14

Motioner i Andra Kammaren, Kl:o 88.

#

N:o 88.

Af herr A. Hedin, med förslag till lag om arbetstiden i bagerier,
s. k. hembagerier och konditorier äfvensom restauranter
och hotell, der bakning idkas.

Under den långvariga arbetsinställelse, som bageriarbetarne i
hufvudstaden företogo försommaren 1890, torde för första gången i
vårt land allmänhetens uppmärksamhet hafva blifvit i någon mån allvarligt
rigtad på de inom bageriyrket rådande svåra missförhållandena
af flerfaldig art. Det är icke tvifvelaktigt, att vid denna strejk den
allmänna meningen, i följd af de då vunna upplysningarna om bageriarbetarnes
belägenhet, stälde sig på de strejkandes sida. Äfven offentliga
myndigheter kunde ej blifva helt och hållet likgiltiga och overksamma
inför den tafla af en betydlig arbetaregrupps beklagansvärda tillstånd,
som nu blottades. Samma år lät Stockholms helsovårdsnämnd verkställa
en undersökning af 101 bagerier med ett uppgifvet antal arbetare
af 706. Af sundhetsinspektörens redogörelse för denna undersökning,
som särskilt gälde de inom bagerierna befintliga arbetarelogementen
(156 boningsrum för 706 arbetare), har helsovårdsnämnden (Berättelse
till medicinalstyrelsen för år 1890, sid. 26—29) offentliggjort ett sammandrag,
hvaraf bland annat inhemtas,

hvad angår bostadslägenheternas storlek, att utrymmet i regel var
alldeles för litet, i ty att den af helsovårdsnämnden år 1885 för lägsta
klassens hotell faststälda, »ytterst billiga» fordran, att icke flere personer
i samma rum inhysas, än att på hvarje person kommer en rymd af
minst 10 kubikmeter, endast uppfyldes »för en mindre del af bageriarbetarnes
bostäder», der »vanligtvis» fans blott 5—8 m:s3 luftrum
för hvarje person, ja stundom endast 3,5 å 4 m3 för person,

15

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

att bostädernas snygghet, ehuru vid undersökningen fordringarna i
detta hänseende »stälts mycket låga», på »många ställen varit allt annat
än tillfredsställande»; att rengöring i vissa bostäder »säkerligen icke
på långa tider ifrågakomma»; och att skurning af golfvet 1 gång i
månaden, som syntes vara regel, var otillräcklig; att de anstalter, som
befunnits vidtagna för att bereda arbetarne tillfälle att tvätta sig och
göra sig rena, innan de gå till sitt arbete, endast undantagsvis kunde
gillas, och att »i de flesta fall inga anstalter funnos vidtagna för att
arbetarne må kunna hålla sig rena»,

att bostädernas läge mycket ofta var olämpligt, i det att de stodo
i direkt samband med bagerierna; att till uppvärmning af bostäderna
på ej få ställen begagnades »hettan från bageriet»; att för ventilation
af bostäderna »i allmänhet inga åtgärder funnos vidtagna» att sängarnes
anordning, stundom ända till 3 ofvanpå hvarandra med högst obetydligt
utrymme mellan dem, äfvensom användandet af tvåmanssängar måste
anmärkas såsom otjenliga,

att arbetstiden i allmänhet var oskäligt lång, och att »flere minderårige
arbetare påträffats, som sysselsatts med nattarbete och som arbetat
lika länge som de fullvuxna»,

att hvad vidkomme bagerilokalerna, dessa i allmänhet icke obetydligt
förbättrats sedan näst föregående undersökning (1881), men att
anledning till anmärkningar i flere fall förekommit, och att »större
snygghet och renlighet» behöfves i bagerier, i förvaringsrum och på
gårdarne.

Med anledning af hvad sålunda kommit till helsovårdsnämndens
kännedom, tillstälde nämnden följande år samtlige bageriidkare ett
cirkulär, innefattande »råd och anvisningar» jemte erinran att, der dessa
innefattade »förbud eller minimifordringar, och vid förnyad undersökning
skulle befinnas icke vara iakttagna», nämnden komrne att mot de felande
vidtaga de åtgärder, hvartill gällande helsovårdsstadga må kunna föranleda
(Cirkuläret återfinnes i nämndens berättelse till medicinalstyrelsen
för år 1891, sid. 16—17).

Af helsovårdsnämndens nästföljande berättelse, för år 1892, inhemtas
(sid. 26) att »vid förnyad inspektion af bagerierna visat sig,
att så godt som inga åtgärder vidtagits med anledning af det i förra
årets berättelse meddelade cirkuläret till bageriidkarne, men att nämnden
endast mot fem af dessa, »hvilkas arbetarelogement lemnade mest öfrigt
att önska», vidtagit den åtgärden att förbjuda inlogerande af arbetare
i de gamla bostäderna, derest ej inom förelagd tid vissa förbättringar
inom dem verkstäldes.

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

Om än några smärre förbättringar sedan år 1890 vidtagits och
detta i följd af den arbetsinställelse som då egde rum, synes tillståndet
i det väsentliga vara oförändradt och lärer ej i hufvudsak kunna blifva
annorlunda, så länge det nuvarande arbetssystemet ej i grund förändras.
Nattarbetet, som tvingar arbetande att bo å arbetsstället och beröfvar
dem eget hem, är den missförhållandenas egentliga rot, mot hvilken en
reform företrädesvis måste rigtas.

Till den allmänna rörelse bland hela landets bageriarbetare, som
förlidet år tog sin början, hafva de hemtat anledning och uppmuntran
af de bemödanden, som i flere andra länder under de senare åren dels
förberedt dels redan ledt till väsentliga förbättringar, särskildt, i Tyskland
och i Norge, och för hvilka en redogörelse derför här torde vara
på sin plats.

Den genom regulativ af den 24 mars 1892 inrättade tyska »Kommissionen
för arbetarestatistik» har bland annat — på anmodan af rikskansleren
— sysselsatt sig med undersökningar om arbetsförhållandena
i bagerierna, och hafva dessa, i likhet med de redan 1876 företagna
officiella undersökningarna, röjt svåra missbruk. Jag tillåter mig att i
afseende å anordnandet af dessa undersökningar och deras resultat
hänvisa dels till den derom afgifna berättelsen, dels till en diskussion
i tyska riksparlamentet den -Sfi- 1893 (Stenographische Berichle fiber
die Verhandlungen des Reichstags. Vill Legislaturperiode. II Session.
1892—1893. 2:er Band, S. 1158—1168), af hvilken senare synes framgå,
att resultatet skulle hafva utfallit ännu mera ogynsamt, derest undersökningen
icke hade i så öfvervägande grad gält bagerier å mindre
orter, der arbetstiden är mycket kortare än i de större och största
städernas bagerier, och derest ej sättet för undersökningens verkställande
hade varit egnadt att inskränka arbetarnes frihet att svara fullt upprigtigt
och sanningsenligt.

Kommissionen har till rikskansleren afgifvit ett utförligt utlåtande
i ämnet med förslag till förordning, som innehåller bland annat följande
bestämmelser:

I bagerier må arbetstiden för vuxna arbetare (Gfehilfen) ej öfverskrida
12 eller, om arbetet afbrytes af minst 1 timmes rast, 13 timmar,
rasttimmen deri inräknad. För hvarje arbetare må arbetsskiftens antal
pr vecka ej öfverstiga 7. Mellan två skift skola arbetarne hafva minst

17

Motioner i Andra Kammaren, N:o 8S.

8 timmars hvilotid. Utöfver arbetstiden må de användas 2 timmar till
»tillfälliga» göromål. För lärlingar förkortas arbetsskiftstiden första
året 2 timmar, andra året 1 timme. — I konditorier må nämnda arbetstid
för ett skift undantagsvis (an einzelnen Werktagen) öfverskridas,
derest dels motsvarande förkortning eger rum å andra dagar i samma
vecka, och dels arbetstiden för ett arbetslag å sön- och helgdagar icke
utsträckes öfver 8 timmar. — Utöfver den sålunda angifna normala
arbetstiden må arbetare och lärlingar användas: 1) å de dagar, högst
20 om året, då vederbörlig myndighet det medgifver med hänsyn till
särskilda omständigheter som påkalla en större tillverkning, 2) dessutom
i bagerier å 20, i konditorier å 40 dagar årligen enligt arbetsgifvarens
bestämmande. Äfven i detta fall är minst 8 timmars oafbruten
hvilotid mellan två skift ovilkorlig.

Dessa utdrag torde något så när visa förslagets allmänna retning.
Emellertid meddelas i bilagan A till denna motion förslagets
text i dess helhet.

I kommissionens utlåtande redogöres för de bestämmelser beträffande
yngre personers (under 18 år) arbete i bagerier, som äro gällande
i England enligt 1878 års Factory and Workshop act, i Frankrike
enligt lagen af den 2 november 1892, i Nederländerna (beträffande
personer under 16 år) enligt lagen af den 5 maj 1889. Derjemte upplyser
samma utlåtande, att »i Skoband arbetstiden sedan 30 år tillbaka fak-,
tiskt är inskränkt till tiden från klockan 5 eller 6 på morgonen till
klockan 3 e. m.», och att »de organiserade bageriarbetarnes veckoarbetstid,
med inräknande af raster, sedan 1889 utgör blott 8 timmar». I
kolonistaten Victoria förordnades 1882 en kongl. kommission att undersöka
arbetstiden i handtverken. »Redan denna åtgärd har haft till
följd, att bageriarbetstiden faktiskt nedsattes från 15 till 10, snart
derefter till 8 timmar, och detta utan att nedsättning af aflöningen
eller fördyrande af brödet egde rum».

Den norska lagstiftningen i ämnet börjar med lagen af den 12
oktober 1857, som föreskref, att de allmänna straffbestämmelserna mot
helgdagsarbete vore tillämpliga äfven å brödbakning, som egde rum
å sou- och andra helgdagar, dessa räknade från klockan 9 föregående
dags afton; likväl medgåfvos undantag för nätterna till vissa högtidsdagar
m. m. Eu fullständigare lag utfärdades den 17 juni 1885, genom
hvilken förbjödos — dock med undantag för vissa söndagar och nätter
— såväl brödbakning å sön- och helgdagar, räknade från föregående
afton klockan 6, som allt annat bageriarbete på hvardagarne från
Bill. till Riksd. Frot. 1895. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 23 lläft. 3

18

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

klockan 6 e. m. till klockan 3 f. m., än torkning af kavringar och
vissa förberedande göromål (»sur-og-hasvlgegning»). Från förbudet mot
nattarbete undantogos dessutom de bagerier, der man brukade »Omskifte
af Folk med en Arbejdstid for bvert Sast af ikke over 12 Timer
i Dögnet».

Sistnämnda bestämmelse blef emellertid tillämpad på ett sätt, som
väsentligen föranledt att 1885 års lag förlidet år blef ersatt med en
ny lag om arbetstiden i bagerier. Det är ej blott bageriarbetarne, som
öfverklagat att bestämmelsen om »omskifte» begagnats som ett medel
att kringgå lagens föreskrifter om arbetstid. Äfven »Bagerlauget» i
Bergen, som ingalunda sympatiserade med bageriarbetarnes fordringar,
bar erkänt att lageu »näppeligen någonsin varit tillämpad så, som
lagstiftaren tänkt sig, i det att man användt samma arbetare om natten
vecka efter vecka, utan ombyte med dagarbetarne». Men domstolarne
gåfvo medhåll åt denna, såsom statsrådet Thorne yttrar i motiveringen
till den kongl. propositionen i ämnet år 1894, »vid lagens tillkomst ej
åsyftade» tillämpning.

Denna stötesten bar blifvit fullständigt aflägsnad genom de förändringar,
förlidet års storting vidtog i den kongl. propositionen med
förslag till ny lag i ämnet. Frågan hade förevarit äfven å 1892 och
1893 års storting.

Den nya lagen, som utfärdades den 14 juli 1894 och trädt i kraft
med den 1 januari detta år, gäller icke blott bagerier, utan ock brödbakning
i hotell, restaurationer och konditorier — ett tillägg föranledt
af anmärkningar och önskningar från arbetsgifvare. Den stadgar:

1) angående arbete å helgdag:

all brödbakning förbjudes å sön- och andra helgdagar, räknade
från föregående afton klockan 6 till belgdagens afton klockan 12, dock
att surläggning må ske före klockan 12.

Från belgdagsarbetsförbudet undantagas vidare söndag, som infaller
å dagen före lilla julafton, då arbete får börjas klockan 6 om
aftonen och fortfara till måndags afton klockan 8, eller som infaller å
lilla julafton, då det får arbetas till klockan 8 på morgonen och efter
klockan 6 på aftonen intill måndag afton klockan 6.

2) angående nattarbete:

Å hvardagarne är allt annat arbete förbjudet, från klockan 8 om
aftonen till klockan 6 om morgonen, än torkning af kavringar och
skeppsbröd samt surläggning och »haevlrngning» (=— raskdegsläggning).
Till detta arbete må ingen arbetare användas mer än 6 nätter under
loppet af två veckor; och skall, derest vid sådant nattarbete användas

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

19

arbetare, som sysselsättas om dagen, från den dagliga arbetstiden fråndragas
en och en half gång så lång tid som nattarbetet medtager.
Arbetstiden får ej för någon arbetare öfverskrida 12 timmar i dygnet,
mat- och rasttider inräknade.

Från nattarbetsförbudet undantagas vidare:

a) följande nätter efter kl. 2: natten till lördag, till fastlagsmåndag,
till dagen före skärtorsdag, till dagen före Bededag, till 17 maj, till
dagen före Kristi himmelsfärdsdag, de två nätterna närmast före julafton,
samt natten till nyårsafton. Arbetstiden får dock ej öfverstiga
12 timmar den 17 maj, eller 15 timmar de öfriga här uppräknade
dagarna. Om den 17 maj eller nyårsafton inträffar på söndag, bortfaller
det medgifna undantaget.

b) dessutom kan kommunalstyrelsen, genom lokalt reglemente,
stadfäst af Konungen, medgifva ytterligare undantag, gällande för viss
tid af året som på platsen medför mer arbete än vanligt. Likaledes
eger polismästare, att medgifva undantag af tillfällig anledning, om
särskilda förhållanden göra det högst nödigt och vederbörande arbetare
dertill samtycka, dock att sådant undantag ej må gälla för mer än 6
arbetsdagar; för längre tid än 6 dagar kan sådant tillfälligt undantag
på ansökan beviljas af amtmannen. °)

Lagen föreskrifver, att barn under 14 år ej må sysselsättas i
bagerier, att yngre personer mellan 14—18 år ej få användas till det
under 2) medgifna nattarbete (torkning af kavringar och skeppsbröd
samt sur- och raskdegsläggning) och under inga omständigheter mer
än 12 timmar i dygnet.

Öfverträdelse af lagen straffas med böter från 10 till 500 kronor,
som tillfalla bageriarbetarnes sjukkassa eller understödsfond. Der sådan
ej finnes, tillfalla de distriktets offentliga sjukkassa eller, så länge sådan
ej är upprättad, kommunalkassan.

Lagen förbjuder aftal i strid med dess bestämmelser: »samtycke
af vederbörande arbetare fritager ej för straff.»

*) Det torde böra anmärka», att med »lilla julafton» förstås dagen före julafton,
att »fastlagsmåndagen» lär vara en lika vigtig dag för de norska bagerierna som fettisdagen
för de svenska, att Bededag är blott en och fixerad till samma dag, 23 april, alla
år, att skärtorsdagen är helgdag, men att hvarken trettondagen eller Mari» bebådelsedag
eller midsommardagen är helgdag.

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

Å ett möte af Stockholms bageriarbetare sistlidne sommar tillsattes
en komité med uppdrag att utarbeta ett förslag till lag om begränsning
af arbetstiden i bagerier m. m. Detta förslag, å ett nytt
möte godkändt, har sedermera meddelats bageriarbetare och deras arbetsgivare
i landets olika delar med anmodan att dels, om de gillade
detsamma, med sina namnunderskrifter å för ändamålet utdelade listor,
tillkännagifva sitt instämmande deri, dels anteckna arbetareantalet och
arbetstiden i de respektive bagerierna. Af ett tabellariskt sammandrag
af dessa listor — bvilka jag skall hafva äran att till lagutskottet öfverlemna
— visar sig, att nära ettusenfyrahundra arbetare och trettiofyra
arbetsgivare förklarat sig gilla förslaget (bilagan B till denna motion).

Lagförslaget är af följande lydelse:

'' '' ■ ‘ ‘ - i- § I Arbetstiden

inom Sveriges samtliga bagerier, sådana s. k. hembagerier
hvilkas tillverkningar äro afsedda till försäljning, konditorier,
samt restauranter och hotell der bakning idkas, får ej öfverskrida tolf
timmar af dygnet.

§ 2.

Arbete å sön- eller helgdagar i andra fall, än de i nedanstående
§§ om förmälda, förbjudes.

§ 3.''

Arbetstiden begynner hvarje söckendag kl. 6 på morgonen och
upphör kl. 6 på aftonen, utom för ugnsbesättningen som begynner
1—2 timmar senare på morgonen och upphör 1—2 timmar senare på
aftonen.

§ 4.

De så kallade förarbetena, hvartill hänföras degsättning och uppeldning
af ugnarna, begynner alla arbetsdagar tre timmar före den
vanliga arbetstiden, med rätt för de arbetare, som dermed äro sysselsatta,
att åtnjuta ledighet från arbetet tre timmar före den öfriga arbetspersonalen.

21

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

I arbetstiden äro i hvarje fall inräknade behöfliga mat- och rast
tider, hvilka sammanlagda skola utgöra två timmar pr dygn.

Då Mariae bebådelsedag infaller å måndag under fastan, är arbete
äfven under denna dag tillåtet.

*''t Jifj ''■ i ''■ UKk /!/ Vi'' cj »tf !!*.''?? i * * r;;'' 1 ’• i -llXIJilo

§

Långfredagen räknas som vanlig arbetsdag.

§ 8.

Vid två eller tre omedelbart på hvarandra inträffande helgdagar
kan arbetstiden utsträckas intill 14 timmar å helgdagsaftonen med
början kl. 4 på morgonen.

I händelse tre sön- och helgdagar följa omedelbart på hvarandra,
kan arbete ega rum äfven å tredje dagen.

§ 9.

Då julafton infaller å söndag, kan arbete å denna dag ega rum,
dock må i sådant fall arbete å annandagen ej förekomma.

§ io.

Arbete å söndag är äfven tillåtet då julafton infaller på måndag.

§ Il Arbetstiden

får ej i något af de fall, som §§ 6, 7, 8, 9 och -10
omförmäla, undantagandes det som nämnes i första stycket af § 8,
öfverskrida tolf timmar pr dygn.

§ 12-

Öfverträdelse af ofvanstående bestämmelser straffas med böter från
tio intill tvåhundra kronor, hvilka tillfalla kommunen.

2i

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

Derjemte har jag från bageriarbetarnes komité mottagit följande
framställning:

Till riksdagsmannen herr Adolf Hedin.

Härmedelst få Stockholms bageriarbetares komiterade till eder
öfverlemna ett tabellariskt sammandrag af de för eder företedda listor,
å hvilka bageriarbetare i olika delar af landet till ett antal af nära
ettusenfyrahundra, äfvensom trettiofyra arbetsgifvare antecknat sitt instämmande
i det lagförslag som af eder kommer att för Riksdagen
framläggas.

Till de uppgifter om arbetstidens längd, som i detta sammandrag
finnas anförda, hafva komiterade ansett sig böra foga några kortfattade
meddelanden. om öfriga yrkesförhållanden.

Stockholm den 16 december 1894.

Komiterade:

L. V. Murquist.

V. E. Sandblom.

J. Grönvall.

C. A. Wåhlander.

1.

Redogörelse för nuvarande arbetsförhållanden inom de svenska bagerierna.

Lärotiden för yrkets arbetare begynner vanligen vid 15 till 16
års ålder, stundom äfven tidigare. Arbetstidens längd är för lärlingen
betydligt större än för den vuxne eller försigkomne arbetaren, alldenstund
det åligger lärlingen att vid den vanliga arbetstidens slut verkställa
bageriets rengöring samt besörja bageriinventariernas iordningställande
för påföljande bruk. I småstädernas bagerier, der inga drängar
finnas anstälda, tillkommer arbete äfven utom arbetslokalen, såsom bärning
eller upphissande till förvaringsplatser, vanligen på vinden, af
mjöl och öfriga för handteringen behöfliga varor. Det är sjelfklart,
att då detta sistnämnda arbete, hvari äfven de vuxne arbetarnes del -

Nils Lindborg.
J. E. Andersson.
E. E. Svensson.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88. 23

tagande påfordras, ofta måste verkställas under den för hvila afsedda
tiden, arbetaren tvingas att redan uttröttad inställa sig till arbete under
en redan i och för sig oskäligt lång arbetstid.

Vanligen (dock alltid med samma arbetspersonal) indelas arbetstiden
i tvänne skift. Mellan de båda arbetsskiften inträffar en så kallad
»bålt», afsedd till softid och hvars längd i hvarje fall är beroende af
arbetsgifvarens godtycke. I fråga om arbetstidens indelning råder dock
någon skilnad mellan Stockholm och öfriga städer.

Sålunda är hvilotiden i vanligaste fall, för bageriarbetarne i hufvudstaden,
vid det ena skiftet förlagd till en del af efternatten, från kl.
12 till 4, eller från 1 till 5, eller från 2 till 6; dock inträffar, att denna
softid inskränkes till 2 timmar eller till och med till 1 timme. För
det andra arbetsskiftet är den förlagd från kl. 11, 12, 1 på dagen till
respektive kl. 4, 5, 6, hvilken softid måste af brytas för middagsspisning.
Under hela fastan fortgår arbetet utan nämnvärdt, uppehåll från
måndagsmorgonen kl. 4 till fram på tisdagseftermiddagen.

I de större landsortsstäderna arbetas på många ställen hela natten
till fram emot kl. 4 eller 5 på morgonen, hvarefter inträder eu halt på
2 till 3 timmar, som dock ofta ansenligt inskränkes genom bakning af
småbröd. Derefter arbetas en större eller mindre del af dagen.

I de mindre städerna arbetas mestadels halfva natten, efter kl.
12 till kl. 6 på morgonen. Efter en kortare halt, hvarom gäller samma
anmärkning som nyss gjordes, arbetas ånyo under återstoden af dagen.
Å många ställen arbetas oafbrutet från kl. 12 midnatt mellan fredag och
lördag till sent på lördagsqvällen.

Om bagerierna i hela landet gäller, att vid de större högtiderna
arbetet så godt som oafbrutet fortsättes i flere dygn.

Det måste vara uppenbart för enhvar, som allvarligt eftertänker,
hvilka verkningar sådana arbetsförhållanden måste orsaka, och hur
ytterst nödvändig lagstiftningens hjelp i förevarande fall är. Den långa
arbetstiden har härvidlag bragt arbetarne i ett läge, der de fullständigt
utestängas från möjligheten att genom egen kraft med organisationens
medel förbättra sin ställning. För kunskapers inhemtande, för tillvaratagande
af egna angelägenheter, för familjelif saknas tid. Hela tillvaron
blifver för arbetaren ett oafbrutet slafveri i detta ords bokstafliga
mening. Fullständigt prisgifven åt ett ytterligt, ett öfver ordinära
menskliga krafters mått ansträngande arbetes alla vådor, försjunker
arbetaren i både moralisk och fysisk förslappning.

24

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

En begränsning af arbetstiden i den rigtning, som motionen åsyftar,
skulle i betydlig grad förbättra bageriarbetarues vilkor samt ställa
dem i jembredd med öfriga yrkesarbetare. Dem skulle derigenom beredas
möjlighet att genom deltagande i samhällslifvet höja sin klass
och sitt yrke till en högre ståndpunkt, än under nuvarande förhållanden
är tänkbart. Och äfven allmänhetens intressen skulle bättre
tillgodoses, då bättre ordning och större noggranhet i arbetet kunde
iakttagas. Här låter sig ett vigtigt arbetareintresse lätt förenas med
allmänhetens fördel och billiga anspråk.

Komiterade:

C. A. Wåhlander.

Nils Lindborg.

J. E. Andersson.

E. E. Svensson.

J. Grönvall.
W. E. Sandblom.
Joll. Landström.

2.

Om vissa missförhållanden inom bageriyrket, som uppstå i följd af

nuvarande arbetssystem.

I den redogörelse angående arbetstiden, som förut aflemnats, är
omnämndt, att arbetet fördelas å två skift. Af densamma synes ock,
att mesta fritiden blir på dagen, då allt är lif och rörelse, ej minst i
en bagaregård, särskildt en större sådan, der uttransport af bröd försiggår
närmare hela dagen, hvarigenom mycket buller uppstår, hinderligt
för hvila och sömn, helst när sofrummen, såsom på en stor del ställen
är fallet, stå i förbindelse med bageriet. Det torde lätt inses att,
med den knappa softiden och oupphörligt störd under sömnen, arbetaren
ej kan på långt när få den behöfliga hvilan.

På de flesta ställen äro sofrummen osnygga och osunda, i det
att lokalerna äro till sin beskaffenhet dåliga, allt för många personer
i dem inpackas, samt städningen är otillräcklig, å hvilket sistnämnda
förhållande kan såsom exempel anföras att i ett af Stockholms större

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88. 25

bagerier ett enda fruntimmer har att städa åt omkring sjuttio personer,
att hålla matsalen i ordning, att diska alla hinkar m. m., som användas
vid bakningen, samt att hjelpa till med diskning i köket.

På ej få ställen uppvärmas sofrummen endast genom den luft som
dit kommer eller inledes från bageriet, så att under den kalla årstiden
värmen är otillräcklig, medan hettan är odräglig under den varma
årstiden.

Tvättställ eller kommoder äro sällsynta; vanligen få arbetarne
tvätta sig i kärl som användas vid bakningen.

På många ställen serveras maten i bageriet, der hvar och en får
söka sig sittplats hvar han kan, å bord, tråg o. s. v. Ofta är maten
af underhaltig beskaffenhet, dels derför att sämsta varuslag inköpas,
dels emedan stora mängder köpas på en gång, för att räcka långa
tider, samt ej behörigt skötas.

Ett af de nuvarande systemets sorgligaste missförhållanden är,
att, när arbetaren hunnit 35 till 40 år, arbetsgifvaren finner honom vara
för gammal. Den alltför hårdt anlitade arbetskraften har börjat svika
personer, som väl eljest skulle anses vara i sin bästa ålder. Då får
den i förtid utslitne vika för yngre personer med ännu oförsvagade
krafter; den afskedade medelålders mannen får ofta tillbringa långa
tider på sjukhuset, har svårt eller omöjligt att förskaffa sig annat
arbete, faller kommunen till last eller hamnar på en försörjningsinrättning.

Den långa arbetstiden, som nödgar arbetaren att. bo å arbetsstället
och hindrar honom att hafva ett verkligt eget hem, afhåller de
flesta från att stifta familj. Följderna häraf låta sig lätt fatta, och vi
behöfva ej mer än antyda, att den starka utbredningen inom denna
arbetareklass af en svår åkomma har sin anledning i ett arbetssystem,
som hindrar familj- och hemlif.

I bagerifacket förekomma flere slags yrkessjukdomar, hvartill dels
sjelfva arbetets beskaffenhet, dels lokalernas helsofarlighet är orsaken.
Såsom de mera vanliga nämna vi bråck, hvilket härleder sig af för
mycket stående och lyftning af svåra tyngder, samt bröstsjukdomar
och magkatarr; särskildt här i Stockholm förekommer mycket spridd
en utslagssjukdom, kallad »bagare-skabb», orsakad deraf att de s. k.
franska brödsdukarne på många ställen aldrig tvättas.

Få äro de inom vårt yrke som uppnå någon hög ålder; de som
det göra äro sådana, som eg a ovanligt stark kroppskonstitution, eller
Bih. till Tliksd. Vrot. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 28 Häft. 4

26 Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

för det mesta råkat få arbeta å sådana ställen, der arbetstiden varit
mindre odräglig.

Komiterade:

C. A. Wåhlander.

Joll. Landström. E. E. Svensson.

W. E. Sandblom. Nils Lindborg.

J. E. Andersson. J. Grönvall.

Till hvad sålunda blifvit anfördt skall jag ytterligare foga dels
en hänvisning till de uppgifter om arbetstiden i bagerierna, som i det
tabellariska sammandraget äro antecknade, dels en erinran derom, att
lagstadgad maximalarbetsdag för vuxna personer icke är, såsom man
på flere håll synes antaga, någonting hittills okändt, äfven i mindre
ansträngande och helsofarliga yrken än bageriarbetarnes. I detta hänseende
må påpekas,

att den tyska s. k. Gewerbe-Novelle af den 1 juni 1891, hvarigenom
en mängd af ändringar i Gewerbeordnung påbjödos, art. 120 e
innehåller följande stadgande: , ; .

»Genom beslut af förbundsrådet kunna för sådana yrken, i hvilka
arbetarnes helsa skadas genom öfvermåttan lång daglig arbetstid, den
tillåtna dagliga arbetstidens och de erforderliga rasternas längd, början
och slut föreskrifvas»,

att enligt norska fabrikstillsynslageu af 27 juni 1892, § 28, konungen
eger att genom resolution fastställa arbetstidsmaximum för vuxna personer
i sådana fabriksmessigt drifna näringar som finnas vara förenade
med särskild fara för helsa, lif eller lemmar eller lätteligen kunna föranleda
öfveransträngning,

att i Frankrike maximiarbetstiden redan genom lagen af 9
september 1848 faststäldes till 12 timmar,

att i Österrike arbetstiden inom den »stora» industrien genom
lag af 18 juli 1883 fastställa till högst 11 timmar af 24,

att i Schweiz genom förbundslagen af 23 mars 1877 arbetstiden
i fabriker bestämts till högst 11, å dagen före sön- och helgdag 10
timmar, förlagda till tiden från kl. 6, eller under juni—augusti, kl. 5
f. m. till kl. 8 e. m.; samt att arbetstiden inom den mindre industrien,
som nämnda förbundslag icke vidkommer, sedan nära femtio år till -

27

Motioner Andra Kammaren, N:o 88.

i

baka varit föremål för kantonalförordningar, af hvilka den äldsta är
den 1848 i Glanig utfärdade, och den yngsta den Zurichska lagen af
18 juni 1894,

att en lag om 8 timmars arbetsdag i grufvorna står på den nuvarande
engelska regeringens program och, enligt ett i dessa dagar
af regeringsmedlemmar offentligen afgifvet förklarande, skall å nyo föreläggas
det snart sammanträdande parlamentet,

att maximalarbetsdag i statens verkstäder införts i England och
Nordamerikanska unionen (8 timmar) samt i Norge (53 timmar i veckan).
J ag föreslår,

att Riksdagen behagade för sin del antaga ofvanstående
förslag till lag angående arbetstiden i bagerier,
för försäljning arbetande s. k. hembagerier
samt konditorier, äfvensom restauranter och hotell der
bakning idkas, med tillägg af en så lydande:

§1;i- . v

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1896.

Stockholm den 27 januari 1895.

A. Hedin.

Bilaga A.

Tyska arbetarestatistik-kommissionens förslag:

§ 1. In Bäckereien darf die Arbeitsschicht der Gehilfen die Dauer
von 12 Stunden, oder, falls die Arbeit durch eine Pause von mindestens
einer Stunde unterbrochen wird, einschliesslich dieser Pause die
Dauer von 13 Stunden nicht iiberschreiten. Die Zahl der Arbeitsschichten
darf för jeden Gehilfen wöchentlich nicht mehr als 7 behagen.
Zwischen den Arbeitsschichten muss den Gehilfen eine ununterbrochene
Ruhe von mindestens 8 Stunden gewährt werden. Währendeines
Zeitraums von 2 Stunden ausserhalb der zulässigen Arbeitss
schichten durfen die Gehilfen zu gelegentlichen Dienstleistungen det
Gewerbes, jedoch nicht bei der Herstellung von Waaren, verwende
werden.

28

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

§ 2. Auf die Beschäftigung von Lehrlingen finden die vorstelienden
Bestimmungen mit der Massgabe Anwendung, dass die zulässige
Dauer der Arbeitsschicht im ersten Lehrjahre 2 Stunden, im zweiten
Lehrjahre 1 Stunde weniger beträgt als die fur die Beschäftigung von
Gesellen zulässige Dauer der Arbeitsschicht.

§ 3. Auf Konditoreien Suden die vorstehenden Bestimmungen mit
der Massgabe Anwendung, dass 1) die Dauer der Arbeitsschicht (§ 1
Absatz 1) an einzelnen Werktagen iiberschritten werden darf, wenn die
Arbeitsschicht an anderen Werktagen derselben Woche um die Dauer
der Ueberschreitung verkiirzt wird, und 2) die Arbeitsschicht an Sonnund
Festtagen die Dauer von 8 Stunden nicht uberschreiten darf.

§ 4. Ueber die in §§ 1 bis 3 festgesetzte Dauer diirfen Gehilfen
und Lehrlinge bescbäftigt werden: 1) an denjenigen Tagen, an welchen
zur Befriedigung eines bei Festen oder sonstigen besonderen Gelegenheiten
hervortretenden Bediirfnisses die höhere Verwaltungsbehörde
Ueberarbeit fur zulässig erklärt hat; 2) ausserdem in Bäckereien an
jährlich 20, in Konditoreien an jährlich 40 der Bestimmung des Arbeitgebers
iiberlassenen Tagen. Auch an solchen Tagen inuss den
Gehilfen und Lehrlingen zwischen den Arbeitsschichten eine ununterbrochene
Ruhe von mindestens acht Stunden gewährt werden. Die
höhere Verwaltungsbehörde darf die Ueberarbeit (Ziffer 1) fur höchstens
20 Tage im Jahre gestatten.

§ 5. An Sonn- und Festtagen diirfen die Gehilfen und Lehrlinge
in Bäckereien während eines ununterbrochenen Zeitraums von 16 Stunden,
in Konditoreien während eines ununterbrochenen Zeitraums von
12 Stunden nicht beschäftigt werden.

§ 6. In Abweichung von den Bestimmungen der §§ 1, 3 Absatz
2, 5 diirfen Gehilfen und Lehrlinge an Sonn- und Festtagen beschäftigt
werden : 1) in Bäckereien mit Arbeiten, welche zur Vorbereitung
der Wiederaufnahme der regelmässigen Arbeit am nächsten Werktage
nothwendig sind, sofern sie nach 6 Uhr Abends stattfinden und nicht
länger als eine Stunde dauern, 2) in Konditoreien mit der Herstellung
leicht verderblicher Waaren, die unmittelbar vor dem Genuss hergestellt
werden miissen (Eis, Crömes und dergleichen).

§ 7. Gehilfen und Lehrlinge in Konditoreien, welche an einem
Sonn- oder Festtage noch nach 12 Uhr Mittags, beschäftigt worden
sind, miissen an einem Werktage der folgenden Woche von Mittags
12 Uhr ab von der Arbeit freigelassen werden.

§ 8. Durch Verfiigung der unteren Berwaltungsbehörde kann fur
Gemeinden, in denen die Bäcker ortsiiblich an Sonn- und Festtagen

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88. 29

fur die Kunden das Ausbacken der von diesen bereiteten Kuchen oder
das Bråten von Fleisch besorgen, die Beschäftigung eines Gehilfen mit
diesen Arbeiten während höchstens drei Stunden des Vormittags gestattet
werden.

§ 9. Wird den Gehilfen und Lehrlingen fur den Sonntag eine
mindestens 24- ständige Ruhe gewährt, so durfen die an den zwei vorhergehenden
Werktagen endigenden Schichten um je zwei Stunden
uber die im § 1 Absalz 1 bestimmte Dauer verlängert. werden. Jedoch
muss den Gehilfen und Lehrlingen zwischen den beiden letzten Schichten
der Woche eine ununterbrochene Ruhezeit von mindestens acht
Stunden gelassen werden.

§ 10. Die vorstehenden Bestimmungen finden nur auf diejenigen
Personen Anwendung, welche bei der Herstellung der Bäcker- oder
Konditorwaaren beschäftigt, werden. Dabei gelten Personen unter 16
Tahren, welche die Ausbildung zum Gehilfen nicht erreicht haben, auch
dann als Lehrlinge, wenn ein Lehrvertrag nicht abgeschlossen ist.

§ 11. Betriebe, in denen sowohl Bäckerwaaren als Konditorwaaren
hergestellt werden, gelten im Sinne der vorstehenden Bestimmungen
bezuglich der Beschäftigung solcher Gehilfen und Lehrlinge,
welche ausschliesslich bei der Herstellung von Konditorwaaren beschäftigt
werden, als Konditoreien, im Uebrigen als Bäckereien. Als Bäckerwaare
im Sinne des Absatz 1 gilt dasjenige Backwerk, welches herkömmlich
unter Verwendung von Hefe ohne Beimischung von lucker
zum Teig hergestellt wird. Jm Uebrigen kann die höhere Verwaltungsbehörde
fur ihren Bezirk oder einzelne Theile desselben daruber
Bestimmung treffen, ob ortsublich bestimmte Waaren zu den Bäckerwaaren
zu rechnen sind.

§ 12. In der Backstube muss eine mit dem polizeilichen Stempel
versehene Kalendertafel ausgehängt sein, auf der jeder Tag, an
dem Ueberarbeit auf Grund des § 4 Absatz 1 Ziflfer 2 stattgefunden
hat, spätestens am Ende der Woche mittelst Durchlochung oder Durchstreichung
mit Tinte kenntlich zu machen ist. Die polizeiliche Stempelung
erfolgt kostenfrei. Ausserdem ist in der Backstube eine Tafel aufzuhängen,
welcher in deutlicher Schrift den Wortlaut dieser Bestimmungen
wiedergiebt.

30

Motioner i Andra Kammaren, N;o 88.

Bilaga B.

Ort.

N:o

Bageriets namn.

n a

Arbetstidens längd.

Arbetsgivare
som godkänt
förslaget.

Stockholm

1

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20
21
22

23

24

Bageri-Bolaget

L. Nilssons......

C. O. Nilssons
O. Janssons ...
O. Lindskogs ...
O. Hellborgs ...

W. Lindfeldts

O. Nilssons......

L. Olssons ......

Cassels ............

B. Petterssons ..

B. Hennings .....

L. Runströms ..

sögatan 47.....

Praedigers...........

Bondegatan 15.
Götgatan 90 ....
„ 86 ....
Danielssons.......

Fribergs ...........

L. Nilssons........

Joh. Lindqvists

N. Anderssons ..

O. Petterssons .

19

12

9

5

5

12

8

4

/i 7
:i -

4

4

6

3

5

i''4

6
2

4

9

7

8
8

11

7 arb. med
13 timmar
1 arb. med
12 timmar

''i. i

11 arb. med
14 timmar
2 arb. med
13 timmar
12 timmar
12 „

1 arb. med
15 timmar
3 arb. med
14 timmar

12
16

1 arb. med 3 arb. med
12 timmar 14 timmar
7 arb. med
14 timmar

5 arb. med
15 timmar
1 arb. med
15 timmar

3 arb. med
16 timmar

	12 timmar
1 arb. med 13 timmar	4 arb. med	2 arb. med
14 timmar	15 timmar
2 arb. med	1 arb. med	1 arb. med
15 timmar	16 timmar 13 timmar	17 timmar
2 arb. med	2 arb. med	2 arb. med
12 timmar	13 timmar 13 timmar	14 timmar | , f f • ■ \ : 1 • |
4 arb.	med 1	arb. med
12 timmar 13 timmar * 12 timmar
	12 „
i ‘ ! ;	14 „ 18 „	4* :

3 arb. med 2 arb. med 3 arb. med 1 arb med
13 timmar 14 timmar 15 timmar 16 timmar

1 arb. m. 1 arb. m. 3 arb. m. 1 arb. m. 1 arb. m.

12 k 13 t. 13 k 14 t. ’ 14 t. 15 t. 16 t.

4 arb. med 1 arb. med 2 arb. med 1 arb. med

13 timmar 14 timmar 15 timmar 16 timmar
1 arb. m. 3 arb. m. 2 arb. m. 1 arb. m. 1 arb. m.

12 t. 13 t. 14 t. 15 t. 17 t.

4 arb. med 4 arb. med 2 arb. med 1 arb. med
13 timmar 14 timmar 15 timmar 16 timmar

168

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

31

Ort.

Stockholm

N:o

25

26

27

28

29

30

31

Bageriets namn.

H. Lybergs.....

S. Hellborgs

A. Petterssons

Dahlgrens ......

Lundbergs .....

F. Samuelssons
J. Weinbergs...

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

E. Petterssons
Lundins............

3->

c& B

320. Bergvalls ........

33 J. Berglunds ......v

34 Skröders .............X

35Ahlbergs ..............

Feijths ....

Landholms ..........

J. Bergvalls.........

L. Anderssons .....

C. Nyströms ........

M. Normans .........

T. Reijhells.........

S. Engdahls .........

168

6

2

12

8

5

tiu

14

Arbetstid

längd.

1 arb. med
15 timmar

2 arb. med
12 timmar
1 arb. m.

12 t.

14 timmar
16

2 arb. med
16 timmar
1 arb. med
13 timmar
2 arb. m.

13 t.

1 arb. m.
14 t.

1 arb. med
17 timmar

2 arb. med
14 timmar

3 arb. m.
16. t.

1 arb. med
18 timmar
7 arb. med
15 timmar
1 arb. m.
18 t.

Arbetsgivare
som godkänt
förslaget.

19

8

15

11

5 arb. med 1 arb. med 2 arb. med

14 timmar 15 timmar 16 timmar

2 arb. med 3 arb. med

12 timmar 14 timmar

2 arb. med 7 arb. med 3 arb. med

12 timmar 13 timmar 14 timmar

15 timmar

5 arb. med 3 arb. med

13 timmar 14 timmar

2 arb. med
15 timmar

4

4
14

11

5

o

Lindholms .........

K. Wallbergs.....

J. Grönvalls ......

Ryska Bageriet...... 10

4
3

359

3 arb. med
12 timmar

1 arb. m.

12 t.

2 arb. m.

13 t.

1 arb. m.
11 t.

1 arb. med

12 timmar
1 arb. med

13 å 14 t.

1 arb. m.

13 t.

4 arb. m.

14 t.

2 arb. m.

12 t.

1 arb. med
12 å 13 t.

2 arb. med
14 timmar

4 arb. m.

16 t.

7 arb. m.
15 t.

4 arb. m.
13 t.

1 arb. m.

17 t.

1. arb. m.

16 t.

3 arb. m.
14 t.

1 arb. med 2
13 å 14 t.

3 arb. med
15 timmar

1 arb. med
15 timmar

15 a, 17 timmar

8 arb. med
15 timmar
1 arb. m.
18 t.

1 arb. m.

17 t.

1 arb. m.
16 t.

2 arb. med
14 timmar
1 arb. med
17 timmar

3 arb. med
17 timmar

1 arb. med
12 timmar

2 arb. med
14 timmar

12 timmar
10 arb. med
14 timmar
14 a 15 timmar
12 å 13 timmar

14 timmar

5 arb. med. 2 arb. med
15 timmar 16 timmar

15 timmar
15 timmar

3 arb. med
15 timmar

1 arb. med
17 timmar

C. Nyström

J. Grönvall

32

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

Ort.	N:o.	Bageriets namn.	Antal arbetare.	Arbetstidens längd.	Arbetsgivare som godkänt förslaget.
			359		. i ,i f )(
Stockholm	50	Biraths ................	3	15 timmmar
	51	Frimans ................	6	15 „
T)				1 arb. med 2 arb. med .
• „	52	Bärgmans................	3	18 timmar 18 å 20 timmar
r>	53	Fribergs ................	5	16 timmar
	54	Martinssons............	5	12 -
„			1 i: 11	1 arb. med 1 arb. med 2 arb. med 1 arb. med
»	55	Blomdahls ............	5	14 timmar 15 timmar 16 timmar 17 timmar
	56	Schumachers ........	26	14 timmar
				1 arb. rfied 2 arb. med 5 arb. med
w	57	K. Kullbergs ,*—	8	12 timmar 13 timmar 14 timmar
				2 arb. m. 3 arb. m. 1 arb. m. 2 arb. m. 4 arb. m.
	58	A. J. Johanssons....	12	12 t. 13 t. 14 t. 15 t, 16 t.
				5 arb. med 3 arb. med
n	59	A. G. Anderssons	8	14 timmar 15 timmar
	60	Franzéns ................	6	16 timmar
*				8 arb. m. 10 arb. m. 7 arb. m. 2 arb. m. 2 arb. m.
	61	Reinholds ............	11 29	10 t. " 11 t. 12 t. 13 t. 14 t.
Södertelje	62	Löfbergs ................	4	16 timmar
	63	Gullmans................	5	16 „
	64	Larssons ................	6		Larsson
Nyköping	65	N. Cederholms........	3	t L - t- ■ : f1'' • • . ; ; | , # 1 r J	N.Cederholm
„	66	Petterssons ............	3
„	67	Olssons ................	6
Flen	68	Hagströms ............	1 A
Katrineholm	69	Gustafssons............	3
Linköping	70	Petterssons ............	3	14 timmar
	71	Webers ................	3	18 „
(Norrköping	72	Wiréns....................	4	16 „	W irén
	73	Nilssons ................	1
	74	Cederströms............	6	16 å 18 timmar
	75	Ångbageriet ........	9	16 it 18 „
				2 arb. med 3 arb. med
n	76	Aug. Anderssons..,.	5	16 å 18 timmar 19 timmar
	77	Hedenqvists............	f l	14 å 16 timmar
	78	iReijnholds ............	3	14 å 16 „
	79	Ringdahls................	- 1 ,		Kingdahl
„	80	Torstenssonä	2	16 timmar
	81	Anderssons ...........	l	20 „
	82	Karlssons................	3	12 å 14 timmar
Visby	83	Löfgrens ...............	4	16 timmar
			| 553		0

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

33

Ort.	N:o	Bageriets namn.	Antal arbetare.
			553
Visby	84	Stenströms........................	3
	85	Lindboms ........................	3
77	86	Walins ...........................	3
77	87	Englunds .......................	2
	88	Löfvanders........................	2
Vestervik	89	Reuterdahls ...................	5
tf	90	Björkegrens ....................	3
	91	Thoréns ............................	2
Oskarshamn	92	Bomells ............................	2
”	93	Malmgrens ........................	1
Kalmar	94	Anderssons........................	4
tf	95	Löfbergs..........................	1
Karlskrona	96	Aspegrens ........................	3
tf	97	Lundgrens ........................	6
tf	98	Arvidssons ........................	5
7)	99	Ruths................................	4
	100	Törnströms ....................	5
	101	Bolenius..........................	2
ri	102	Jakobssons........................	5
	103	Klännings ........................	2
7?	104lLindströms .......................	4
77	105Djurbergs .......................	3
77	106''Tärnströms .................	4
tf	107 Simmerlunds ....................	2
tf	108	Julins................................	1
	109	Olinders............................	4
Sölvesborg	no	Nilssons ............................	1
llonneby	in	Anderssons........................	4
>7	112	Sundins ............................	5
tf	113;Ruths ................................	4
	114 Abrahamsons....................	3
77 Karlshamn	115	Anderssons........................	2
	116''Rönmarks ......................	3
	117 Petterssons.......................	5
	118 Larssons............................	1
Kristianstad	119 Wahlbergs ........................	2
tf	120 Carlqvists.......................	4
77	121 Hemborgs.......................	6
77	122 Karlssons .......................	4

G 78

Arbetstid e,

längd.

Arbetsgifvare
soin godkänt
förslaget.

17 timmar

14 „

16 „

14 „

14 „

16 „

16 „

16 „

12 å 14 timmar
12 å 14 „

3 arb. med 1 arb. med

14 å 15 timmar 16 timmar

14 å 15 timmar

18 timmar

19 „

19 „

20 „

17 „

15 timmar
18 „

18 „

14 ..

Lindbom

i! 11!

12 timmar

14 „

14 „

14 „

12 „

14 å 15
14 it 15 „

16 timmar

timmar

Bill. till llilcsd. Vrot. 1895. 1 Sam!, 2 Afd. 2 Band. 23 Uäft.

34

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

Ort,	N:o	Bageriets namn.	Antal 1 arbetare.	Arbetstidens längd.	Arbetsgifvare som godkänt forslaget.
			678
Kristianstad	123	Lindqvists........	2	16 timmar
	124	Nilssons.....................J.J	1	16 „
»	125	Lundbergs...................ill.	5	16 „
„	126	Föreningens....................	2	16 „
				9 arb. med 2 arb. med 2 arb. med
Malmö	127	F. Hanssons...............	13	12 timmar 13 timmar 14 timmar
				10 arb med 4 arb. med
n	128	Svedbergs......................	14	11 timmar 11 å 12 timmar
		• r ... *		2 arb. med 1 arb. med 5 arb. med
n	129	Sjöbergs ........................	8	12 timmar 13 timmar 14 timmar
				3 arb. med 1 arb. med 2 arb. med
n	130	N. Hanssons .................	6	12 timmar 13 timmar 14 timmar
		... ,.,, „, ; < * j		1 arb. med 2 arb. med 2 arb. med 1 arb. med
n	131	0. Petterssons .............. ''U\ tu ni >; • i	6	11 timmar 12 timmar 13 timmar 14 timmar
				3 arb. med 2 arb. med
n	132	H. Bauers.......................	0	12 timmar 13 timmar
„	133	Gjuteribageriet ...........	4	14 timmar
	134	Arbetareringens bageri ...	4	14 „
	135	Sydsvenska brödfabriken	7	12 „
	136	Abergs ......................	1	12 „
	137	Murmans ........................	4	12 „
	138	Janssons .......................	5	14 „
	139	Fackföreningarnes bageri	2	14 „
	140	H. Hillborgs ................	4	14 „
	141	Jernvägsarbetarnes bageri	3	15 „
	142	Allmänna brödfabriken ..	3	16 „
				1 arb. med 4 arb. med 2 arb. med 2 arb. med
n	143	Hägerströms ...............	9	12 timmar 13 å 14 t. 15 å 16 t. 16 timmar	! ifjfVi I
	144	Indens ..........................	4	1 11 å 12 timmar
Tomelilla	145	Ekelins .........................	4	12 timmar
	146	Perssons..........................	3	12 „
Hammenhög	147	A. Nilssons ..................	1	12 „
Klagstorp	148	Petterssons ....................	1	12 „
Esperöd	149	Krohn...........................	1	12 „
Anderslöf	150	Cristofieisson ................	1	12 „
	151	Lundgrens.......................	2	12 „
Ystad	152	Runnbergs ....................	5		Runnberg
	153	0. Thysells _____________	\ i 5	14 „	O. Thysell
	154	G. F. Thysells ...............	4	14 „	C. F. Thysell
	155	Föreningens....................	3
Trelleborg	156	G. Petterssons ...............	4
		. ■ ;.U	824

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

35

Ort.

Trelleborg

”

»

11

Lund

11

11

n

Esk

fl

Landskrona

n

11

ii

ii

Helsingborg

ii

n

ii

ii

n

n

a

ii

n

ii

ii

ii

ii

Engelholm

Halmstad

Nässjö

n

Jönköping

Tf

11

11

N:o	Bageriets namn.	Antal arbetare.	Arbetstidens längd.	Arbetsgitvare som godkänt förslaget.
		824
157	Wienerbageriet ...........	2
158	0. Olssons .................	3
159	Frankes.........................	1
160	Föreningens....................	2	............ *:,.SS«.-.iD ;''!''J
161	Murmans .......................	5	16 timmar
162	Wahlboms.......................	8	16 „
163	Liljebergs ........................	2	17 „
164	Hintzes .........................	7	12 ä 14 timmar
165	Hallbergs .......................	3	16 timmar
166 Wiréns ........................	2
167	Lund blads.......................	2
168	Hagströms ...................	3	14 „
169	Fickens .........................	6	12 n
170	L. Hanssons ...............	1	12 „	L. Hansson
171	A. Aulins......................	4	18 „
172 Holms..........................	4	I4 n
		1 arb. med 3 arb. med 2 arb. med
	0	14 timmar 15 timmar 16 timmar
174 Murmans ........................	7	16 timmar
175 Kalmers........................	8	17 „
176Jönssons .....................	3	16 „
177 C. Perssons....................	4	16 „
178 J. Perssons ..................	21	16 „
179 Dalilms .........................	3	16 „
180 N: Sjunnessons ...............	4	16 „
181 Frankes.........................	2!	12 „
182 Lundblads.....................	5	16 „
183 Bageriföreningen n:o 1 ...	3	12 „
184Bageriföreningen n:o 2 ...	3	12 „
185 0. Janssons....................	1	12 „
186 J. Möllers......................	1	12 „
187 Frankes........................	4	2 arb. med 16 timmar 2 arb. med 18 timmar
188 Dall mers ....................	4	16 timmar
189 Paulssons ......................	4	18 „
190!Grunditts....................	2	16 „
191 Ramstedts........................	1	12 „
192 A. Anderssons ..............	3	16 ä 18 timmar
193 Hallbergs ......................	6	16 ä 18 „
194,Hörndahls......................	4	16 ä 18
195 Olinders.......................	2	16 a 18 „

I 961j

30

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

Ort.	N:o.	Bageriets namn.	Antal arbetare.	A r b	etstidens längd.	Arbetsgivare som godkänt förslaget.
Jönköping Borås	196 197 198 199 200 201	Rjörkmans .......................	961 1		16 å 18 timmar
Lindborgs ........................	2		14 timmar
Johanssons........................	2		14 „
tt	Olssons ............................	1		14
tt	Anderssons.......................	3		15 „
tt	Olssons ............................	3		15 „
tt	202	Appelqvists........................	3		15 „
It	203	R Anderssons ................	1		15 .,
tt	204	C. Svenssons ....................	1			C. Svensson
tt	205 206 207 208 209 210	(/. Linds...........................				C. Lind
Alingsås Göteborg »	Malmgrens....................... O. Asklunds ................... F. Anderssons ................ P. Erikssons ................... J. Asklunds ....................	2 22 5 6 4		16 å 17 timmar 16 å 17 „ 19 timmar 16 å 17 timmar	Malmgren
tt	211	A Johanssons ...............	13		16 å 17 „
tt	212 213	Ångqvarnen ....................	17		12 timmar
tt	Petterssons........................	8		15 ..
tt	214	M. Lunds .................. ..i	11		15 ..
tt	215	Jakobssons.....................	5		16 ,.
tt	216	Flygares............................	5		16 ..
” '' ”	217 218	Johanssons....................jJ.1 Petterssons........................	5 4		15 „ 15 ,.
” tt » ”	219 220 221 222	Engqvists ...................... Larssons............................ Bageri-Hemmet................ J. Sellströms ....................	5 6 3 6		15 „ 16 „ 15 „ 17 ..
tt	223	Lam bergs .......................	3		12 ..
	224	Sfigerdahls ........................	8		18 ,.
	225	Zackrissons........................	5		17 ..
» !) Vaxholm	226 227	C. J. Gustafssons ...........- G. Röhls...........................	4 8	5 arb. med 16 timmar	20 „ 2 arb. med 1 arb. med 14 timmar 17 timmar 14 timmar	G. Rölil
228	R. Olssons ...................	3	R. Olsson
Sundbyberg tt	229	Erickssons .......................	5		16 å 17 timmar
230	Ljungströms ................. Rottelius...........................	3 7		12 k 14 „ 14, 15 å 16 timmar	Ljungström Rottelius
Norrtelje n Upsala	231 232 233 234	Janssons............................ Lundblads ........................ C. Åbergs ........................ M. Dubois ....................	4 ■! 3 10 9		12 timmar 12 „ 14 „ 15 „	Jansson
tt 1		1,177

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

37

Ort.	N:o	Bageriets namn.	Antal arbetare. 1 w-■-	Arbetstidens längd.	Arbetsgivare som godkänt förslaget.
			1,177
Upsala	235 Nvmans ................	7
Gefle	23C	Ålita ......................	1C	17
	237	Forsells ....................	1C	1 1 ii 17 V
	23S	Götes ..........................	6	17
	23S	^Dahlstedts ...............	5	1 * a 15	r ;. .C ...
	240	Petterssons................	5	AU ,, 15
	241	Lidmarks .........	7	AU ,, 18
	242	A. Lundblads.........	3	AU ,, 19 ■ -k. <•:
>>	243 P. Lundblads........	3	19
it	244 Fernströms..............	3	17
i»	245	Björklunds ..........	1	18 „	£ ci.vh
it	246	Edmans ...............	5	16	Edman
Strömsbro	247	Forsbergs ...........	2	15
Ala	248	Handels-Föreningens........	2	16
Stugsund	249	W allen borgs ......	2	17
it	250	Olssons ...........	2	12
Söderhamn	251	Sedvalls ................	3	11	Sedvall
i i	252	Larssons............	1	18
ii	253	Stålhammars ......	1	10
ii	254	Rydéns ............	2	12	Rydén
Hudiksvall	255	G. G. Carlander............	2	10 „	C. C. Carlander
ii	256	B. Carlssons .....	4	13
ii	257	J. F. Karlssons ........			J. F. Karlsson
Sundsvall	258	0. Wendels ...	2	15
) i	259	N. Haaks ..........	4	16	!
ii	260	Blomqvists ........	1	13 „ . ;: • oj
”	261	Nybergs ..........	1	12
	262	Hellanders ......			Hellander
	263	Skölds............	1	16
»	264	llerts ..........	1	14
»	265	Stenhammaren	1	15
>.	266	Lindströms..	1	16
..	267	Sund ........	2	15
>,	268	Thunadahls............	1	12
„	269	Johanneda! .....	1	12
ii ‘	270	Östrand ........	1	12
„	271	Vifsta ...........	1	12
it	272	Vifsta varf	2	12
„	273	tubins ....	3	16
Hernösand t	274	tylanders .........	1	12 „	Rylander
			1,287

Hih. hll llilcsd. Vrot. 1895. I Hand. 2 Afd. 2 Band. 23 Haft.

6

38

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

Ort.	N:o	Bageriets namn.	Antal i arbetare.	Arbetstidens längd.	Arbetsgifvare som godkänt förslaget.
1			1,287
Hernösand	275	Sikströms ........................	1	12 timmar
	276	Hammerbergs...................	3	12 „
	277	Zetterlunds.......................	3	16 ,,	Zetterlund
Nyland	278	Janssons............................	2	15 ,,
Sollefteå	279	Anderssons........................	2	14 „
	280	Söderströms ....................			Söderström
>>	281	Lundqvists........................	1	12 „
Falun	282	Erickssons ........................	2	12 „
	283	Schedins............................	2	11
)»	284	Emthins ............................	2	12 „	Emthin
Sala	285	Lindevalls ........................	3	12 „
Enköping	286	Erickssons ........................	3	16
»	287	Brundins............................	3	14 „
>»	288	Engbloms ........................	3	14 „
Vesterås	289	Lundins ............................	2	12 „
J J	290	Sjögrens............................			Sjögren
»»	291	Ångbageriet ....................	5	15 „
	292	Sallanders ...............isi.....	i	14 ,.	Sallander
Eskilstuna	293	Petterssons...............tU.....	8	14 „
M	294	Ljungbergs........................	3	12 „
	295	Julin & Co.............:.t.....	2	16 '' ■> ■ •	. ''>1 • 1
>»	296	Åkerfeldts ........................	3	18 „
Köping	297	Forsbergs ........................	2	16 „
Arboga	298	Lindströms........................	3	15 ,,
Hallsberg	299	Janssons.....................''.i.....	4	14 „	Jansson
.. >>	300	Björkmans ........................	1	12 „	Björkman
Örebro	301	Lundstedts........................	11	18 >.
_ i .1,11 »	302	Kjellgrens ........................	6	14 „
	303	Erickssons .......................	3	13 „
Kristinehamn	304	Larssons....................	1	14 „	Larsson
	305	Aronssons ................i.j.....	2	Uo ”
Karlstad	306	Wendels ...........................	3	13 „
..	307	Bergenholdtz ....................	5	16 „
>*	308	Werngrens ........................	1	!r ”
Venersborg	309	Lindqvists ........................	3	18
)>	310	Bergdahls .......................	4	14 „
Sköfde	311	Anderssons........................	1	”
	312	Nilssons ............................	2	12 „
		Summa	1,393		34 arbetsgifvare

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.