andra slag samt färsk, alla slag............ |
» |
981,240 |
1,302,233 |
819,687 |
1,948,143 |
j Fjäder.......................................r................. |
> |
— |
— |
175 |
2,836 |
| Flyttsaker: tullpligtiga................................... |
kr. |
_ |
— |
2,970 |
5,707 |
andra............1......1............ |
> |
64,971 |
83,765 |
40,165 |
47,239 |
Fläsk............................................................ |
kg- |
2,677,510 |
1,501,885 |
2,213,963 |
1,638,191 |
Fosfor.......................t..;...........V. .0..''.............. |
> |
— |
— |
800 |
— |
Frukter, bär och grönsaker, ej specificerade: |
> |
16,450 |
25,913 |
19,745 |
26,426 |
inlagda..................................................... |
— |
— |
70 |
160 |
|
torkade m. m............................................ |
— |
— |
393 |
20 |
|
Frö.............................................................. |
P |
2,995 |
3,878 |
3,785 |
11,757 |
Färger: blyhvitt m. m................................... |
» |
— |
— |
22,505 |
36,192 |
målare-............................................. |
> |
645 |
2,264 |
718 |
846 |
indigo, kimrök m. m........ ................ |
> |
_ |
— |
550 |
— |
alizarin in. m. samt ej specificerade slag |
kr. |
9,516 |
10,657 |
11,518 |
9,184 |
Galanterivaror.............................................. |
kg- |
68 |
— |
36 |
75 |
Galläpplen ................................................... |
» |
— |
— |
907 |
|
Garn: ull-.................................................... |
> |
6,890 |
6,771 |
11,026 |
10,585 |
linne-................................................. |
» |
— |
--- |
1,351 |
3,027 |
bomulls-............................................. |
1 |
6,942 |
13,514 |
24,480 |
12,769 |
86
Tab. 2. -{''Kort».) Från Norge införda varor under åren:
.“(MI .](!■:! iKVJ |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Garn: jute-................................................... |
kg |
_ |
— |
1,439 |
■ ■ '' |
segel- och bind-,......................... |
» |
89,809 |
78,291 |
69,612 |
70,162 |
Gevär, skjut-..................v''.f,....... |
» |
158 |
178 |
139 |
106 |
: Gipsarbeten..Uv........iXi.Of........................ |
i |
—- |
b ■ |
239 |
155 |
Glas: bunkar m. in.................hvit.''.............''.''.i. |
> |
—— |
—— |
7,313 |
6,418 |
optiska glas.....:......r!vj. f:............ |
» |
513 |
50 |
130 |
___ . |
fönster- och spegel-.............................. |
402,942 |
458,031 |
413,999 |
279,659 |
|
ej specificerade slag........................... |
> |
215,163 |
200,189 |
189,556 |
198,389 |
■ Glasskärf Uil.l..........j.i.i...................... |
» |
425,441 |
698,753 |
783,699 |
618,712 |
Gryn: ris-.. I. r.:.................................;.. |
2> |
153,875 |
23,560 |
182,429 |
53,704 |
Ml. 11 ej specificerade slag ........................... |
i |
17,094 |
12,170 |
658 |
9 |
Gräs, fargadt..........................r.\l.............er/.. |
> |
— |
3,860 |
— |
*-''-I |
Gödningsämnen........ i... X.........*.» -ii.’>.l........tv.. |
2,500,762 |
2,084,962 |
3,066,971 |
1,504,035 |
|
Hampa, ohäcklad.....i X i.!; i.....JJX:.?Xi............ |
1 |
2,113 |
— |
— |
37,881 |
Handskar..........:.7.7:5.......: V.\. .,........... |
» |
267 |
167 |
148 |
105 |
Harts m. m.........''...:..''. 7...7........... |
» |
— |
12,576 |
— |
23,491 |
Hattar...................t.................................... |
st. |
44,454 |
52,148 |
38,394 |
63,508 |
Honing... 7/;:■................ j. ... :i i ...t. ............ |
kg. |
- ’ |
i. —- |
15 |
|
Horn, arbetadt, ej specificeradt...................... Hudar och skinn: |
» |
300 |
154 |
■v '' i>rI : ’ ! '' |
925 |
•u-.éj pelsverk, oberedda.......................... |
» |
276.541 |
297,073 |
316,759 |
229,715 |
beredda, sulläder................. |
» |
875,274 |
996,331 |
928,412 |
875,523 |
andra slag................. |
» |
20,012 |
26,360 |
30,090 |
32.463 |
pelsverk, oberedda.................................... |
» |
27,247 |
30,947 |
25,787 |
39,898 |
beredda ..........!.................. |
> |
3,087 |
997 |
1,788 |
1,132 |
Humle ...Ja.................................................. |
> |
3,602 |
930 |
1,395 |
2,164 |
.Hummer, a.''.................................................. |
st. |
37,964 |
27,097 |
35,696 |
23,886 |
Hår, tagel.................. ..............vi................... |
kr. |
3,425 |
— |
478 |
469 |
annat................................................... |
» |
— |
- f*r |
—— '' /'': |
1,552 |
Hår- och tagelarbeten ................................... |
kg- |
— |
— |
—- |
36 |
Häktor, hakar och hyskor............................. |
401 |
•—- |
382 |
486 |
|
Hängslen m. m...................................... |
>. |
148 |
— |
1,789 |
15,505 |
Hö.............................................................. |
39,228 |
— |
23,676 |
— |
|
Instrumenter: kirurgi ska m. m..................... |
kr. |
— |
.—- |
3,076 |
2,519 |
optiska., .t............................ |
kg. |
532 |
904 |
425 |
210 |
musikaliska, tafflar och pianinon |
st. |
114 |
98 |
70 |
78 |
flyglar ........hl:.;;............... |
5 |
.-- |
— |
8 |
3 |
87
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
m* i .it''''! .Iji.vl |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
| Instrumenter: positiv............................. |
....... st. |
— |
---■ :• |
5 |
8 |
flöjter m. m..................... |
......... » - |
— |
-— |
46 • |
- i |
accordion och speldosor.... |
....... kg. |
— |
— |
116 |
. afl 98 |
tillbehör.......................... |
....... kr. |
— |
— |
21 |
\ '' '' |
ej specificerade slag.:....... |
....... » |
2,140 |
2,704 |
2,811 |
8,378 |
i Ister..................................:.i....!.... |
....... kg. |
— |
— |
7,358 |
1,605 |
Jernvägsmateriel: axlar m. m................ |
....... > |
— |
— |
395 |
23,913 |
j ernvägs vagnar............ |
....... kr. |
— |
— |
— |
36,200 |
andra slag.....ii:)........ |
....... » |
— |
— |
1,906 |
2,233 |
Jäst.....................7..''...........■. -i: .. |
....... kg. |
1,522 |
18,373 |
. 29,557 |
49,513 |
Kaffe................................................... |
....... » |
709,587 |
629,208 |
,r 693,780 |
717,045 |
bräridt och kaffesurrogat.............. |
....... » |
183,041 |
— |
43,879 |
65,847 |
i Kali..................................................... |
..,1.1. > |
18,300 |
5,030 |
22,435 |
16,176 |
| Kalk, släckt och osläckt........................ |
hi. |
3,465 |
3,157 |
3,601 |
4,675 |
| Kartor........V/...A''.....i:..........il.... |
....... kr. |
2,374 |
sii |
— |
2,431 |
j Kautschuk, arbetad............ .................. |
....... kg. |
1,358 |
4,316 |
4,565 |
4,845 |
Kaviar................................................. |
....... > |
10,130 |
9,895 |
'' 12,783 |
15,574 |
Kemiskt-tekniska preparater.................. |
....... kr. |
7,807 |
9,461 |
10,680 |
11,387 |
Kli...................................................... |
....... kg. |
2,515,109 |
181,740 |
874,808 |
2,767,849 |
Kläder................................................. |
....... kr. |
447,453 |
385,672 |
281,746 |
300,839 |
Knappar, ej af silke............................. |
....... kg. |
— |
— |
1,938 |
J 4 Rt>9 |
af sammansatta ämnen........... |
....... > |
2,843 |
4,076 |
1,617 |
|
Knifvar.......................................... |
671 |
510 |
498 |
422 |
|
Koffertar, andra än af läder.................. |
....... » |
— |
— |
— |
22 |
Kol, trä-..................................... |
....... hl. |
82,981 |
57,491 |
57,821 |
. 21,600 |
Konfityrer............................................ |
....... kg. |
4,195 |
692 |
437 |
|
Konserver: kött af nötboskap och får .... |
....... » |
2,165 |
— |
878 |
12,345 |
andra slag........................... |
....... » |
32,924 |
27,607 |
35,788 |
82,985 |
Korf.................................................... |
....... » |
10,013 |
7,936 |
9,110 |
11,633 |
| Korgmakarearbeten................... |
....... > |
362 |
237 |
581 |
309 |
Korkar, skurna, utan beslag.................. |
....... > |
— |
—- |
570 |
98 |
med beslag.................. |
....... > |
— |
— |
— |
4 |
| Korkbark............................................. |
» |
— |
— |
3,575 |
2,449 |
Kreatur: hästar.................................... |
....... st. |
801 |
469 |
582 |
627 |
nötkreatur.............................. |
» |
260 |
13 |
45 |
14 |
får......................................... |
........ » |
317 |
135 |
171 |
148 |
svin................!...................... |
........ kg. |
— |
2,387 |
i 1,007 |
..O 633 |
88
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
r . jfy» |
« 1890. |
1891. |
1892. |
1803. |
|
Kreatur: ej specificerade slag ....................... |
st. |
— |
85 |
108 |
102 |
Kreatursfoder, ej specificeradt........................ |
kg. |
1,150,183 |
1,274,843 |
765,239 |
235,810 |
Krita........■.................................................j. |
> |
--- |
--i; |
469 |
1,894 |
Krokar till fiske........................................... |
» |
426 |
313 |
: -1 300 |
— |
Krut m. m..................u.............................. |
» |
33,087 |
30,539 |
36,648 |
27,274 |
Kött............................................................ |
41,775 |
38,946 |
50,454 |
53,049 |
|
i Lakrits........................................................ |
» |
— |
tJi—r--1.;( |
1,743 |
— |
! Leksaker.................................................... |
* |
3,085 |
1,993 |
1,514 |
941 |
! Lera.............................................., ........... |
kr. |
2,116 |
— |
1,438 |
2,984 |
! Lervaror: tegel, eldfast m. m......................... |
kg- |
536,050 |
-- |
116,885 |
380,093 j |
mur*.. jU ..........k. ‘ u.......... |
st. |
3,404,261 |
1,440,701 |
U,381,917{ |
3,709,378 |
tak-............................... |
» |
1,626,468 |
1,292,847 |
1,522,687 |
|
deglar, mufflar m. in............. |
kr. |
— |
— |
140 |
338 |
rör och rördelar ,iU.............hl. |
kg. |
— |
— |
400 |
12,810 | |
porslin, äkta......................... |
> |
47,999 |
61,466 |
107,833 |
103,223 | |
oäkta ....................... |
'' |
209,876 |
187,439 |
■) 295,783 |
) |
kakel..................,.:.j............ |
■» |
— |
— |
2) 837 |
466,376 |
krukmakarearbeten ............... |
» |
201,334 |
231,537 |
ä) 53,188 |
J |
Lim: husbiås och gelatin.............. ............... |
> |
— |
-—- |
— |
|
flytande lim m. m................................ |
» |
-- |
— |
377 |
2,162 J |
ej specificerade slag............................. |
> |
3,740 |
— |
40,110 |
70,956 j |
Litografiska arbeten m. m.: till tryckta verk... |
kr. |
__ |
— |
28 |
160 ! |
andra slag........... |
kg- |
4,337 |
2,199 |
4,011 |
2,198 | |
Ljus............................................................ |
> |
1,172 |
— |
388 |
252 |
Lumpor ....);................................................. |
* |
351,243 |
479,788 |
184,894 |
•- |
Läderarbeten........................................ |
> |
— |
— |
1,782 |
— |
Maltdrycker: på fat......................1................ |
. |
— |
873 |
286 |
|
på andra kärl........... ............ |
lit. |
32,724 |
34,875 |
19,758 |
7,573 |
Mandel.......1............................:................... |
kg. |
- i |
2,002 |
---- |
3,098 |
Maskinerier, redskap och verktyg.................... |
kr. |
399,568 |
323,263 |
325,018 |
223,297 |
Maskin- och vagnsmörja................................ |
kg. |
5,207 |
— |
5,770 |
4,803 | |
Mattor af spån m. m.................................... |
» j |
-—- |
45 | |
— |
|
Metaller: bly, oarbetadt och plåt............... |
■» 1 |
45,456 j |
3,526 |
46,497 j |
99,435 t |
arbetadt, hagel och kulör.......... |
* i |
- j |
8,762 j |
23,145 |
|
ej specificeradt, omåladt |
> |
15,369 1 |
23,024 |
21,150 1 |
23 |
l) Innefattar äfven kakel och krukmakarearbeten, införda efter den äl/e 92. — 2) Införsel före den **/» 0!
89
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor länder åren:
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
||
Metaller: guld, arbetadt, äfvensom bokguld..... |
kg. |
— |
1 |
4 |
1 |
jern och stål: tackjern m. m........... |
30,020 |
41,440 |
11,195 |
25,000 |
|
skrot..................................... |
313,661 |
585,866 |
218.439 |
168,321 |
|
göten.................................... |
» |
— |
13,250 |
207 |
1,010 |
jernvägsskenor....................... |
» |
18,000 |
313,690 |
493,437 |
62,330 |
balkjern................................ |
> |
— |
— |
25,653 |
1,150 |
stänger, valsade m. m............. |
* |
84,308 |
42,469 |
60,243 |
58,838 |
skarfbultar in. m.................... |
I |
13,114 |
20,591 |
12,976 |
25,973 |
plåtar, valsade m. in............... |
» |
9,135 |
11,339 |
26,354 |
6,972 |
tråd och rör.......................... |
2 |
— |
5,817 |
3,955 |
21,814 |
arbeten af tråd...................... |
— |
— |
716 |
6,701 |
|
ankare m. m.......................... |
-- |
— |
205 |
264 |
|
kedjor................................... |
> |
1,617 |
— |
2,724 |
4,304 |
spik...................................... |
1,946,670 |
1,476,893 |
1,620,736 |
1,519,269 |
|
träskrufvar ............................ |
— |
— |
254 |
3,333 |
|
gjutna balkar m. m................ |
2 |
12,628 |
24,282 |
20,126 |
27,490 |
spisar m. m........................... |
2 |
41,464 |
38,240 |
40,306 |
32,508 |
bord m. m............................. |
> |
— |
— |
590 |
669 |
kopiepressar m. m.................. |
2 |
— |
— |
134 |
130 |
finare, ej specificeradt gjutgods |
» |
48,916 |
59,777 |
49,956 |
80,321 |
kassaskåp och kassakistor....... |
kr. |
45,811 |
24,070 |
17,752 |
12,245 |
floretter m. m........................ |
kg- |
— |
— |
12 |
4 |
ej specificerade varor.............. koppar, kopparlegeringar och ej spe-cificerade metaller: |
2 |
28,423 |
34,172 |
27,323 |
94,258 |
oarbetade och plåt................. |
2 |
--- |
9,272 |
2,194 |
10,178 |
tråd och duk......................... |
2 |
— |
— |
1,173 |
1,208 |
ej specificerade arbeten.......... |
1 |
26,773 |
24,748 |
12,521 |
22,044 |
qvicksilfver.................................... |
2 |
— |
— |
— |
1 |
silfver: oarbetad!........................... |
2 |
436 |
582 |
465 |
578 |
arbetadt............................. |
2 |
36 |
51 |
55 |
70 |
tenn............................................. |
2 |
1,182 |
886 |
3,162 |
1,902 |
zink: oarbetad och plåt.................. |
2 |
6,235 |
— |
3,187 |
4,514 |
ej specificerade arbeten.......... |
2 |
10,212 |
8,814 |
1,193 |
1,548 |
Mineralier, ej specificerade............................ |
> |
-- |
— |
26,500 |
2,580,136 |
Musikalier.................................................... |
kr. |
1,951 |
2,783 |
1,903 |
2,738 |
Musslor, Utbära............................................. 4r |
kg- |
2,603 |
9,611 |
3,297 |
12 |
90
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
1890. |
1891. |
1892. |
'' M '' 11 i 1893. |
||
Mynt, silfver-........................................ |
....... kr. |
— |
249,132 |
295,548 |
368,028 |
koppar-..........................nMiXi''..... |
....... » |
— |
i;- |
-T— |
4,674 |
Målningar m. m................................ |
....... > |
4,816 |
24,708 |
9,975 |
1,826 |
Natron.................................................. |
....... kg. |
101,373 |
97,579 |
97,945 |
109,318 |
Nattsäckar..................j.v.i.U.......iVihlX_____ |
....... » |
1,999 |
993 |
516 |
786 |
Naturalier............................................. |
....... kr. |
2,408 |
3,735 |
1,393 |
1,744 |
Nålar .......,U................................... |
....... kg. |
~— |
-TT-r- . ■ |
2,385 |
2,366 |
Nät...........................................,''a.v...... |
....... kr. |
24,379 |
36,030 |
42,184 |
14,601 |
Nötter, kokos-........................................ |
....... st. |
— |
-. |
— |
1 |
andra slag...........,..................... |
...... kg. |
4,354 |
— |
— |
3,484'' |
Olein.................................................... |
....... » |
-- |
-- |
27,333 |
|
Oleomargarin......................................... |
....... » |
— |
— |
561 |
508 |
Olj ekakor.............................................. |
....... » |
130,722 |
500,250 |
729,799 |
607,649 |
Oljor: feta, lin- m. m............................. |
....... » |
274,021 |
87,071 |
114,926 |
118,560 |
andra slag........................... |
....... » |
226,420 |
163,827 |
133,777 |
106,128 |
flygtiga, vegetabiliska................... |
....... * |
— |
— |
55 |
—- |
fossila eller mineraloljor............... |
....... » |
973,270 |
1,176,638 |
1,194,778 |
919,137 |
Ost....................................................... |
....... » |
31,713 |
12,698 |
42,718 |
81,344 |
Ostron.................................................. |
....... » |
— |
--■>■ -i |
2,547 |
8,154 |
Papp......;.)r.>:uV;........................''..... |
....... » |
37,786 |
33,265 |
24,197 |
30,309 |
Papp- och pappersmassearbeten.............. |
____J. S> |
7,989 |
12.263 |
14,196 |
10,238 |
Papper.................................................. |
.....;;.. ■» |
331,096 |
1,087,654 |
1,552,790 |
1,490,127 |
Papperstapeter m. m.............................. |
■» |
4,940 |
18,879 |
48,854 |
44,283 |
Paraplyer och parasoller......................... |
....... st. |
461 |
565 |
529 |
2,871 |
-ställningar................................. |
....... kg. |
— |
: --.■ |
16 |
54 |
Parfymer............................................... |
....... » |
- . |
, - |
92 |
87 |
Patroner............................................... |
....... 2> |
— |
-- - |
243 |
256 |
Piphufvud...i...................................... |
....... » |
5,654 |
2,997 |
3,817 |
1,849 |
Plommon, torkade m. m......................... |
....... > |
1,193 |
3,259 |
870 |
1,634 |
Portföljer m. m..........,.M............Ut........ |
....... » |
942 |
729 |
170 |
444 |
Potatis ......C:.............................v*l......... |
....... » |
1,058,453 |
644,549 |
303,814 |
77,573 |
Remmar af läder................................... |
....... kr. |
— |
— |
12,245 |
46,469 |
Russin.................................................. |
....... kg. |
— |
!,{ —''. |
1,838 |
1,749 |
Rör, vegetabiliska.................................. |
....... > |
— |
— |
9,104 |
— |
Rötter, ej specificerade........................... |
....... S |
— |
— |
1,329 |
3,955 |
I):o d:0 ........................... |
...... hl. |
— |
--- |
5 |
— |
Sadelmakarearbeten .............................. |
....... kg. |
839 |
753 |
728 |
1,373 |
t
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
91
r,{\'' i t:.--! I
Saft.........................................
Salt, kok-....:....................................
bords- och medicinskt................
Sand.........................................i-..läsegel
.......i........................................
Siktar och såll..................................
Shoddy.............................................
Silke, fargadt.....................................
Skeppsinventarier..............................
Skodon.....................il.:................
Skyfflar, spadar m. m......................
Slöjdvaror m. m., ej specipcerade.......
Smergel..................................
Smör, naturligt...........................:......
konstgjordt..............................
Snörmakarearbeten ........i;.i.:...
Socker, raffineradt..........;..........
oraffineradt........................
sirap och melass...........
Spanmål, omalen: hafre............fihvill.
hvete.....................
korn......................
råg........................
malt......................
ärter .....................
andra slag.............
malen, korngryn..................
annat gryn...............
h vetemjöl.................
kornmjöl..................
rågmjöl....................
annat mjöl...............
Speglar och spegellampétter...............
Sprutor, brand-, m. m.......................
Späck af hafsdjur..............................
Stearin........................................
Sten: ej specificerad: oarbetad............
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
kg. |
-- |
457 |
— |
|
hl. |
10,855 |
14,757 |
6,084 |
12,249 |
kg. |
— |
— |
5,011 |
— |
kr. |
6,306 |
2,051 |
3,418 |
2,026 |
> |
5,536 |
9,549 |
4,732 |
6,877 |
> |
43,638 |
59,029 |
27,832 |
|
» |
101 |
84 |
94 |
50 |
» |
1,157 |
3,115 |
1,867 |
1,897 |
kg. |
2,272 |
1,508 |
1,053 |
1,202 |
kr. |
— |
— |
92 |
196 |
5- |
14,460 |
11,165 |
6,436 |
5,436 |
kg- |
— |
2,220 |
3,535 |
7,389 |
> |
38,336 |
44,133 |
43,977 |
26,020 |
509,885 |
631,890 |
711,599 |
655,482 |
|
■» |
667 |
431 |
1,014 |
1,117 |
■» |
660,422 |
273,796 |
363,768 |
340,160 |
4,799 |
-- |
306 |
221 |
|
> |
127,591 |
101,678 |
96,333 |
74,422 |
1,089,179 |
528,795 |
532,247 |
253,944 |
|
> |
— |
- • |
— |
300 |
273,176 |
154,977 |
1,249,198 |
1,025,953 |
|
32,421 |
25,236 |
39,940 |
200,458 |
|
. » |
30,475 |
10,078 |
— |
38,591 |
— |
— |
8,607 |
6,363 |
|
t |
— |
— |
11,982 |
2,826 |
» |
— |
— |
13,859 |
11,388 |
— |
4,657 |
558 |
397 |
|
s> |
109,521 |
74,936 |
751,846 |
1,188,895 |
s |
735,970 |
466,582 |
1,977,348 |
1,943,409 |
601,474 |
630,984 |
481,572 |
623,725 |
|
--- |
11,535 |
5,803 |
2,204 |
|
> |
605 |
— |
771 |
805 |
kr. |
-- |
— |
384 |
441 |
kg- |
63,009 |
16,379 |
18,052 |
27,377 |
» |
148,188 |
69,900 |
31,250 |
14,700 |
kr. |
116,744 |
195,364 |
152,397 |
1,041,045 |
92
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
1 ■ '' ■ ...........— ■ ■■■ |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Sten: ej specificerad: arbetad, polerad....... |
.... kg. |
— |
— |
10,060 |
14,373 |
andra slag.. |
.... kr. |
2,928 |
2,656 |
10,162 |
6,727 |
Stenkol................................................... |
/hl. *kg. |
73,309 1,654 |
95,100 |
103,310 |
103,339 |
Stenkolstjära........................................... |
.... * |
— |
— |
50,120 |
— |
Strumpor m. m....................................... |
____ 2 |
86,449 |
67,864 |
65,056 |
101,017 |
Strumpstickor............Via.......................... |
____ » |
— |
— |
190 |
270 |
Stubintråd............................................... |
____ > |
— |
— |
70 |
— |
Stärkelse....................................:.i........... |
____ » |
34,000 |
— |
7,134 |
131,166 |
Svafvel................................................... |
____ » |
514,867 |
554,610 |
1,154,405 |
1,194,620 |
Svafvelsyra............................................. |
____ » |
9,696 |
9,820 |
12,126 |
17,362 |
Sy- och stickmaskiner............................. |
.... kr. |
— |
— |
616 |
356 |
Sågar, sågblad m. m............................ |
____ » |
— |
— |
3,109 |
14,922 |
Såpa........................................................ Såser och soja...................... |
.... kg. |
194,091 |
163,022 |
138,465 67 36,421 |
108,710 |
Säckar..................................................... |
.... kr. |
24,732 |
71,558 |
4,795 |
|
Sängkläder............................................ |
____ > |
1,293 |
1,795 |
1,481 |
1,093 |
Talg........................................................ |
.... kg. |
64,013 |
166,046 |
122,903 |
101,842 |
Tobak, oarbetad....................................... |
____ > |
190,464 |
213,091 |
229,171 |
142,961 |
arbetad, cigarrer och andra slag...... |
____ i |
10,561 |
11,194 |
8,845 |
9,714 |
Torfmull och torfströ................................ |
.... > |
— |
— |
10,830 |
— |
Tran........................................................ |
____ » |
444,746 |
403,343 |
638,134 |
812,084 |
Tråd, linne-, oblekt................................... |
____ » |
1,638 |
1,866 |
15,003 |
696 |
blekt och bomulls-...,:.:.......... |
____ » |
10,914 |
8,800 |
7,480 |
6,543 |
Trämassa................................................. |
____ » |
13,000 |
— |
51,350 |
— |
Träsprit................................................... |
____ > |
— |
— |
— |
200 |
Trävaror: oarbetade ................................. |
. kbm. |
41,666 |
40,781 |
39,974 |
36,923 |
arbetade: fanérskifvor................ |
kg. |
6,339 |
21,250 |
7,273 |
12,937 |
läster och block..........u....... |
____ » |
1,303 |
— |
119 |
61 |
svarfvarearbeten ...;,,............ |
____ •» |
— |
815 |
1,838 |
946 |
tunnbindarearbeten.............. |
____ » |
525,629 |
1,411,472 |
543,813 |
208,872 |
snickarearbeten af furu m. m |
1,759,930 |
2,558,639 |
2,945,885 |
2,110,000 |
|
> alm, ask m. |
m. > |
3,954 |
3,424 |
4,856 |
5,441 |
* päron m. |
m. » |
22,378 |
31,822 |
44,200 |
91,524 |
möbler med öfvertyg............ |
... kr. |
— |
2,516 |
2,942 |
1,620 |
utan öfvertyg........... |
— |
— |
— |
517 |
|
Tvål........................................... |
... kg. |
27,099 |
25,921 |
23,271 |
10,472 |
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
93
Tågvirke.......................................... |
kg. |
Tändstickor ............................................ |
..... > |
Ull.......................................................... |
..... » |
Ur, fickur................................................. |
..... st. |
väggur m. m. samt delar af ur............ |
..... kg. |
Vadd...................................................... |
..... > |
Yagnar och åkdon............................ |
..... kr. |
Valsmassa................................................ |
..... kg. |
Vantar...?.....................................V........ |
..... > |
Vatten, mineral-...................................... |
..... lit. |
Vax........................................................ |
..... kg. |
Velocipeder............................................. |
..... kr. |
Vin af till och med 21 %, på fat.............. |
..... lit. |
af t. o m. 25 %, på fat (inf. efter n/e |
92) kg. |
på andra kärl................................... |
..... lit. |
Vindrufvor......................i....................... |
..... kg. |
Visitkort................................................. |
..... » |
Väfnader: siden-...................................... |
..... » |
ylle-........................................ |
..... i |
linne-...................................... |
..... » |
bomulls-.................................. |
..... » |
jute-....................................... |
..... > |
hår- och tagel-......................... |
..... » |
vattentäta................................ |
..... » |
Växter, lefvande...................................... |
..... » |
Ångmaskiner, ej specificerade................... |
..... kr. |
Ägg........................................................ |
..... st |
Ättika..................................................... |
..... kg. |
Varor i taxan ej nämnda: råämnen.......... |
..... kr. |
arbetade .......... |
..... > |
Öfriga varor............................................ |
..... » |
1890. |
1891. |
1892. |
1S93. |
235,815 |
200,256 |
164,231 |
150,862 |
— |
— |
512 |
315 |
21,031 |
27,003 |
24,467 |
21,362 |
190 |
393 |
316 |
271 |
530 |
240 |
60 |
190 |
— |
— |
58 |
12 |
7,120 |
105,966 |
7,122 |
11,418 |
— |
— |
— |
357 |
— |
— |
— |
56 |
— |
—— |
— |
3,687 |
— |
— |
— |
69 |
4,564 |
13,777 |
25,184 |
1,634 |
— |
— |
941 |
|
5,644 |
8,358 |
6,732 |
1,640 |
— |
— |
35 |
40 |
— |
— |
161 |
360 |
75 |
205 |
55 |
38 |
627,984 |
552,782 |
532,705 |
797,447 |
25,642 |
19,664 |
20,916 |
24,883 |
422,505 |
398,633 |
371,237 |
486,713 |
142,968 |
109,291 |
86,917 |
48,587 |
200 |
— |
260 |
105 |
9,793 |
7,055 |
2,743 |
2,413 |
3,317 |
3,652 |
4,143 |
1,169 |
28,249 |
10,150 |
2,235 |
2,506 |
352,930 |
337,370 |
322,690 |
237,830 |
— |
— |
486 |
881 |
27,014 |
21,047 |
35,930 |
32,043 |
49,973 |
115,270 |
93,866 |
29,113 |
84,983 |
82,248 |
18,851 |
14,237 |
Tab. 3. Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik
under åren 1890, 1891, 1892 och 1893.
1890. |
1891. i ''in[*>]>■ In? |
1892. |
1893. |
||
Affall, ej specifiiceradt.................................. |
kr. |
1,970 |
5,131 |
2,938 |
6,064 |
Band...................................................... |
kg. |
1,283 |
1,180 |
4,244 |
6,124 |
Bark............................................................ |
hl. |
28,731 |
25,268 |
19,284 |
3,456 |
Beck och beckolja........................................ |
kg. |
— |
12,150 |
..-r-rf: |
— |
Bildhuggeriarbeten, ej konstnärsarbeten......... |
T> |
— |
— |
— |
408 |
Blanksmörja m. m................................... |
> |
2,950 |
— |
5,906 |
2,733 |
Bläck, skrif-..............................................tv.. |
» |
11,726 |
13,934 |
15,382 |
15,863 |
| Bokpermar, lösa........................................... |
— |
— |
455 |
823 |
|
| Bokstafsstämplar.........................,u,......... |
> |
— |
— |
1,555 |
668 |
Borstbindarearbeten, opolerade...................... |
30,629 |
23,697 |
28,924 |
27,411 |
|
ej specificerade slag....... |
» |
— |
2,871 |
3,508 |
28,491 |
Bref kuverter m. m........................................ |
» |
32,378 |
32,647 |
29,733 |
43,949 |
Broderade arbeten........................................ |
kr. |
— |
— |
— |
1,963 |
Bröd............................................................ |
kg. |
13,636 |
10,365 |
8,831 |
11,067 |
Böcker, tryckta, oinbundna och bundna......... |
kr. |
3,431 |
— |
16,044 |
10,400 |
'' med inbundet rent eller linieradt papper |
kg- |
4,751 |
5,552 |
3,983 |
— |
Cement.................................i ............... |
> |
— |
276,800 |
2,593,062 |
1,852,484 |
Cbokolad ....:.......................................... |
> |
154,355 |
168,275 |
157,241 |
147,434 |
Etuier.......................................:;................. |
» |
— |
— |
--T . f\ |
302 |
Fartyg och båtar..............i............. |
kr. |
184,655 |
64,560 |
46,900 i |
197,020 |
Fernissa.. .....-t,,:;........n...;............... |
kg- |
3,020 |
10,774 |
15,273 |
12,678 |
Fisk, färsk.>;............................................... |
» |
4,906,825 |
4,371,665 |
5,079,971 |
2,212,620 |
saltad eller inlagd m. m., anjovis.......... |
» |
11,091 |
6,261 |
8,536 |
1 |
sill...................................................... |
168,741 |
28,562 |
76,563 |
\ 187,472 |
|
andra slag.......................«.................... |
110,840 |
208,977 |
23,614 |
1 |
|
Fiskskinn..................................................... |
3,859 |
3,846 |
— |
— |
|
Fjäder, spritad............................................ |
10,127 |
703 |
4,281 |
j 3,139 |
|
ospritad........................................... |
» |
2,108 |
6,337 |
||
Flyttsaker .................................................. |
kr. |
36,157 |
82,917 |
9,941 |
27,857 |
Fläsk, rökt och annat................................... |
kg. |
17,631 |
11,920 |
16,662 |
24,744 |
Frukter, bär och grönsaker, ej specific., friska |
» |
56,797 |
9,910 |
13,465 |
11,822 |
95
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
•„>>'' .]<*''[ (1(4/ { |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Frö............................................................ |
■ kg. |
21,044 |
23,158 |
14,608 |
11,758 ’ |
Foglar, lefvande........-.................................. |
. st. |
5,410 |
6,494 |
5,192 |
6,869 |
Färger: boktrycks-, m. m.;........................... |
■ kg. |
— |
3,387 |
7,722 |
i |
blyhvitt.........................I.''.,.''..''.......... |
i |
12,414 |
8,933 |
5,180 |
|
kimrök..i........i......................... |
. » |
64,984 |
65,011 |
50,528 |
38,374 |
målare-,.......1......-.........v:.../... i........ |
7,374 |
4,700 |
3,412 |
7,698 |
|
smör- och ostfärg............................ |
. » |
— |
— |
7,447 |
|
andra slag, ej specificerade.............. |
. kr. |
6,747 |
9,214 |
15,724 |
14,180 |
Garn: ull-.................ihr............................. |
kg. |
51,103 |
46,997 |
52,687 |
- 65,676 |
bomulls-....................v.:v.U.......... |
». |
313,269 |
319,864 |
378,416 |
335,441 |
jute-, linne- m. m.............i.U.SU......... |
> |
2,253 |
13,695 |
5,455 |
3,701 |
Gevär, skjut-A.vi..........••••..........-• ■•i........... |
1,550 |
1,923 |
1,515 |
1,242 |
|
Gipsarbeten, ej specificerade........................ |
» |
610 |
-- |
1,500 |
4,800 i |
Glas: bunkar m. m...............................•• |
.. > |
346,797 |
531,505 |
713,916 |
680,372 |
fönster- och spegel-............................ |
■» |
716 |
479 |
33,292 |
377 |
alla andra slag.................................. |
25,330 |
44,025 |
126,024 |
127,985 |
|
Gryn, ej specificerade slag.................... |
— |
4,513 |
14,900 |
23,975 |
|
Gulddragarearbeten........................ .i.........., |
. T> |
16 |
15 |
18 |
39 |
Gödningsämnen, ej specificerade.................. |
.. » - |
13,693 |
366,018 |
100,935 |
110,900 |
Halmarbeten.............i.\....................V......... |
> |
1,490 |
1,065 |
— |
8,444 |
Hampa, ohäcklad.......................v »v............. |
. . » |
3,069 |
28,291 |
12,041 |
— |
Handskar..............................r................ |
215 |
429 |
504 |
302 |
|
Harts m. in,.............................................. |
— |
63,076 |
29,439 |
— |
|
Hattar.......i..'';,..;...................................... |
.. st. |
88,442 |
98,815 |
104,432 |
112,929 |
Hudar och skinn: ej pelsverk: oberedda...... |
kg. |
105,013 |
129,283 |
93,787 |
87,126 |
beredda....... |
.. » |
8,550 |
15,511 |
15,823 |
17,511 |
pelsverk: oberedda......... |
. . » |
4,217 |
4,555 |
3,596 |
5,585 |
beredda........... |
8,691 |
15,390 |
10,367 |
17,710 |
|
Humle...................................................... |
» |
--- |
— |
400 |
— |
Hår, tagel.........■,............................... |
.. kr. |
1,683 |
- . |
3,272 |
5,380 |
Hårarbeten................................................ |
■ ■ kg. |
— |
--ni: |
!• - |
25 |
Hängslen m. m......................................... |
D |
5,438 |
4,683 |
1,071 |
1,720 |
Instrumenter: optiska................................ |
.. » |
127 |
468 |
253 |
54 |
kirurgiska in. in................... |
.. kr. |
— |
— |
— |
1,551 |
musikaliska.......................... |
» |
7,220 |
6,527 |
7,290 |
4,002 |
Jernvägsmateriel: axlar.............................. |
.. kg. |
38,520 |
— |
--- |
— |
vägnar ........................... |
. kr. |
— |
— |
— |
151,700 |
96
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
1890. |
1891. |
1892. |
i 1893. |
||
Kaffe, brändt, och kaffesurrogat..................... |
kg. |
19,957 |
11,867 |
12,316 |
|
Kautschuk, arbetad.................................. |
» |
638 |
432 |
999 |
18,081 |
Kaviar......................................................... |
» |
— |
9,887 |
— |
1,440 |
Kemiskt-tekniska preparater.......................... |
kr. |
32,563 |
29,495 |
19,176 |
26,419 |
Klorkalk...................................................... |
kg. |
— |
10,000 |
11,200 |
— |
Kläder......................................................... |
kr. |
156,798 |
131,261 |
117,348 |
197,849 |
Koffertar, ej af läder..................................... |
kg. |
— |
— |
— |
27,263 |
Konfityrer....................;............................ |
» |
150,027 |
2,908 |
6,506 |
3,714 |
Konserver: sardiner och anjovis.................... |
> |
— |
840 |
— |
|
ej specificerade slag..................... |
2 |
3,663 |
7,952 |
2,191 |
8,911 |
Korf.....................................................• |
2 |
79,312 |
67,317 |
78,667 |
58,169 |
Korgmakarearbe ten.............................. |
» |
4,242 |
2,458 |
10,128 |
7,005 |
Korkar, skurna: utan beslag.......................... |
» |
— |
4,015 |
7,012 |
8,471 |
Kreatur: hästar............................................ |
st. |
133 |
116 |
121 |
82 |
nötkreatur, tjurar............................ |
3 |
526 |
634 |
655 |
— |
andra............................ |
» |
2,539 |
2,051 |
2,127 |
— |
får................................................. |
» |
2,973 |
2,597 |
2,832 |
— |
svin och ej specifik djur ............... |
kr. |
32,588 |
19,211 |
29,137 |
120 |
Kreatursfoder............................................... |
kg. |
— |
55,000 |
— |
— |
Krita, hvit................................................... |
kr. |
23,188 |
23,411 |
20,919 |
22,992 |
Krut............................................................ |
kg. |
953 |
— |
— |
_ |
Kummin...................................................... |
2 |
3,818 |
6,274 |
— |
— |
Käppar........................................................ |
» |
677 |
570 |
240 |
544 |
Kött............................................................ |
» |
49,464 |
65,679 |
67,011 |
231,204 |
Leksaker...................................................... |
» |
884 |
1,311 |
1,365 |
2,614 |
Lera............................................................ |
kr. |
9,570 |
7,267 |
7,368 |
7,675 |
Lervaror: tegel, eldfast, m. m........................ |
kg. |
3,177,172 |
2,704,610 |
2,263,110 |
2,695,130 |
mur-, klinker- och andra slag |
st. |
— |
246,630 |
1,059,120 |
628,984 |
rör m. m....................................... |
kg. |
— |
— |
— |
1,264,500 |
porslin, äkta.................................. |
» |
28,884 |
20,472 |
19,164 |
17,758 |
oäkta................................ |
390,484 |
358,700 |
405,937 |
463,813 |
|
krukmakarearbeteu......................... |
> |
53,095 |
— |
— |
|
kakel............................................ |
» |
8,967 |
12,233 |
— |
_ |
Lim ............................................................ |
— |
— |
2,509 |
2,855 |
|
Litografiska arbeten m. m., ej specificerade.... |
» |
22,174 |
181,409 |
26,165 |
48,557 |
Ljus............................................................ |
2 |
127,243 |
108,830 |
119,379 |
112,452 |
Luktvatten................................................... |
» |
3,342 |
— |
— |
— |
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
97
Lumpor..........................................’... kg.
Maltdrycker.................................................. kr.
Maskinerier, redskap och verktyg.................. >
Maskin- och vagnsmörja................................ kg.
Mattor af spån m. m.................... .............. »
Metaller: bly................................................ »
jern och stål:
oarbetadt, skrot- och tackjern.....
smältstycken och råstänger
arbetadt: stänger, valsade m. m. »
plåtar, valsade m. in........ »
tråd................................. *
balkar m. m,.................. »
ankare m. m.................. >
kedjor in. m..................... »
spik................................. »
bord m. m-...................... »
spisar m. m................. »
gröfre gjutgods................. »
finare, ej specifik gjutgods 2
kassaskåp m. m................ kr.
andra, ej specifik arbeten kg.
koppar, kopparlegeringar och ej specificerade
metaller:
arbetade........................... »
oarbetade och skrot.......... 2
silfver........................................... »
zink.......................................... »
tenn ............................................. »
Mineralier, ej specificerade............................ >
Natron........................................................ »
Nattsäckar...................................................
Nålar ......................................................... 2
Oljor........................................................ 2
Ost................................................. »
Papp............................................... »
Papp- och pappersarbete ........... ■>
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
42,995 |
_ |
_ |
■fr., ...... |
--- |
—— |
2,638 |
1,813 |
245,223 |
215,920 |
173,840 |
129,586 |
5,005 |
10,211 |
13,592 |
15,850 |
1,619 |
1,722 1 |
2,366 |
1,319 |
-- |
-- |
3,773 |
13,967 |
640,161 |
652,460 10,000 |
91,905 |
| 457,891 |
1,382,756 |
625,551 |
164,661 |
247,684 |
157,932 |
135,761 |
158,019 |
256,369 |
20,104 |
14,777 |
— |
.1 -• |
-- |
17,452 |
-- |
—— |
138,348 |
136,827 |
204,148 |
-— |
— |
— |
— |
218,470 |
108,470 |
86,843 |
- |
— |
— |
4,563 |
- . |
|
44,824 |
45,010 |
35.333 |
72,075 |
— |
— |
— |
19,278 |
-- |
898 |
12,761 |
7,855 |
1,220 |
1,320 |
2,936 |
2,165 |
148,121 |
93,558 |
98,638 |
102,377 |
3,752 |
5,385 |
8,724 |
28,476 |
— |
3,600 |
1 23,796 |
203 |
<0 292 |
10,417 |
30,997 |
|
— |
— |
250 |
297 |
68,799 |
44,500 |
43,159 |
— |
1,302,495 |
1,511,306 |
1,400,681 |
819,689 |
47,466 |
48,583 |
51,628 |
30,497 |
355 |
548 |
238 |
246 |
72,546 |
78,224 |
62,658 |
95,741 i |
115,577 |
180,368 |
130,689 |
126,734 |
30,915 |
38,650 |
81,922 |
37,900 |
4,326 |
7,739 |
12,132 |
14,042 |
13
98
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
«• ; j i ii it;) t |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Papper............................................... |
.......... kg- |
393,538 |
223,082 |
250,360 |
162,926 |
Papperstapeter in. in........................... |
.......... » |
60,438 |
64,126 |
49,333 |
39,245 |
Parfymer............\........................ |
.......... » |
9,069 |
420 |
891 |
1,227 |
Pomada........... i........i ; r......... |
.......... » |
321 |
215 |
— |
|
Portföljer, ej af siden.......................... |
.......... » |
6,398 |
2,612 |
2,453 |
3,745 |
Potatis........................................... |
> |
— |
— |
205,770 |
55,720 |
Remmar af läder................................ |
.......... kr. |
— |
-- r |
-- |
4,240 |
Rullgardiner....................................... |
.......... kg. |
312 |
— |
2,558 |
1,707 |
Sadelmakarearbeten ..... tull.................. |
.......... > |
863 |
803 |
1,120 |
2,182 |
Saft..''........i....................... |
. j........ » |
6,156 |
8,447 |
— |
— |
Salpeter..................................... |
.......... » |
,-T |
2,796 |
— |
— |
Salt, glauber-...................................... |
.......... > |
15,078 |
— |
— |
— |
Segel................................................. |
.......... kr. |
1,000 |
-i— |
— |
-- |
Senap, malen...................................... |
.......... kg. |
2,974 |
4,741 |
4,593 |
6,388 |
Skeppsinventarier............................... |
.......... kr. |
2,577 |
-- |
— |
1,450 |
Skodon .............................................. |
......... kg. |
25,245 |
23,319 |
19,559 |
26,619 |
Skyfflar och spadar m. m.................... |
......... kr. |
— |
— |
169 |
— |
Slöjdvaror m. m., ej specificerade........ |
......... » |
38,476 |
62,306 |
39,075 |
39,118 |
Smör, naturligt................................... |
......... kg. |
223,053 |
203,359 |
231,379 |
145,393 |
konstgjord! .............................. |
......... » |
- —i |
912 |
4,132 |
1,474 |
Snörmakarearbeten............................. |
205 |
—— |
— |
84 |
|
Socker...................................... |
......... > |
— |
--7. |
4,172 |
63,278 |
Spanmål, omalen: hafre...................... |
......... |
221,183 |
182,530 |
1,631,263 |
385,020 |
andra slag .............. |
......... 7> |
39,490 |
64,185 |
77,710 |
270,559 |
malen: gryn, hafre-........ |
......... » |
41,170 |
82,520 |
144,438 |
190,361 |
mjöl, hvete-............... |
......... 7> |
1,921,016 |
1,161,931 |
623,250 |
137,638 |
andra slag........ |
1 |
43,971 |
72,224 |
111,829 |
25,856 |
Spelkort............................................. |
....... lekar |
6,834 |
9,384 |
6,348 |
7,452 |
Spetsar, ej silkes-............................... |
......... kg. |
176 |
105 |
96 |
124 |
Sten..........................-. :wi-.L-...............:. |
......... kr. |
50,685 |
84,752 |
54,660 |
60,645 |
Strumpor m. m................................... |
......... kg. |
27,238 |
24,960 |
22,882 |
32,431 |
Symaskiner........................................ |
......... kr. |
— |
— |
— |
20,507 |
Sågar ................................................ |
......... » |
— |
— |
— |
5,205 |
Såpa...................................:..... |
........ kg. |
3,001 |
— |
— |
— |
Såser.;................................. |
......... » |
-- |
— |
— |
1,409 |
Säckar.................................... |
......... kr. |
28,440 |
111,767 |
24,285 |
18,615 |
Talg...........................’............... |
kg. |
261,685 |
258,734 |
103,018 |
— |
99
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
||
Tjära.................................................. |
... kg. |
1,209,420 |
398,569 |
598,405 |
788,472 |
Tobak, arbetad.......................................... |
146 |
124 |
401 |
247 |
|
Tran ........................................................ |
-t * i |
v - |
-- |
7,029 |
— |
Trämassa.................................................. |
» |
3,338,108 |
4,909,247 |
4,743,021 |
389,001 |
Trävaror: oarbetade................................... |
kbm. |
10,499 |
13,412 |
13,500 |
23,078 |
arbetade: svarfvarearbeten.......... |
... kr. |
478 |
845 |
2,476 |
7,123 |
tunnbindarearbeten...... |
... » |
3,477 |
43,508 |
54,662 |
71,249 |
snickarearbeten............ |
» |
35,598 |
72,867 |
132,806 |
199,767 |
Tvål......................................................... |
kg. |
144,886 |
140,654 |
137,103 |
166,093 |
Tågvirke.................................................. |
— |
3,965 |
2,337 |
2,383 |
|
Tändstickor.............................................. |
185,725 |
200,092 |
229,990 |
239,595 |
|
Ull.......................................................... |
» |
2,655 |
— |
-- |
— |
Vagnar.................................... ............... |
. . kr. |
2,850 |
— |
— |
. - |
Vax......................................................... |
kg. |
635 |
603 |
— |
— |
Vin, på andra kärl än fat......................... |
... kr. |
-- |
--- |
2,767 |
2,135 |
Vinsten..................................................... |
... kg. |
700 |
—rrtff/ t |
— |
— |
Vinstenssalt.............................................. |
> |
1,040 |
— |
-- |
- |
Visitkort m. m......................................... |
x> |
-- |
— |
— |
838 |
Vitriol...................................................... |
... » |
28,340 |
16,637 |
11,818 |
kr. 2,786 |
Väfnader: siden-........................................ |
... |
1,463 |
1,147 |
1,397 |
1,159 |
ylle-.......................................... |
* |
217,939 |
213,235 |
240,403 |
219,866 |
linne-........................................ |
... » |
6,895 |
9,377 |
7,065 |
4,377 |
bomulls-................................... |
... •> |
524,609 |
545,669 |
718,249 |
662,349 |
jute-......................................... |
» |
64,709 |
235,846 |
86,599 |
200,049 |
hår- och tagel-.......................... |
» |
5,994 |
6,768 |
9,278 |
4,781 |
vattentäta ................................ |
735 |
2,055 |
927 |
1,892 |
|
Växter, lefvande ...................................... |
... » |
1,214 |
1,381 |
1,499 |
754 |
Ångmaskiner och ångpannor..................... |
. . kr. |
11,400 |
1,925 |
— |
19,295 |
Ägg......................................................... |
... st. |
8,766,940 |
8,923,550 |
8,729,720 |
7,626,860 |
Ättika och ättiksyra................................. |
• kg- |
29,427 |
51,921 |
62,135 |
73,534 |
Varor, ej specificerade, arbetade................ |
... kr. |
12,525 |
14,934 |
11,378 |
14,342 |
Öfriga varor............................................. |
» |
32,882 |
36,014 |
16,819 |
19,798 |
100
Idb. 4. Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik
under åren 1890, 1891, 1892 och 1893.
1S90. |
1891. |
1892. |
1893. |
||
1. Lefvande djur. |
|||||
Hästar......................................................... |
st. |
602 |
194 |
232 |
219 |
Nötkreatur............................... |
14 207 |
11541 |
10 3?7 |
||
Får............................... |
4 552 |
3 867 |
3 491 |
||
Svin.......................................... |
13 057 |
7 320 |
4 557 |
||
Andra djur............................ |
kr. |
5,100 |
10,700 |
7,300 |
* 8,200 |
I i.\ 2. Matvaror af djur. |
|||||
Kött, rökt............................. |
kg. |
1,518 |
383 |
8,746 |
413 |
annat..................................... |
:■ |
1,009,760 |
1,517,610 |
1,655,620 |
3,505,990 |
Fläsk, rökt....................... |
> |
2,891 |
1,559 |
582 |
2,148 |
annat.................... |
> |
348,450 |
323,200 |
274,230 |
322,712 |
Korf och tungor......................... |
» |
77,711 |
69,883 |
76,188 |
60,749 |
Corned beef, hermetiskt inlagd...................... |
> |
2,540 |
7,524 |
4,155 |
59 |
Andra konserver af djur, hermetiskt inlagda |
> |
7,276 |
8,155 |
2,462 |
1,098 |
Pastejer och inkokt köttsoppa ... |
36 |
726 |
32 |
— |
|
Köttpulver...................... |
» |
50 |
25 |
29 |
60 |
Fisk, färsk................................................... |
kr. |
174,000 |
148,300 |
122,400 |
249,000 |
saltad eller torkad............................... |
kg- |
155,170 |
290,380 |
72,580 |
174,840 |
syltad, kryddad eller inlagd, sardeller och |
|||||
anjovis........................ |
12,115 |
13,950 |
15,808 |
22,908 |
|
annan ................. |
> |
1,142 |
2,213 |
1,717 |
1,736 |
Ost................................. |
S> |
173,060 |
253,890 |
253,950 |
256,040 |
Smör, naturligt.............. |
> |
734,630 |
581,810 |
616,320 |
455,290 |
konstgjord!............ |
» |
15,920 |
17,040 |
8,970 |
2,360 |
Smult och ister............. |
160 |
7,580 |
180 |
||
Mjölk ................... |
kr |
900 |
|||
Ägg............................................................. |
kg- |
486,670 |
486,690 |
477,120 |
494,160 |
101
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
||
3. Spanmål och tillyerkningar deraf. Spanmål, omalen, korn...............•.liv............... |
kg- |
16,830 |
7,000 |
10,820 |
60,770 |
bönor, ärter och linser........ |
> |
63,360 |
148,430 |
93,720 |
60,420 |
majs.................................. |
> |
— |
— |
2,850 |
90 |
hafre................................. |
» |
149,450 |
411,580 |
1,717,860 |
698,100 |
hvete................................. |
T> |
— |
— |
360 |
3,010 |
råg................................... |
5 |
11,290 |
5,050 |
9,370 |
44,840 |
malt................................. |
> |
— |
—- |
750 |
50,960 |
malen, gryn, hafre-......................... |
> |
63,220 |
120,580 |
197,820 |
307,380 |
korn-......................... |
— |
— |
500 |
.- |
|
hvete-......................... |
2,470 |
6,090 |
2,440 |
30 |
|
mjöl, bohvete-, ärt- m. m..... |
i |
500 |
80 |
6,000 |
50 |
korn- ......................... |
» |
— |
190 |
-—- * |
— |
råg- ........................... |
> |
10,890 |
22,300 |
134,810 |
20,030 |
majs- ......................... |
T> |
—— |
— |
—— |
7.730 |
hafre-......................... |
52,310 |
55,790 |
80,730 |
38,230 |
|
hvete-......................... |
> |
1,823,230 |
1,196,740 |
611,690 |
129,520 |
Bröd, hvete-................................................. |
» |
5,910 |
1,490 |
2,090 |
2,710 |
råg- m. m........................................... |
» |
20.778 |
19,808 |
23,263 |
21,825 |
Kakor, bakverk m. m.................................... |
> |
4,498 |
2,633 |
3,361 |
7,541 |
Nudlar, maccaroni och vermiceller ................ |
> |
649 |
189 |
2,865 |
3,647 |
Stärkelse...................................................... |
» |
17,840 |
1,570 |
1,110 |
360 |
Jäst ................................................... |
35,420 |
32,090 |
30,350 |
21,510 |
|
4. Kolonialvaror. |
|||||
Risgryn och rismjöl...................................... |
kg- |
430 |
20 |
2,930 |
— |
Sagogryn, sagomjöl m. m............................... |
> |
1,720 |
4,070 |
14,660 |
19,090 |
Kaffe..............-............................................. |
25,290 |
5,580 |
6,270 |
17,000 |
|
brändt och kaffesurrogat...................... |
13 |
42 |
25 |
166 |
|
Tlié............................................................ |
X> |
187 |
56 |
18 |
460 |
Kakaobönor ..-............................................... |
> |
87 |
573 |
1,394 |
235 |
Chokolad..................................................... |
149,129 |
165,077 |
162,716 |
158,009 |
|
Socker, topp- och kandi- ............................... |
* |
20 |
140 |
20 |
550 |
annat............................................... |
» |
8,700 |
6,770 |
10,990 |
3,780 |
Sirup, vanlig............................................. |
— |
20 |
5,570 |
113,400 |
|
kapilär- etc......................................... |
» |
185 |
— |
398 |
-— |
102
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
||
Honing................................................... |
kg. |
1,208 |
3,392 |
3,249 |
4,095 |
Tobaksblad, osåsade................................. |
..... ■» |
590 |
— |
270 |
4,690 |
såsade....................!n........ |
..... » |
50 |
— |
— |
— |
Snus....................................................... |
..... 2> |
456 |
704 |
976 |
121 |
Cigarrer och cigaretter............................. |
..... » |
843 |
160 |
263 |
706 |
Röktobak............................... |
..... 21 |
221 |
21 |
43 |
98 |
Ingefära, torr....................... |
..... » |
206 |
365 |
320 |
256 |
syltad....................................... |
..... » |
— |
1 |
3 |
5 |
Nejlikor.................................................. |
____ > |
200 |
322 |
371 |
249 |
Kanel......:..-.......................... Peppar........................................ |
____ > |
1,277 |
53 2,184 |
67 2,358 |
40 1,737 |
Karrystof............................................. |
____ ■» |
— |
— |
— |
47 |
Muskott och muskottblomma.................... |
.... > |
— |
—- |
— |
53 |
Kardemumma.... i..........................vid....... |
____ » |
251 |
201 |
223 |
235 |
Vanilj..................................................... |
.... * |
— |
7 |
4 |
2 |
5. Frukter, grönsaker m. m. |
|||||
Anis....................................................... |
.... kg. |
704 |
262 |
—_ ■ |
— |
Saffran.................................................. |
____ > |
— |
1 |
'' -• : ! |
— |
Senap, malen eller preparerad....... |
2,037 |
4,495 |
4,929 |
6,572 |
|
omalen........... ............................. |
____ •> |
— |
2 |
— |
3 |
Såser och soja.......... .............................. |
____ » |
313 |
900 |
676 |
1,365 |
Kapris................................................... |
____ > |
37 |
298 |
476 |
658 |
Lagerbär och lagerblad............................. |
____ > |
303 |
358 |
625 |
1,016 |
Humle, spansk........................................ |
____ » |
50 |
153 |
214 |
211 |
Oranger, apelsiner och citroner................. |
.... » |
10 |
3,500 |
1,860 |
10 |
Vindrufvor...................................... |
____ > |
2,008 |
10 |
5 |
16,923 |
Äpplen och päron.................................... |
____ » |
69,559 |
20,115 |
43,418 |
19,644 |
Andra frukter och bär, friska................... |
____ » |
5,308 |
25,595 |
22,367 |
30,288 |
Plommon och sviskon.............................. |
____ » |
— |
5,960 |
4,290 |
2,300 |
Fikon.......i............................................. |
____ > |
7,629 |
595 |
7,825 |
4,565 |
Russin........................... |
____ » |
105,620 |
17,560 |
40,500 |
87,390 |
Frukter, torkade...................................... |
____ » |
45 |
987 |
59 |
1 |
saltade eller inlagda i ättika....... |
____ > |
41 |
29 |
6 |
4 |
syltade...................................... |
____ > |
11,128 |
5,004 |
3,171 |
2,559 |
Mandlar................................................... |
____ » |
3,424 |
4,537 |
3,429 |
1,801 |
Tat). 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
103
Kokosnötter..................................................
Nötter, andra slag......................................
Kastanier........:............t.''..............................
Grönsaker, hufvudkål, kålrötter m. m.............
sparris, meloner........i..................
andra, friska eller saltade ............
torkade..................i..................
hermetiskt inlagda.......................
Champignoner, tryffel m. m...................
Cikorierötter, obrända...................................
Potatis, frisk................................................
Humle........................................................,
Potatismjöl...................................................
Kaffetillsättning............................................
Konfityrer, drops m. m..................................
Citronsyra och vinsyra...............................
Lakrits.........................................................
6. Spirituösa och andra dryckesvaror.
Bränvin och sprit, på flaskor ........................
intill 80 %, på fat............
öfver 80 %, > ............
Eter och nafta ................ ............................
Ättiketer......................................................
Eter spirituosus............................................
Vin. på flaskor.............................................
på fat...................................................
Öl och porter, på flaskor..............................
på fat....................................
Maltextrakt..................................................
Mjöd........................................................
Saft (icke sötsyltad).......................................
Ättika, på flaskor.........................................
på fat...........................................
Mineralvatten ..............................................
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
kg. |
15 |
7 |
40 |
— |
» |
70 |
544 |
554 |
4,834 |
> |
1 |
2 |
3 |
-r.,;J |
1,890 |
1,920 |
2,720 |
2,850 |
|
> |
6 |
6 |
64 |
19 |
4,870 |
2,400 |
1,490 |
1,050 |
|
> |
1,010 |
1,197 |
1,687 |
2,159 |
''i |
2,000 |
708 |
212 |
544 |
7> |
77 |
— |
3 |
-j |
t |
110 |
— |
110 |
260 |
hl. |
2,827 |
4,068 |
1,872 |
2,097 |
kg. |
160 |
.... 210 |
523 |
1,116 |
» |
300 |
20 |
1,300 |
600 |
kr. |
9,600 |
3,500 |
4,000 |
-i |
kg. |
158,724 |
1,229 |
7,137 |
6,073 |
» |
80 |
223 |
78 |
31 |
535 |
1,933 |
584 |
25 |
|
lit. |
808 |
656 |
947 |
909 |
kg- |
1,501 |
4,044 |
1,663 |
3,188 |
» |
493 |
147 |
74 |
28 |
> |
11 |
13 |
5 |
— |
> |
27 |
55 |
6 |
-r |
2> |
1 |
163 |
253 |
131 |
lit. |
3,803 |
7,751 |
4,925 |
9,239 |
kg- |
53,160 |
156,070 |
61,680 |
101,070 |
lit. |
3,583 |
374 |
11,349 |
9,315 |
kg- |
297 |
289 |
20 |
153 |
23 |
— |
1 |
— |
|
» |
— |
223 |
932 |
— |
> |
2,060 |
3,084 |
541 |
620 |
lit. |
1,028 |
452 |
233 |
431 |
kg. |
33,602 |
65,103 |
67,865 |
81,472 |
lit. |
3,595 |
4,109 |
4,400 |
4,456 |
104
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
[ |
1890. |
1991. |
1892. |
1893. |
|
7. Spiniadsiiinneu. |
|||||
Ull............................................ |
. kg. |
22,550 |
10,230 |
6,110 |
9,700 |
Bomull................................................ |
» |
6,750 |
5,130 |
20,750 |
14,830 |
Lin................. |
> |
720 |
11,070 |
20 |
— |
Hampa................................. |
4,160 |
38,570 |
10,790 |
500 |
|
Blånor ............................ |
» |
3,450 |
4,200 |
14,790 |
4,760 |
Jute............................. |
> |
5,260 |
7,200 |
1,240 |
4,790 |
Dref |
30 |
2,500 |
170 |
||
Lump......................................................... 8. Garn och tråd, repslagarearbeten in. |
» in. |
52,600 |
48,740 |
32,560 |
84,830 : ■ |
Silke................................................ |
kg. |
13 |
7 |
16 |
720 |
Ullgarn, ofärgadt......................................... |
22,528 |
19,501 |
21,289 |
14,846 |
|
färga''It......................................... |
» |
55,143 |
48,536 |
45,676 |
58,730 |
Bomullsgarn, ofärgadt.................................. |
» |
242,309 |
255,613 |
291,521 |
242,509 |
annat...................................... |
» |
68,483 |
78,114 |
91,410 |
98,749 |
Fiskegarn af bomull..................................... |
> |
107 |
260 |
10 |
5 |
Lin-, kamp- och jutegarn, ofärgadt................ |
1,577 |
.11,412 J: |
22,415 |
15,201 |
|
färgadt, otvinnadt. |
5 |
— |
1,524 |
||
tvinnadt.. |
» |
— |
7 |
1 |
2 |
Fiskegarn af lin och hampa.......................... |
- . |
~—., |
91 |
36 |
|
Repslagarearbete, tjäradt.............................. |
540 |
350 |
2,440 |
3,750 |
|
otjäradt, öfver 2 m. m....... |
‘ |
1,740 |
4,820 |
3,840 |
1,200 |
finare.................. • |
> |
1,870 |
3,100 |
590 |
20 |
9. Mana fakt iirvaror af spånadsämneu. a) Hel- och .halfsidenvar or- |
|||||
Snörmakarearbeten........................ |
kg. |
214 |
7 |
176 |
125 |
Blonder, bobbinet, spetsar och tyll................ |
> |
1 |
-- |
— |
5 |
Andra varor af hel- eller halfsiden................ |
> |
1,826 |
1,388 |
1,558 |
1,350 |
Vaxtaft............ |
— |
20 |
40 |
-Ti |
|
Oljade och gummikläder............... ............... |
» |
8 |
20 |
1 |
|
Kläder, sydda.............................................. |
1,380 |
1,469 |
941 |
1,448 |
105
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
||
b) Ullvaror. Filt, till tekniskt bruk................................... |
kg- |
655 |
1,550 |
2,355 |
3,160 |
annan................................................... |
— |
755 |
685 |
946 |
|
Mattor, sängtäcken in. in............................... |
318 |
299 |
4,741 |
7,107 |
|
Strumpstolsgods, gröfre................................. |
» |
2,082 |
3,904 |
8,592 |
8,093 |
annat.''................................ |
26,081 |
23,219 |
21,964 |
29,877 |
|
Band och väfnad med kautschuk................... |
— |
— |
12 |
53 |
|
Blonder, bobbinet, spetsar och tyll ................ |
G |
— |
• —tr— |
8 |
|
Andra varor, klara eller öppna...................... |
— |
18 |
11 |
||
försedda med broderi................ |
» |
5 |
7 |
4 |
11 |
andra slag................................ |
235,390 |
223,110 |
272,870 |
274,740 |
|
Väfnader, sydda........................................... |
8 |
1 |
— |
2,702 |
|
Kläder, sydda .............................................. |
4,470 |
4,043 |
3,182 |
8,687 |
|
9 c) Bomullsvaror. |
|||||
Vadd......................................................... |
kg- |
50 |
765 |
1,365 |
1,609 |
Band m. in................................................... |
194 |
44 |
119 |
692 |
|
Strumpstolsgods ........................................... |
» |
1,431 |
2,120 |
1,311 |
1,546 , |
j Skj ort veck................................................. |
> |
— |
— |
20 |
|
j Segelduk, m. m., */2 in. i □ vägande minst 180 gr. |
18,453 |
15,865 |
8,491 |
6,820 |
|
Väfnader, V2 ni. i □ vägande minst 100 gr. |
226 |
2,476 |
1,568 |
1,422 |
|
| Dräll, damast in. in. .................... ................ |
523 |
562 |
973 |
1,283 ; |
|
Blonder, bobbinet, spetsar och tyll................. |
198 |
2,491 |
1,590 |
975 |
|
Andra varor, klara eller öppna...................... |
$ |
721 |
22,319 |
57,852 |
58,585 |
tryckta..................................... |
» |
25,590 |
22,860 |
23,640 |
36,360 |
flerfärgade................................ |
» |
295,420 |
296,200 |
320,940 |
319,410 |
enfärgade eller blekta |
> |
78,670 |
| 81,370 |
102,330 |
118,590 |
oblekta ............................. |
» |
212,200 |
248,330 |
355,840 |
348,420 |
Väfnader, Hydda........................................... |
» |
36 |
129 |
53 |
492 |
Kläder, sydda............................................... |
3,367 |
2,683 |
4,029 |
5,159 l |
|
d) Lin-, kamp- och jutevaror. Sprutslangar ................................................ |
kg- |
190 |
68 |
442 |
713 |
Sadelgjordsväf............................................. |
b |
73 |
_ |
95 |
209 i |
! Mattor......:i............................. ............... |
» |
174 |
in |
368 |
578 |
Band..........i..............................''.................. |
b |
51 |
10 |
12 |
7 |
Strumpstolsarbeten..................................... |
» |
— |
1 - |
— |
1 1 '' |
14
106
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
? *''«yr i |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Väfnader, */* m. i □ vägande minst 110 gr. ... |
kg- |
460 |
10 |
100 |
170 |
’ Dräll, damast m. m....................................... |
) |
964 |
1,132 |
1,111 |
4,194 |
26 |
2 |
9 |
|||
j Andra varor, klara eller öppna |
|||||
tryckt»..It. VI..-........................ |
4 |
265 |
315 |
1 |
|
flerfärgade................................ |
218 |
1,293 |
1,519 |
894 |
|
enfärgade eller blekta ............... |
» |
7,327 |
8,939 |
5,874 |
2,473 |
oblekta.................................... |
> |
90,746 |
310,853 |
256,147 |
600,015 1 |
j Vafnader, sydda, säckar................................ |
» |
7,540 |
91,048 |
74,999 |
62,087 |
segel.. |
9 |
73 |
128 i 20 33Q |
||
andra....... |
1,324 |
||||
! Kläder, sydda............................................... |
> |
11,205 |
32,549 |
30,413 |
10,398 |
e) Diverse manufakturvaror. |
|||||
j Väfnader, spatlade, målade, lackerade etc.: |
* |
||||
Smergelduk......................... |
kg. |
— |
10 |
— |
15 |
1 Mattor, pressenningar................................. |
1 |
37 |
366 |
325 |
1,097 | |
Bokbindareclotb......................................... |
» |
10 |
—T'' |
10 ! |
|
Rullgardiner......................... |
» |
632 |
709 |
1,877 |
1,473 |
Vaxduk................................... |
» |
948 |
676 |
742 |
1,785 1 |
Väfnader, sydda........................................ |
11 |
10 |
20 |
2 |
|
Oljade och gummikläder, ej af siden .......... |
> |
585 |
254 |
198 |
191 |
Klädespersedlar af celluloid................. |
* |
—- |
— |
41 |
28 ! |
Kläder, sydda ........................................... |
97 |
. - |
12 |
- | |
|
Hängslen och delar deraf........... .................. |
> |
4,807 |
4,546 |
2,652 |
2,036 j |
Madrasser etc. med någon del af metall eller trä |
» |
1,081 |
430 |
30 |
292 j |
andra, stoppade med fjäder............ |
# |
56 |
9 |
127 |
4 | |
stoppade med annan materiel......... |
kr. |
100 |
300 |
200 | |
|
Hattar och mössor: dam- och bamhattar af |
1 |
||||
siden eller monterade’... |
st. |
36 |
4 |
7 |
18 ! |
andra af silke, filt, |
|||||
kläde etc................... |
» |
90,600 |
121,907 |
107,316 |
108,834 j |
andra.......................... |
33,997 |
24,932 |
43,461 |
37.003 i |
|
Paraplyer och parasoller af hel- eller halfsiden |
556 |
96 |
84 |
154 |
|
andra...................... |
, |
1,005 |
238 |
44 |
1,071 1 |
ställningar ............. |
kg- |
24 |
31 |
145 |
2 |
Nattsäckar, kappsäckar m. m......................... |
» |
50,056 |
45,929 |
50,379 |
56,251 j |
»i
Tab. 4. (Forte.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
107
r.(’-i ''.''tv! ifvi .«<*.-(■
! Snörmakarearbeten, ej af silke.......................
| Blommor, konstgjorda...................................
delar deraf....................................
Broderier och brodermönster.........................
Diverse beklädnadsartiklar.............................
10. Hår, fjäder, skinn, ben, horn ni. in.
| Tagel...........................................................
| Borst och annat hår.....................................
! Fjäder, dun m. m.........................................
| Plymer........................................................
Skinn, pelsverk, oberedda, af get, får, hjort,
hare m. m.....
af bäfver, hiller,
mård, utter....
andra slag..........
beredda, af get, får, hjort,
hare m. m.....
pensvlvanskinn
af bäfver, hiller,
mård, utter . .
andra slag............
andra, med hårbetäckn., oberedda, torra
råa..
beredda.........
ej pelsverk, barkade samt sulläder......
andra slag.......................
Ben, oarbetadt, samt benmjöl........................
Benkol, brändt elfenben m. m.......................
Horn, oarbetadt äfvensom raspadt och i skifvor
Koraller, oarbetade.......................................
Strängar, tarm-............................................
Rom, ej kaviar.............................................
Gödningsämnen, ammoniak..................
ehilisalpeter.......................
andra............................
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
kg- |
2,079 |
1,403 |
4,124 |
i 5,483 ! |
y> |
2 |
- ■> |
4 |
— ■ |
* |
\ |
— |
4 |
— |
kr. |
— |
— |
600 |
1,000 |
» |
400 |
|||
kg- |
554 |
581 |
10,987 |
384 |
3,237 |
1,883 |
9,114 |
7,304 |
|
> . |
11.570 |
9,196 |
6,104 |
4,271 |
> |
22 |
1 |
12 |
121 |
2,951 |
7,297 |
18,934 |
12,502 |
|
?> |
8 |
79 |
65 |
89 |
» |
273 |
1,454 |
816 |
1,592 |
» |
96 |
101 |
206 |
132 |
> |
— |
— |
— |
|
256 |
29 |
126 |
212 1 |
|
t |
444 |
973 |
745 |
878 ; |
» |
137,800 |
103,010 |
96,880 |
133,440 |
» |
90,410 |
121,550 |
101,290 |
111,620 |
» |
123 |
— |
60 |
5 |
14,600 |
23,820 |
29,790 |
18,870 : |
|
» |
22,922 |
20,608 |
14,167 |
27,340 |
3> |
2,160 |
4,830 |
22,150 |
9,760 |
y> |
__ |
— |
— |
3 |
2> |
501 |
550 |
3,877 |
1,827 |
kr. |
100 |
— |
— |
|
kg. |
5 |
— |
1 ; |
|
» |
— |
6,800 |
— |
940 i |
■» |
779 |
990 |
960 |
310 i |
» |
500 |
— |
— |
— |
7, |
20,180 |
381,080 |
121,970 |
138,880 |
108
Tab. 4. (Forts ) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890. |
1801. |
1892. |
1893. |
|
11. Arbeten nf hår, skinn, ben, horn in. in. Borstbindarearbeten med inf. af trä eller metall kg. |
10,020 |
7,180 |
15,228 |
8,410 |
af beiij horn m. m. > |
7 |
6 |
34 |
i |
Mattor och täcken af nöthår......................... » |
5.893 |
6,636 |
6,118 |
5,136 |
Filt af nöthår............................................... » |
596 |
40 |
.- |
2,981 |
Tagelarbeten................................................ » |
54 |
— |
2 |
— |
Buntmakarearbeten....................................... » |
6.804 |
7,453 |
5,729 |
7,924 |
j Handskar ...........................:........................•"» '' |
393 |
• 615 |
599 |
525 |
Skomakarearbeten, af hel- eller halfsiden........ » |
— |
— |
52 |
. •• |
af andra tyger, saffian m. m. » |
8,821 |
11,347 |
9,757 |
11,946 |
af andra skinn med träsulor » |
2,885 |
4,908 |
4,056 |
4,496 |
andra.............................. » |
26,855 |
33,024 |
45.785 |
45,063 |
Sadelmakarearbeten...................................... » |
280 |
927 |
1,762 |
1,932 |
Portmonnaier, plånböcker m. m..................... » |
3,963 |
2,308 |
2,421 |
3,696 |
Arbeten af beredda skinn med hårbetäckning »■. |
— |
7 |
19 |
12 |
Läderarbeten................................................ » |
835 |
250 |
180 |
442 |
Arbeten af ben............................................. » |
5 |
— |
4 |
4 |
Arbeten af horn........................................... > |
9 |
— |
1 |
—- |
12. Talg, olja, tjära, gummi m. m. |
''t ; |
|||
Stearin, paraffin m. m................................... kg. |
5,780 |
230 |
40 |
20 |
Talg, oleomargarin m. in............. ................. » |
284,890 |
240,570 |
99,180 |
6,170 |
Fettlut, Degras m. m.................................... » |
320 |
100 |
290 |
120 |
Bomolja....................................................... > |
16,210 |
10,060 |
4,410 |
1,130 |
Hamp-, palm- och kokosolja.......................... » |
6,890 |
— |
— |
— |
Lin-, rof-, raps- och spermacetiolja................. » |
74,240 |
162,260 |
96,160 |
22,740 |
Amerikansk olja....................................... » |
180 |
6,618 |
— |
— |
Smörfärg...................................................... » |
518 |
969 |
2,315 |
5,941 |
Paraffinolja, petroleum m. m.......................;. » |
190 |
3,730 |
785,930 |
46,370 |
Terpentin, enbärsolja, bensin......................... » |
— |
3,870 |
2,530 |
2,160 |
Andra eteriska oljor...................................... > |
44 |
267 |
233 |
29 |
Hartsolja, vaselin och vagnsmörja.................. > |
29,964 |
49,934 |
22,116 |
23,200 |
Ostlöpe........................................................ > |
479 |
473 |
504 |
389 |
Glycerin....................................................... » |
100 |
— |
2,170 |
25 |
Glycerin-dip................................................ » |
53 |
41 |
138 |
208 |
Fernissor och polityr, sprithaltiga........... » |
39 |
858 |
1,426 |
716 |
109
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890 |
1891. |
1892. |
1893. |
||
T-- j Fernissor och polityr, denaturerade......... |
kg. |
_ |
4 |
561 |
152 |
andra................... |
» |
1,880 |
9,670 |
11,870 |
10,490 |
! Tran.................................................... |
....... hl. |
40 |
89 |
106 |
749 |
1 Tjära af trä........................................... |
....... » |
12,137 |
7,076 |
5,982 |
8,248 |
af stenkol..................................... |
> |
158 |
778 |
694 |
652 |
Fernisstjära, blank................................. |
...... kg. |
— |
450 |
— |
— |
j Karbolsyra. rå m. m.............................. |
....... » |
7,708 |
13,825 |
11,892 |
10,992 |
ren...................................... |
* |
— |
20 |
118 |
— |
Beck..................................................... |
....... » |
6,100 |
30,500 |
9,260 |
12,630 |
j Terpentin.............................................. |
» |
— |
150 |
185 |
— |
Gummielasticum och guttaperka............. |
...... > |
— |
- |
1 |
— |
i Gummi och harts, ej specificeradt........... |
164 |
66,447 |
67,992 |
6,668 |
|
Lack..................................................... |
36 |
52 |
24 |
72 |
|
Vax.................................................... |
1,915 |
1,441 |
1,735 |
1,114 |
|
Lim: husbiås och gelatin....................... |
» |
135 |
169 |
1.013 |
1,041 |
andra slag.................................... |
...... » |
1,069 |
2,308 |
8,557 |
8,828 |
13. Fabrikater af talg, olja, gummi Ljus af stearin, paraffin m. m................ |
in. m. kg. |
122,730 |
107,730 |
120,910 |
111,200 |
af talg......................................... |
— |
— |
170 |
||
af vax samt vaxstaplar.................. |
...... » |
— |
-- |
29 |
■-- |
Såpa...................................... |
...... » |
5,300 |
2,009 |
2,529 |
1,408 |
j Tvål, genomskinlig................................. |
...... » |
5,544 |
2,797 |
4,659 |
2,568 |
annan.......................................... |
...... » |
142,348 |
148,821 |
151,756 |
183,445 |
Svärtor, alla slag................................... |
> |
4,752 |
7,480 |
14,696 |
4,619 |
Hårolja............................................... |
> |
19 |
85 |
131 |
42 |
, Pomada............................................... |
...... »• |
296 |
180 |
205 |
163 |
Rökelse............................................... |
...... |
79 |
56 |
88 |
70 |
1 Luktvatten, sprithaltigt......................... |
11,461 |
486 |
792 |
550 |
|
annat.................................. |
■» |
2,859 |
5,261 |
2,964 |
5,605 |
Guttaperka, arbetad, plattor, rör m. m. . |
...... » |
1,085 |
2,115 |
2,695 |
2,755 |
andra slag.............. |
...... » |
1,400 |
430 |
1,840 |
22.310 # |
no
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
14. Trävaror, oarbetade eller halffärdig». |
1800. |
1891 |
1892 |
1893. |
|
Tunnband.................................................... |
st. |
33,081 |
33,550 |
10,850 |
14,250 |
Stäfver, oarbetade......................................... |
kr. |
37,600 |
14,300 |
28,000 |
7,700 |
arbetade ......................... |
X |
400 |
100 |
— |
5,900 |
Andra trävaror............................................. 15. Trävaror, arbetade. |
2,773,200 |
3,321,500 |
4,310,500 |
4,054,200; |
|
| Trämassa och cellulosa................................. |
kg- |
: 23,844,570 |
20,323,390 |
19,027,180 |
21,880,350; |
Faner.......................................................... |
X |
65 |
117 |
199 |
33,394! |
Brickor, skålar, utskurna träarbeten m. m....... |
X |
1 |
— |
— |
4,274 |
Stänger, lister och ramar, förgylda................. |
X |
5,940 |
6,505 |
3,837 |
|
gipsade............. |
> |
2,186 |
1,586 |
1,507 |
7,645 > |
| Snickarearbeten af utländskt trä.................... |
» |
19,550 |
34,760 |
48,290 |
77,820; |
af furu eller gran.................. |
> |
30,250 |
19,920 |
39,320 |
43,660! |
af andra inhemska träslag.. |
* |
171,930 |
223,580 |
227,820 |
253,480'' |
af olika träslag........... |
X |
— |
— |
— |
43oj |
Tunnbindarearbeten.................. |
kr. |
1,300 |
47,200 |
39,300 |
21,100 |
Svarfvareärbeten, block, delar till verktyg etc. |
kg- |
601 |
1,195 |
1,195 |
802 |
andra, gröfre.......... |
X |
1,897 |
4,968 |
15,822 |
8,225 |
finare, konstsvarfvade..... |
> |
25 |
79 |
260 |
3,321 |
Pipor och delar dertill, ej kritpipor.. |
» |
— |
162 |
62 |
279 |
Käppar........................................................ |
» |
953 |
1,097 |
1,564 |
2,024 |
Spånarbete, mattor........................................ |
X |
7,689 |
6,677 |
8,587 |
7,880| |
annat ........................................ |
X |
39,959 |
39,217 |
40,032 |
37,344i |
i Skopligg....................................................... |
X |
250 |
310 |
500 |
30 |
i Andra arbetade trävaror................................ |
> |
— |
— |
— |
209,160, |
1 Tändstickor och tändsvamp........................... 16. Färger oeh färgningsäninen. |
X |
292,704 |
. 357,080 |
358.630 |
422,600; |
: Blyhvitt och zinkhvitt............. |
kg-. |
13,650; |
8,040 |
6,320 |
8,850 |
Indigo..................... |
X |
— |
— |
-- |
267 |
Kateku........................................................ |
X |
803 |
531 |
1,342 |
93 |
Vitriol....................................................... |
X |
61,240 |
74,790 |
51,410, |
40,020 |
Målarfärg, beredd med olja........... |
» |
540 |
4,476 |
1,843 |
5.945 |
Färgträ, helt................................................ |
X |
3,850 |
— |
— |
|
, raspadt................... |
X |
30,680 |
57,920 |
82,760 |
234,700* |
annat ................................... |
X |
756,680 |
901,310 |
791,830'' |
894,670 |
Kulör........................ |
X |
676 |
1,548 |
1,804; |
1,549 |
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
in
i*.-: e<;.-s
17. Diverse ämnen nr växtriket.
1 Hö .ii........................................................
| Vicker.......i-,.............................................
Kli............................................;...............
|
Oljekakor..................................;...............
Kork, oarbetad..........................................
Bark och barkextrakt, näfver......................
| Saf, oarbetad..............t-V............... .............
! Rör, bambu- och spanska in. m..................
Gräs......................................................
Strå och halm...........................................
Frö, lin-....................................................
kanarie-.............................................
« raps- och rof-.....................................
annat, gräsfrö.....................................
ej specificeradt..................................
Träd, buskar och plantor, lefvande..............
Blommor, friska, afskurna samt torkade......
Blomsterlökar. i ................., .........
1 Svamp, tvätt-.............................................
18. Papper och arbeten deraf.
j Skrif- och ritpapper................... ...............
Tryck-, sug- och filtrerpapper......................
Papp, pack-, kardus- och makulaturpapper ..
Förhydnings- och takpapper.......................
Tapeter, visitkort, brefkuverter m. in..........
Papper, inbundet eller häftadt....................
Spelkort ...................................................
Ornamenter af stenpapp.............................
Andra arbeten af papp och papper............
Träpapp.................................................
1890 |
1891. |
1892 |
1893 |
|
kg- |
82,950 |
40 |
95,270 |
276,660 |
hl. |
822 |
918 |
806 |
3,500^ |
kg- |
60 |
420 |
1,000 |
12,400 |
4,000 |
70,080 |
76,500 |
5,240 |
|
> |
6,900 |
41,690 |
57,840 |
28,920 |
» |
1,208,300 |
976,280 |
968,290 |
204,230 17 30 |
> |
320 |
5 |
15 |
|
» |
— |
— |
20 |
— |
208,423 |
60 |
130 |
9,110 |
|
> |
270 |
440 |
350 |
_ |
» |
— |
— |
— |
10 |
» |
20 |
— |
— |
1,070 |
61,353 |
156,740 |
82,370 |
115,000 |
|
''* |
74,264 |
40,290 |
44,510 |
39,570 |
kr. |
1,500 |
2,200 |
3,100 |
2,800 |
kg- |
88 |
98 |
240 |
50 |
» |
59 |
463 |
526 |
523 |
» |
150 |
4 |
127 |
3 |
kg. |
87,960 |
82,510 |
118,250 |
95,500 |
... |
243,530 |
269,890 |
61,920 |
85,740 |
>, |
746,820 |
1,270,550 |
1,643,570 |
1,689,640 |
, |
73,290 |
146,790 |
69,530 |
92,570 |
» |
111,320 |
122,460 |
119,030 |
140,930 |
* |
5,120 |
6,859 |
3,953 |
4,880 |
spel |
10,969 |
11,419 |
6,641 |
8,611 |
kg. |
123 |
1,386 |
89 |
— |
4,466 |
10,571 |
13,133 |
14,516 |
|
* |
450,000 |
342,400 |
91,590 |
33,500 |
112
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1S90 |
1891. |
1892. |
1893. |
||
19. Andra fabrikater af vilxlHiiinen. |
|||||
j Korkar, utan beslag...................................... |
kg. |
303 |
6,432 |
10,119 |
11,581 |
med beslag...................................... |
» |
3 |
-- |
65 |
■- |
Bast, arbetadt, mattor................................... |
» |
30 |
— |
2,618 |
— |
annat.................................... |
» |
109 |
2,741 |
812 |
94 i |
j Qvastar och borstar af saf, ris m. m.............. |
» |
19,172 |
21,180 |
20,766 |
45,847 |
Saf, i annat arbete....................................... |
59,313 |
25,789 |
16,118 |
10,044 |
|
Strå och halm, arbetadt................................ |
» |
250 |
200 |
998 |
604 ; |
Rör, flätade arbeten deraf............................. |
» |
4 |
5 |
64 |
55 |
Korgmakarearbeten af oskalade qvistar.......... |
1.776 |
4,528 |
5,864 |
4,335 |
|
andra............................. |
3.371 |
4,161 |
8,263 |
7,906 |
|
Celluloid, arbetad.......................................... |
» |
— |
— |
3 |
11 |
Oblater....................................................... |
— |
— |
29 |
— |
|
Bläck och bläckpulver.................................. |
14,365 |
16,420 |
15,408 |
24,142 ! |
|
20. Mineraliers r&iininen. |
|||||
Jord och lera............................................... |
kg. |
1,093,990 |
626,660 |
818,260 |
737,170 |
Krita, oarbetad............................................. |
63,590 |
11,120 |
15,420 |
44,890 |
|
rit- och pastell-....................... ........... |
— |
1 |
30 |
— |
|
Gips, pulveriserad och bränd kalk................. |
hl. |
5,446 |
2,392 |
483 |
277 |
Cement och hydraulisk kalk.......................... |
» |
3,303 |
4,295 |
17,551 |
17,847 |
Marmor och annan sten .............................. |
kr. |
126,900 |
113,100 |
89,800 |
92,700 |
Asfalt och arbeten deraf............................... |
kg- |
560 |
280 |
500 |
_ |
Blyerts.......''....................''............................ |
» |
375 |
212 |
463 |
75 |
Stenkol, candera och kokes............................ |
hl. |
52 |
8,460 |
117 |
935 |
Aska af trä.................................................. |
kg- |
— |
2 |
— |
— |
Träkol.......................................................... |
hl. |
50 |
1,371 |
1,437 |
12,087 |
Torf............................................................. |
kg |
— |
— |
- s. |
1,400 |
Salt, glauber-..............................''.V.:.-i....... |
» |
20,280 |
4,800 |
1,470 |
350 |
kok-, rått.............................................. raffineradt.................................... |
hl. » |
1,805 170 |
10,310 172 |
) 10,941 |
20,833 ; |
Sundhetssalt................................................. |
kr. |
16,300 |
16,800 |
9,500 |
11,600 |
Salpeter, vanlig............................................ |
» |
24,140 |
410 |
860 |
510 |
Svafvel och svafvelblomma........................... |
» • |
— |
_ |
— |
8,420 |
Alun.......................................................... |
5,555 |
4,228 |
3,739 |
6,660 |
|
Soda.......................................................... |
» |
1,106.140 |
1.468,740 |
1,486,220 |
946,110 | |
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
113
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
||
••*1) Pottaska...................................................... |
r; f V kr. |
■ 8,640 |
380 |
37,310 |
22,370 |
Vinsten...................................................... |
» |
200 |
1,482 |
240 |
935 |
Blekpulver . ................................................ |
» |
— |
— |
12,760 |
450 |
Borax och borsyra ....................................... |
» |
— |
759 |
31 |
180 |
Aseptin........................................................ |
kr. |
2,700 |
5,200 |
5,900 |
3,000 |
Svafvelsyra.................................................. Saltsyra....................................................... |
kg- |
— |
140 |
100 |
180 |
» |
— |
— |
290 |
— |
|
Salpetersyra................................................. |
50 |
— |
-- |
-— 1 |
|
Vattenglas.................................................... |
» |
— |
3,130 |
3,720 |
1,080 |
Kemikalier, ej specificerade ........................... |
kr. |
5,100 |
6,100 |
1,100 |
4,600 |
21. Mineralier: fabrikater. |
|||||
Deglar, telegrafhattar, vattenledningsrör m. m. |
kg- |
487,590 |
1,217,840 |
1,238,880 |
1,368,080 |
Kakelugnar.................................................. |
16,727 |
48,320 |
48,530 |
‘ 27,270 |
|
Mursten ...................................................... |
st. |
1,350,675 |
1,255,160 |
1,869,864 |
1,192,505 |
Taksten, oglaserad........................................ |
> |
— |
29,300 |
54,029 |
39,730 |
Kritpipor..................................................... |
kg. |
451 |
113 |
200 |
240 |
Krukmakarearbeten, oglaserade och omålade... |
» |
4,180 |
1,750 |
120 |
1,490 |
andra............................ |
16,590 |
6,220 |
7,870 |
25,530 |
|
Faj ans.....................h.......''. . .U''i............. |
» |
473,710 |
340,860 |
382,700 |
439,700 |
Porslin, äkta................................................ |
38,060 |
23,040 |
15,440 |
16,840 |
|
Buteljer och flaskor...................................... |
1,992,090 |
2,416,450 |
1,977,260 |
1,734,530 |
|
Flaskor med flätning.................................... |
— . |
24 |
9 |
TT.- |
|
Fönster- och spegelglas, folieradt................... |
» |
663 |
— |
4 |
134 |
ofolieradt, slipadt...... |
1,184 |
387 |
1,830 |
340 |
|
annat........ |
» |
12,691 |
20,924 |
111,680 |
67,242 |
Patentglas m. m........................................... |
» |
547 |
340 |
2,601 |
1,735 |
Kolfvar, retorter m. m................. ................ |
» |
888 |
352 |
590 |
1,016 |
Optiska glas, oinfattade m. m........................ |
» |
--. |
1 |
30 |
3 |
Glasskärf (»Glassmelte»)................................ |
» |
8,500 |
3,000 |
3,100 |
2,970 |
Andra glasvaror............................................ |
274,680 |
246,690 |
293,500 |
376,300 |
|
Speglar.......................................i................ |
» |
187 |
524 |
569 |
580 |
Blyertspennor .............................................. |
» |
34 |
26 |
126 |
30 |
Krut, patroner och fyrverkeriarbeten.............. |
» |
750 |
499 |
282 |
330 |
Nitroglycerin och dynamit............................. |
» |
853 |
— |
-- |
75 |
Qvarnstenar................................................. |
st. |
23 |
18 |
13 |
8 |
Slipstenar.................................................... |
» |
2,024 |
1,160 |
1,752 |
38 |
15
114
Tab. 4. (Ports.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
||
22. Metaller, oarbetade och lialfförarbetade. Tackjern, skrot m. ni.................................... kg. |
2,616,470 |
3,820,810 |
2,275,070 |
3,282,570 |
|
Stål............................................................. |
» |
726,410 |
669,040 |
376,440 |
409,060 |
Stång- och bandjern m. m............................. |
» |
4,799,000 |
14,133,310 |
12,133,650 |
11,011,220 |
Jern, plåtar.................................................. |
» |
727,670 |
530,580 |
806,830 |
937,940 |
Koppar, messing etc., oarbetad...................... |
» |
180 |
400 |
•- |
20 |
plåtar, stänger, m. m........................ |
» |
4,440 |
16,440 |
13,530 |
13,680 |
Zink, oarbetad.............................................. |
— |
190 |
30 |
1,620 |
|
plåtar, stänger, rör............................... |
27,280 |
82,960 |
56,760 |
33,840 |
|
Bly, oarbetadt .............................................. |
» |
2,500 |
— |
28,150 |
65,120 |
i rullar, stänger, plåt, rör....................... |
» |
850 |
48,930 |
8,010 |
11,120 |
Tenn, oarbetadt............................................ |
» |
130 |
310 |
100 |
1,320 |
i rullar, stänger, plåt etc...................... |
» |
130 |
5,330 |
5,330 |
6,280 |
Andra oädla metaller, oarbetade.................... |
— |
— |
— |
300 |
|
Metallaffall, slagg....................,................ |
— |
374,650 |
696,990 |
488,970 |
|
23. Metaller, arbetade. |
|||||
a) Jemarbeten. |
|||||
Söm, spik, bultar och skrufvar....................... |
hg- |
331,500 |
348,560 |
366,790 |
388,810 |
Knifvar och gafflar, försilfrade, pennknifvar m. m. |
1,489 |
1,356 |
1,824 |
1,966 |
|
andra, fingerborgar m. m.... |
» |
71,540 |
62,750 |
76,980 |
74,610 |
Knapp- och hårnålar, häktor m. m................ |
» |
378 |
1,123 |
322 |
184 |
Pennor........................................................ |
> |
10 |
1 |
10 |
2 |
Etuier med sy- och toilettsaker..................... |
1,064 |
1,337 |
357 |
275 |
|
Kitbestick.................................................... |
> |
15 |
7 |
10 |
5 |
Stål- och jerntråd, strängar............................ |
> |
400,050 |
366,690 |
262,060 |
390,410 |
arbetad, linor m. m............ |
86,750 |
75,010 |
61,070 |
56,730 |
|
andra arbeten........ |
» |
2,500 |
2,840 |
30,580 |
200 |
Metalltråd, öfverspunnen .............................. |
» |
101 |
55 |
117 |
— |
arbetad....................................... |
» |
133 |
17 |
103 |
|
Gevär och pistoler........................................ |
4,785 |
6.375 |
9,076 |
3,104 |
|
Gevärspipor................................................. |
> |
247 |
317 |
10,429 |
529 |
Redskap och verktyg.................................... |
> |
304,480 |
326,130 |
724,310 |
404,330 |
Fiskkrokar................................................... |
> |
4 |
190 |
— |
29 |
Stilar m. m............................... .................. |
1,040 |
1,250 |
7,720 |
4,940 |
|
Dörrvred, eldställ, strykjern m. m.................. |
» |
72,440 |
105,480 |
168,830 |
236,730 |
115
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
till'' i .SO-i !.''• i .till *; |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Sängar, kassaskåp, kopiepressar..................... |
kg- |
2,720 |
3,140 |
>)100,500 |
l)302,060 |
Jernvaror, gjutna, fina, t o. m. 5 kg. st......... |
» |
777 |
2) 577 |
3)- |
9)- |
5—25 » ........ |
J |
2,966 |
8) 12 |
’)- |
s)- |
öfver 25 » ........ |
> |
254 |
— |
3) — rit |
3)- |
grofva, kanoner, mörsare... |
» |
9,100 |
19,850 |
64,840 |
47,360 |
rör........................ |
690 |
4) 6,520 |
4) 8,460 |
4) 3,530 |
|
grytor och pannor.. |
» |
610 |
) 409,090 |
267,550 |
237,100 |
ej specificerade...... |
» |
406,900 |
/ |
||
smidda eller valsade, jernvägsskenor |
» |
468,690 |
812,910 |
23,100 |
17,310 |
rör, stolpar....... |
> |
1,260 |
3)- |
5)- |
6)- |
ankare, kettingar |
» |
101,100 |
90,660 |
116,370 |
100,890 |
Plåtar, arbetade, 31/* mm. tjocka eller deröfver |
» |
45.702 |
6)124,660 |
o) 36,650 |
2,230 |
under 111/* mm., brickor etc........ |
> |
4,921 |
4,561 |
2,806 |
1,616 |
andra, lackerade |
35,794 |
7)- |
7)- |
7)- |
|
andra arbeten... |
» |
81,826 |
8)--- |
8)- |
8)-- |
Andra smidda arbeten, förgylla eller försilfrade |
» |
— |
562 |
364 |
— |
förnicklade eller polerade |
T» |
307 |
399 |
1,949 |
2,568 |
bronserade, fernissade etc. |
35,140 |
57,470 |
138,107 |
||
andra slag..................... |
» |
249,113 |
305,172 |
231,005 |
|
b) Koppararbeten. |
|||||
Söm, spik och skrufvar................................. |
kg- |
1,222 |
486 |
223 |
1,919 |
Plåtar, pläterade eller försilfrade.................... |
20 |
42 |
165 |
21 |
|
Tråd och strängar......................................... |
» |
4,070 |
3,487 |
5,642 |
2,789 |
Arbeten af tråd ........................................... |
) |
221 |
360 |
867 |
438 |
Dörrbeslag, ljusstakar m. m........................... |
» |
860 |
3,027 |
6,869 |
13,073 |
Bijouterivaror............................................... |
371 |
202 |
1,146 |
370 |
|
Bronspulver................................................. |
» |
21 |
42 |
4 |
8 |
Knallhattar.................................................. |
> |
6 |
— |
— |
26 |
Andra arbeten, förgylda, försilfrade................ |
» |
112 |
40 |
180 |
213 |
andra slag............................. |
» |
8,744 |
9,778 |
28,060 |
17,494 |
c) Zinkarbeten. |
|||||
Spik............................................................ |
kg. |
1,500 |
200 |
130 |
127 |
>) Ugnar och spisar inboräknado. *) Första halfåret. 3) So gjutna grofva jornvaror cj spociftcerade.
*) Innefattar såväl gjutna som smidda rör. 5) So gjutna rör. °) 3 m.m. tjocka och doröfvor. 7) So andra
smidda jornvaror, fernissade. 8) So andra smidda jornvaror, andra slag.
116
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
t '' .Ut v i • ‘ '' .fh; - * |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Andra arbeten, förgylda eller försilfrade......... |
kg. |
— |
i 2 |
12 |
|
bronserade eller lackerade ..... |
» |
135 |
1,861 |
99 |
340 |
andra slag............................. |
927 |
180 |
6,398 |
1,457 |
|
Gjutna zinkvaror öfver 25 kg. st.................... |
» |
76 |
25 |
— |
— |
d) Blyarbeten. |
|||||
Rör.................,.................v.................. |
kg- |
— |
— |
60 |
410 |
Andra arbeten.............................................. |
> |
—- |
100 |
30 |
no |
e) Tennarbeten. |
|||||
Andra arbeten än rör: förgylda, försilfrade..... |
kg- |
180 |
296 |
324 |
— |
lackerade eller målade |
384 |
l,03sj |
162 |
1,093 |
|
andra slag.................. |
718 |
2,599 |
|||
f) Guld- och silfverarbeten. |
|||||
Guld- och silfverarbeten................................ |
hg- |
67 |
21 |
102 |
4 |
Bladguld och bladsilfver................................ |
kg- |
6 |
2 |
44 |
1 |
Gulddragarearbeten..................1.................... } > 1 •••'' J t '' |
» |
4 |
8 |
24 |
38 |
24. Fartyg, vagnar, maskiner etc. |
|||||
Ångfartyg..''.)............................................. |
4 st. 1,190 tons |
7 st. 787 tons |
4 st. 508 tons |
4 st. 509 tons |
|
Segelfartyg.................................................... |
12 » 2,205 » |
6 » 690 » |
19 > 2,547 » |
13 > 4,085 > |
|
Båtar........................................................... |
kr. |
200 |
— |
- - |
400 |
Vagnar till spårvägar, godsvagnar.................. |
» |
— |
— |
165,000 |
-— |
passagerarevagnar........ |
> |
— |
— |
—- |
151,700 |
Personvagnar utan stoppning......................... |
st. |
1 |
8 |
11 |
21 |
med stoppning, kalescher......... |
» |
2 |
1 |
— |
1 |
andra fyrhjuliga |
1 |
2 |
15 |
4 |
|
tvåhjuliga |
» |
4 |
3 |
5 |
1 |
Barnvagnar.................................................. |
> |
1,330 |
1,136 |
879 |
912 |
delar deraf................................. |
kg- |
473 |
167 |
474 |
471 |
Arbetsvagnar................................................ |
kr. |
700 |
2,100 |
4,000 |
3,300 |
Lokomotiv:................ .............................-..... |
> |
66,400 |
29,800 |
33,000 |
—— |
Lokomobiler................................................. |
» |
— |
34,000 |
4,000 |
11,500 |
Slåtter- och mejerimaskiner........................... |
» |
9,200 |
7,600 |
3,800 |
— |
Andra landtbruksmaskiner................ .. ;..... |
14,600 |
26,400 |
21,800 |
33,200 |
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel
i »-ty | i
Symaskiner..............i.........................
Andra maskiner.......v............:.~V........
Maskindelar, packningar m. m.. ..........
Torpedos och elektriska apparater.......
Telegraf- och telefonapparater, kablar..
Brandsprutor.....................................
Plogar...............................................
Harfvar............................................
Pressar, boktryckspressar m. fl...........
Kardor.......,.,,.........................
Kardläder .,.,,............................,..........
Kardborrar.................................
Väfskyttlar........................................
Mål- och vigtredskap....................
Kaffeqvamar med trälådor .................
Siktar och såll.......... . . ..................
Kautschukstämplar............................
Velocipeder.,.....................................
Diverse redskap.................................
Pianinon.....................................
Gitarrer, violer och violoncell..........
Flöjter, oboer och klarinetter..............
Orglar...............................................
Harmonium, med fotklaviatur.............
utan » .............
Andra musikaliska instrumenter.........
Stråkar till » » .........
Delar » » » .........
Instrumenter, fysiska, nautiska etc......
optiska, kikare etc........
glasögon etc_____
Fickur af guld..................................
af silfver...............................
andra....................................
Väggur och studsare i foder af metall
117
till Norge enligt norsk statistik.
1890. |
189). |
1892. |
1893. |
|
kr. |
37,000 |
k 24,200 |
17,500 |
21,100 |
> |
191,900 |
194,500 |
153,900 |
293,500 |
» |
126,600 |
127,400 |
75,800 |
68,600 |
— |
1,000 |
2,400 |
. —- f |
|
kg- |
69,655 |
105,765 |
71,007. |
75,026 |
> |
500 |
2,700 |
6,200 |
18,900 |
kr. |
2,900 |
3,000 |
2,900 |
4,200 |
, . -^4—IT, ^ |
. |
200 |
||
» |
— |
7,100 |
— |
|
par |
— |
36 |
24 |
24 |
kg. |
238 |
19 |
5 |
71 |
> |
1,300 |
300 |
540 |
580 |
kr. |
1,400 |
7,100 |
7,400 |
, 6,800 |
» |
800 |
2,100 |
3,100 |
200 |
st. |
396 |
149 |
— |
6 |
kg. |
15 |
15 |
62 |
107 |
kr. |
1,600 |
1,200 |
1,300 |
600 |
> |
— |
200 |
*) 500 |
st. 2 |
» |
3,600 |
1,000 |
2,000 |
700 |
8t. |
2 |
— |
8 |
5 |
92 |
87 |
84 |
97 |
|
3 |
5 |
2 |
1 |
|
kr. |
— |
100 |
800 |
700 |
st. |
1 |
6 |
— |
12 |
» |
89 |
88 |
117 |
86 |
kg. |
64 |
13 |
300 |
400 |
st. |
25 |
10 |
58 |
26 |
kg. |
16 |
— |
29 |
38 |
kr. |
200 |
100 |
200 |
100 |
kg- |
136 |
71 |
178 |
44 |
> |
15 |
45 |
236 |
22 |
st. |
70 |
37 |
297 |
372 |
» |
552 |
572 |
1,374 |
1,378 |
» |
208 |
89 |
24 |
45 |
kg. |
2 |
1 |
3 |
--- |
'') Under förra kal fåret; under senaro halfärot infördea 1 velociped.
118
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
v-. |
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
|
Väggur och studsare i annat foder, intill 5 kg. st. |
kg. |
2 |
1 |
6 |
-- |
af större vigt |
st. |
27 |
2 |
7 |
18 |
Andra ur..................................................... |
kg. |
26 |
30 |
220 |
2,114 |
Urtaflor....................................................... |
6 |
3 |
7 |
153 |
|
Urdelar och lösa urverk............................... |
» |
54 |
14 |
79 |
47 |
\ H j ,* f * k . f . 25. Varor, ej hänförliga till föregående Apoteksvaror, ej specificerade........................ |
kr. |
7,900 |
4,800 |
2.800 |
4,100 |
Knappar, ej öfverkladda................................ |
kg- |
435 |
232 |
258 |
403 |
Luntor......................................................... |
20,250 |
20,319 |
22,810 |
23,094 |
|
Lampior, ljuskronor etc., förgylda................... |
> |
2 |
3 |
27 |
— |
andra....................... |
5,332 |
6,731 |
24,695 |
16,022 |
|
Leksaker...................................................... |
11,659 |
11,744 |
12,747 |
12,245 |
|
Husgeråd.................................................... |
kr. |
800 |
4,400 |
3,800 |
4,900 |
Modeller...................................................... |
> |
— |
300 |
500 |
600 |
Naturalier.................................................... |
» |
— |
300 |
200 |
300 |
Kartor......................................................... |
» |
400 |
500 |
1,600 |
900 |
Böcker, kopparstick etc................................. |
kg- |
18,298 |
28,178 |
37,267 |
20,024 |
Målningar, utan ramar.................................. |
kr. |
3,100 |
19,000 |
17,900 |
24,300 |
med ramar.................................. |
» |
3,000 |
18,600 |
6,100 |
4,700 |
Ljusbilder.................................................... |
— |
— |
— |
100 |
|
Varor, ej specificerade................................... |
* |
19,600 |
33,900 |
34,500 |
32,800 |
Tabell 5.
i»—-i
CG o
Tab. 5. Uppgift å tullpligtiga varor, som från Norge tullfritt införts till
Sverige under åren 1890, 1891, 1892 och 1893, jemte
för samma varor beräknad tull.
1 800. |
189 1. |
1 8 92. |
1 89 3. |
|||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
|||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|||||||||
Album .................................... |
kg- |
56 |
112 |
kg- |
2,168 |
4,336 |
kg- |
3,603 |
7,206 |
kg- |
8,081 |
16,162 |
Ammoniak .............................. |
— |
-- |
— |
— |
T> |
20 |
1 |
100 |
5 |
|||
Apelsiner................................. |
7- |
— |
> |
10 |
1 |
1» |
9 |
1 |
2 |
15 |
2 |
|
Askar och Dosor, af sammansatta |
•w* |
|||||||||||
ämnen ................................. |
» |
2 |
1 |
» |
9 |
4 |
— |
— |
» |
1 |
1 |
|
Band, andra slag ..................... |
> |
275 |
303 |
) |
397 |
- 437 |
— |
— |
1» |
2,095 |
3,666 |
|
inf. före den *''/« 1892 |
— |
— |
— |
> |
439 |
483 |
— |
— |
||||
» f. o. m. > «/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
667 |
1,167 |
— |
— |
||||
Beck....................................... |
> |
254 |
5 |
> |
88 |
o |
— |
— |
— |
— |
||
inf. före den S1/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
198 |
4 |
— |
— |
|||
Bildhuggeriarbeten, ej specificer. |
— |
— |
42 |
25 |
— |
— |
2 |
2 |
||||
inf. före den sl/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
1 |
1 |
— |
— |
|||
» f. o. m. » »‘/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
13 |
13 |
— |
— |
|||
Bladguld och Bladsilfver........... |
— |
— |
— |
— |
• |
11 |
28 |
— |
— |
|||
Blanketter................................ |
» |
27 |
4 |
> |
5 |
1 |
—- |
— |
— |
— |
||
Blanksmörja............................. |
> |
1,073 |
161 |
» |
789 |
118 |
— |
— |
» |
120 |
21 |
|
inf. före den 2l/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
227 |
34 |
— |
— |
|||
> f. o. m. » sl/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
D |
199 |
40 |
— |
— |
|||
Blommor, naturliga, prydnads-..... |
) |
129 |
387 |
» |
33 |
99 |
D |
121 |
363 |
t |
94 |
282 |
qvistar o. blad |
> |
84 |
42 |
) |
88 |
44 |
» |
16 |
8 |
26 |
13 |
|
konstgjorda, |
D |
1 |
3 |
|||||||||
> f. o. m. » SI/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
D |
1 |
15 |
1 |
15 |
120
Blyertspennor........................... |
— |
— |
— |
— |
* |
2 |
1 |
— |
— |
|
Bläck, skrif- ............................ |
» 254 |
25 |
25 |
3 |
D |
18 |
2 |
> 43 |
4 |
|
Bokpermar, lösa....................... |
. 10 |
10 |
T> |
1 |
1 |
Tl |
20 |
20 |
. 22 |
22 |
Bokstafsstämplar...................... Borstbindarearbeten, af opoler, trä |
> 1 » 571 |
69 |
* |
494 |
59 |
— |
> 1 |
_^ { i |
||
> poler. » |
» 15 |
4 |
10 |
2 |
— |
— |
— |
---- |
||
af be», horn m. m. |
— |
— |
» |
10 |
5 |
— |
— |
— |
— |
|
inf. år 1892, före den 21/«, |
||||||||||
opolerade................ |
— |
— |
— |
— |
2,733 |
328 |
— |
— |
||
inf. f. o. m. den n/e, af fiber m. m............. |
» |
1,649 |
247 |
» 3,737 |
561 |
|||||
andra slag, opolerade |
-- |
■-- |
— |
— |
94 |
47 |
» 114 |
57 |
||
polerade m. m. |
— |
— |
— |
— |
D |
15 |
18 |
> 18 |
22 |
|
Brefkuverter och Papperspåsar.. |
. 1,007 |
201 |
626 |
125 |
—— : |
125 |
38 |
|||
inf år 1892 före den 21/« |
-u) . |
-i-il |
— |
D |
249 |
50 |
- ’ . |
-f |
||
> i » f. 0. in. > 21/e |
— |
-. i |
—t—t |
> |
232 |
70 |
-— •'' |
-- ■ |
||
Broderade arbeten.................... |
kr. 103 |
*)- |
kr. |
16 |
'')- |
kr. |
193 |
*)- |
— |
— |
Bränvin af säd, på fat.............. |
nl. 12 |
11 |
-— |
— |
nl. |
5 |
5 |
-V |
— |
|
på andra kärl.............. |
1. 77 |
97 |
1. |
11 |
14 |
-— |
1. 48 |
72 |
||
inf. före den 21(6 1892 |
— |
— |
-— |
— |
I. |
7 |
9 |
,- |
— |
|
» f. 0. m. » 21/e 1892 |
- ’ |
-r~.''J |
-- |
— |
» |
83 |
125 |
i -——: |
- ■ |
|
Bröd, finare småbröd................ |
kg. 106,677 |
32,003 |
kg- |
5,776 |
1,733 |
kg. |
13,819 |
4,146 |
kg. 24,681 |
7,404 |
andra slag....................... |
> 347,233 |
14,931 |
» |
16,800 |
722 |
— |
— |
* 4,424 |
in |
|
inf. före den 21/e 1892 |
■'' |
- • |
■- |
— |
» |
5,838 |
251 |
-—- |
— |
|
> fö rn. » 2l/e 1892 |
— |
—— |
— |
— |
6,787 |
170 |
— |
— |
||
Böcker, bundna, svenska, biblar |
||||||||||
i andra band............. |
— |
-- • |
—! |
— |
» |
5 |
10 |
— |
— |
|
med inbundet rent eller |
||||||||||
linieradt papper......... |
> 2,820 |
705 |
531 |
133 |
— |
-— |
» 170 |
60 |
||
inf. före den 2,/e 1892 |
■—- |
— |
— |
— |
» |
17 |
4 |
— |
— |
|
> f.o. m. > 2,/6 1892 |
—- |
— |
— |
— |
■» |
24 |
8 |
— |
— |
|
Cement.................................... |
» 187,570 |
750 |
60 |
— |
— |
— |
» 159,514 |
638 |
||
Transport |
— |
49,821 |
— |
7,864 |
— |
14,878 |
— |
29,161 |
J
l)-T«]lbeloppot kan ej beröka*».
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. na.
1 8 9 0. |
1891. |
1 8 9 2. |
18 9 3. |
|||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
|||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
: |
Kr. |
||||||
Transport |
— |
49.821 |
— |
7,864 |
— |
14,878 |
— |
29,161 |
||
Chokolad................................. |
kjLT. |
707 |
354 |
kg. |
140 |
70 |
kg. 419 |
210 |
kg. 194 |
97 |
Etiketter.................................. |
> |
2,997 |
450 |
1,049 |
157 |
— |
— |
— |
— |
|
Etuier...................................... |
— |
— |
8 |
6 |
— |
— |
■—- |
- 1 |
||
inf. f. o. in. den **/« 1802 |
— |
— |
-- |
— |
> 3 |
6 |
— |
|||
Fartyg af jern.......................... |
kr. |
145,000 |
14.500 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Fernissa, sprit-......................... |
— |
—— i! |
8 |
10 |
— |
— |
— |
— |
||
andra slag.................. |
kg- |
175,571 |
52,671 |
363,353 |
109,006 |
> 236,781 |
71,034 |
»■ 299,962 |
89,989 |
|
Fisk, anjovis............................ |
» |
1,130,903 |
226,181 |
787,861 |
157,572 |
--■ ■ |
— |
. 1,639,586 |
819,793 |
|
inf. före den *?/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» 343,013 |
68,603 |
•__ |
— |
||
» f. o. in. * 21/o 1892 |
— |
- |
— |
-■ |
> 777,524 |
388,762 |
- << |
— |
||
Fjäder, spritad......................... |
) |
2 |
— |
— |
— |
2 |
— |
37 |
7 |
|
Flyttsaker, tullpligtiga............... |
kr. |
11,710 |
1,757 |
kr. |
13,248 |
1,987 |
kr. 1,849 |
277 |
kr. 92 |
14 |
Fläsk, rökt.............................. |
kg- |
7,679 |
1,920 |
kg. |
4,661 |
1,165 |
kg. 3,434 |
859 |
kg. 2,776 |
694 |
andra slag................ ...... |
» |
29,042 |
5,808 |
» |
23,505 |
4,701 |
— |
— |
» 24,728 |
2,473 |
inf. före den 31/ |
— |
-—- ’ |
— |
--■ |
» 9,521 |
1,904 |
— |
— |
||
» f. o. in. » ä,/« 1892 |
— |
— |
-— |
-- |
» 7,489 |
749 |
— |
— |
||
Frukter och Bär samt Grönsaker, |
||||||||||
friska........................... |
S> |
15,995 |
1,600 |
20,705 |
2,071 |
17,516 |
1,752 |
» 19,348 |
1,935 |
|
inlagda......................... |
» |
3 |
1 |
— |
— |
— |
— |
» 72 |
36 |
|
inf. f. o. in. den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
> 53 |
27 |
— |
— |
||
torkade........................ |
» |
1 |
— |
» |
12 |
3 |
— |
— |
» 10 |
3 |
Frö, timotej-................... Färger, blyhvitt, zinkhvitt etc., |
''i |
105 |
5 |
> |
20 |
1 |
— |
— |
» 296 |
15 |
inf. före den SI/« 1892 |
— |
— |
:- |
•-- |
» 1,350 |
68 |
> 36,190 |
1,810 |
||
blyhvitt, inf. f. o.in. den 21/« 1892 |
— |
— |
•- |
— |
> 20,478 |
1,024 |
— |
— |
||
kimrök................................ |
» |
12 |
1 |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
|
målarefärg, beredd med olja.. |
1,756 |
263 |
» |
500 |
75 |
. 30 |
5 |
14 |
2 |
|
Galanterivaror.......................... |
— |
— |
— |
— |
» 10 |
20 |
— |
— |
Gardiner, rall-.......................... |
2 |
2j |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
Garn, bomull»-, enkelt, ofärgadt. |
333 |
50 |
3,085 |
463 |
■» |
15,429 |
2,314 |
> |
8,029 |
1,204 |
|
färgad!.. |
4 |
1 |
— |
— |
■» |
57 |
17 |
» |
8 |
2 |
|
dubbleradt, ofiirgadt |
3,752 |
750] |
» |
6,807 |
1,361 |
» |
2,490 |
498 |
» |
4,632 |
906 |
fargadt. |
. 70 |
25 |
» |
60 |
21 |
3 |
1 |
» |
83 |
29 |
|
till-, ofargadt................... |
37 |
7 |
» |
1,850 |
370 |
--1T |
— |
-T |
|||
inf. före den 8I/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
1,107 |
221 |
— |
_ | . |
||
» f. o. in. » *''/* 1892: |
ro;;; |
||||||||||
enkelt ................. |
— |
— |
— |
— |
» |
963 |
193 |
» |
2,240 |
448: |
|
dubbleradt .......... |
— |
— |
— |
— |
» |
2,580 |
645 |
v |
657 |
164] |
|
fargadt...................... |
1,333 |
467 |
1,271 |
445 |
— |
— |
566 |
226] |
|||
inf. före den 31 e 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
319 |
112 |
— |
— |
||
> f. o. in. » al,,''e 1892: |
|||||||||||
dubbleradt............ |
— |
— |
— |
— |
865 |
346 |
— |
— |
|||
linne-, ofargadt................ |
— |
— |
— |
— |
t |
1,242 |
248 |
1,221 |
244 |
||
färgadt................. |
i 2 |
1 |
-- |
- ■ |
» |
4 |
2 |
— |
_ |
||
inte-, enkelt, ofiirgadt....... |
— |
— |
» |
611 |
37 |
D |
218 |
13 |
- ■ |
||
fargadt........ |
40 |
8 |
— |
— |
1,021 |
184 |
— |
||||
segel- och bind-, ofargadt.. |
63,665 |
12,733 |
57,252 |
11,450 |
> |
66,936 |
13,387 |
» |
67,971 |
13,594: |
|
fargadt... |
s 24,565 |
9,826 |
18,879 |
7.552 |
» |
1,270 |
508 |
859 |
344, |
||
Gevär, skjut-............................ |
58 |
87 |
82 |
123 |
» |
41 |
62 |
28 |
42 |
||
Gip», bränd.............................. |
98 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
Gipsarbeten.............................. |
53 |
11 |
* |
16 |
3 |
■» |
222 |
44 |
> |
56 |
11 |
Glas, bunkar, flaskor etc., osli- |
|||||||||||
pade, af mörkgrön färg. |
15 |
— |
— |
— |
» |
3,760 |
75 |
6,225 |
125 |
||
af ljusgrön färg... |
45 |
3 |
— |
- .. |
— |
— |
— |
- . |
|||
med slipade kanter....... |
— |
— |
— |
— |
■» 5 |
; 3 |
-— |
— |
— |
||
fönster- och spegel-, oslip. |
» 398,670 |
27,907 |
451,066 |
31,575 |
— |
— |
— |
— |
|||
inf. före den 3V« 1892 |
— |
-- ; |
— |
r-.-,e |
215,439 |
15,081 |
— |
— |
|||
» f. o. in. » **/« 1892: |
|||||||||||
af t. o. m.1 2 qvm. yta |
— |
— |
— |
— |
190,040 |
13,303 |
» |
247,201 |
17,304 |
||
af större dimensioner |
— |
— |
— |
— |
t |
240 |
24 |
» |
27,321 |
2,732 |
|
andra slag, ej specificerade |
> 209,716 |
73,401 |
» ■ |
196,965 |
68,938 |
''--- |
— |
195,248 |
117,149 |
||
inf. före den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
35,056 |
12,270 |
— |
— |
||
Transport |
--’ |
480,611 |
— |
407,026 |
609,726 |
1,100,553 |
123
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. in.
Transport
Glas, andra slag, ej specificerade
inf, f. o. m. den al/« 1892
Gryn, ris-.................................
inf. f. o. m. den al/« 1892
andra slag...................
Gulddragarearbeten, ej specificerade
.....................................
Handskar ................................
inf. före den alA» 1892
j f. o. m. » al/« 1892
Hattar, fruntimmers-, monterade,
inf. f. o. m. den a‘/« 1892
siden............................
inf. före den al,;6 1892
» f. o. m. » al/a 1892
andra slag ...................
inf. före den ai/« 1892
> f. o. m. > al/e 1892:
vaxduks-.............
fodrade etc..........
utan tillbehör......
Hudar och Skinn, ej pelsverk, beredda,
sulläder...........
andra slag.......
pelsverk, beredda lösa, blå
räf
m. m................
andra slag..............
hopsydda, blårftf etc...
1 890. |
1891. |
1 892. |
18 9 3. |
||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||||
Kr. |
Kr. |
J O" Öl- |
Kr. |
Kr. |
|||||||
— |
480,611 |
— |
407,026 |
vm |
609,726 |
— |
1,100,553 |
||||
_ |
_ |
_ |
— |
kg- |
152,134 |
91.280 |
— |
— |
|||
kg- |
58 |
2 |
kg- |
39 |
2 |
—— |
kg- |
67 |
2 |
||
— |
— |
— |
— |
» |
148 |
4, |
-T—, |
-- , |
|||
— |
— |
— |
— |
125 |
21 |
— |
— |
||||
1 252 |
2 454 |
» |
148 |
266 |
— |
— |
> |
104 |
624 |
||
T-, |
— |
-- |
— |
61 |
110 |
-V ; |
— |
||||
— |
— |
— |
- . |
> |
68 |
408 |
— |
— |
|||
_ |
_ |
■ • |
— |
st. |
63 |
252 |
st. |
527 |
2,108 |
||
st. |
49 |
74 |
st. |
150 |
225 |
— |
— |
» |
189 |
378 |
|
— |
— |
— |
— |
» |
152 |
228 |
— |
-i j |
|||
— |
— |
— |
— |
> |
1 |
2 |
— |
— |
|||
42,013 |
16,805 |
> |
50,349 |
20,140 |
— |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
» |
26,855 |
10,742 |
— |
— |
|||
_ |
_ |
_ |
» |
494 |
198 |
» |
507 |
203 |
|||
— |
— |
— |
— |
» |
7,920 |
5,940 |
» |
57,818 |
43,364 |
||
— |
— |
— |
— |
1,547 |
774 |
» |
3,037 |
1,519 |
|||
kg. |
267,990 |
64,318 |
kg. |
163,160 |
39,158 |
kg. |
293,214 |
70,371 |
kg- |
287,542 |
69,010 |
19,023 |
8,941 |
* |
23,872 |
11,220 |
29,600 |
13,912 |
* |
30,600 |
14,382 |
||
142 |
36 |
86 |
22 |
> |
45 |
11 |
> |
1 176 |
1 44 |
||
— |
— |
— |
— |
» |
7 |
42 |
> |
6 |
36| |
124
andra slag.. |
» |
234 |
468 |
> |
343 |
686 |
— |
• |
377 |
1,131 |
||
inf. före den 81/s 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
9 |
18 |
— |
— |
|||
» f. o. in. » »Va 1892 |
— |
— |
— |
> |
437 |
1,311 |
— . |
— |
||||
Hår, tagel................................ |
» |
1,646 |
329 |
» |
75 |
15 |
» |
99 |
20 |
» |
103 |
21 |
arbeten............................ |
17 |
14 |
» |
7 |
6 |
— |
— |
* |
15 |
30 |
||
Haktor..................................... |
- |
408 |
122 |
i |
— |
— |
— |
> |
355 |
178 |
||
inf. före den ,l/e 1892 |
-- |
— |
— |
— |
> |
307 |
92 |
> |
— |
— |
||
. f. o. in. > «/«■ 1892 |
— |
—— |
— |
— |
» |
37 |
19 |
— |
— |
|||
Hängslen, andra slag ............... |
61 |
37 |
» |
4 |
2 |
— |
— |
» |
15,464 |
27,062 |
||
inf. före den 21/r> 1892 |
— |
— |
— |
— |
kg. |
10 |
6 |
— |
— |
|||
> f. o. in. » «/• 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
1,393 |
2,438 |
— |
— |
|||
Instrumenter, kirurgiska, |
||||||||||||
inf. f.o.m. den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
kr. |
662 |
66 |
kr. |
1,271 |
127 |
||
musikaliska, flöjter m. m. |
st. |
1 |
1 |
st. |
9 |
9 |
— |
— |
— |
— |
||
inf. före den 21 o 1892 |
— |
— |
-—- |
— |
st. |
1 |
1 |
— |
— |
|||
positiv......................... |
1 |
10 |
» |
1 |
10 |
2 |
20 |
— |
— |
|||
fortepianon, pianinon. .. |
in |
16,650 |
93 |
13,950 |
68 |
10,200 |
st. |
78 |
11,700 |
|||
flyglar ...... |
3 |
600 |
» |
5 |
1,000 |
> |
8 |
1,600 |
* |
3 |
600 |
|
positiv......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
» |
1 |
10 |
||||
accordions................... |
kg- |
i |
1 |
— |
— |
—r— |
— |
kg- |
5 |
5 |
||
orglar ......................... |
kr. |
2,140 |
321 |
kr. |
1,147 |
172 |
— |
— |
— |
— |
||
andra slag, |
||||||||||||
inf. efter den 21 « 1892 |
-- |
. - |
— |
kr. |
535 |
80 |
kr. |
2,900 |
435 |
|||
Ister........................................ |
kg- |
7 |
1 |
kg- |
50 |
10 |
kg. |
1,375 |
275 |
kg. |
50 |
10 |
Jernvägsmateriel, axlar, fjädrar.. |
• |
400 |
20 |
500 |
25 |
> |
395 |
20 |
» |
25 |
1 |
|
j emvägsvagnar |
—— |
— |
— |
— |
-—- ■ |
kr. |
36,200 |
5,430 |
||||
andra slag______ |
kr. |
81 |
8 |
kr. |
950 |
95 |
kr. |
1,861 |
186 |
> |
553 |
55 |
Jäst .................................... |
kg. |
834 |
167 |
kg- |
17,437 |
3,487 |
kg- |
29,155 |
5,831 |
kg- |
49,327 |
9,865 |
Kaffe.................................... |
* |
47 |
6 |
30 |
» |
161 |
19 |
» |
75 |
9 |
||
Kaffesurrogat............................ |
» |
181,058 |
36,212 |
256 |
51 |
> |
114 |
23 |
» |
1 |
— |
|
Kartor, svensk text, oinbundna, |
||||||||||||
häftade................................. |
» |
185 |
278 |
— |
— |
— |
— |
-- |
—— |
|||
Kaviar..................................... |
» |
10,113 |
25,283 |
9,939 |
24,848 |
» |
12,781 |
31,953 |
15,295 |
38,238 |
||
Kemiskt-tekniska preparater...... |
kr. |
6,322 |
316 |
kr. |
6,016 |
301 |
— |
— |
kr. |
9,815 |
1,472 |
|
Transport |
— |
652,087 |
--- |
522,730 |
— |
858,199 |
1,328,603 |
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
Transport]
Kem iskt-tekniska preparater:
f. o. m.
Kli
inf. före den 21 is 1892
Kläder, nya........................
oljade....................
Knappar, ej specificerade ...
inf. före den sl/« 1892
» f. o. m. i> 2,/e 1892
Knifvar, talj- .....................
inf. före den 21 « 1892
» f. o. in. 21
rak
inf.
efter den 2‘/o
bords- med skaft af silfv.
af andra ämnen
inf. före den 21/« 1892
Koffertar, andra än af läder
Konfityrer..........................
inf. f.o.m. den 2l/« 1892
Konserver, anjovis och sardeller
i olja.............
kött af nötboskap och
får.................
andra slag.........
inf. före den M/« 1892
i f r» m » /„
1 8 9 0. |
189 1. |
1 892. |
1 893. |
||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||||||
652,087 |
—— |
522,730 |
— |
858,199 |
— |
1,328,603 |
|||
_ -1 |
-— '' |
— |
— |
kr. |
5,560 |
228 |
_ |
— |
|
— |
— |
— |
— |
> |
2,264 |
340 |
— |
— |
|
kg. 08,224 |
205 |
kg. 33,748 |
101 |
— |
—— |
- ’ |
— |
||
-- |
— |
— |
——: |
kg- |
18,255 |
55 |
- . |
||
kr. 177,970 |
'')-- |
kr. 189,022 |
i)--- |
kr. |
178,675 |
’) - |
kr. |
200,505 |
*)- |
34,110 |
'')- |
» 23,585 |
>) — |
22,147 |
‘) - |
» |
24,805 |
'')-- |
|
kg. 2,591 |
1,296 |
kg. 4.220 |
2,110 |
— |
— |
kg. |
4,775 |
4,775 |
|
— |
— |
-— |
— |
kg- |
1,608 |
804 |
- : |
— |
|
» 036 |
89 |
438 |
61 |
1,909 |
1,909 |
365 |
183 |
||
» |
157 |
22 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
» |
258 |
129 |
— |
— |
|
- . |
— |
— |
25 |
75 |
» |
4 |
12 |
||
-— |
— |
— |
— |
—-- |
— |
» ■ |
2 |
3 |
|
» 11 |
3 |
— |
— |
— |
— |
» |
13 |
7 |
|
— |
— |
— |
— |
» |
7 |
2 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
- . |
— |
> |
22 |
13 |
|
3,267 |
1,535 |
» 59 |
28 |
— |
-- |
, |
123 |
62 |
|
— |
— |
— |
— |
» |
103 |
52 |
—— |
— |
|
» 12,447 115 » 18,800 |
2,489 14 5,040 |
» 9,655 70 » 15,928 |
1,931 8 4,778 |
» |
506 |
101 |
727 82,652 |
87 41,326 |
|
— |
— |
||||||||
— |
— |
— |
— |
10,673 |
3,202 |
— |
— |
||
-■ |
- |
— |
— |
» |
24,062 |
12,031 |
— |
— |
126
Korf........................................ |
9,837 |
4,919 |
||
Korgm akarearbeten, gröfre......... |
130 |
13 |
» |
|
andra slag.. |
320 |
320 |
» |
|
Korkar, skurna, utan beslag...... |
$ |
831 |
58 |
> |
Kreatur, hästar......................... |
st. |
782 |
39,100 |
st. |
nöt-............................ |
» |
244 |
2,440 |
|
(År- ............................ |
2 |
315 |
315 |
» |
svin-........................... Krita, hvit, malen..................... |
kg- |
202 |
30 |
kg. |
Krut........................................ |
» |
32,017 |
3,842 |
|
Kummin.................................. |
75 |
3 |
||
Käppar.................................... |
» |
2 |
5 |
|
Kött af fogel............................ |
3.781 |
756 |
» |
|
andra slag........................ |
28,888 |
2,022 |
» |
|
Leksaker.................................. |
1,697 |
3,3)94 |
||
“Lervaror, tegel, eldfast.............. rör och rördelar ......... |
S> |
1,120 |
2 |
|
porslin, äkta, hvitt...... inf. före den **/• 1892 |
2 |
22,205 |
5,329 |
|
nråladt................ inf. före den -‘/''o 1892 |
25,205 _ _ |
11,846 |
||
oäkta, hvitt ....... inf. före den SI/e 1892 måladt.............. inf. före den n/a 1892 1892.................... |
114,436 94,808 |
11,444 15,169 |
||
krukmakarearbeten..... |
201,190 |
14,083 |
> |
|
inf. före den ”/b 1892 |
— |
|||
Transport |
— |
778,448 |
l) Tullbeloppet kan ej beräknas.
7,865 |
3,933 |
» |
8,710 |
4.355 |
» |
11,507 |
5,754 |
27 |
3 |
50 |
5 |
64 |
6 |
||
230 |
230 |
496 |
196 |
> |
165 |
165 |
|
498 |
35 |
i |
350 |
25 |
H |
76 |
5 |
454 |
22,700 |
st. |
570 |
28,500 |
st. |
609 |
30,450 |
13 |
130 |
» |
45 |
450 |
14 |
140 |
|
135 |
135 |
170 |
170 |
. |
147 |
147 |
|
2,382 |
357 |
kg. |
899 |
135 |
kg- |
633 |
95 |
203 |
2 |
20 |
-i- |
. |
314 |
3 |
|
29,657 |
3,559 |
36,266 |
4,352 ~ |
26,877 |
3,225 |
||
3,938 |
788 |
10,503 |
2,101 |
7,947 |
1.589 |
||
16,168 |
1,132 |
> |
29,796 |
2,086 |
» |
28,533 |
1,997 |
1,378 |
2,756 |
1,333 |
2,666 |
237 |
474 |
||
600 |
1 |
$ |
77,775 |
156 |
162,030 |
324 |
|
— |
— |
— |
--- 1 |
12,600 |
95 |
||
11,597 |
2,783 |
— |
-- |
» |
2.940 |
882 |
|
— |
— |
» |
3,260 |
782 |
— |
— |
|
— |
— |
S> |
6,987 |
2,096 |
— |
— |
|
-17,851 |
22,490 |
— |
99,824 |
59,894 |
|||
— |
— |
» |
30,901 |
14,523 |
— |
||
— |
— |
65,615 |
39,369 |
— |
— |
||
99,421 |
9,942 |
---- ‘ |
— |
348,247 |
34,825 |
||
— |
— |
38,443 |
3,844 |
— |
|||
87,219 |
13,955 |
36,723 |
_ 5,876 |
* |
117,306 |
18,7ti9 |
|
__ |
i / |
733 |
37 |
— |
_ |
||
88,184 |
6,173 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
53,160 |
3,72l|| |
— |
— |
||
— |
622,851 |
992,894 |
1,533,910 |
127
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
[ " |
1 8 90. |
189 1. |
1 8 9 2. |
1 8 9 3. |
|||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||||||||
Transport |
— |
778,448 |
— |
622,851 |
— |
992,894 |
— |
1,533,910 |
|||
Lervaror: |
|||||||||||
andra arbeten af lera, |
|||||||||||
inf. f. o. in. den 2l/e 1892, |
|||||||||||
hvita................... |
— |
-- |
— |
— |
kg. 131,286 |
13,129 |
— |
— |
|||
målade ................ |
— |
— |
— |
—— |
88,832 |
14,213 |
— |
— |
|||
Lim, husbiås och gelatin........... |
kg- |
9 |
15 |
— |
•- |
25 |
43 |
— |
— |
||
flytande lim, inf. f. o. in. den |
|||||||||||
21/e 1892....................... |
— |
— |
--■ |
— |
» 365 |
365 |
kg. |
2,162 |
2,162 |
||
andra slag........................ |
» |
4,809 |
962 |
kg. |
1,169 |
234 |
» 39,709 |
7,942 |
* |
70,855 |
14,171 |
Litografiska arbeten, andra slag, |
|||||||||||
oinfattade.............. ............... |
40 |
6 |
264 |
40 |
— |
— |
» |
1,333 |
667 |
||
inf. före den **/« 1892 |
— |
— |
— |
. 1,968 |
295 |
— |
— |
||||
» » f. o. m. » 21/e 1892 |
— |
-— '' |
— |
— |
1,208 |
604 |
r— |
---'' '' |
|||
Ljus, andra slag....................... |
■» |
463 |
56 |
» |
44 |
5 |
. 100 |
12 |
150 |
18 |
|
Läderarbéten, ej specificerade.... |
kr. |
57 |
*>- |
kr. |
807 |
‘)- |
kr. 1,710 |
'')- |
— |
— |
|
Maltdrycker, andra slag, på butelj. |
i. |
223 |
18 |
1. |
27 |
2 |
— |
— |
1. |
9 |
1 |
inf. före den n/e 1892 |
--'' |
— |
— |
_ |
1. 27 |
2 |
— |
— |
|||
j f. o. m. » 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
540 |
81 |
— |
— |
|||
Maskiner, Redskap och Verktyg, |
*v<*. - |
||||||||||
inf. efter den 21/e 1892 |
— |
— |
— |
kr. 142,787 |
14,279 |
kr. |
159,285 |
15,928 |
|||
Maskinsmörja........................... |
kg. |
2,619 |
52 |
kg. |
804 |
16 |
kg. 3,165 |
63 |
kg- |
2,513 |
50 |
Mattor af spån, strå etc............ Metaller och ej specificerade ar- |
* |
85 |
6 |
» |
60 |
4 }-M |
22 |
2 |
— |
-T |
|
beten deraf: Bly, arbetadt, omåladt............ |
15,273 |
1,527 |
22,896 |
2,290 |
20 |
4 |
|||||
inf. före den **/• 1892 |
— |
— |
— |
— |
> 21,150 |
2,115 |
--:• • |
— |
|||
hagel............................. |
— |
— |
— |
— |
» 8,695 |
870 |
» |
22,913 |
2,291 |
||
Guld, ej specificerade arbeten |
— |
— |
-- |
-- |
-— |
— |
> |
1 |
15 |
128
Jern och Stål, |
|||||||||||
skrot................................. |
— |
- ,. |
— |
— |
106,502 |
852 |
» |
101,358 |
811 |
||
göten................................. |
— |
— |
— |
— |
» |
207 |
4 |
— |
— |
||
balk-, hörn- och faconjern, un- |
|||||||||||
der 20 kg. pr m.............. |
— |
— |
» 49 |
1 |
» |
20,539 |
513 |
— |
-- ‘ |
||
stångjern........................... |
> |
9,670 |
242 |
> 16,04(i |
401 |
> |
8,421 |
211 |
» |
13,707 |
343 |
skarfbultar etc................... |
» |
12,489 |
749 |
» 20,334 |
1,220 |
» |
11,706 |
702 |
» |
23,189 |
1,391 |
plåtar, oslipade af 3 mm. och |
|||||||||||
deröfver................ |
> |
181 |
5 |
» 612 |
18 |
1 |
382 |
11 |
* |
215 |
6 |
af mindre tjocklek ... |
» |
462 |
18 |
» 313 |
13 |
t |
185 |
7 |
> |
5 |
— |
slipade, polerade...... |
> |
15 |
1 |
» 35 |
2 |
— |
— |
— |
— |
||
rör och rördelar, gjutna...... |
— |
—T |
— |
— |
— |
-1— |
» |
1,161 |
17 |
||
smidda..... |
— |
--- |
— |
— |
— |
— |
» |
500 |
20 |
||
tråd, af 1 mm. och deröfver |
» |
14 |
1 |
. 50 |
2 |
— |
— |
— |
— |
||
af mindre tjocklek .... |
— |
— |
» 5,027 |
402 |
— |
• |
— |
— |
|||
arbeten deraf, duk..... |
» |
60 |
9 |
— |
— |
-—T V |
— |
— |
— |
||
linor öfver 1.5 mm. inf. f. o.m. |
|||||||||||
den *V« 1892 .................. |
— |
— |
— |
— |
» |
14 |
1 |
» |
388 |
— |
|
kedjor ochkettingaraf 25 mm. |
|||||||||||
och deröfver ............ |
— |
— |
— |
— |
» |
893 |
31 |
— |
— |
||
af 6—25 mm....... |
) |
875 |
61 |
» 76 |
5 |
942 |
66 |
» |
3,081 |
216 |
|
derunder ................ |
51 |
5 |
» 7 |
1 |
367 |
37 |
» |
25 |
3 |
||
ankare, draggar etc........... |
— |
— |
» 307 |
12 |
J> |
48 |
2 |
» |
119 |
5 |
|
spik, af 45 mm. och deröfver |
> |
1,884,021 |
75,361 |
» 1,413,967 |
56,559 |
. |
-- |
» |
1,316,724 |
65,836 |
|
inf. före den 21 o 1892 |
— |
— |
— |
— |
1,104,809 |
44,192 |
— |
—r— |
|||
» f.o. m. » 2Vs 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
420,567 |
21,028 |
— |
— |
||
af mindre längd.......... |
» |
47,034 |
7,055 |
» 7,167 |
1,075 |
T> |
2,448 |
367 |
» |
930 |
140 |
träskrufvar, 75 mm. längd( 8 |
|||||||||||
—12 mm. i diameter) ..... |
» |
141 |
28 |
—— |
T-.- |
> |
130 |
26 |
» |
3,237 |
194 |
gjutna balkar, kolonner etc... |
) |
19,226 |
192 |
> 23,937 |
239 |
— |
— |
» |
27,467 |
549 |
|
inf. före den 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
2,111 |
21 |
— |
—- |
|||
» f. o. m. • 21/s 1892 |
— |
— |
— |
— |
- » |
17,993 |
360 |
— |
— |
||
Transport |
864,817 |
— |
685,392 |
— |
1,115,340 |
— |
1,638,748 |
'') Tullbeloppet kan ej beräknas.
tN£>
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
1 8 90. |
189 1. |
1 89 2. |
1 89 3. |
||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
. Tull-belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||||||||
Transport |
— |
864,817 |
--- |
685,392 |
_ |
1,115,340 |
_ |
1,638,748 |
|||
Metaller och ej specificerade ar- |
|||||||||||
beten deraf: |
|||||||||||
Jern och Stål, |
|||||||||||
spisar, ugnar etc............... |
kg. |
40,443 |
809 |
kg. 33,100 |
662 |
— |
— |
kg- |
31,205 |
1,248 |
|
inf. före den 81/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
kg- |
9,641 |
193 |
— |
— |
||
» f. o. m. » 2l/e 1892 |
—— |
— |
— |
— |
> |
25,666 |
1,027 |
— |
— |
||
bord, soffor etc................. |
» |
460 |
37 |
» 519 |
42 |
— |
— |
647 |
65 |
||
inf. före den 21/o 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
189 |
15 |
— |
— |
||
> f. o. m. » 2I/s 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
310 |
31 |
— |
— |
||
kopiepressar ..................... |
247 |
37 |
» 164 |
25 |
— |
— |
) |
85 |
17 |
||
inf. före den 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
57 |
9 |
— |
-- |
||
finare gjutgods, ej specific. ... |
47,321 |
11,830 |
. 59,304 |
14,826 |
— |
— |
> |
80,256 |
40,128 |
||
inf. före den 2''/a 1892 |
— |
— |
— |
•-- |
» |
3,859 |
965 |
— |
— |
||
» f. o. m. » 2l/o 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
45,274 |
22,637 |
— |
— |
||
kassakistor etc................... |
kr. |
45,806 |
4,581 |
kr. 23,581 |
2,359 |
— |
— |
kr. |
12,245 |
1,837 |
|
inf. före den 2,/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
kr. |
7,399 |
740 |
— |
— |
||
> f. o. in. > 2l/« 1892 |
— |
—- |
— |
— |
» |
10,353 |
1,553 |
-- |
— |
||
floretter etc., andra slag...... |
— |
— |
— |
— |
kg- |
8 |
8 |
— |
— |
||
andra arbeten, förgylda etc. |
— |
— |
kg. 29 |
20 |
— |
— |
kg- |
12 |
12 |
||
inf. före den 21/6 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
3 |
2 |
— |
— |
||
förnicklade etc.............. |
kg- |
260 |
91 |
» 604 |
211 |
— |
— |
> |
5,532 |
2,766 |
|
inf. före den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
267 |
93 |
— |
— |
||
» f. o. m. » 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
1,533 |
767 |
- . |
— |
||
andra slag .................. |
21,932 |
3,290 |
» 29,783 |
4,467 |
— |
— |
79,260 |
15,852 |
|||
inf. före den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
« |
5,867 |
880 |
— |
— |
||
> f. o. in. » 2,/o 1892 |
— |
— |
— |
— |
9,293 |
1,859 |
— |
— |
|||
Koppar, arbetad, opolerad ...... |
» |
1,159 |
406 |
» 644 |
225 |
-- |
— |
— |
— |
||
inf. före den 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
55 |
19 |
— |
— |
Messing och andra ej specifik
metaller, arbetade, förgylda »
inf. före den 21,o 1892
andra slag.................... »
inf. före den S1/e 1892
Koppar, messing m. m.inf. f.o.m.
den 2‘/o 1892, arbetad, förgyld
förnicklad
andr. sb...
Qvicksilfver, inf. före d. 21/e 1892
Silfver, arbetadt.................... »
inf. före den 21/e 1892
> f. o. m. » 21/ö 1892
Tenn, arbetadt, förgyldt......... »
inf. före den 21/6 1892
förnickladt, inf. f. o. m. den
21/o 1892 ...................
andra slag....................... »
inf. före den 2‘/o 1892
> f. o. m. » 21/s 1892
Zink, arbetadt, omåladt.......... »
inf. före den 21/e 1892
andra slag...................... »
inf. före den 21/« 1892
> f. o. m. » 2I/e 1892,
förnicklad.............
andra slag............
Musikalier, bundna...................
Musslor, friska......................... »
inf. före den 21/e 1892
Nattsäckar etc.......................... >
inf. före den 2‘/c 1892
> f. o. m. > äI/6 1892
Nålar, ej specificerade..............
Transport
431 |
302 |
» |
113 |
79 |
— |
_ |
_ |
_ |
|
— |
— |
— |
— |
» 65 |
46 |
— |
— |
||
12,875 |
4,506 |
• > |
10,943 |
3,830! |
— |
— |
— |
— |
|
— |
■—- |
— |
-— |
» 3,091 |
1,082 |
— |
— |
||
, _ |
_ |
_ |
--- |
» 2 |
3 |
1 |
2 |
||
— |
— |
— |
— |
» 1,691 |
1,268 |
» |
2,300 |
1,725 |
|
— |
— |
— |
— |
» 4,661 |
2,331 |
> |
17,587 |
8,794 |
|
— |
— |
— |
— |
» 32 |
11 |
— |
— |
||
32 |
224| |
> |
41 |
287 |
* 7 |
49 435 |
> |
Öl |
765 |
__ |
_ |
— |
— |
» 29 |
— |
— |
|||
16 |
11 |
» |
85 |
60 |
» 50 |
35 |
— |
— |
|
. 1,736 |
1,302 |
} |
800 |
600 |
|||||
939 |
329 |
» |
796 |
279 |
— |
— |
» |
912 |
456 |
— |
— |
— |
— |
» 645 |
226 |
— |
— |
||
— |
— |
— |
— |
> 350 |
175 |
-- |
— |
||
368 |
26 |
> |
254 |
18 |
» 70 > 79 |
— |
— |
||
8,693 |
3,043 |
7,976 |
2,792 |
28 |
» |
683 |
137 |
||
— |
— |
— |
— |
» 966 » 29 |
725 15 |
» |
708 |
531 |
|
3,150 |
315 |
* |
7,225 |
723 |
— |
> |
80 |
80 |
|
— |
— |
— |
— |
» 1,099 |
no |
— |
— |
||
2,025 |
1,013 |
922 |
496 |
— |
— |
* |
763 |
916 |
|
— |
— |
— |
— |
» 117 |
59 |
— |
— |
||
— |
— |
— |
— |
> 372 |
446 |
— |
— |
||
— |
— |
» |
2 |
1 |
— |
— |
» |
2,154 |
862 |
-—'' |
895,667 |
716,794 |
— '' |
1,154,489 |
1 — |
1,715,541 |
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor va. m.
1 8 90. |
189 1. |
1 892. |
1 8 9 3. |
|||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
|||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|||||||||
Transport |
— |
895,667 |
— |
716,794 |
— |
1,154,489 |
— |
1,715,541 |
||||
Nålar, ej specificerade, |
||||||||||||
inf. f. o. m. den 21/o 1892 |
— |
— |
— |
--- |
kg- |
2,248 |
899 |
— |
— |
|||
Nät....................... .................. |
kr. |
24,259 |
kr. |
35,543 |
>) -- |
kr. |
41,996 |
>)- |
kr. |
14,461 |
1) __ |
|
Nötter, hassel- etc..................... Oleomargarin, inf. f. o. m. den |
kg- |
5 |
1 |
kg- |
3 |
1 |
— |
— |
— |
— |
||
21/e 1892............................... |
— |
— |
— |
— |
kg. |
561 |
112 |
kg |
508 |
102 |
||
Oljor, feta, lin-, rof-, etc............ |
289,170 |
20,242 |
•> |
98,690 |
6,908 |
» |
113,816 |
7,967 |
110,514 |
7,736 |
||
andra slag, på a. kärl |
> |
157 |
8 |
» |
83 |
4 |
315 |
16 |
» |
167 |
8 |
|
flygtiga, ej specificerade... |
— |
-- |
18 |
36 |
35 |
70 |
~— |
-- |
||||
Ost.......................................... |
> |
28,792 |
5,758 |
> |
11,735 |
2,347 |
> |
41,926 |
8,385 |
79,882 |
15,976 |
|
Ostron, friska, inf. f. o. m. den |
||||||||||||
21/ |
— |
— |
— |
— |
» |
2,126 |
319 |
. |
6,261 |
939 |
||
Papp, förhvdnings-, press- och tak- |
» |
5,494 |
55 |
» |
7,146 |
71 |
» |
1,475 |
15 |
» |
10,702 |
107 |
andra slag....................... |
> |
32,115 |
1,606 |
) |
25,253 |
1,263 |
» |
21,774 |
1,089 |
» |
18,200 |
910 |
Papparbeten, olackerade............ |
» |
3,933 |
1,377 |
> |
3,646 |
1,276 |
— |
— |
> |
9,295 |
4,648 |
|
inf. före den 21/« 1892 |
— |
--- |
-- |
— |
» |
788 |
276 |
— |
— |
|||
> f. o. in. » 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
7,812 |
3,906 |
-- |
— |
||||
lackerade............. |
» |
3,G14 |
2,168 |
» |
8,217 |
4,930 |
— |
-— |
» |
523 |
1,046 |
|
inf. före den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
4,417 |
2,650 |
— |
— |
||||
» f. o. in. » 21/« 1892 |
— |
— |
-—- |
-- |
» |
668 |
1,336 |
— |
— |
|||
Papper, kardus-, etc.................. |
. |
104,935 |
2,099 |
» |
46,450 |
929 |
» |
4,245 |
85 |
» |
10,691 |
214 |
förgyldt....................... |
— |
— |
— |
— |
> |
20 |
4 |
— |
— |
|||
andra slag............,....... |
» |
223,760 |
22,377 |
» |
1,037,985 |
103,799 |
» |
1,547,116 |
154,712 |
* |
1,475,204 |
147,520 |
Papperstapeter och Border........ |
> |
5,066 |
659 |
» |
18,705 |
2,432 |
— |
—- |
» |
43,890 |
10,973 |
|
inf. före den 21/o 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
37,634 |
4,892 |
— |
— |
|||
» f. o. in. » 2Vö 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
10,084 |
2,521 |
— |
— |
|||
Paraplyer af siden..................... |
— |
—- |
st. |
227 |
170 |
.- |
— |
st. |
- 589 |
736 |
||
inf. före den 2l/e 1892 |
— |
— |
— |
_ 1 |
st. |
48 |
36 |
— |
— |
andra slag................. |
— |
-- |
» |
266 |
67 |
-- |
— |
» |
2,274 |
1,137 |
||
inf. före den sl/o 1892 |
-—— |
— |
— |
— |
» |
372 |
93 |
—„ |
-— |
|||
» f. o. m. » sl/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
52 |
26 |
--- |
||||
Parfymer.................................. |
-- |
— |
— |
— |
kg- |
90 |
180 |
kg- |
47 |
94 |
||
Patroner, oladdade.................... |
— |
— |
— |
» |
2 |
1 |
» |
3 |
1 |
|||
Pipor, sjöskums-....................... |
1 |
2 |
— |
-- |
— |
~— |
—- |
— |
||||
andra slag ..................... |
» |
5,296 |
4,237 |
kg- |
2,630 |
2,104 |
> |
3,405 |
2,724 |
» |
1,587 |
1,270 |
Plommon, torra........................ |
» |
13 |
7 |
4 |
2 |
» |
2 |
1 |
» |
7 |
2 |
|
Portföljer, andra slag................ |
» |
5 |
3 |
» |
4 |
2 |
■- |
— |
> |
132 |
158 |
|
inf. f- o. in. den 2I/''6 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
16 |
19 |
— |
— |
|||
Potatis .................................... |
1,054,560 |
5,273 |
» |
637,921 |
3,190 |
— |
— |
-—- |
— |
|||
inf. före den SI/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
207,753 |
1,039 |
— |
— |
|||
Remmar................................... |
— |
— |
-- |
-<— |
kr. |
3,053 |
305 |
kr. |
1,501 |
150 |
||
Russin.....................................'' |
12 |
2 |
15 |
2 |
kg- |
3 |
■- |
kg- |
12 |
2 |
||
Rör, arbetade, inf. f. o. m. den |
||||||||||||
j. 21 « 1892................................ |
— |
-- |
•-- |
-- |
» |
8 |
8 |
— |
— |
|||
Sadelmakarearbeten.................. |
» |
642 |
321 |
» |
793 |
397 |
— |
— |
» |
1,151 |
1,381 |
|
inf. före den **/• 1892 |
— |
— |
— |
— |
• |
231 |
116 |
— |
— |
|||
» f. o. m. » 21/6 1892 |
— |
-—- |
-—- |
-- |
» |
393 |
472 |
— |
— |
|||
Saft, bär-................................. |
> |
65 |
20 |
> |
155 |
47 |
— |
— |
— |
— |
||
inf. före den 21,''6 1892 |
--- |
-- |
— |
— |
» |
43 |
13 |
— |
-. |
|||
Segel....................................... |
kr. |
5,536 |
*) -- |
kr. |
9,522 |
kr. |
4,732 |
‘)-- |
kr. |
1,965 |
x)- |
|
Senap, malen........................... |
— |
— |
kg- |
3 |
1 |
— |
-—- |
-■ |
— |
|||
Siktar och Såll......................... |
— |
— |
— |
— |
--... |
-T ■ |
kg. |
3 |
2 |
|||
Silke, fargadt........................... |
— |
— |
— |
— |
-1 •. |
— |
» |
4 |
4 |
|||
Skodon af yllefilt...................... |
-- |
— |
» |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
|||
af annan väfnad........... |
kg- |
16 |
22 |
> |
17 |
24 |
—*• ■ |
-r ■ |
» |
1 |
2 |
|
andra slag.................... |
779 |
732 |
> |
336 |
316 |
— |
— |
> |
437 |
437 |
||
af finare skinn............. |
-- |
— |
— |
— |
■- |
— |
> |
12 |
72 |
|||
med träbottnar............. |
— |
— |
— |
— |
— |
- ■ |
» |
99 |
25 |
|||
inf. före den - ‘/o 1892: |
||||||||||||
af annan väfnad........... |
— |
— |
— |
-- |
! kg. |
6 |
8 |
— |
-- |
|||
Transport |
— |
962,636 |
847,113 |
— |
1,348,784 |
1,911,193 |
l) Tullbeloppet kan ej beräknas.
05
05
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
1890. |
189 1. |
1892. |
1 893. |
|||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
|||||
Er. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|||||||||
Transport |
— |
962,636 |
— |
847,113 |
__ |
1,348,784 |
__ |
1,911,193 |
||||
Skodon, inf. före den 2‘/a 1892: |
||||||||||||
ej specificerade slag .. |
— |
— |
— |
— |
kg. |
248 |
233 |
— |
— |
|||
af finare skinn ......... |
— |
— |
— |
— |
> |
11 |
66 |
— |
— |
|||
ej specificerade slag .. |
— |
— |
— |
— |
> |
267 |
267 |
— |
— |
|||
Skyfflar, spadar etc................... |
— |
— |
— |
— |
kr. |
3 |
•- |
kr. |
116 |
12 |
||
Slöjdvaror, ej specificerade........ |
kr. |
10,194 |
1,529 |
kr. |
9,924 |
1,489 |
» |
4,586 |
688 |
» |
3,218 |
483 |
Smör, naturligt......................... |
kg. |
19,035 |
3,807 |
kg. |
41,932 |
8,386 |
kg. |
43,592 |
8,718 |
kg. |
24,879 |
4,976 |
konstgjordt...................... |
D |
506,847 |
101,369 |
» |
630,817 |
126,163 |
» |
711,514 |
142,303 |
» |
654,453 |
130,891 |
Snörmakarearbeten, andra slag... |
» |
598 |
658 |
» |
338 |
372 |
— |
-- |
> |
1,080 |
3,240 |
|
inf. före den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
441 |
485 |
— |
— |
|||
. f. o. in. » 21/« 1892 |
— |
— |
— |
- • |
» |
566 |
1,698 |
— |
— |
|||
Socker, raffineradt..................... |
» |
216 |
71 |
268 |
88 |
» |
828 |
273 |
> |
3,439 |
1,135 |
|
oraffineradt a)............... |
— |
— |
» |
3 |
1 |
— |
— |
— |
— |
|||
sirup ........................... |
» |
39 |
4 |
» |
150 |
15 |
» |
162 |
16 |
> |
1,052 |
105 |
Spannmål, omalen, hafre............. |
» |
1,087,776 |
10,878 |
1 |
522,867 |
5,229 |
— |
— |
— |
— |
||
inf. före den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
492,800 |
4,928 |
— |
— |
||||
hvete........................... |
» |
100 |
3 |
— |
— |
— |
— |
» |
300 |
4 |
||
inf. f. o. in. den 20/s 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
995 |
12 |
— |
— |
|||
kom............................ |
» |
123,261 |
3,082 |
» |
145,802 |
3,645 |
— |
— |
> |
18,966 |
237 |
|
inf. före den 21/« 1892 |
— |
-—- |
— |
— |
» |
89,515 |
2,238 |
— |
— |
|||
» f. o. m. > 21/o 1892 |
— |
— |
--- |
— |
11,780 |
147 |
— |
— |
||||
malt............................. |
> |
94 |
3 |
— |
— |
— |
— |
» |
750 |
11 |
||
råg.............................. |
» |
9,420 |
236 |
. |
7,540 |
189 |
— |
— |
» |
25,870 |
323 |
|
inf. före den 26/s 1892 |
— |
— |
— |
— |
5,790 |
145 |
— |
— |
||||
• f. o. m. » 26/j 1892 |
— |
— |
— |
— |
26,422 |
330 |
— |
— |
||||
vicker.................... |
> |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
ärter............................ |
» |
207 |
5 |
» |
1,188 |
30 |
— |
— |
» |
665 |
8 |
Spannmål, omalen, ärter, |
||||||||||||
inf. före den 21,’e |
1892 |
— |
— |
— |
— |
J> |
765 |
19 |
— |
— |
||
» f. o. m. » s,/e |
1892 |
— |
— |
— |
— |
} |
208 |
3 |
— |
— |
||
malen, mjöl och gryn. |
» |
826,457 |
35,538 |
» 1,002,677 |
43,115 |
— |
— |
» |
361,323 |
9,034 |
||
inf. före den 26/s |
1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
106,254 |
4,569 |
— |
— |
||
s f. o. m. » **/* |
1892 |
— |
— |
—- |
— |
> |
606,026 |
15,151 |
-—■ |
— |
||
Speglar............................. |
D |
317 |
127 |
» 132 |
53 |
— |
— |
» |
488 |
293 |
||
inf. före den 21/e |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
117 |
47 |
— |
— |
||
> f. o. m. » 2I/e |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
447 |
268 |
— |
— |
||
Spetsar, andra slag............ |
— |
— |
> 1 |
2 |
— |
— |
— |
— |
||||
Sprutor, brand- ................. |
kr. |
180 |
18 |
kr. 451 |
45 |
kr. |
258 |
26 |
kr. |
139 |
14 |
|
Stearin.............................. |
kg. |
147,943 |
13,315 |
kg. 69,900 |
6,291 |
kg- |
31,250 |
2,813 |
kg- |
14,700 |
1,323 |
|
Stenarbeten, polerade ........ |
» |
1,662 |
50 |
» 8,883 |
266 |
— |
— |
14,362 |
862 |
|||
inf. före den 2‘/o |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
1,880 |
56 |
— |
— |
||
» f. o. in. » 21/6 |
1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
7,928 |
476 |
— |
— |
||
Strumpstolsgods, andra slag...... |
> |
85,395 |
100,766 |
> 67,522 |
79,676 |
— |
— |
» |
100,740 |
176,295 |
||
inf. före den 2l/o |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
6,409 |
7,563 |
— |
— |
||
» f. o. in. » SI/« |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
58,327 |
102,072 |
— |
— |
||
Strumpstickor.................... |
-- |
— |
— |
— |
» |
101 |
25 |
1 |
232 |
58 |
||
Stubintråd, inf. f.o. m. den21/61892 |
— |
— |
— |
— |
> |
70 |
11 |
— |
— |
|||
Stärkelse........................... |
34,000 |
5,780 |
> 500 |
85 |
> |
7,000 |
1,190 |
» |
130,005 |
22,101 |
||
Svafvelsyra....................... |
» |
9,472 |
47 |
» 8,173 |
41 |
» |
8,980 |
45 |
» |
16,384 |
82 |
|
Symaskiner...................... |
— |
— |
— |
— |
kr. |
30 |
3 |
kr. |
29 |
3 |
||
l Sågar m. m...................... |
— |
— |
— |
— |
350 |
35 |
26 |
3 |
||||
Såpa .............................. |
193,982 |
9,699 |
» 162,919 |
8,146 |
kg- |
138,072 |
6,904 |
kg- |
107,789 |
5,389 |
||
Såser............................... |
» |
30 |
15 |
> 62 |
31 |
» |
42 |
21 |
— |
— |
||
Säckar, nya...................... |
kr. |
23,622 |
i)- |
kr. 67,691 |
‘)- |
kr. |
31,423 |
’)-- |
kr. |
333 |
*)- |
|
Sängkläder, nya................ |
» |
635 |
l) — |
» 1,202 |
'')- |
» |
1,122 |
*)- |
D |
635 |
*)-- |
|
Te................................... |
-— |
— |
kg. 2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
||||
Tobak, arbetad, andra slag |
kg- |
102 |
122 |
» 25 |
30 |
kg- |
59 |
71 |
kg- |
28 |
34 |
|
Torfmull, inf. före den 21/e |
1892 |
■- |
— |
— |
— |
> |
10,830 |
32 |
— |
— |
||
Transport |
— |
| 1,249,758 |
-- |
1,130,502 |
1,652,731 |
— |
| 2,268,109 |
l) Tullbeloppet kan ej beräknas.
Co
O*
Talj. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
1 8 9 0. |
1891. |
1 892. |
1 8 9 3. |
||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||||||||
Transport |
— |
1,249,758 |
— |
1,130,502 |
__ |
1,652,731 |
_ |
2,268,109 |
|||
Tråd, linne-, oblekt................... |
kg. |
48 |
19 |
kg. 20 |
8 |
kg- |
424 |
170 |
kg- |
28 |
11 |
blekt eller färgad .. |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
Träsprit................................... Trävaror, arbetade, fanér, andra |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» |
200 |
60 |
||
slag....................... |
1,492 |
149 |
» 8,544 |
854 |
» |
2,798 |
280 |
» |
7,961 |
796 |
|
läster till skoarbeten.. |
» |
22 |
2 |
> 20 |
2 |
— |
— |
— |
— |
||
svarfvarearbeten........ |
)» |
1,073 |
633 |
» 712 |
420 |
— |
— |
882 |
882 |
||
inf. före den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
568 |
335 |
— |
- |
||
> f. o. in. » 2''/''a 1892 |
— |
— |
— |
— |
1,221 |
1,221 |
— |
— |
|||
tunnbindarearbeten af |
|||||||||||
furu eller gran...... |
> |
520,156 |
5,202 |
» 1,407,472 |
14,075 |
> |
543,675 |
5,437 |
> |
207,729 |
2,077 |
af annat träslag.... |
» |
892 |
36 |
» 916 |
37 |
94 |
4 |
560 |
22 |
||
snickarearbeten af furu, |
|||||||||||
utan betsning etc.. |
» |
1,752,681 |
87,634 |
» 2,523,127 |
126,156 |
> |
2,940,933 |
147,047 |
t |
2,104,029 |
105,201 |
med betsning etc.. |
» |
6,887 |
689 |
» 4,054 |
405 |
T> |
4,587 |
459 |
5,507 |
551 |
|
af alra, ask etc........ |
» |
3,092 |
928 |
> 2,085 |
626 |
» |
3,720 |
1,116 |
4,443 |
1,333 |
|
af päron, valnöt etc. |
21,407 |
12,844 |
» 30,671 |
18,403 |
!> |
43,460 |
26,076 |
» |
90,708 |
54,425 |
|
möbler, stoppade........ |
kr. |
834 |
’)- |
kr. 2,624 |
’)- |
kr. |
2,915 |
’)- |
kr. |
2,017 |
’)-- |
Tvål, parfymerad...................... |
kg- |
855 |
239 |
kg. 1,109 |
311 |
— |
— |
kg. |
277 |
139 |
|
inf. före den 2''/a 1892 |
— |
— |
— |
— |
kg- |
148 |
41 |
— |
— |
||
» f. o. in. » 21/o 1892 |
— |
— |
— |
— |
155 |
78 |
— |
_ |
|||
andra slag...................... |
> |
25,785 |
2,579 |
» 24,250 |
2,425 |
» |
22,500 |
2,250 |
10,057 |
1,006 |
|
Tågvirke, nytt.......................... |
229,804 |
22,980 |
- 185,800 |
18,580 |
» |
147,688 |
14,769 |
» |
139,349 |
13,935 |
|
Tändstickor af trä.................... |
» |
733 |
37 |
» 455 |
23 |
> |
451 |
23 |
> |
23 |
1 |
andra slag.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> |
100 |
20 |
||
Vadd, andra slag.................... |
393 |
79 |
> 69 |
14 |
12 6,360 |
2 |
9 9,333 |
||||
Vagnar och åkdon.................... |
kr. |
7,271 |
1,091 |
kr. 104,119 |
15,618 |
kr. |
954 |
kr. |
1,400 |
||
Valsmassa.................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
kg- |
157 |
31 |
Vantar, andra slag.................... |
—- |
— |
kg- |
1 |
1 |
— |
— |
•» |
6 |
11 |
||
Vax......................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
• |
46 |
7 |
|||
Vin under 21 % på butelj........ |
1 |
31 |
5 |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
|||
inf. före den SI/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
1. |
17 |
3 |
— |
— |
|||
under 25 % på butelj, icke |
||||||||||||
musserande, inf. f. o. in. |
||||||||||||
den «/• 1892................. |
— |
— |
— |
— |
> |
137 |
no |
1. |
177 |
142 |
||
Vindrufvor, inf. f.o.m.den81 e1892 |
— |
— |
— |
— |
kg. |
10 |
5 |
kg. |
4 |
2 |
||
'' Visitkort.................................. |
kg- |
12 |
2 |
kg- |
15 |
2 |
— |
— |
> |
189 |
95 |
|
inf. f. o. m. den **/« 1892 |
— |
-- |
— |
— |
* |
60 |
30 |
— |
— |
|||
Väfnader, halfsiden-.................. |
— |
— |
> |
2 |
5 |
— |
— |
— |
||||
ylle, filtar och mattor.......... |
> |
29,291 |
17,575 |
31,212 |
18,727 |
. |
15,021 |
9,013 |
> |
5,560 |
3,336 |
|
pressduk..................... |
> |
125 |
25 |
> |
47 |
9 |
— |
— |
S |
426 |
107 |
|
inf. före den “/• 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
112 |
22 |
— |
— |
|||
» f. o. in. » sl/6 1892 |
— |
— |
-i- |
— |
» |
1,118 |
280 |
— |
—r |
|||
andra slag.................. |
» |
588,720 |
1,030,260 |
> |
515,707 |
902,487 |
> |
511,820 |
895,685 |
> |
784,846 |
1,373,481 |
linne-, under 25 trådar per |
||||||||||||
qv.-m...................... |
> |
4,009 |
762 |
» |
4,067 |
773 |
— |
— |
> |
6,672 |
1,668 |
|
inf. före den 2Ve 1892 |
■—- |
— |
— |
— |
> |
197 |
37 |
— |
— |
|||
■ f. o. m. > sl/« 1892 |
-- |
— |
-—- |
--- |
> |
7,294 |
1,824 |
— |
— |
|||
25—35 trådar.pr qv.-m. |
» |
2,134 |
747 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
50 trådar och deröfver |
||||||||||||
pr qv.-m.............. |
2,582 |
3,873 |
» |
33 |
50 |
-r''f( |
— |
— |
— |
|||
andra slag................ |
> |
11,403 |
17,105 |
> |
8 |
12 |
» |
28 |
42 |
> |
2 |
3 |
bomulls-, segelduk.............. |
— |
— |
> |
38 |
5 |
— |
— |
367 |
73 |
|||
inf. f. o. m. den 81/e 1892 |
— |
— |
—- |
— |
> |
150 |
30 |
— |
—- |
|||
tyll..................... |
> |
1,105 |
2,763 |
. |
43,874 |
109,685 |
> |
46,746 |
116,865 |
> |
58,387 |
145.968 |
glesa ................... |
» |
7,428 |
12,999 |
> |
756 |
1,323 |
> |
1,139 |
1,993 |
» |
1,161 |
2,032 |
andra slag, oblekta |
> |
74,814 |
37,407 |
> |
70,926 |
35,463 |
» |
67,704 |
33,852 |
» |
138,418 |
69,209 |
blekta.. |
> |
336,578 |
302,920 |
> |
280,100 |
252,090 |
» |
251,312 |
226,181 |
) |
285,483 |
256,935 |
tryckta. |
> |
10 |
11 |
. |
4 |
4 |
> |
2,636 |
2,900 |
. |
342 |
376 |
jute-, oblekt och ofärgad..... |
) |
51,913 |
5,191 |
. |
28,251 |
2,825 |
> |
12,021 |
1,202 |
> |
16.847 |
1,685 |
Transport |
- | 2,816,546 |
— |
2,651,920 |
— |
3,143,067 |
— |
4,305,131 |
l) Tullbcloppet kan ej beräknas,
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
189 |
0. |
189 |
1. |
189 |
2. |
189 |
3. |
|||||
Qv |
antitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||||
Er. |
Er. |
Er. |
Er. |
|||||||||
Transport |
--- |
2,816,545 |
— |
2,651,920 |
__ |
3,143,067 |
4,305.131 |
|||||
Väfnader, jute-, |
||||||||||||
andra slag................. |
kg- |
15,082 |
6,033 |
kg- |
14,373 |
5,749 |
kg- |
24,581 |
9,832 |
kg- |
19,098 |
7,639 |
hår- eller tagel-, nöthårsfilt, |
||||||||||||
väfd.......................... |
— |
— |
2 |
40 |
10 |
— |
— |
_ |
_ [ |
|||
andra slag, ej specificerade |
2 |
200 |
120 |
2 |
37 |
22 |
2 |
40 |
24 |
2 |
4 |
2 |
vattentäta, vaxade mattor. .. |
2 |
6,514 |
1,629 |
2 |
4,493 |
1,123 |
2 |
1,607 |
402 |
2 |
343 |
86 |
andra slag.......... |
2 |
926 |
556 |
» |
1,094 |
656 |
> |
738 |
443 |
2 |
644 |
386 |
Växter, lefvande ...................... |
2 |
3,112 |
934 |
2 |
3,540 |
1,062 |
— |
— |
2 |
1,024 |
102 |
|
inf. före den 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
2 |
3,294 |
988 |
— |
— |
|||
> f. o. m. > sl/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
2 |
790 |
79 |
— |
_ |
|||
Ångmaskiner, ej specificerade.... |
— |
- i |
— |
— |
— |
— |
kr. |
2,506 |
251 |
|||
Ättika, på fat........................... |
2 |
236 |
24; |
2 |
157 |
16 |
2 |
476 |
48 |
kg- |
876 |
88 |
på andra kärl............... |
— |
— |
— |
--- |
— |
---- |
2 |
2 |
2 |
|||
Varor, ej specificerade, arbetade |
kr. |
23,362 |
3,504! |
kr. |
59,888 |
8,983 |
kr. |
65,220 |
9,783 |
kr. |
24,090 |
3,614 |
Summa Kronor) |
— ! |
2,829,345 |
2,669,541 |
— |
3,164,666) |
4,317,301 |
OM
„l •; jj./.J
rt r /Irrar!
'' . ''''"1
0"U ''JO /
Tabell 6.
140
Tält. 6. Uppgift å de förnämsta artiklar, som under åren 1890,
Sverige och Norge
Bläck ..................................................
Borstbinderiarbeten m. in....................
Brefkuvert och papperspåsar.................
Bröd och kakor...................................
Cement...............................................
Chokolad ............................................
Fernissa................,.............................
Fisk: saltad m. m., anjovis m. m...........
sill.........................
sej........
färsk och andra slag ..
Fläsk ................................
Färger: kimrök..................
Garn: ull-..........................
bomulls- ..................
segel- och bind-.......
Glas: bunkar m. m.............
fönster- och spegel-....
ej specificerade slag..
Glasskärf...........................
Gödningsämnen..................
Hattar..............................
1 8 9 0. |
|||
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
||
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
|
kg- |
11,726 |
14,365 |
|
» |
1.185 |
30,629 |
29,199 |
» |
1,197 |
32,378 |
|
» |
496,890 |
13,636 |
31,186 |
)) |
188,628 |
— |
hl. 3,303 |
» |
540 |
154,355 |
149,129 |
» |
178,204 |
3,020 |
1,919 |
N |
1,130,220 |
11,091 |
) -- |
» |
24,311,029 |
168,741 |
} 155,170 |
» |
3,268,836 |
-- |
1 — |
» |
. 981,240 |
kg. 5,017,665 |
kr. 174,000 |
» |
2,677,510 |
17,631 |
351,341 |
)> |
— |
64,984 |
2)- |
» |
6,890 |
51,103 |
77,671 |
» |
6,942 |
313,269 |
310,899 |
» |
89,809 |
1 |
s) 1,870 |
» |
— |
346,797 |
1,992,090 |
< |
402,942 |
716 |
14,538 |
» |
215,163 |
25,330 |
274,680 |
» |
425,441 |
8,500 |
|
» |
2,500,762 |
13,693 |
21.459 |
. st. |
44,454 |
88,442 |
124,633 |
*) Upptages i Korge tillsammans med tapeter; se papperstapeter. — 2) Ej särskilt upptagen i norska statistiken. — *) Bep -
141
1891, 1892 och 1893 varit föremål för varuutbyte mellan
(jemförande statistik).
18 9 1. |
1 8 9 2. |
... 1 8 9 3. |
||||||
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
|||
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt sveu8k |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
13,934 |
16,420 |
43 |
15,382 |
15,408 |
80 |
15,863 |
24,142 |
|
1,067 |
26,568 |
28,366 |
4,989 |
32,432! |
36,028 |
4,419 |
55,902 |
54,258 |
693 |
32,647 |
*)- |
589 |
29,733 |
- |
403 |
43,949 |
‘)- |
51,641 |
10,365 |
23,931 |
59’,670 |
8,831 |
28,714 |
69,365 |
11,067 |
32,076 |
kg. 112,323 |
276,800 |
hl. 4,295 |
— |
kg. 2,593,062 |
hl. 17,551 |
kg. 245,048 |
1,852,484 |
hl. 17,847 |
_ |
168,275 |
165,077 |
542 |
157,241 |
162,716 |
233 |
147,434 |
158,009 |
364,171 |
10,774 |
10,532 |
237,575 |
15,273 |
13,857 |
300,532 |
12,678 |
11,358 |
787,226 |
6,261 |
) |
1,120,644 |
8,536 |
1 - |
1,639,848 |
1 — |
— |
26,775,854 |
28,562 |
\ 290,380 |
32,825,371 |
76,563 |
V 72,580 |
34,559,770 |
V 187,472 |
174,840 |
2,976,878 |
— |
1 — |
3,041,911 |
— |
J--.. |
2,973,169 |
1 - |
-— |
kg. 1,302,233 |
kg. 4,580,642 |
kr. 148,300 |
kg. 819,687 |
kg. 5,103,585 |
kr. 122,400 |
kg. 1,948,143 |
kg. 2,212,620 |
kr. 249,000 |
1,501,885 |
11,920 |
324,759 |
2,213,963 |
16,662 |
274,812 |
1,638,191 |
24,744 |
324,860 |
__ |
65,011 |
2)-- |
550 |
50,528 |
2)- |
— |
38,374 |
2)-- |
6,771 |
46,997 |
68,037 |
11,026 |
52,687 |
66,965 |
10,585 |
65,676 |
73,576 |
13,514 |
319,864 |
333,987 |
24,480 |
378,416 |
382,941 |
12,769 |
335,441 |
341,263 |
78,291 |
— |
3) 3,100 |
69,612 |
— |
3) 590 |
70,162 |
— |
3) 20 |
_ |
531,505 |
2,416,450 |
7,313 |
713,916 |
1,977,260 |
6,418 |
680,372 |
1,734,530 |
458,031 |
479 |
21,311 |
413,999 |
33,292 |
113,514 |
279,659 |
377 |
67,716 |
200,189 |
44,025 |
246,690 |
189,556 |
126,024 |
293,500 |
198,389 |
127,985 |
376.300 |
698,753 |
3,000 |
783,699 |
3,10( |
618,712 |
2,970 |
|||
2,084,962 |
366,018 |
382,070 |
3,066,971 |
100,935 |
122,930 |
1,504,035 |
110,900 |
139,190 |
52,148 |
98,815 |
146,843 |
38,394 |
104,432 |
150,784 |
63,5081 112,929 |
145,855 |
ilagarcarboto; otjäradt, under 2 nim.
142
Tab. 6. (Forte.) Uppgift å de förnämsta artiklar, som varit
: Hudar och skinn:
ej pelsverk, oberedda.................
beredda, sulläder.....
andra slag.
pelsverk, oberedda ....................
beredda.......................
bundtmakarearbeten...................
i Hängslen ...........................................
| Instrumenter, flyglar och pianinon.........
j Jäst.....................................................
Kaffe .................................................
brändt och kaffesurrogat..............
Kaffetillsättning ...................................
j Kli .....................................................
i Kläder................................................
| Konfityrer............................................
Konserver, andra ej specificerade slag.....
| Korf...................................................
! Korgmakarearbeten...............................
Kreatur: hästar ..................................
nötkreatur ..............................
svin......................................
ej specificerade slag.................
Kreatursfoder, ej specificeradt................
Krut ...................................................
Kött...................................................
Lervaror: tegel, eldfast ni. m.................
mur-..........................
tak-.............................
1 8 9 0. |
|||
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
||
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
|
statistik. |
statistik. |
statistik. |
|
... kg |
276,541 |
105,012 |
228,210 |
» |
875,274 |
4,642 |
*) 14,600 |
» |
20,012 |
3,908 |
22,922 |
27,247 |
4,217 |
3,232 |
|
3,087 |
8,691 |
f 801 |
|
— |
— |
\ 6,804 |
|
148 |
5,438 |
4,807 |
|
114 |
2 |
2 |
|
.. kg. |
1,522 |
— |
35,420 |
» |
709,587 |
— |
25,290 |
» |
183,041 |
19,957 |
r is |
. . . » |
— |
— |
l kr. 9,600 |
. . » |
2,515,109 |
— |
60 |
... kr. |
447,453 |
kr. 156,798 |
kg. 20,519 |
.. kg. |
4,195 |
150,027 |
158,724 |
.. » |
32,924 |
3,663 |
7,276 |
» |
10,013 |
79,312 |
77,711 |
» |
362 |
4,242 |
5,147 |
... st. |
801 |
133 |
602 |
260 |
3,065 |
14,207 |
|
... » |
317 |
2,973 |
4,552 |
•• kg. |
-- |
kg. 46,487 |
st. 13,057 |
... st. |
— |
-- |
kr. 5,100 |
kg. |
1.150,183 |
— |
— |
)) |
33,087 |
953 |
8) 750 |
» |
41,775 |
49,464 |
1,011,278 |
.. -- |
536,050 |
kg. 3,177,172 |
1 - |
.. » |
3,404,261 |
/st. 1,350,675 |
|
1,626,468 |
— |
— |
!) Barkade skinn inberäknade. — 2) Patroner och fyrverkeriarbeten inberäknade.
143
föremål för varuutbyte mellan Sverige och Norge.
18 9 1. |
1 8 9 2. |
1 8 9 3. |
||||||
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
|||
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
292,073 |
129,283 |
224,560 |
316,759 |
93,787 |
198,170 |
229,715 |
87,126 |
245,060 |
996,331 |
11,035 |
'') 23,820 |
928,412 |
12,185 |
'') 29,790 |
875,523 |
13,244 |
*) 18,870 |
26,360 |
4,476 |
20,608 |
30,090 |
3,638 |
14,167 |
32,463 |
4,267 |
27,340 |
30,947 |
4,555 |
8,830 |
25,787 |
3,596 |
19,815 |
39,898 |
5,585 |
14,183 |
997 |
15,390 |
( 1,103 |
1,788 |
10,367 |
1,077 |
1,132 |
17,710 |
1,222 |
— |
— |
l 7,453 |
— |
— |
5,729 |
— |
— |
7,924 |
— |
4,683 |
4,546 |
1,789 |
1,071 |
2.652 |
15,505 |
1,720 |
2,036 |
98 |
— |
— |
78 |
2 |
8 |
81 |
— |
5 |
18,373 |
— |
32,090 |
29,557 |
— |
30,350 |
49,513 |
— |
21,510 |
629,208 |
— |
5,580 |
693,780 |
— |
6,270 |
717,045 |
-- |
17,000 |
— |
11,867 |
( 42 |
43,879 |
12,316 |
\ 25 |
65,847 |
— |
166 |
— |
— |
l kr. 3,500 |
— |
-—- |
1kr. 4,000 |
— |
-- |
— |
181,740 |
— |
420 |
874,808 |
— |
1,000 |
2,767,849 |
— |
12,400 |
kr. 385,672 |
kr. 131,261 |
kg. 40,744 |
kr. 281,746 |
kr. 117,348 |
kg. 38,577 |
kr. 300,839 |
kr. 197,849 |
kg. 24,435 |
— |
2,908 |
1,229 |
692 |
6,506 |
7,137 |
437 |
3,714 |
6,073 |
27,607 |
7,952 |
8,155 |
35,788 |
2,191 |
2,462 |
82,985 |
8,911 |
1,098 |
7,936 |
67,317 |
69,883 |
9,110 |
78,667 |
76,188 |
11,633 |
58,169 |
60,749 |
237 |
2,458 |
8,689 |
581 |
10,128 |
14,127 |
309 |
7,005 |
12,241 |
469 |
116 |
194 |
582 |
121 |
232 |
627 |
82 |
219 |
13 |
2,685 |
11,541 |
45 |
2,782 |
10,327 |
14 |
— |
— |
135 |
2,597 |
3,867 |
171 |
2,832 |
3,491 |
148 |
— |
|
kg. 2,387 |
kg. 27,397 |
st. 7,320 |
kg. 1,007 |
kg. 41,367 |
st. 4,557 |
kg. 633 |
— |
— |
st. 85 |
» 3 |
kr. 10,700 |
st. 108 |
» 12 |
kr. 7,300 |
st. 10*2 |
8 |
kr. 8,200 |
1,274,843 |
55,000 |
— |
765,239 |
_ |
— |
235,810 |
— |
— |
30,539 |
. — |
2) 499 |
36,648 |
— |
2) 282 |
27,274 |
— |
2) 330 |
38,946 |
65,679 |
1,517,993 |
50,454 |
67,011 |
1,664,366 |
53,049 |
231,204 |
3,506,403 |
— |
kg. 2,704,610 |
1 - |
kg. 116,885 |
kg. 2,263,110''1 — |
kg. 380,093 |
2,695,130 |
— |
|
st. 1,440,701 |
st. 246,630 |
\ st. 1,255,160 |
\ - |
—- |
/st. 1,869,864 |
st. 3,709,378 |
\ 628,984 |
/st. 1,192,505 |
» 1,292,847 |
— |
« 29,300 |
/st. 4,381,917 |
st. 1,059,120 |
» 54,029 |
» 1,522,687 |
/-- |
i » 39,730 |
144
Tab. 6. (Forts.) Uppgift å de förnämsta artiklar, som varit
1 8 9 0. |
||||
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
|||
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk . |
||
Lervaror: porslin, äkta................................ |
47,999 |
28,884 |
38,060 |
|
oäkta.......... .......................... |
209,876 |
390,484 |
473,710 |
|
kakel...!.................................... |
................ » |
— |
8,967 |
16,727 |
krukmakarearbeten.............................................. |
....... ........ » |
201,334 |
53,095 |
20,770 |
Lim, andra slag................. |
8 740 |
1,089 |
||
Ljus............917,11..........uiibi........ |
1,172 |
127,243 |
122,730 |
|
Maltdrycker: på andra kärl................. |
1. |
32,724 |
3 583 |
|
Maskinerier....... |
..... kr. |
399,568 |
245,223 |
kr. 387.200 |
Redskap och verktyg..... |
kg. 304,480 |
|||
Metaller: |
||||
jern och stål: tackjern m. m.v.''.l . |
................ kg. |
30,020 |
31,000 |
1 - |
skrot.................. |
313,661 |
609,161 |
J 2,616,470 |
|
jernvägsskenor........................ |
18,000 |
468,690 |
||
stänger, valsade m. m...................... |
84,308 |
1,382,756 |
4,799,000 |
|
plåtar, valsade m. m............,.....’...... |
................ » |
9,135 |
157,932 |
727,670 |
tråd...............j,.. i....................... |
.. ....... » |
20,104 |
400,050 |
|
ankare in in....... |
1) |
138 348 |
101 100 |
|
f ...................... spik......................................... |
____...... » |
1.946,670 |
108,470 |
331,500 |
gjutna balkar in. in. .. |
] 2,628 |
|||
spisar m. m. ............................ |
................ » |
41,464 |
44,824 |
493,737 |
finare ej specificeradt gjutgods......... |
......... » |
48,916 |
— |
— |
kassaskåp m. ni............................... |
............... kr. |
45,811 |
1,220 |
kg. 2,720 |
ej specificerade varor........................ |
.....*.......... kg. |
28,423 |
148,121 |
258,472 |
Natron, kolsyrad!, soda...................................................... |
......v.i........ » |
101,373 |
1,302.495 |
1,106,140 |
Nattsäckar......... .: .V |
........... I> |
1.999 |
47,466 |
50,056 |
Oljekaka-........................ |
................ » |
130,722 |
— |
4,000 |
Oljor: feta, lin-, rof- och raps-,.............. |
........... » |
274,021 |
45,896 |
3) 81,130 |
andra slag........ |
................ » |
226,420 |
18,300 |
4) 16,210 |
fossila eller mineraloljor.........: |:.V...........i:}............... |
................ .. |
973,270 |
8,350 |
190 |
Ost........................ |
. |
81 718 |
115 577 |
178 OfiO |
Papp........................ |
37,786 |
30,915 |
5) 450,000 |
|
’) Innefattar äfven kakel- och krukmakarearbeten, införda efter den so/« 92. — 2) Införsel före den äI/« 92. 3) Innefattar
föremål för varuutbyte mellan Sverige och Norge.
18 9 1. |
1 8 9 2. |
1 8 9 3. |
||||||
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
|||
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
61,460 |
20,472 |
23,040 |
107,833 |
19,164 |
15,440 |
103,223 |
17,758 |
16,840 |
187,439 |
358,700 |
340,860 |
‘) 295,783 |
>) 405,937 |
382,700 |
i - |
1 .,,f , . . .. . . . |
439,700 |
'' ‘- |
12,233 |
48,320 |
2) 837 |
— |
48,530 |
466,376 |
463,813 |
27,270 |
231,537 |
— |
7,970 |
2) 53,188 |
■—- |
7,990 |
) — |
— |
27,020 |
— |
-- |
2,308 |
40,110 |
2,509 |
8,557 |
70,956 |
2,855 |
8,828 |
Å-'' : *- |
108,830 |
107,730 |
388 |
119,379 |
121,109 |
252 |
112,452 |
111,200 |
34,875 |
— |
374 |
19,758 |
kr. 2,638 |
1. 11,349 |
1. 7,573 |
kr. 1,813 |
I. 9,315 |
323,263 |
215,920 |
kr. 391,200 |
325,018 |
173,840 |
kr. 292,200 |
\ '' |
1 — |
kr. 428,300 |
'' '' '' -- |
kg. 326,130 |
— |
— |
kg. 724,310 |
/ kr. 223,297 |
J» 129;586 |
kg. 404,330 |
|
41,440 |
16,200 |
1 — |
11,195 |
12,000 |
1 - |
25,000 |
25,000 |
1 - |
585,866 |
636,260 |
J 3,820,810 |
218,439 |
79,905 |
/ 2,275,070 |
168,321 |
432,891 |
/ 3,282,570 |
313,690 |
— |
812,910 |
493,437 |
— |
23,100 |
62,330 |
— |
17,310 |
42,469 |
625,551 |
14,133,310 |
60,243 |
164,661 |
12,133,650 |
58,838 |
247,684 |
11,011,220 |
11,339 |
135,761 |
530,580 |
26,354 |
158,019 |
806,830 |
6,972 |
256,369 |
937,940 |
5,817 |
14,777 |
366,690 |
3,955 |
262,060 |
1,174 |
— |
390,410 |
|
— |
136,827 |
90,660 |
205 |
204,148 |
116,370 |
264 |
— |
100,890 |
1,476,893 |
86,843 |
348,560 |
1,620,736 |
— |
366,790 |
1,519,269 |
— |
388,810 |
24,282 |
17,452 |
1 ~ |
20,126 |
— |
''__ |
27,490 |
— |
\ - |
38,240 |
45,010 |
\ 541,529 |
40,306 |
35,333 |
610,180 |
32,508 |
72,075 |
826,780 |
59,777 |
898 |
1 |
49,956 |
12,761 |
;--- |
80,321 |
7,855 |
f-- |
kr. 24,070 |
1,320 |
kg. 3,140 |
kr. 17,752 |
2,936 |
— |
kr. 12,245 |
kr. 2,165 |
|
34,172 |
93,558 |
414,435 |
27,323 |
98,638 |
404,411 |
94,258 |
102,377 |
375,526 |
97,579 |
1,511,306 |
1,468,740 |
97,945 |
1,380,841 |
1,486,220 |
109,318 |
814,339 |
946,110 |
993 |
48.583 |
45,929 |
516 |
51,628 |
50,379 |
786 |
30.497 |
56,251 |
500,250 |
, 1 ;; |
70,080 |
729,799 |
76,500 |
607,649 |
5,240 |
||
87,071 |
515 |
3) 162,260 |
114,926 |
— |
3) 96,160 |
118,560 |
1 |
a) 22,740 |
163,827 |
58,725 |
4) 10,060 |
133,777 |
55,065 |
4) 4,410 |
106,128 |
1 94,751 |
4) 1,130 |
1,176,638 |
18,984 |
3,730 |
1,194,778 |
7,593 |
785,930 |
919,137 |
<190 |
46,370 |
12,698 |
180,368 |
253,890 |
42,718 |
130,689 |
253,950 |
81,344 |
126,734 |
256,040 |
33,265 |
38,650 |
5) 342,400 |
24,197 |
81,922 |
6) 91,590 |
30,309 |
37,900 |
°) 33,500 |
alla fota oljor utom bomolja. — 4) Bomolja. — r’) Utgör endast träpapp; annan papp är upptagen under papper.
19
146
Tab. 6. (Forts.) Uppgift & de förnämsta artiklar, som varit
Införsel |
1 8 9 0. Utförsel från Sverige. |
|||
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
||
Papper............................................................................ |
................. kg. |
331,096 |
393,538 |
1,151,600 |
Papperstapeter och border.............................................. |
................. M |
4,940 |
60,438 |
*) 111,320 |
Paraplyer ......................................................................... |
................. st. |
461 |
36 |
1,561 |
Potates............................................................................... |
................ kg. |
1,058,453 |
— |
hl. 2,827 |
Skodon............................................................................. |
................. M |
2,272 |
25,245 |
38,561 |
Smör, naturligt..........................................,................ |
................. )) |
38,336 |
223,053 |
734,630 |
konstgjord!.............................................................. |
.................. » |
509,885 |
— |
15,920 |
Socker: raffineradt och oraffineradt..................................... |
................. » |
665,221 |
— |
8,720 |
sirap och melass................................................... |
................. J) |
127,591 |
— |
185 |
Spannmål: omalen, hafre..................................................... |
................. )» |
1,089,179 |
221,183 |
149,450 |
andra slag.............................................. |
................. it |
336,072 |
39,490 |
91,480 |
malen, gryn: korn-, hvete- m. m.......................... |
................. » |
— |
— |
2,470 |
hafre-............................................ |
................. » |
— |
41,170 |
63,220 |
mjöl: hvete-.............................................. |
................. i) |
109,521 |
1,921,016 |
1,823,230 |
andra slag........................................ |
................. » |
1,337,444 |
43,971 |
63,700 |
Stearin..............................................*............................... |
................. » |
148,188 |
— |
2) 5,780 |
Strumpstolsgods................................................................. |
................. » |
86,449 |
27,238 |
29,594 |
Svafvel.............................................................................. |
................ . » |
514,867 |
— |
— |
Såpa.................................................................................. |
................. » |
194,091 |
3,001 |
5,300; |
Talg.................................................................................. |
................. » |
64,013 |
261,685 |
284,890 |
Tobak, oarbetad, blad och stjelk.......................................... |
................. » |
190,464 |
— |
640 |
arbetad, cigarrer och andra slag............................... |
................. » |
10,561 |
146 |
1,520 |
Tran................................... .............................................. |
................. » |
444,746 |
— |
hl. 40 |
Trämassa........................................................................... |
................. » |
13,000 |
3,338,108 |
23,844,570 |
Trävaror: oarbetade .......................................................... |
............. kbm. |
41,666 |
10,499 |
kr. 2 811,200 |
arbetade: tnnnbindarearbeten............................... |
................ kg. |
525,629 |
kr. 3,477 |
» 1,300 |
*) Visitkort, brefkuvert m. in. inberäknade. — a) Paraffiu m. m. inberäknad.
i
147
föremål för varuutbyte mellan Sverige och Nörge.
18 9 1. |
1 8 9 2. |
1 8 9 3. |
||||||
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
|||
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svonsk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
1,087,654 |
223,082 |
1,769,740 |
1,552,790 |
250,360 |
1,893,270 |
1,490,127 |
162,926 |
1,963,450 |
18,879 |
64,126 |
*) 122,460 |
48,854 |
49,333 |
>) 119,030 |
44,283 |
39,245 |
■) 140,930 |
565 |
— |
334 |
529 |
133 |
128 |
2,871 |
17 |
1,225 |
kg. 644,549 |
--- |
hl. 4,068 |
kg. 303,814 |
205,770 |
hl. 1,872 |
kg. 77,573 |
55,720 |
hl. 2,097 |
1,508 |
23,319 |
49,279 |
1,053 |
19,559 |
59,650 |
1,202 |
26,619 |
61,505 |
44,133 |
203,359 |
581,810 |
43,977 |
231,379 |
616,320 |
26,020 |
145,393 |
455,290 |
631,890 |
912 |
17,040 |
711,599 |
4,132 |
8,970 |
655,482 |
1,474 |
2,360 |
273,796 |
— |
6,910 |
364,074 |
4,172 |
11,010 |
340,381 |
63,278 |
4,330 |
101,678 |
— |
20 |
96,333 |
— |
5,968 |
74,422 |
— |
113,400 |
528,795 |
182,530 |
411,580 |
532,247 |
1,631,263 |
1,717,860 |
253,944 |
385,020 |
698,100 |
190,291 |
64,185 |
160,480 |
1,309,727 |
77,710 |
117,870 |
1,274,491 |
270,559 |
220,090 |
— |
— |
6,090 |
13,859 |
— |
2,940 |
11,492 |
— |
30 |
4,657 |
82,520 |
120,580 |
558 |
144,438 |
197,820 |
293 |
190,361 |
307,380 |
74,936 |
1,161,931 |
1,196,740 |
751,846 |
623,250 |
611,690 |
1,188,895 |
137,638 |
129,520 |
1,109,101 |
72,224 |
78,360 |
2,464,723 |
111,829 |
221,540 |
2,569,338 |
25,856 |
66,040 |
69,900 |
— |
2) 230 |
31,250 |
— |
3) 40 |
14,700 |
-) 20 |
|
67,864 |
24,960 |
29,243 |
65,056 |
22,882 |
31,867 |
101,017 |
32,431 |
39,517 |
554,610 |
— |
— |
1,154,405 |
— |
— |
1,194,620 |
— |
8,420 |
163,022 |
— |
2,009 |
138,465 |
— |
2,529 |
108,710 |
1,408 |
|
166,046 |
258,734 |
240,570 |
122,903 |
103,018 |
99,180 |
101,842 |
6,170 |
|
213,091 |
— |
— |
229,171 |
— |
270 |
142,961 |
4,690 |
|
11,194 |
124 |
885 |
8,845 |
401 |
1,282 |
9,714 |
247 |
925 |
kg. 403,343 |
— |
hl. 89 |
kg. 638,134 |
7,029 |
hl. 106 |
kg. 812,084 |
— |
hl. 749 |
— |
4,909,247 |
20,323,390 |
51,350 |
4,743,021 |
19,027,180 |
— |
389,001 |
21,880,350 |
kbm. 40,781 |
13,412 |
kr. 3,335,900 |
kbm. 39,974 |
13,500lkr. 4,338,500 |
kbm. 36,923 |
23,078 |
kr. 4,067,800 |
|
kg. 1,411,472 |
kr. 43,508 |
» 47,200 |
kg. 543,813 |
kr. 54,662 |
» 39,300 |
kg. 208,872 |
kr. 71,249 |
8 C* s |
148
Tab. 0. (Forts.) Uppgift å de förnämsta artiklar, som varit
F.Q3! I 0 i! |
r i |
1 8 9 0. |
|||
xlr.-ti i-iv-jt'';- 1 V j .‘“.i, '' .= r : ''l.. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
|||
^ t j ^ < |
; -1 |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
|
Trävaror: arbetade: sniekarearbeten: |
|||||
af furu eller gran........ |
..... kg- |
1,759,930 |
■) — |
30,250 |
|
af andra träslag.......... |
..... » |
26,332 |
*) — |
191,480! |
|
Tvål............................i,...,.,.........,............... |
27,099 |
144,880 |
147,892 |
||
Tågvirke.....o..........u,:, n.f..................................... |
)) |
235,815 |
—- |
2,280 |
|
Tändstickor , f............,...,............................. |
..... » |
— |
185,725 |
292,704 |
|
Väfnader: siden-.........................................■,...... |
...... t |
75 |
1,463 |
1,827 |
|
ylie- .-.,,...........1.. f;........!....,....................;...... |
......s- yH-> |
»> |
627,984 |
217,939 |
230,374 |
linne- ..............c.!..’.:.............;........................ |
..... " |
25,642 |
6,895 |
5)- |
|
bomull»-..........................;.....................,t.. |
..... “ |
422,505 |
524,609 |
632,0011 |
|
jute-..,,;...................ifyr..,..:........... |
142,968 |
64,709 |
99,991 |
||
Ägg ...................................;...........Li............................ |
...... st. |
352,930 |
8,766,940 |
kg. 480,670 |
|
Ättika och ättikssyra......................U.......... |
.....kg. |
. — |
29,427 |
6) 33,602 |
l)
!)
3)
4)
6)
6)
i byggnadsmaterial ..................
Smekarearbctcn: \ ,
i andra slag...........................
, ” » ,
( byggnadsmateriel ..................
( andra slag..................
f byggnadsmateriel...................
**''0 ( andra slag........il. .0.1............
(byggnadsmateriel .-..i.1.............
^''° ( andra slag...........................
Linneväfnader äro sammanslagna med juteväfnader
kr. 9,921: —
» 25,672: —
» 30,485: —
» 42,382: —
» 70,808: —
» 61,998: —
» 116,432: —
>* 83,33o: ■ :
i norska tulltaxan.
På fat.
149
föremål för varuutbyte mellan Sverige och Norge.
18 9 1. |
1 8 9 2. |
1 8 9 3. |
CO |
||||||
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel |
Utförsel från Sverige. |
Införsel i |
Utförsel från Sverige. |
||||
Enligt svonsk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
Enligt svensk |
Enligt svensk |
Enligt norsk |
|
2,558,639 |
*) — |
19,920 |
2,945,885 |
3) — |
39,320 |
2,110,000 |
4) - |
.7» 43,660 |
|
35,246 |
2) — |
258,340 |
49,056 |
3) — |
276,110 |
96,965 |
*)- |
y 331,730 |
|
25,921 |
140,654 |
151,618 |
23,271 |
137,103! |
156,415 |
10,472 |
166,093 |
186,013 |
|
200,256 |
3,965 |
5,170 |
16-4,231 |
2,337 |
6,280 |
150,862 |
2,383 |
4,950 |
|
— |
200,092 |
357,080 |
512 |
229,990 |
358,630 |
315 |
239,595 |
422,600 |
|
205 |
1,147 |
1,388 |
55 |
1,397 |
1,558 |
38 |
1,159 |
1,355 |
|
552,782 |
213,235 |
225,721 |
532,705 |
240,403 |
280,673 |
797,447 |
219,866 |
285,983 |
|
19,664 |
9,377 |
5) — |
20,916 |
7,065 |
5)-- |
24,883 |
4,377 |
SI- |
|
398,633 |
545,669 |
692,473 |
371,237 |
718,249 |
873,224 |
486,713 |
662,349 |
891,865 |
|
109,291 |
235,846 |
322,603 |
86,917 |
86,599 |
265,694 |
48,587 |
200,049 |
608,538 |
|
åt. 337,370 |
8,923,550 |
kg. 486,690 |
st. 322,690 |
8,729,7201 |
eg. 477,120 |
st. 237,830 |
7,626,860 |
kg. 494,160 |
|
— |
51,921 |
6) 65,103 |
486 |
62,135| |
c) 67,865 |
881 |
73,534 |
•) 81,472 |
r>
■i 3
Tab. 7. Uppgift å i tulljournalema ej upptagna varor, som under åren 1890,
1891, 1892 och 1893 från Norge inkommit till gränstrakterna och, på
grund af §§ 3, 4 och 9 Mellanrikslagen, tullfritt utlemnats,
jemte för samma varor beräknade tullafgifter
1 89 0. |
1891. |
1 8 92. |
1893. |
||||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||||||||||
Album........................ |
kg. |
3 |
6 |
kg. |
1 |
2 |
— |
— |
kg. |
1 |
2 |
||
Apelsiner.................... Blanksmörja, inf. före |
den sl/0 |
— |
— |
* |
2 |
— |
kg. |
10 |
1 |
» |
17 |
2 |
|
1892 ........................ |
— |
— |
-- |
— |
* |
31 |
5 |
— |
— |
||||
Blommor, naturliga, prydnads-... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» |
12 |
36 |
||||
Bref kuverter och papperspåsar.. |
— |
— |
3 |
1 |
— |
— |
— |
— |
|||||
Bränvin, på andra kärl |
1. |
784 |
988 |
1. |
875 |
1,103 |
— |
— |
1. |
743 |
1,115 |
||
inf före den |
a,/8 1892 |
— |
— |
— |
— |
1. |
412 |
519 |
— |
— |
|||
» f. o. m. » |
u/t 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
307 |
461 |
— |
— |
|||
Bröd, finare småbröd. .. |
kg- |
1,415 |
425 |
kg. |
118 |
35 |
kg- |
42 |
13 |
kg. |
150 |
45 |
|
andra slag.......... |
2 |
27,925 |
1,201 |
P |
9,789 |
421 |
— |
— |
2,977 |
74 |
|||
inf före den |
ai/8 1892 |
— |
— |
— |
— |
1,900 |
82 |
— |
— |
||||
» f. o. m. ■> |
!1/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
I |
701 |
18 |
_ |
_ |
|||
Böcker med inbundet papper .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» |
13 |
5 |
||||
Celluloid, arbetad, ej specificerad |
) |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
--- |
||||
Cement....................... |
— |
— |
— |
— |
» |
G90 |
3 |
200 |
1 |
||||
Fernissa, sprit-............ |
— |
— |
--- |
— |
— |
— |
12 |
14 |
|||||
andra slag.... |
» |
12 |
4 |
P |
6 |
2 |
3 |
1 |
— |
— |
|||
Fisk, anjovis................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» |
63 |
32 |
||||
Fjäder, spritad............. |
— |
» |
3 |
1 |
— |
— |
— |
_ |
|||||
Fläsk, rökt ................. |
— |
* |
14 |
4 |
— |
— |
— |
— |
|||||
andra slag.......... |
» |
12,553 |
2,511 |
9,742 |
1,948 |
— |
— |
» |
5,349 |
535 |
|||
inf. före den |
»‘/o 1892 |
— |
— |
— |
— |
2,412 |
482 |
— |
— |
150
» f. o. m. > 81/o 1892 |
— |
— |
||
Frukter, bär och grönsaker, ej |
||||
specificerade, friska................ |
» |
5,719 |
572 |
» |
Frö, timotej-............................. |
> |
224 |
11 |
» |
Färger, blyhvitt och zinkhvitt... |
» |
66 |
3 |
» |
Gam, bomulls-, enkelt, ofargadt |
■» |
95 |
14 |
|
dubbleradt, ofärgadt |
— |
— |
» |
|
fargadt |
— |
— |
» |
|
ull-, enkelt, ofargadt och oblekt |
» |
96 |
19 |
» |
inf. före den al/# 1892 |
— |
— |
||
dubbleradt, ofargadt, ...... |
— |
— |
||
fargadt......... |
— |
— |
||
jute-, enkelt, ofärgadt........... |
— |
— |
||
linne-, enkelt, ofärgadt.......... |
— |
— |
||
färgadt........... |
— |
— |
» |
|
segel- och bind-, ofärgadt och |
||||
oblekt.............................. |
— |
— |
» |
|
Gevär, skjut-............................ |
% |
20 |
30 |
|
Glas, fönster-, oslipadt och ofolie- |
||||
radt, under ‘/''a qv.-m...... |
» |
676 |
47 |
|
andra slag....................... |
977 |
342 |
» |
|
inf. före den al/« 1892 |
— |
— |
||
» f. o. m. » a,/« 1892 |
— |
— |
||
i Gryn, ris-................................. |
— |
— |
||
andra slag...................... |
— |
— |
||
Hattar, af siden etc.................. |
— |
— |
st. |
|
andra slag.................... |
st. |
260 |
104 |
» |
Hudar och skinn, ej pelsverk, be- |
||||
redda, sulläder..................... |
kg. |
1,308 |
314 |
kg. |
andra slag................. |
» |
242 |
114 |
> |
pelsverk, beredda, hopsydda, |
||||
andra slag........................ |
— |
— |
||
Hängslen, andra slag................ |
— |
— |
||
Transport |
— |
6,706 |
Infördes före den ai/o 1892.
— |
— |
1,905 |
191 |
— |
— |
||
4,795 |
430 |
5,327 |
533 |
) |
4,934 |
493 |
|
153 |
8 |
> |
145 |
7 |
» |
240 |
12 |
23 |
1 |
> |
20 |
1 |
— |
— |
|
318 |
48 |
201 |
30 |
» |
248 |
37 |
|
52 |
10 |
> |
36 |
7 |
» |
89 |
18 |
22 |
8 |
17 |
6 |
» |
86 |
30 |
|
43 |
9 |
— |
— |
326 |
65 |
||
— |
—- |
> |
75 |
15 |
— |
— |
|
— |
— |
10 |
3 |
— |
— |
||
— |
— |
— |
— |
> |
88 |
35 |
|
1 1 |
— |
11 |
2 |
_ |
— |
||
1 2 |
5 |
1 |
|||||
— |
— |
■» |
4 |
6 |
> |
36 |
54 |
__ |
_ |
2> |
391 |
27 |
> |
709 |
50 |
614 |
215 |
— |
— |
» |
1,116 |
670 |
|
— |
— |
648 |
227 |
— |
— |
||
— |
— |
> |
437 |
262 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
» |
59 |
1 |
|
— |
— |
— |
— |
> |
483 |
82 |
|
9 |
14 |
— |
— |
st. |
8 |
16 |
|
187 |
75 |
st. |
>) 233 |
93 |
1 |
261 |
196 |
1,228 |
295 |
kg. |
1,449 |
348 |
kg. |
2,389 |
573 |
270 |
127 |
114 |
54 |
> |
180 |
85 |
|
— |
— |
— |
— |
» |
5 |
15 |
|
— |
— |
— |
— |
> |
5 |
9 |
|
— |
4,807 |
— |
3,397 |
— |
4,303 |
151
Tab. 7. (Forts.) Från Norge till gränstrakterna tullfritt inkomna varor m. m.
1800. |
1891. |
1 892. |
1 8 9 3. |
|||||||||
Qvantitet.. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
|||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|||||||||
Transport |
— |
6,706 |
— |
4,807 |
— |
3,397 |
- |
4,303 |
||||
Instrumenter, musikaliska, violer |
— |
— |
st. |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
|||
speldosor.. |
— |
— |
kg. |
5 |
15 |
— |
— |
-- |
--- |
|||
andra slag |
— |
— |
- . |
— |
kr. |
15 |
23 |
kr. |
17 |
3 |
||
Jäst................................ |
kg- |
78 |
16 |
» |
135 |
27 |
kg- |
159 |
32 |
kg. |
100 |
20 |
Kaffe....................................... |
780 |
94 |
. |
788 |
95 |
» |
1,043 |
125 |
» |
1,061 |
127 |
|
Kaffesurrogat........................... |
* |
47 |
9 |
— |
— |
— |
-tf. . |
14 |
3 |
|||
Kautschuk, arbetad, andra slag.. |
» |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
- |
— |
— |
|||
Kli.................■......................... |
» |
220,045 |
662 |
» |
70,563 |
212 |
— |
— |
— |
\ - |
||
inf. före den ai/o 1892 |
— |
— |
— |
— |
77,062 |
231 |
— |
— |
||||
Kläder, nya af ylleväfnad, andra |
||||||||||||
slag ........................... |
» |
559 |
1,174 |
399 |
838 |
— |
--» |
» |
614 |
1,612 |
||
inf. före den !l/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
403 |
846 |
— |
— |
|||
» f. o. in. » 31/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
28 |
74 |
— |
— |
|||
af bomullsväfnad, andra slag, |
||||||||||||
färgad..........n................... |
» |
228 |
246 |
159 |
172 |
— |
— |
280 |
378 |
|||
inf. före den *■/• 1892 |
— |
— |
- 1 |
— |
» |
100 |
108 |
— |
— |
|||
af vattentät kautsehuksväf.... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
21 |
||||
Knappar, ej specificerade, sam- |
||||||||||||
mansatta............................... |
50 |
25 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
||||
Knifvar, tälj-... .................... |
» |
39 |
5 |
* |
19 |
3 |
— |
— |
» |
42 |
21 |
|
inf. före den n/ |
— |
— |
— |
— |
T |
21 |
3 |
- V, |
- :■ |
|||
» f. o. in. » 31/* 1892 |
— |
— |
- .. |
--i'' |
» |
15 |
8 |
— |
— |
|||
Konfityrer................................ |
» |
47 |
22 |
» |
22 |
10 |
i |
4 |
2 |
» |
3 |
2 |
Korf................................. |
> |
816 |
408 |
> |
771 |
386 |
T> |
829 |
415 |
906 |
453 |
|
Korgmakarearbeten af gröfre spån |
» |
16 |
2 |
6 |
1 |
» |
10 |
1 |
» |
64 |
6 |
|
andra slag... |
- • |
--“ '' 1 |
— |
— |
» |
10 |
10 |
-1— • |
— |
|||
Kreatur, hästar, andra slag....... |
st. |
1,094 |
54,700 |
st. |
849 |
42,450 |
st. |
824 |
41,200 |
st. |
839 |
41,950 |
nöt-................. .......... |
17 |
170! |
» |
96 |
960 |
» |
63 |
G30 |
» |
14 |
140 |
får-............................ |
— |
— |
» |
25 |
25 |
5 |
Öl |
— |
— |
|||
svin-.......................... |
kg- |
354 |
53 |
kg. |
1,555 |
233 |
kg- |
1,278 |
192 |
kg. |
1,360 |
204 |
Krita, hvit, malen.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
324 |
3 |
||||
Krut ....................................... |
1,164 |
140 |
» |
998 |
120 |
1,178 |
141 |
1,283 |
154 |
|||
Kött, andra slag....................... |
1,034 |
72 |
» |
1,710 |
120 |
2,145 |
150 |
» |
1,624 |
114 |
||
Leksaker ................................. |
» |
4 |
8 |
2 |
4 |
— |
-» |
-—- |
— |
|||
Lervaror, tegel, eldfast.............. |
— |
— |
» |
150 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
arbeten af äkta porslin, måladt |
— |
— |
» |
4 |
2 |
— |
— |
— |
— |
|||
inf. f. o. in. d. 2,/« 1892 |
— |
-— |
— |
— |
» |
4 |
2 |
— |
— |
|||
af oäkta porslin, hvitt |
3> |
714 |
71 |
5 |
1 |
— |
— |
3> |
2,670 |
267 |
||
måladt |
» |
1,749 |
280 |
» |
926 |
148 |
} |
1,395 |
223 |
» |
1,700 |
272 |
krukm akarearlieten............... |
3,637 |
255 |
» |
2,464 |
172 |
— |
— |
— |
— |
|||
inf. före den 21/6 1892 |
— |
— |
— |
— |
2,315 |
162 |
— |
— |
||||
’ f. o. in. j 21/e 1892, |
||||||||||||
enfärgadt |
— |
— |
— |
— |
430 |
43 |
— |
— |
||||
Lim, andra slag........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» |
8 |
2 |
|||
Ljus, andra slag....................... |
» |
18 |
2 |
9 |
1 |
$ |
16 |
2 |
8 |
1 |
||
Maltdrycker, på andra kärl, an- |
||||||||||||
dra slag................................ |
1. |
253 |
20 |
1. |
522 |
42 |
— |
— |
1. |
765 |
t 115 |
|
inf. före den 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
1. |
300 |
24 |
— |
— |
|||
» f. o. in. » 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
> |
59 |
9 |
— |
— |
|||
Maskiner, redskap och verktyg, |
||||||||||||
ej specificerade...................... |
-—- |
— |
— |
— |
— |
— |
kr. |
6,138 |
614 |
|||
inf. f. o. m. den 21,6 1892 |
— |
— |
— |
— |
kr. |
3,934 |
393 |
— |
— |
|||
Metaller och ej specificerade ar- |
||||||||||||
beten deraf: |
||||||||||||
Bly, arbetadt, omåladt............ |
kg- |
120 |
12 |
kg. |
165 |
17 |
— |
— |
— |
— |
||
kulor, inf. f. o. m. d. 21 e 1892 |
— |
— |
— |
— |
kg. |
30 |
3 |
20 |
2 |
|||
Jern och stål: |
||||||||||||
andra valsade stänger......... |
2 |
7,515 |
188 |
* |
4,537 |
113 |
4,060 |
102 |
kg. |
7,572 |
189 |
|
plåtar, utan slipning, öfver 3 |
||||||||||||
m.m.......................... |
— |
— |
} |
5 |
— |
6 |
— |
— |
— |
|||
under 3 m.m................. |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
155 |
6 |
||||
tråd, öfver 1.5 m.m............. |
— |
— |
» |
25 |
1 |
— |
— |
» |
140 |
6 |
||
Transport |
— |
65,341 |
— |
50,978 |
— |
48,556 |
— |
50,990 |
Tab. 7. (Forts.) Från Norge till gränstrakterna tullfritt inkomna varor m. m.
i son |
1 k Q 1 |
1 £ Q O |
1 Q O Q |
||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||||||||
— |
65,341 |
— |
50,978 |
— |
48,556 |
— |
50,990 |
||||
kg- |
27 |
2 |
kg. |
115 |
8 |
kg. |
23 |
2 |
|||
3,052 |
122 |
» |
2,128 |
85 |
— |
— |
4,705 |
235 |
|||
''- |
— |
— |
— |
kg. |
1,901 |
76 |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
540 |
27 |
— |
— |
||||
50 |
8 |
80 |
12 |
7 |
1 |
» |
54 |
8 |
|||
— |
— |
D |
309 |
3 |
— |
— |
» |
226 |
5 |
||
• |
— |
— |
— |
— |
278 |
3 |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
> |
39 |
1 |
— |
— |
|||
» |
10,902 |
218 |
» |
7,888 |
158 |
— |
— |
8,315 |
333 |
||
— |
— |
— |
— |
T> |
8,334 |
167 |
— |
— |
|||
— |
— |
» |
2 |
— |
2,383 |
95 |
— |
— |
|||
7 |
2 |
27 |
7 |
7 8 |
1 4 |
> |
121 |
61 |
|||
» |
2,938 |
441 |
» |
2,827 |
424 |
T> |
4,119 |
824 |
|||
— |
--- |
— |
-> |
■» |
2,874 |
431 |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
214 |
43 |
— |
— |
||||
» |
9 |
3 |
t |
80 |
28 |
_i—f |
_t '' |
» |
201 |
101 |
|
—- |
— |
— |
— |
4 11 |
— |
— |
|||||
) |
10 |
4 |
27 |
9 |
b |
» |
128 |
26 |
Transport
Metaller och ej specipcerade arbeten
deraf:
Jern och stål:
kedjor och kettingar af 6—25
null.........................
spik af 45 m.m. och deröfver
inf. före den 21/e 1892
» f. O. in. » 21/a 1892
af mindre längd.....
gjutna balkar etc..........
inf. före den 2I/« 1892
» f. o. m. » 21/s 1892
spisar, ugnar etc...........
inf. före den 2I/s 1892
> f. o. m. » 2I/a 1892
kopiepressar etc. .........
inf. före den 21/a 1892
finare gjutgods, ej specifik
inf. f. o. m. den 21/e 1892
andra ej specificerade jern
varor, andra slag.............
inf. före den 21/« 1892
» f. o.m. > 2 Va 1892
Koppar, messing m. m. arbeten
deraf, andra slag................
inf. före den 21/e 1892
» f. o. m. » 21/a 1862
Zink, arbetad, andra slag.
154
inf. f. o. m. den 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
17 |
3 |
— |
— |
||
Olja, fet, lin-............................ |
30G |
21 |
» |
133 |
9 |
» |
238 |
17 |
> 152 |
11 |
|
andra slag på andra kärl... |
— |
— |
— |
— |
» |
4 |
— |
— |
— |
||
Ost.......................................... |
» |
5,098 |
1,020 |
» |
3,245 |
649 |
> |
2,699 |
540 |
» 3,743 |
749 |
Papp, förliydnings-.................... |
55 |
1 |
» |
40 |
— |
» |
160 |
2 |
» 1,066 |
11 |
|
Papparbeten, olackerade............ |
» |
431 |
151 |
213 |
75 |
— |
— |
» 220 |
no |
||
inf. f. o. in. den 21/« 1892 |
— |
•-- |
— |
— |
8 |
4 |
— |
— |
|||
Papper, kardus- etc................... |
— |
— |
15 |
—- |
— |
— |
— |
— |
|||
andra slag................... |
J> |
6 |
1 |
» |
2 |
— |
— |
— |
» 104 |
10 |
|
Papperstapeter......................... |
— |
— |
3 |
'' - |
1 |
— |
-TT |
— |
|||
Paraplyer, andra slag............. |
» |
4 |
1 |
— |
— |
— |
- * |
— |
— |
||
j Pipor, andra slag...................... |
2> |
157 |
126 |
» |
no |
88 |
91 |
73 |
» 23 |
18 |
|
i Plommon, torkade..................... |
2 |
1 |
> |
2 |
1 |
— |
— |
» 2 |
1 |
||
j Potatis .................................... |
- |
12,932 |
65 |
7,795 |
39 |
— |
— |
— |
- ■ |
||
inf. före den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
5,035 |
25 |
— |
— |
|||
Russin..................................... |
S |
2 |
— |
» |
3 |
— |
— |
•- |
» 3 |
— |
|
Sadelmakarearbeten, ej specifice- |
|||||||||||
rade..................................... |
48 |
24 |
60 |
30 |
— |
—— |
> 28 |
34 |
|||
inf. före den 2I/6 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
7 |
4 |
— |
— |
||
Saxar, andra slag, opolerade...... |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
-- |
— |
|||
Skodon, ej specificerade, andra slag |
» |
3 |
3 |
1 |
1 |
— |
-- |
» 34 |
34 |
||
inf. före den 2''/a 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
30 |
28 |
— |
— |
||
Slöjdvaror, ej specificerade, af |
|||||||||||
sammansatta ämnen.............. |
— |
— |
kr. |
86 |
13 |
kr. |
25 |
4 |
kr. 53 |
•8 |
|
1 Smör, naturligt......................... |
3,108 |
622 |
kg- |
3,197 |
639 |
kg. |
4,342 |
868 |
kg. 4,429 |
886 |
|
t konstgjordt..................... |
3,942 |
788 |
3,352 |
670 |
3,217 |
643 |
» 3,642 |
728 |
|||
Socker, raffineradt.................... |
» |
594 |
196 |
» |
572 |
189 |
» |
3,389 |
1,118 |
» 14,855 |
4,902 |
sirap............................ |
1,935 |
194 |
» |
2,934 |
293 |
5,492 |
549 |
»„ 8,089 |
809 |
||
j Spanmål, omalen råg, hvete, korn |
|||||||||||
och ärter.............................. |
) |
35,670 |
892 |
> |
41,998 |
1,050 |
— |
— |
» 34,320 |
429 |
|
hafre................................... |
D |
141,409 |
1,414 |
> |
177,799 |
1,772 |
— |
— |
— |
— |
|
j råg, inf. före den 26/s 1892 |
— |
— |
— |
--- |
» |
5,802 |
145 |
— |
— |
||
> f.o.m. > 26/s 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
6,770 |
85 |
||||
hvete, » före > 26/s 1892 |
— |
— |
— |
- . |
•» |
312 |
8 |
— |
|||
Transport |
'' - |
71,661 |
1 |
57,230 |
— |
53,528 |
61,325 |
155
Tab. 7. (Forts.) Från Norge till gränstrakterna tullfritt inkomna varor m. m.
1890. |
189 1 |
1 892. |
1893. |
||||||||||
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
Qvantitet. |
Tull- belopp. |
||||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||||||||||
Transport |
— |
71,661 |
— |
57,230 |
— |
53,528 |
— |
61,325 |
|||||
Spannmål, omalen: |
'' |
||||||||||||
hvete, inf. f. o. m. den *•/« |
1892 |
— |
— |
—• |
— |
kg. |
578 |
7 |
-r- ■ |
— |
|||
korn, » före » |
s,/« |
1892 |
— |
— |
— ■ |
— |
* |
11,612 |
290 |
— |
|||
» f. o. m. » |
“/« |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
10,848 |
136 |
— |
— |
||
ärter, » före » |
”/e |
1892 |
— |
— |
— |
— |
S |
4,770 |
119 |
— |
— |
||
’» f. o. m. » |
>7* |
1892 |
— |
— |
— |
— |
886 |
11 |
— |
— |
|||
hafre, > före » |
*7e |
1892 |
— |
— |
— |
— |
110,260 |
1,103 |
— |
— |
|||
malen, mjöl ........... |
kg. 2,052,185 |
88,244 |
kg. 1,026,751 |
44,150 |
— |
— |
kg. 1,033,327 |
25,833 |
|||||
inf. före den |
28/a |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
174,024 |
7,483 |
— |
— |
||
» f. o. m. » |
26/s |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
806,868 |
20,172 |
— |
— |
||
gryn...................... |
» |
250 |
11 |
» |
163 |
7 |
— |
— |
— |
— |
|||
inf. före den |
“/» |
1892 |
— |
— |
— |
-- |
» |
178 |
8 |
— |
— |
||
Speglar....................... Sten, arbetad, polerad, |
inf. |
före |
— |
— |
» |
8 |
3 |
— |
— |
— |
— |
||
den *7« 1892............ |
— |
— |
— |
— |
» |
700 |
21 |
» 390 |
23 |
||||
Strumpstolsarbeten, andra slag... |
378 |
440 |
» |
156 |
184 |
— |
— |
» 381 |
667 |
||||
inf. före den |
*7» |
1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
85 |
100 |
— |
— |
||
-» f. o. m. » |
*7» |
1892 |
— |
— |
— |
— |
18 |
32 |
-. |
— |
|||
Stubintråd................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
• 125 |
19 |
|||||
Stärkelse..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» 20 |
3 |
|||||
Såpa ........................... |
9,149 |
457 |
)> |
5,365 |
268 |
. |
5,888 |
294 |
» 9,868 |
493 |
|||
Tobak, oarbetad, blad och stjelk |
» |
55 |
55 |
» |
22 |
22 |
» |
16 |
16 |
— |
— |
||
arbetad, andra slag.. |
239 |
287 |
* |
197 |
236 |
» |
198 |
238 |
» 234 |
281 |
|||
Tråd, bomulls-.............. |
115 |
46 |
7) |
3 |
1 |
» |
3 |
1 |
— |
— |
|||
linne-, oblekt....... |
» |
10 |
4 |
y> |
7 |
3 |
» |
5 |
2 |
» 28 |
11 |
||
Trävaror, fanérskifvor |
under 7 |
||||||||||||
m.m. af annat träslag |
— |
— |
— |
— |
» |
23 |
2 |
— |
— |
||||
tunnbindarearbeten af annat |
/
156
träslag............................. |
— |
— |
15 |
1 |
— |
— |
» |
25 |
1 |
|||
snickarearbeten af omålad furu |
» |
2,799 |
140 |
I |
18,630 |
. 932 |
» |
14,480 |
724 |
4,206 |
210 |
|
af målad furu................. |
•-- |
- . |
» |
515 |
52 |
» |
415 |
42 |
» |
120 |
12 |
|
af andra inhemska träslag |
» |
164 |
49 |
187 |
56 |
101 |
30 |
» |
207 |
62 |
||
af utländska träslag......... |
- '' |
— |
» |
3 |
2 |
» |
12 |
7 |
» |
50 |
30 |
|
Tvål, parfymerad...................... |
103 |
29 |
y> |
177 |
50 |
— |
— |
» |
136 |
68 |
||
inf. före den 21/e 1892 |
— |
— |
— |
— |
108 |
30 |
— |
— |
||||
andra slag....................... |
64 |
6 |
» |
18 |
2 |
» |
185 |
19 |
» |
94 |
9 |
|
Tågvirke, nytt.......................... |
> |
434 |
43 |
» |
115 |
12 |
» |
34 |
3 |
» |
69 |
7 |
Tändstickor af trä................... |
» |
514 |
26 |
442 |
22 |
» |
302 |
15 |
> |
641 |
32 |
|
Ur, vägg-, i träfoder................. |
T> |
15 |
7 |
» |
1 |
r- |
— |
— |
— |
— |
||
Vadd, andra slag...................... |
» |
94 |
19 |
» |
24 |
5 |
— |
— |
— |
— |
||
Vagnar och åkdon, ej specificerade |
kr. |
304 |
46 |
kr. |
399 |
60 |
kr. |
1,146 |
172 |
kr. |
102 |
15 |
Vin, under 21 % på andra kärl |
i. |
9 |
1 |
1. |
15 |
2 |
— |
— |
i. |
7 |
6 |
|
inf. före den 2Va 1892 |
— |
— |
— |
— |
1. |
6 |
1 |
— |
— |
|||
> f. o. in. » 21/s 1892, |
||||||||||||
på andra kärl: |
||||||||||||
icke mousserande |
— |
— |
— |
— |
» |
4 |
3 |
— |
— |
|||
Väfnader, bomulls-, andra slag: |
||||||||||||
oblekta................ |
kg. |
941 |
471 |
kg- |
917 |
459 |
kg. |
806 |
403 |
kg. |
966 |
483 |
blekta och färgade |
1,367 |
1,230 |
972 |
875 |
788 |
709 |
» |
1,096 |
986 |
|||
tryckta ................ |
— |
— |
5 |
6 |
» |
4 |
4 |
» |
1 |
1 |
||
ylle-, andra slag...*............... |
» |
1,414 |
2,475 |
» |
1,487 |
2,602 |
» |
1,259 |
2,203 |
» |
1,132 |
1,981 |
linne- under 25 trådar per |
||||||||||||
qv.-cm.: |
||||||||||||
inf. f. o. m. den 21/« 1892 |
— |
— |
— |
— |
» |
21 |
5 |
— |
— |
|||
andra slag................. |
12 |
18 |
» |
4 |
6 |
— |
— |
— |
— |
|||
vattentäta, vaxduk, andra slag |
— |
— |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
||||
Växter, lefvande ...................... |
— |
— |
— |
— |
» |
260 |
78 |
— |
— |
|||
Ättika, på fat........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> |
40 |
4 |
|||
på andra kärl............... |
— |
— |
— |
— |
» |
1 |
1 |
— |
— |
|||
Varor, ej specificerade, arbetade |
kr. |
392 |
59 |
kr. |
370 |
56 |
» |
187 |
28 |
kr. |
372 |
56 |
Summa Kronor |
-— |
165,824 |
— |
107,305|| |
— |
88,040 |
— |
92,618 |
Till Konungen.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 sistlidne april anhållit,
att Eders Kong!. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående
beskaffenheten och omfattningen af åtskilliga öfverklagade olägenheter
160
i afseende å Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
samt derefter för Riksdagen framlägga resultaten af den
verkstälda utredningen och göra den framställning i ämnet, som af omständigheterna
påkallades,
samt Eders Kongl. Maj:t med anledning häraf genom nådigt
bref den 14 juni innevarande år, med öfverlemnande af utdrag af det
i ärendet förda statsrådsprotokoll, anbefalt Eders Kongl. Maj:ts och
rikets kommerskollegium och generaltullstyrelsen ej mindre att gemensamt
och i förening med, hvad anginge jordbruksintressen, landtbruksstyrelsen
samt, beträffande den fråga, som afsåges i chefens för civildepartementet
i ofvanberörda statsrådsprotokoll omförmälda yttrande,
äfven den veterinär, som hade att såsom ledamot hos medicinalstyrelsen
handlägga och föredraga veterinärärenden, verkställa den i Riksdagens
skrifvelse samt af chefen för civildepartementet åsyftade utredning,
dervid näringsidkare och andra, som kunde vara af saken intresserade,
borde beredas tillfälle att yttra sig, än äfven att derefter till Eders
Kongl. Maj:t inkomma med berörda utredning jemte det yttrande och
förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda,
har landtbruksstyrelsen gemensamt och i förening med kommerskollegium
och generaltullstyrelsen, hvad angår jordbruksintressen, verkstält
den utredning, som i förevarande afseende kunnat finnas vara erforderlig.
Som det emellertid åligger landtbruksstyrelsen, enligt den för
styrelsen utfärdade instruktion, att efter omständigheterna sjelf vidtaga
eller hos Eders Kongl. Maj:t föreslå de åtgärder, som styrelsen anser
lämpliga för landtbrukets och dess binäringars samt fiskerinäringens befrämjande,
men det icke varit styrelsen förunnadt att gemensamt med
ofvannämnda embetsverk yttra sig i föreliggande, för vårt landtbruk
och dess binäringar och närstående industrigrenar utomordentligt vigtiga
fråga, har styrelsen funnit sig af sin pligt manad att i särskildt. afgifvet
utlåtande inför Eders Kongl. Maj:t i ämnet uttala sina åsigter och
föreslå de åtgärder, som styrelsen med anledning häraf ansett vara i
jordbruksnäringens samt berörda näringars intresse påkallade.
Enligt bestämmelserna i §§ 3 och 14 af Eders Kongl. Maj:ts förnyade
nådiga förordning den 30 maj 1890, angående Sveriges och
Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, eller den så kallade
mellanrikslagen, får spannmål, malen och omalen, till det ena landet
från det andra landvägen tullfritt införas och sjövägen mot erläggande
af halfva tullbeloppet samt bröd, tillverkadt af inhemsk spanmål, i alla
händelser tullfritt. Då inom de båda länderna olika tullsatser å spån
-
161
mål äro gällande, i det i Sverige för omalen spanmål, utom för hafre
och vicker, som äro tullfria, erlägges en tull af en krona 25 öre och
för malen två kronor 50 öre, allt per 100 kilogram, under det deremot
i Norge spanmål drager en tull af endast 22 öre, mjöl af hvete en
krona 25 öre och af öfriga sädesslag 50 öre för motsvarande vigtsmängd,
följer deraf, att spanmåls- och mjölprisen måste ställa sig
högre i Sverige än i Norge, och att vårt land med den företagsamhet,
som kännetecknar Norges invånare, så småningom skall få mottaga
största delen af dess spanmålsskörd i ena eller andra formen, hvilket
antagande vinner allt större sannolikhet i den mån Sverige, till skydd
för egen jordbruksnäring, ser sig nödsakadt höja den nu alltför låga
tullen å dessa artiklar. Till följd af Norges stora export af ett så
skrymmande gods som trävaror, kunna billiga returfrakter erhållas och
den till Sverige exporterade inhemska spanmålen lätt ersättas med utländsk.
Förhållandena hafva ock i verkligheten så gestaltat sig, att
vårt land, der jordbruket utgör landets hufvudnäring, år efter år från
Norge, hvars jordbruk i intet afseende kan med vårt jemföras och ej
heller på långt när producera brödsäd för eget behof, importerar allt
större och större qvantiteter spanmål och mjöl, under det att vår export
dit af samma varor i betydlig grad aftagit. Beräknas dessa förhållanden
efter medeltalet af exporten från Sverige till Norge och importen
till Sverige från Norge af hvete, råg och korn, malen och
omalen, under å ena sidan åren 1884—1885 och å andra sidan 1892—
1893, erhållas följande siffror, hvilka, hvad exporten till Norge beträffar,
äro hemtade ur de norska statistiska tabellerna, hvaremot de, som
röra importen till Sverige, ur kommerskollegii berättelser om utrikes
handel och sjöfart:
Hvete ................................................ kg. Råg ................................................. » Korn................................................... » Hvotemjöl ........................................... » Råginj Öl .............................................. » Kornmjöl............................................. " |
Import |
Export |
|
Medeltal af I Medeltal af |
Medeltal af |
Medeltal af |
|
29,850 354,165 2,486,480 442,395 |
120,199 1,137,576 970,370 552,648 1,960,353 |
700 628,750 2,224,950 3,347,350 2,351,100 700 |
1,685 27,105 35,795 370,605 77,420 |
Summa kg.j 3,312,890 |
4,744,146 |
8,553,550 |
512,610 |
21
162
Det är visserligen sann!, att ej denna för uorska jordbruksförhållanden
stora import till Sverige af spanmål, malen och omalen, egt
rum utan att tull för en del deraf, som ej varit inom Norge producerad,
blifvit erlagd, men det torde väl också få antagas såsom alldeles
gifvet, att stora qvantiteter utländsk spanmål förts öfver gränsen,
utan att lagenlig tull derför erlagts, ty huru stränga föreskrifter i detta
afseende än må meddelas, lärer det i allt fall under nuvarande förhållanden
ej kunna förebyggas att ej mjöl eller bröd af utländsk spanmål
tullfritt införes till Sverige, och ju högre tullar å dessa produkter
inom vårt land åsättas, desto större varder ock frestelsen att kringgå
lagens bestämmelser i detta hänseende. Betecknande för gränsförhållandena
är ock den uppgift, som officiel lemnats, att vid inköp af glas
till eu skolbyggnad inom Dalsland belgiskt fönsterglas inpackades i
norska lådor och fördes öfver gränsen som norskt fabrikat. Möjligheten
att utföra sådana bedrägerier med mjöl och bröd, tillverka^ af
utländsk spanmål, är naturligtvis ännu större. Då vårt land till skydd
för jordbruksnäringen ansett af behofvet påkalladt, att åsätta spanmål,
malen och omalen, äfvensom bröd tull, bör ock för att detta skydd ej
skall, åtminstone för vissa delar af landet, blifva i förevarande afseende
helt och hållet utan verkan, all spanmål, malen och omalen, äfvensom
bröd, som från Norge såväl land- som sjövägen införes, beläggas
med samma tullar, af hvilka ofvannämnda produkter, införda från andra
länder, drabbas, dock med undantag af sådana mindre qvantiteter, som i
§ 4 af mellanrikslagen omförmälas, under förutsättning likväl att stränga
straffbestämmelser utfärdas, i händelse en sådan införsel skulle ske i
handelsafsigt.
Hvad artiklarne smör och ost beträffar, så råder vid handeln dermed
en fullt ärlig konkurrens de båda länderna emellan, och''af den
stora fläskimporten, uppgående under år 1893 till 1,635,288 kilogram
och under detta års nio första månader till 1,795,631 kilogram, synes
största delen vara amerikanskt, för hvilket tull blifvit erlagd, då under
år 1893 blott 24,728 kilogram hit införts såsom norskt och betydligt
mindre än som exporterats från vårt land till Norge.
Sedan många år tillbaka hafva vissa delar af de intill Norge gränsande
provinserna af vårt land å de norska marknadsplatserna haft
163
en god afsättning för lefvande kreatur, såväl mjölk- som slagtboskap.
I den mån kommunikationerna de båda länderna emellan utvecklats
hafva ock norska r kreatursuppköpare infunnit sig på de flesta större
marknadsplatser i mellersta Sverige och till fromma för de svenska
jordbrukarne vid uppköp af kreatur, hufvudsakligast tjurar och kor,
täflat med landets egna uppköpare. I huru stor omfattning denna handel
bedrifvits framgår af efterföljande öfver exporten af lefvande kreatur
och kött från vårt land till Norge upprättade tabell, hvars siffror äro
hemtade ur de norska stastistiska tabellerna.
1887. |
1888. |
1889. |
1890. |
1891. |
1892.*) |
1893. |
||
Hornboskap............ |
styck. |
9,568 |
7,300 |
10,927 |
14,107 |
11,541 |
10,327 |
_ |
l''år och lam ......... |
» |
3,567 |
2,997 |
4,758 |
4,552 |
3,867 |
3,491 |
— |
Svin .................... |
» |
6,982 |
6,162 |
9,476 |
12,057 |
7,320 |
4,557 |
— |
Kött, rökt och orökt |
kg. |
477,320 |
467,070 |
782,080 |
1,011,278 |
1,517,993 |
1,664,366 |
3,506,403 |
Att dessa siffror ej äro för höga, utan snarare motsatsen, framgår
af de upplysningar, landtbruksstyrelsen erhållit från andra håll. Så
t. ex. uppgifver trafikchefen för Dalslandsbanan, att å nämnda bana
transporterades från 1883 års början till den 1 november 1892 43,075
stycken stora boskapsdjur samt 30,790 stycken kalfvar, får och svin,
utgörande i medeltal per år 4,307 stycken stora och 3,079 stycken
små djur. Likaledes har, enligt hvad Elfsborgs läns norra hushållningssällskaps
förvaltningsutskott uppgifver, genom räkning och kalkyler utrönts,
att å de båda genom Dalsland till Norge ledande vägarne förbi
Högen och Strand årligen drifvits förbi hvartdera stället omkring 4,000
boskapsdjur, stora och små. Äfven från Dalarne förmäles, att handeln
med lefvande boskap från socknarne Lima, Transtrand, Sårna och Idre
varit synnerligen liflig, hvilket ock framgår deraf, att värdet å större
kreatur i och med det norska importförbudets utfärdande föll med ungefär
20 procent.
Af det nu anförda inhemtas, att handeln med lefvande kreatur och
kött, som bedrifvits med vårt grannland Norge, varit synnerligen liflig
och egt eu större omfattning, än man i allmänhet förestält sig, och
större sådan än vår kreaturshandel med England, till hvilket land, enligt
den engelska statistiken, år 1890 infördes 7,892 oxar och tjurar,
*) Exporten af lefvande kreatur förbjuden från den 31 oktober.
164
2,061 kor och kalfvar samt 7,182 får och lam och år 1891 4,187 oxar
och tjurar, 464 kor och kalfvar samt 3,000 får och larn. Det var derföre
ett ganska hårdt slag, som träffade de svenska jordbrukarne, då
med anledning af den under oktober månad 1892 inom Malmöhus län
vid Harlösa gård utbrutna mul- och klöfsjukan Norge, på grund af
bestämmelsen i mellanrikslagens § 1, förbjöd all införsel af boskap från
Sverige. Väl har vår export af kött till Norge under år 1893 mer än
fördubblats i jemförelse med de närmast föregående åren 1891 och
1892, men uppgår dock ej på långt när till samma värde som exporten
af lefvande kreatur och kött under de närmast föregående åren.
Dessutom hafva af helt naturliga skäl de kreatur, som i slagtadt tillstånd
förts till Norge, ej på långt när, äfven om värdet af hud och
inelfvor fråndrages, kunnat realiseras till så fördelaktiga pris, som om
kreaturen lefvande afsändts.
Då den smittosamma mul- och klöfsjukan, efter att genom ener-*
giska åtgärder från myndigheternas sida kunnat begränsas till några
få ställen inom Malmöhus och Hallands län, på våren 1893 upphörde
och landet förklarades fritt från smitta, hade det ock kunnat väntas,
att de af norska regeringen vidtagna spärrningsåtgärderna angående
införsel af lefvande kreatur skulle hafva upphäfts. Så har dock ej
blifvit. förhållandet, utan uppehåller Norge ännu i dag, på grund af den
tolkning, som från norsk sida gifvits åt mellanrikslagens § 1, visserligen
med några modifikationer, det år 1892 utfärdade importförbudet.
Om ock den norska regeringen vid utbrottet af mul- och klöfsjuka
inom vårt land egt full juridisk befogenhet att på grund af bestämmelserna
i nyssnämnda § afspärra all transport af lefvande kreatur från
vårt land, en åtgärd, som dock förefaller väl sträng, då blott några få
socknar af Sveriges sydligaste län hemsöktes af sjukdomen, och hvarigenom
de Norge närmast belägna delarne af vårt land, som för afsättning
af lefvande kreatur till följd af outvecklade kommunikationer inom
landet äro uteslutande hänvisade till de norska marknadsplatserna, förorsakats
betydliga förluster, så synes dock ej nämnda § tillstädja ett
fortfarande uppehållande, om än i lindrigare form, af detta importförbud,
som, enligt hvad öppet erkänts från norsk sida, numera saknar
all annan grund än den, som kan ligga i vårt grannlands önskan att
bibehålla rättigheten att till England försända lefvande kreatur. Oafsedt
den direkta förlust, som tillskyndats det svenska jordbruket genom
upprätthållandet af importförbudet för lefvande kreatur, hafva ock till
följd af detta alla underhandlingar med andra länder, såsom Tyskland
165
och England, om upphäfvande af från deras sida utfärdade importförbud
för svensk boskap betydligt försvårats.
På grund häraf torde åtgärder böra vidtagas till förekommande af
möjligheten af en sådan tolkning af mellanrikslagen, att importförbud
utfärdas af annan anledning än den i lagen förutsatta.
Pressjäst framställes enligt tvenne olika metoder, hvarför ock den
i handeln förekommande jästen, allt efter som den ena eller andra
metoden användts för dess framställning, benämnes brännerijäst eller
luftjäst. Tillverkningen af det förstnämnda slaget jäst började i vårt
land på 1850-talet, då en fabrik efter tyskt mönster anlades vid Enskede
i Stockholms län, hvaremot luftjästfabrikationen, uppfunnen i
Danmark, först omkring 20 år derefter hos oss infördes, då en sådan
fabrik anlades i Stockholm. För närvarande finnas i vårt land 10 jästfabriker,
af hvilka ungefär halfva antalet, nemligen de mindre, tillverka
brännerijäst och de återstående båda slagens jäst. Förfaringssättet vid
jästens framställning är vid de båda olika slagen af fabriker väsentligen
olika. Vid bränvinsjästberedningen användes malen spannmål, råg,
korn, majs och bohvete. Mjölet uppblandas med vatten vid en viss
temperatur och genom tillsats af grön- eller torrmalt förvandlas den i
mjölet befintliga stärkelsen till socker. Sedan denna massa, eller den
s. k. mäsken, afkylts och ytterligare utspädts med vatten, tillsättes
jäst och efter ungefär 12 timmar börja de i mäsken nybildade jästcellerna
att uppstiga till ytan, hvarefter de afskummas och efter omsorgsfull
tvättning slutligen pressas. Ur återstoden af mäsken afdestilleras
efter ett par dagar den vid jäsningen uppkomna alkoholen. Vid
luftjästfabrikationen deremot användes i vatten stöpt och derefter krossad
spanmål, hufvudsakligast råg och korn. Liksom vid nyss beskrifna
förfaringssätt tillsättes i och för sockerbildningen betydliga qvantiteter
krossad grönmalt, hvarefter mäsken omsorgsfullt silas för att, liksom
vid tillverkning af Öl, afskilja vörten. Sedan jäst blifvit tillsatt, införes
medelst en stark luftpump under loppet af omkring 12 timmar i denna
vört en luftström och befordras jästbildningen i hög grad genom det i
riklig mängd tillförda syret. Härefter tappas vörten på grunda lafvar,
hvarest jästen afsätter sig på bottnen, och, sedan vätskan aftappats för
att afdestilleras, uppsamlas jästen och pressas.
Den på dessa olika sätt vunna jästen är af samma utseende, hvaremot
bränneri ästen är något kraftigare, liksom ock den drank, som
166
erhålles vid detta jästslags tillverkning, är något bättre, hvarföre ock
vid de pressjästfabriker, som äro förenade med jordbruk, nästan uteslutande
tillverkas brännerijäst.
Utbytet af de olika tillverkningsmetoderna är mycket olika. Under
det vid en väl skött och ledd bränvinsjästfabrik utbytet af 100 kilogram
spanmål utgör omkring 12 kilogram Ten jäst och 42 liter bränvin af
normalstyrka, uppgår utbytet af jäst vid en luftjästfabrik till 24 å 25
kilogram och af bränvin till 15 å 18 liter af nyssnämnda qvantitet
spanmål. Då luftjäst, isynnerhet uppblandad med brännerijäst, i handeln
betingar samma pris som detta sistnämnda jästslag, kan vid de
låga bränvinspris, som under loppet af många år varit radande, värdet
på det högre utbytet af bränvin, som vid brännerijästens framställning
erhålles, ej uppväga luftjästtillverkningens större utbyte af jäst, till
följd hvaraf eu ojemn konkurrens bland landets jästfabriker uppstått,
och, ehuruväl jästkonsumtionen betydligt ökats, uppgående år 1893 till
2,294,651 kilogram, har dock bränvinsjästfabrikernas tillverkning betydligt
nedgått.
Förutom denna mellan landets egna fakriker rådande svåra konkurrens
har ytterligare en långt värre under de sista åren tillkommit,
nemligen från Norge, der flere luftjästfabriker, till stor del inrättade
med beräkning på afsättning till vårt land, blifvit anlagda. Under 1880-talet hade eu del af vårt lands jästfabriker, som derför vore lämpligt
belägna, vetat förskaffa sig en marknad i Norge, och vår jä6texport till
nämnda land uppgick år 1887 till 37,680 kilogram och år 1888 till
39,310 kilogram, men sjönk år 1893, sedan de norska fabrikerna kommit
i gång, till 21,510 kilogram, för att, om de nuvarande tulUörhållandena
de båda länderna emellan komma att fortfara, inom kort helt och
hållet upphöra. I stället har den norska jästimporten i betänklig grad
stegrats. År 1890 uppgick den till endast 1,522 kilogram, men år 1893
hade den stigit till 49,513 kilogram, och under detta års nio första
månader hafva till Sverige införts från Norge 52,818 kilogram, motsvarande
efter år räknadt omkring 70,000 kilogram. Orsaken till denna
stegrade import, som med all sannolikhet kommer att år efter år ökas
och hotar att helt och hållet tillintetgöra den svenska pressjästindustrien,
får sökas deruti, att de norska fabrikerna arbeta med en billigare råvara
än vårt lands, samt att den norska jästen icke desto mindre, på
grund af den tolkning, som gifvits mellanrikslagen, att jäst ej skall
hänföras till maltfabrikat, tullfritt hit införes.
I vårt land betalas i tull för 100 kilogram spanmål 1 krona 25 öre,
under det att i Norge för samma qvantitet blott erlägges 22 öre. För
167
potatismjöl, som till eu qvantitet af omkring 25 procent blandas i den
rena jästen, för att göra den bådbärare och lämpligare för transport,
är tullafgiften hos oss 17 kronor per 100 kilogram, hvaremot i Norge
blott erlägges 5 kronor. Den spanmål, som till jästfabrikationen användes,
betingar således i Norge 1 krona 3 öre billigare pris per 100
kilogram än hos oss, och potatismjöl 12 kronor billigare pris för samma
qvantitet. Då nu. enligt hvad här ofvan nämnts, vid bränvinsjästfabrikationen
af 100 kilogram spanmål i medeltal, högt beräknadt, erhålles
12 kilogram ren jäst och vid luftjästfabrikationen 24 kilogram, kan
således hvarje kilogram ren jäst af förstnämnda slag i Norge endast
genom prisskilnaden å råvaran tillverkas för 8,6 öre och jäst af sistnämnda
slag för 4,3 öre billigare pris än hos oss. Blandas nu för erhållande
af en kurant handelsvara 3 kilogram potatismjöl till 12 kilogram
brännerijäst och 6 kilogram potatismjöl till 24 kilogram luftjäst, erhålles
i förra fallet 15 kilogram och i senare fallet 30 kilogram sådan jäst,
som vanligen föres i marknaden, och då den derför nödiga spanmålen
och potatismjölet tillsammans hos oss betinga respektive 1 krona 39
öre och 1 krona 75 öre högre pris, kostar således hos oss hvarje kilogram
blandad brännerijäst 9,3 öre och hvarje kilogram blandad luftjäst
5,8 öre mer än i Norge. Då nu norsk jäst under innevarande års höst
utbjudits, enligt hvad landtbruksstyrelsen har sig bekant, till 45 öre
per kilogram fritt i Stockholm, uppgå således de premier, norska jästfabrikanterna
genom de svenska tullförhållandena åtnjuta, i förra fallet
till 20 procent och i senare fallet till nära 11 procent af den färdiga
varans värde. Här skulle kunna anmärkas, att den svenska jästen till
följd af möjligen rådande högre bränvinspriser i vårt land än i Norge
skulle kunna framställas till billigare pris. Så är dock ej förhållandet,
utan är bränvinspriset i Norge lika högt som hos oss. 100 literprocent
alkohol gäller nemligen för närvarande i Norge 2 kronor 23
öre och, då skatten, 1 krona 90 öre, afdrages, återstår 33 öre, hvilket,
då 100 literprocent är lika med 2 liter å 50 procent, utgör 16,5 öre
per liter. Under sådana förhållanden är det en ren orimlighet, att
norsk pressjäst skall få tullfritt hit införas. Mellanrikslagens bestämmelser
torde ej heller, enligt hvad landets jästfabrikanter äfven framhållit,
rätteligen kunna så tolkas. I nämnda lags § 3 mom. d. äro
nemligen från fri införsel undantagna malt- och malttillverkningar. Om
ock jäst på det kemiska laboratoriet kan utan malt framställas, har dock
ej i praktiken eu sådan tillverkningsmetod blifvit införd, utan ingår
bland råvarorna vid jästtillverkningen, enligt hvad ofvan upplysts, såväl
vid framställning af bränneri- som luftjäst, i synnerhet vid luftjästtill
-
168
verkningen, som i Norge nästan uteslutande bedrifves, malt till 50 procent
och derutöfver. Då med malttillverkning väl ej endast får förstås
ett fabrikat, som uteslutande framstälts af.malt, synes det landtbruksstyrelsen
fullt befogad!, att jäst ock hänföres till sådan tillverkning,
som redan enligt gällande mellanrikslag bör beläggas med tull.
Den omständigheten, att alla fettslag i hufvudsak innehålla samma
närande beståndsdelar, gaf uppslag till den af franska kemisten MégeMourriez
år 1869 gjorda uppfinningen att ur billiga fettslag framställa
ett smörliknande fett. Åmnet kallades butterin eller margarin. Först
efter det fransk-tyska kriget, eller år 1872, började tillverkningen af
margarin i någon större skala, liufvudsakligast i Holland, Nordamerikas
Förenta Stater, Frankrike och Tyskland, och redan år 1887 hade margarinen
förvärfva! sig en sådan betydande marknad, att endast importen
till England utgjorde 1,273,000 engelska centner. Ej förr än år 1887
upptogs fabrikationen i någon nämnvärd skala i vårt land, då eu fabrik
anlades i Arboga, hvilken fortfarande bedrifves. Under de följande
åren hafva ytterligare fyra. fabriker tillkommit, nemligen två i Malmö,
en i Helsingborg och en i Venersborg. Deras tillverkning utgjorde år
1893 omkring 2 Va million kg. och dessutom har under nämnda år importerats,
nästan uteslutande från Norge, 655,650 kg. margarin. Denna
norska import har under innevarande år än ytterligare ökats, i det att
under årets nio första månader införts 586,898 kg., motsvarande för år
räknadt 782,530 kg. År 1888 utgjorde motsvarande siffra 349,970 kg.,
hvadan således den norska margarinimporten på sex år mer än fördubblats.
Vår margarinexport till Norge utgjorde år 1888 2,430 kg.
och år 1893 2,360 kg. Orsaken till detta för den svenska margarinindustrien
ofördelaktiga förhållande får ej sökas deruti, att denna industri
skulle i något afseende vara naturligare för Norge än för vårt
land och Sverige således ej kunna upptaga konkurrensen på den inhemska
marknaden, utan uteslutande deruti, att de för margarinens
framställning nödiga råvarorna i vårt land äro belagda med högre tull
än i Norge, samt att margarin, mot mellanrikslagens enligt landtbruksstyrelsens
åsigt fullt tydliga bestämmelse, tullfritt hit införes.
I margarin ingå såsom hutvudbeståndsdelar oleomargarin, neutral
lärd (ett slags ister), oljor, mjölk, smör, salt och smörfärg. Det är
dock blott till de tre förstnämnda ingredienserna hänsyn behöfver tagas,
då en beräkning skall göras, huru tillverkningspriset å margarin ställer
169
sig i de båda länderna. 1 vårt land erlägges för oleomargarin och
neutral lärd en tull af 20 öre per kg., hvaremot de till fabrikationen
nödvändiga oljorna tullfritt införas. I Norge åter äro oleomargarin och
oljor belagda med en tull af 4 öre pr kg. men neutral lärd tullfri. Talg
(premier jus), af hvilken oleomargarin tillverkas, införes till Sverige tullfritt,
men drager i Norge en tull af 4 öre pr kg. Importerad oleomargarin
varder härigenom 16 öre dyrare i Sverige än i Norge, hvaremot
oljorna erhållas härstädes för 4 öre lägre pris, allt pr kg. Neutral
lärd betingar deremot ett till 20 öre pr kg. uppgående högre pris
i Sverige. Detta senare råämne, hvilket ej kan inom landet framställas,
men är nödvändigt för åstadkommande af en smidig och fin margarin,
kan ej komma till användning i Sverige till följd af dess höga
pris. I Norge deremot, dit neutral lärd importeras tullfritt, användes
detta ämne i stor utsträckning, hvarigenom margarin kan i Norge tillverkas
för billigare pris och af finare qvalitet än i vårt land. Skulle
en margarinfabrik i vårt land, liksom i Norge, framställa sina produkter
af importerad råvara, blefve, äfven om neutral lärd ej användes,
prisskilnaden å det färdiga fabrikatet så stor, att konkurrensen med
Norges fabriker omöjligen kunde upptagas. I hvarje kg. ordinär margarin
ingå, då neutral lärd ej användes, 60 procent oleomargarin och
30 procent oljor, hvadan, då tullen å oleomargarin, enligt hvad ofvan
upplysts, är 16 öre högre hos oss pr kg. än i Norge och tullen å oljorna
4 öre lägre, allt pr kg., råvaran till ett kg. margarin i vårt land
kostar 8,4 öre mer än i Norge. Skulle åter inom Sverige tillverkas
en margarin af samma qvalitet som i Norge och fördenskull dertill användas
såsom råvara, i stället för 60 procent oleomargarin och 30 procent
oljor, blott 40 procent oleomargarin och 20 procent oljor samt
dessutom 20 procent neutral lärd och 10 procent natursmör, hvilket
senare ämne härstädes betingar samma låga pris som i Norge, blefve
prisskilnaden å råvarorna till ett kg. margarin ännu ofördelaktigare för
den svenska fabrikationen, i det att samma skilnad då uppginge till
9,6 öre.
För att dock kunna bestå i täflan med vårt grannland Norge hafva
vårt lands margarinfabriker sett sig nödsakade att äfven anlägga oleomargarinfabriker,
vid hvilka oleon tillverkas dels af inom landet uppköpt
talg, dels af från utlandet importerad talg (premier jus), hvilken,
såsom ofvan nämnts, ej är belagd med tull. Men ej heller genom
detta tillvägagående har det lyckats landets margarinfabriker att tillverka
en oleo, som i vare sig prisbillighet eller qvalitet kan jemföras
22
170
med den till Norge införda och der med 4 öres tull belagda amerikanska
oleomargarinen.
Enligt landtbruksstyrelsen tillhandakommen uppgift utbjöds den 8
oktober i år på verldsmarknaden premier jus till 35 shillings pr engelskt
centner, motsvarande 64 öre pr kg., under det att finaste oleomargarin
samtidigt betingade ett pris af 76 öre samma vigt. Med detta pris af
64 öre för premier jus kostade, enligt margarinfabrikens i Helsingborg
räkenskaper, och med ett utbyte af 67 procent oleo hvarje kg. oleomargarin
84 öre, således 4 öre mer än den amerikanska, förtullad vid
de norska fabrikerna. Denna prisskilnad är visserligen ej stor, men
dertill kommer att den af vare sig inhemsk talg, uppköpt på olika
ställen och transporterad ganska långa sträckor, eller importerad premier
jus tillverkade oleon ej i qvalitet är jemförbar med den, som i de
stora amerikanska, i det omedelbara granskapet af slagthusen belägna
oleomargarinfabrikerna tillverkas. De norska fabrikerna hafva således
äfven i detta afseende ett försteg framför de svenska i prisbilligare
och framför allt i bättre råvara. Härjemte betungas Sveriges margarinfabriker
med en jemförelsevis ganska dryg afgift, hvarifrån de norska
äro befriade, nemligen den utgift, som kräfves med anledning af bestämmelserna
i Eders Kongl. Maj:t.s nådiga förordning den 11 oktober
1889, angående kontroll å tillverkning af margarin, i hvilken stadgas
att fabrikerna skola aflöna en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillsatt kontrollant.
Visserligen hafva från landets jordbrukare starka röster höjt sig
mot margarinindustrien af det skäl, att denna fabrikation skulle störande
ingripa i vårt lands uppblomstrande mejerihan dtering, men denna
farhåga har hittills visat sig vara ogrundad. I dess ställe har margarinindustrien
räckt jordbrukaren en hjelpsam hand dels derigenom att
dessa fabriker äro en god afnämare för den inom landet producerade
talgen, dels ock derigenom att ej obetydliga qvantiteter skummad mjölk,
jordbrukets svårafsättligaste vara, vid margarin fabrikerna användas, uppgående
t. ex. vid Arboga margarinfabrik till omkring 1,500 liter pr dag.
Under sådana förhållanden torde det vara synnerligen angeläget, att
åtgärder inom vårt land vidtagas till förekommande deraf, att de norska
jättefabrikerna år efter år i allt högre grad försvåra afsättningen för
vårt eget lands fabriker, hvilket ovilkorligen måste blifva förhållandet,
derest norsk margarin fortfarande tillätes tullfritt passera gränsen.
Enligt mellanrikslagens § 3 är emellertid en vara, som i någotdera
riket, helt eller delvis, tillverkas af utländska tullpligtiga ämnen,
underkastad tull, då bearbetningen består i förmalning, krossning, bland
-
171
ning, bakning, torkning, siktning m. m. samt andra i förhållande till
den färdiga varan mindre väsentliga bearbetningar. Att margarinfabrikationen
är hänförbar till en sådan mindre väsentlig bearbetning och
uteslutande består i blandning torde af följande korta redogörelse för
tillverkningssättet framgå. De från Amerika importerade råvarorna,
oleomargarin, neutral lärd och växtoljor uppvärmas för att bringas i
flytande tillstånd, hvarefter de i vissa proportioner tillsammans med
skum- eller kernmjölk fyllas i ett större kar, i hvilket ett blandningsverk
är anbragt. Härefter sättes rörverket i gång under loppet af %
eller 1 timme, efter hvilken tid den flytande massan, mötande en iskall
vattenström, uttappas i ett större grundt kar. Vattnet aftappas, den
stelnade massan föres genom ett par valsar till ältningsbordet för att
blandas med salt och möjligen smör, och margarinen är färdig att packas
och utsändas i marknaden. Då denna enkla operation, enligt landtbruksstyrelsens
åsigt, rätteligen är att beteckna såsom blandning, bör
ej heller margarin kunna hänföras till sådana varor, som få tullfritt införas.
Men äfven om denna tolkning, som dock måste anses vara den
riktiga, icke skulle godkännas, synes i allt fall margarin, enligt gällande
bestämmelser, icke böra utan vidare få från Norge hit införas. I mellanrikslagens
§ 1 angående varas införsel landvägen stadgas nemligen:
»Får i det ena riket vara frambringas eller tillverkas endast af viss
beskaffenhet eller är varans tillverkning derstädes underkastad särskild
offentlig kontroll, må införel af sådan vara från det andra landet ega
rum endast så vidt varan uppfyller de i det förra riket för densamma
stadgade betingelser och kan vid införande underkastas sådan undersökning,
som anses nödig för att kontrollera att så är förhållandet.»
Då nu, enligt hvad ofvan framhållits, margarintillverkningen i vårt land
är underkastad särskild offentlig kontroll, men ingen sådan kontroll
existerar i Norge och ej heller kan, enligt hvad kommerskollegium och
generaltullstyrelsen i ett till Eders Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande upplyst,
vid införseln utöfvas, synes nyssberörda bestämmelse i mellanrikslagen
böra så tillämpas, att, intilldess den norska regeringen påbjuder
en liknande kontroll å detta lands margarinfabriker, som i Sverige finnes
föreskrifven, all införsel landvägen till Sverige af norsk margarin
förbjudes, på det att ej de norska margarinfabrikerna äfven i detta afseende
obehörigen gynnas på bekostnad af de svenska.
172
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, får landtbruksstyrelsen
hemställa, att Eders Koflgl. Maj:t måtte med det snaraste vidtaga erforderliga
åtgärder i syfte att de af landtbruksstyrelsen bär ofvan framhållna
olägenheter för det svenska jordbruket och vissa andra detsamma
närstående näringar utaf åtskilliga mellanrikslagens bestämmelser eller
tolkningar deraf måtte undanrödjas, hvilket, för så vidt dertill erfordras
ändring af mellanrikslagens bestämmelser, icke enligt landtbruksstyrelsens
åsigt kan ske, utan att beslut från Sveriges sida fattas om samma
lags upphäfvande. Stockholm den 21 december 1894.
: ‘ <: •- •.-il '')■< -''[Sill D ;} A) b;j »■:. ti -> .'')[•. j.Mft 1 "T‘>!!'' •
Underdånigst
THEODOR ODELBERG.
HENR. MAGNET.
Fredrik Egerström.
t i