Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

5

N:o 93.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 maj 1889.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af
statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 51, bevillningsutskottets betänkande
n:o 15, samt bankoutskottets memorial n:o 9.)

Till Konungen.

Yicl behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 14 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof,
har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,
nästa statsreglering omfattar, eller år 1890, och intill dess ny statsreglering
derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 19,985,000 kronor och de extra
ordinarie inkomsterna eller bevillning ar ne till 65,900,000 kronor.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidne års Riksdag beräknades till 3 6,000,000
kronor, har af Eders Kongl. Majd för år 1890 upptagits till enahanda
belopp.

Dessa medel har Riksdagen dock ansett böra för ifrågavarande år
beräknas till ett till 37,000,000 kronor förhöjdt belopp.

Stämpelmedlen hafva utgjort:

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

år 1885 ............................... kr. 3,625,956: —

» 1886 .................................... » 3,814,859: —

» 1887 ....... » 3,727,086: —

eller i medeltal för dessa tre år ________ » 3,722,633: —

Med hänsyn till den tillökning, som under de senare åren egt rum
i denna statsinkomst, har Eders Kong!. Maj:t, i enlighet med statskontorets
förslag, ansett, att stämpelmedlen kunna i riksstaten för år 1890 upptagas
till 3,600,000 kronor.

Detta belopp har Riksdagen ansett utan våda kunna höjas med
ytterligare 100,000 kronor och har derför beräknat stämpelmedlen för
år 1890 till 3,700,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatt. Bränvinstillverkningen, som under femårsperioden
1883—1887 utgjorde i medeltal 35,883,776 liter, belöpte sig
år 1888 till 29,075,929 liter.

Skatten, som för 1888 beräknades till 13,000,000 kronor, upptogs,
till följd af den under sistlidna år deri vidtagna höjning från 40 öre till
50 öre litern, i innevarande års riksstat till 15,000,000 kronor.

Den till statsverket kontant influtna skatten utgjorde:

■ år 1887 ................................ kr. 12,698,136: —

och år 1888 ______________________________ » 14,171,487: —

Dessa skattebelopp motsvara en förbrukning: år 1887 af mera än

31.700.000 liter och år 1888 af nära 33,600,000 liter.

Att sistnämnda qvantitet, hvarför skatten efter 50 öre litern utgör

16.800.000 kronor, verkligen blifvit under år 1888 förbrukad, kan emellertid,
enligt statskontorets åsigt, ej med säkerhet antagas, helst otvifvelaktigt
är, att en del af det före den 1 oktober å nederlag liggande bränvinet
blifvit, sedan skatt ä 40 öre per liter derför erlagts, å nyo efter sistnämnda
dag å nederlag infördt. Vid sådant förhållande och då i allt fall
den med skatteförhöjningen afsedda verkan, eller bränvinets fördyrande och
deraf föranledd minskad förbrukning deraf, ännu icke kunnat göra sig
gällande, har statskontoret ansett sig icke nu böra ifrågasätta någon förändring
i den senast antagna beräkningen af denna statsinkomst. Och
har Eders Kongl. Maj:t i öfverstämmelse härmed beräknat ifrågavarande
inkomsttitel för år 1890 till 15,000,000 kronor, motsvarande en förbrukning
af 30,000,000 liter.

Under tillverkningsåret den 1 oktober 1887—den 1 maj 1888 tillverkades
30,833,054 liter beskattningsbart bränvin, men under tillverkningsåret
den 1 oktober 1888—den 1 maj 1889 endast 24,998,440 liter
dylikt bränvin.

Biksdagens Skrifvelse N:o 93.

7

För förbrukning uttogs under de fyra första månaderna år 1888
en så stor qvantitet bränvin, att derför i skatt erlades 3,726,976 kronor,
medan den under samma tid innevarande år uttagna qvantitet i skatt betingade
allenast 3,203,849 kronor.

Äfven om eu jemförelse mellan sistnämnda två belopp, till följd af
den under april månad år 1888 inträdda skatteförhöjningen, icke lem nav
fullt tillförlitlig ledning för bedömande af förhållandet mellan de under
ifrågavarande tidrymder uttagna bräuvinsqvantiteterna, kan dock med temlig
visshet antagas, att förbrukningen af bränvin är stadd i betydligt aftagande.

Med hänsyn härtill har Riksdagen funnit nödig försigtighet fordra,
att för år 1890 icke beräknas större förbrukning än 27,400,000 liter, betingande
en skatt af 13,700,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten har alltså af Riksdagen för år 1890
beräknats till 13,700,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften, som i innevarande års riksstat upp -

tagits till 250,000 kronor, har utgjort:

år 1885 ___________ kr. 384,263: —

» 1886 ____________ » 323,020: —

» 1887 » 346,282: —

eller i medeltal för dessa tre år ______ » 351,188; —

och år 1888 _____________________________________ » 544,345; —

Med anledning af ökningen i denna inkomsttitel har Eders Kongl.
Maj:t beräknat densamma för år 1890 till 350,000 kronor.

Då afkastningen af ifrågavarande bevillningsafgift betydligt stigit,
samt, vid det förhållande att nya hvitbetssockerfabriker anlagts och äro
under anläggning, torde komma att ytterligare stiga, liar Riksdagen ansett
ifrågavarande inkomsttitel kunna för år 1890 beräknas till 550,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj.t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, dels att såsom tillgång till förevarande
statsreglering måtte få beräknas och användas odisponeradt öfverskott å
statsregleringen för år 1886 samt reservationer å anslag till torrläggning af
vattensjuka marker, 1,638,000 kronor, dels ock att såsom tillgång till statsregleringen
jemväl måtte upptagas och beräknas af öfverskottet å 1888 års
statsreglering 3,944,000 kronor.

Med bifall härtill har Riksdagen besluta,

att såsom tillgång vid statsregleringen för år 1890 må beräknas
och användas odisponeradt öfverskott å 1886 års statsreglering och reser -

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

vationer å anslag till torrläggning af vattensjuka marker med 1,638,000
kronor samt

att 3,944,000 kronor af öfverskottet å 1888 års statsreglering må
beräknas och användas såsom tillgång vid statsregleringen för år 1890.

I omförmälda proposition bär Eders Kong! Maj:t i sammanhang
med beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att af riksbankens
vinst för år 1888 måtte anvisas 1,300,000 kronor för statsverkets behof
att utbetalas vid den tid under år 1890, som af Eiksdagen komme att
bestämmas. Med bifall till hvad Eders Ivongl. Maj;t sålunda föreslagit
har Eiksdagen besluta, att af riksbankens under år 1888 upplupna vinst
ett belopp af 1,300,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket samt af
fullmägtige i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en
fjerdedel under loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober
år 1890.

Stockholm den 17 maj 1889.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 93,

9

Statsverkets inkomster.

Kontant

Ordinarie inkomster.

Kronor

öre

Grundskatt

4,185,000

Kyrkotionde

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål

300,000

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet...

51,000

Trosspassevolansafgift

26,000

Tillfälliga rotevakansafgifter

68,000

Soldatvakansafgift

110,000

_

Båtsmansvakansafgift

305,000

—

Arrendemedel

2,700,000

Mantalspenningar

665,000

Bötesmedel

240,000

Kontrollstämpelmedel

25,000

Fyr- och båkmedel

1,200,000

Telegrafmedel

1,260,000

__

J ernvägstrafikmedol

6,500,000

Skogsmedel

2,000,000

Extra uppbörd

100,000

S:gr 19,985,000.

Bevillningar.

Tullmedel

37,000,000

Postmedel

6,900,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

350,000

Stämpelmedel

3'',700,000

Bränvinstillverkningsskatt

13,700,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift

550,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

3,700,000

S:gr 65,900,000.

|

Summa {85,885,000

| —

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 15 Häft. 2